Val av bolagsform

Två av skolorna startade som Aktiebolag från början medan den tredje skolan startade som en ideell förening och har efter hand övergått till ett AB. De har vitt skilda upplevelser vad det gäller att välja bolagsform för en friskola men efter sina erfarenheter är de alla överens om att AB är den bästa bolagsformen. Irene förklarar valet av bolag.

Och Gunilla fortsätter.

Jag fick läsa på ordentligt AB lagen för att hitta en öppen redovisningsform, för det var ju tal om att vi skulle tjäna så och så mycket pengar, så skulle klasserna bli jättestora och inga lärare. Och jag tänkte, eftersom jag stack ut hakan, så var jag tvungen att hitta en öppen redovisning och då var AB den bästa formen. Eftersom man, vem som helst, kan få våra bokslut på bolagsverket. Jag har jobbat upp min del till 65% för att bli en tydligare, inte ägare, utan ansvarstagare. Att tydligt markera att det är jag som har det högsta ansvaret och det är mig det hänger på om det går fel. Samarbetet med kommunen fungerar alldeles utmärkt men nu känner de ju mig sen 70-talet och vet att när jag har gjort något så har det funkat. Om man då har någon som sätter sig ner och gråter när man inte får som man vill, så kan man inte göra som ledare för ett företag. Man kan inte heller vara aggressivt kravfylld och säga det har jag minsann rätt till och det ska ni se till. Det gäller att vara diplomatisk. Man kan avvakta och be dem återkomma och så vidare, jag har aldrig haft några problem till och med ända ut på Vänsterpartiet som man skulle kunna tro var mest negativa.

34

Aktiebolagsformen tydliggör beslutsfattaren och ansvarstagaren för skolan till skillnad från den ideella föreningen. Mona berättar om deras brokiga historia.

6 Diskussion

Bilden friskoleentreprenörerna ville visa upp var att de hade klarat att starta en friskola, och som de upplevde det, mot alla odds. De ansåg att ”kvinnor kan” och de var stolta över sitt arbete och det allt hårt slit detta resultat i. Motiven och bakgrundstankarna som funnits hos de skolentreprenörerna jag mött har varit missnöje och kanske är det en vanlig drift hos de som startar en egen skola. Entreprenörerna uppmanade till att läsa på lagar och förordningar noggrant och ta alla fakta i beaktande eftersom det är barnens skolgång och framtid som vi äventyrar. De menade på vi har ett ansvar att se långsiktigt när det gäller skolplaner.

I basen låg en ideell förening. Vi var medlemmar allihopa i föreningen, men i styrelsen satt det helt normala enkla föräldrar som kanske inte riktigt visste vad det betyder att ha en skola. Problem nr 1 – Inga pedagoger i styrelsen. Vilket betyder att man börjar använda sig av en egen vilja. – Jag vill ha det såhär! Jag vill att det ska vara såhär! Och det är det största problemet med föräldrar som inte är pedagoger, skulle jag vilja säga idag i alla fall. Detta resulterade sig i att man från andra medlemmar i föreningen gjorde man missförtroende mot den styrelse som satt då. Man pekade mycket på den ekonomiska sidan. Man styrde inte skolan enligt skollagen och de ekonomiska hållriktningarna som finns. Vilket gjorde att den styrelsen rasade. Sen satt vi utan styrelse en period. Det resulterade sig i att ideella krafter försvinner tillslut. Man hittar annat att göra och man arbetar så tillslut hamnade vi i att man formade om bolaget till ett AB. Och idag sitter jag som ägare av skolan. Styr det totalt själv, genom att ge order till rektorn som då är den som fått Det som händer i AB form är att du som ägare har ett stort ansvar och dina beslut är offentliga. Det finns inget som misstänkliggör dig utan där är öppna kort också så tycker jag att AB är en säkrare form för anställda, om man tänker på det juridiskt. Såklart är jag svettig ibland som ägare men det får man ju ta på vilket företag som helst. Det är den ekonomiska styrningen som är viktig.

Kontakten med Skolverket är ytterst viktig och det underlättar om man får ett gott förhållande till den handläggare som behandlar ärendet. Det är dock de som sitter inne med en värdefull erfarenhet rörande godkännande. Ta kontakt med kommunen där skolan ska placeras i god tid och försök arbeta upp ett brett kontaktnät där. Detta eftersom det underlättar det arbete som ligger framför. Skolentreprenörerna gav också idéer om företagandet som sådant, det vill säga sinne för ekonomi, personalpolitik och goda tips hur man kan klara sig och bli produktiv på företagsmarknaden.

Hedman och Lundgren(2007) menar att allmänhetens bild av friskolor skapas genom debatten i media och att det skett en attitydförändring de senaste åren. De kommunala skolorna har fått mycket kritik samtidigt som de fristående skolorna har börjat framställas i bättre dager. De informanter jag mött skildrar även de den kommunala skolan som svag samtidigt som de framhäver det privata alternativet. Detta ser jag som något naturligt eftersom informanterna även är skolledare och de är personligt involverande i sina företag. De visar naturligtvis upp alla de fördelar och positiva kvaliteter friskolan besitter. I enlighet med Albrektsson, Bravell & Mattisson upplever friskolorna att de inte kan ses som en ”privat aktör” eftersom deras uppdrag är ”public good”. Men de anser inte att de arbetar ifrån lika villkor gentemot kommunen. Ansökan om att starta en skola skickas till Skolverket som är det godkännande organ med veto. Under ansökningsförfarandet får kommunen möjlighet att yttra sig om vilka konsekvenser uppstartandet av friskolan medför och detta tas sedan i beaktande vid beslutsfattandet. Vid godkännande är det kommunens skyldighet att utbetala den nationella skolpengen. Ser kommunen det som hot mot den egna verksamheten medför detta att friskolorna hamnar i underläge (Jaldestad & Johansson, 2005). Detta ger informanterna uttryck för genom kommunens kapade skolpeng. Friskolorna och de kommunala skolorna måste arbeta efter lika villkor och jag anser att detta bäst sker genom likvärdig lagstiftning.

Eftersom de privata aktörerna har möjlighet att välja vilken bolagsform som de tycker är lämpligast kan de nyttja sina resurser mer effektivt än de kommunala skolorna. De får kortare beslutsvägar till skillnad från den ”stora organisationen” (Hedman och Lundgren, 2007). Detta gynnar eleverna och det ger kvalitet i skolan.

Detta är ett examensarbete och därigenom begränsat. Det hade varit intressant att få undersöka fler friskolor och träffa fler entreprenörer, det hade gett en mer allmänvisande bild

36

av verkligheten, istället för att bara beskriva tre entreprenörers upplevelser. Om jag kontaktat skolorna genom att skicka ut brev där jag förklarat syftet med undersökningen hade jag kanske fått ett bättre gensvar och därigenom ett större empiriska material. Undersökningen kan dock ligga till grund för ett sådant arbete. Det skulle också vara intressant och undersöka Skolverkets och kommunernas bild av friskolorna, de visar kanske upp en helt annan verklighet än den som framkommit i detta arbete.

38

7 Referenslista

Albrektsson, Therese & Bravell, Lisa & Mattisson, Hanna(2004). Styrning inom fristående och kommunala skolor – en jämförelse.www.ep.liu.se/exjobb/eki/2004/ep/013/

Alexandesson, Mikael(1994). Den fenomenografiska forskningsanstansens fokus. Ingår i Starin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar, red. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Hedman, Sofia & Lundgren, Moa(2007). Svensk skola i förändring – är detta slutet på

gemenskapen?www.uppsatser.se/uppsats/93f33f5a0f/

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn(1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Jaldestad, Kristina & Johansson, Fredrik(2005). Elevrekrytering till friskolor och kommunala

skolor. www.ep.liu.se/exjobb/eki/2005/ep/013/

Johansson Bo & Svedner Per Olov(2004). Examensarbetet i lärarutbildningen –

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Johansson, Tony & Svangren, Per(1994). Att starta friskola. SAF: Malmö.

Jordahl, Henrik(2002). Vad har hänt med de enskilda alternativen? Reforminstitutet: Larsson, Staffan(1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Ornbrant, Rolf & Tegnestrand, Krister & Tunhammar, Johanna & Werner, Lars & Witt, Charlotte(2001). Fristående grundskolor. Stockholm: Nordstedts juridik AB.

Patel, Runa & Davidsson, Bo(2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: studentlitteratur.

Repstad, Pål(1999). Närhet och distans- Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Richardson, Gunnar(2004). Svensk utbildningshistoria – Skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket(1994). Fristående skolor. Liber: Stockholm.

Skolverket(2005). Skolor som alla andra? – med fristående skolor i systemet 1991 – 2004. Svenska arbetsgivarföreningen(1991). Skola vi starta idébok för dig som vill starta en

friskola. SAF: Malmö.

Trost, Jan(1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet(2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig

Nerladdat: Rapport 271:2005. www.skolverket.se (071012). Nerladdat: www.reforminstitutet.nu (071015).

Nerladdat: www.ne.se (071227).