Att starta en friskola - En fenomenografisk undersökning av tre friskolor

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn – Unga – Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Att starta en friskola

En fenomenografisk undersökning av tre friskolor

To start an independent school

One fenomenografic survey of three independent schools

Maria Viklund

Lärarexamen 210hp

Barndoms- och ungdomsvetenskap 2008-03-14

Examinator: Thom Axelsson Handledare: Johan Söderman

Abstract

Syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet. De entreprenörer som redan har startat upp bär på en mängd kunskaper och erfarenheter som är intressanta att belysa och kanske dra lärdom av. För att skaffa sig kunskap om detta område har följande frågeställningar formulerats: Hur startas en friskola? Vilka drivkrafter finns bakom startandet av friskolor? Vilka olika bolagsformer förekommer och vilka är, för- och nackdelarna med dessa enligt informanterna? Vilka upplevelser och erfarenheter ger informanterna uttryck för? I studien framkom att drivkraften bakom startandet av friskolan grundat sig i missnöje. Informanterna gav även uttryck för skilda villkor gentemot kommunen.

The aim with this project is to examine how an independent school to be started and independent school entrepreneurs' experiences and experiences concerning the opening. The entrepreneurs that already have started up berries on infinite amount knowledge and experiences that are interesting to elucidate and perhaps to deduct lesson. In order to capture the knowledge if this area the following issues have been formulated: How to start an independent school? Which driving forces were behind the opening of these independent schools? Which different forms of a limited company occur and what is, pre- and the disadvantages with these according to the entrepreneurs'? Which experiences does the entrepreneurs’ give express for? In the study showed that the driving force behind the opening of the independent school based itself in dissatisfaction. The entrepreneurs’ gave expressions for divided conditions vis-à-vis the municipality.

8

Förord

Jag vill tacka de friskoleentrepenörer som gav sig tid till att hjälpa mig under mitt examensarbete och jag är evigt glad över deras entusiasm och tips som jag säkerligen kommer få stor nytta av under min fortsatta karriär.

Dessutom vill jag tacka min handledare Johan Söderman, för hans råd på vägen.

Slutligen vill jag ge en eloge till min tålmodiga familj som fått stå ut med både det ena och det andra under denna slitsamma period.

Innehållsförteckning

1 Introduktion ... 11

2 Syfte och problemprecisering ... 11

3 Friskola – Vad är det? ... 12

3.1 Friskolornas historia ... 12

3.2 Vad är en friskola? ... 13

3.3 Vem får driva en friskola? ... 14

3.3.1 Aktiebolag ... 14

3.3.2 Stiftelse... 15

3.3.3 Ideell förening ... 16

12

3.4 Ansökan till Skolverket... 17

3.5 Forskningsöversikt ... 18

4 Metodbeskrivning ... 20

4.1 Metodval ... 20

4.2 Fenomenografi ... 20

4.3 Analysbeskrivning ... 21

4.4 Urval... 21

4.5 Genomförande ... 22

4.6 Forskningsetiska överväganden ... 23

5 Resultat och analys ... 24

5.1 Missnöje ... 24

5.2 Förberedelser... 25

5.3 Ansökningsförfarandet... 26

5.4 Kommunen som samarbetspartner... 27

5.5 Val av bolagsform... 28

6 Diskussion ... 29

7 Referenslista ... 32

1 Introduktion

Jag har valt att undersöka hur man startar upp en friskola. Med friskola menar jag en fristående skola som inte tillhör det offentliga skolväsendet. Huvudmän för skolorna är ofta etniska minoriteter, konfessionella sammanslutningar eller föreningar för främjande av särskilda undervisningssystem, till exempel montessoripedagogik (Jordahl, 2002). Men det kan också vara enskilda personer som startar upp en fristående skola. Jag har i denna studie valt bort skolor med konfessionell inriktning samt de med en styrd pedagogisk inriktning.

Eftersom det finns ett stort intresse av att starta friskolor och antalet ansökningar till skolverket stadigt ökar kan det vara intressant att studera en friskolas uppkomst. I detta examensarbete undersöks vilka möjligheter som finns att starta en skola, hur det går till och vilka erfarenheter de som startat friskolor bär på. Arbetet grundar sig på tidigare forskning och litteratur som behandlar ämnet friskolor och därefter har empiri samlats genom kvalitativa intervjuer.

Ytterligare en anledning till detta undersökningsområde är att det är ont om lärarjobb på arbetsmarknaden. Blivande lärare kommer kanske vara tvungna i framtiden att skapa sina egna jobb. Efter tre och ett halvt år på lärarutbildningen är vi som nyexaminerade full av visioner och vill mer än gärna börja arbeta inom vårt yrkesområde.

2 Syfte och problemprecisering

Intresset för friskolor ökar stadigt och många vill, av många olika anledningar, starta en friskola. Därför är syftet med detta projekt är att undersöka hur en friskola startas och friskoleentreprenörers upplevelser och erfarenheter kring uppstartandet.

• Hur startas en friskola?

• Vilka drivkrafter hos friskoleentreprenörer finns bakom startandet av friskolor? • Vilka olika former av förekommer?

16

3 Friskola – vad är det?

Villkoren för friskolorna har ändrats mycket genom åren och dagens skola är färgad av den utveckling som skett. En kort presentation av friskolornas historia kan därför vara intressant. Vidare i arbetet kommer det diskuteras vem som får driva friskolor och vilka bolagsformer som förekommer i dessa sammanhang. Slutligen beskrivs Skolverkets krav och arbetsgång när det gäller ansökningsförfarandet.

3.1 Friskolornas historia

Privata eller enskilda, som de även kallats, skolor har funnits i Sverige sedan 1600-talet i olika omfattning. De första enskilda skolorna var dock få förunnat. Det var endast förmögna adelsgrupper som hade möjlighet att skicka sina barn till sådan undervisning. De flesta barn fick nöja sig med den undervisning som de kunde få genom kyrkan. Kyrkan styrde större delen av den undervisning som fanns att tillgå under en lång period (Richardson, 2004).

1842 antogs en ny folkskolestadga i Sverige. Genom denna skulle staten ta det yttersta ansvaret för medborgarnas uppfostran och undervisning. Detta blev starten för den allmänna folkskolan. På grund av folkskolans stora brister både pedagogiskt och hygieniskt blev den ofta kallad för fattigskola. Som en protest mot detta skickade välbärgade föräldrar sina barn till privata skolor. Dessa hade pedagogisk förnyelse som grundidé och finansierades genom elevavgifter. Det startades även flickskolor och yrkesskolor, dessa var ett komplement till folkskolan. Under efterkrigstiden gjordes en stor ombildning av det Svenska skolväsendet. Grundskolan öppnades med kommunen som huvudman och nioårig skolplikt infördes (Richardson, 2004).

Den allmänna skolpolitiska uppfattningen har ändå varit den, att fristående skolor alltjämt har sitt berättigande. Särskilt har detta gällt skolor som velat utveckla en bestämd pedagogik och metodik, eller som velat ge utbildningen en bestämd språklig, kulturell eller religiös prägel(Skolverket, 1994, sid 5).

Under hela 80-talet fanns debatten om de alternativa skolorna i riksdagen. Men politikerna var fortfarande återhållsamma med ekonomiskt stöd till de enskilda skolorna. Efterhand insåg de att behovet av de fristående skolorna ökade och politikerna började förändra det statliga regelverket. Man ändrade termen ”privatskola” mot ”fristående” (Johansson & Svangren, 1994) eller friskola.

1992 infördes den så kallade friskolereformen. Det innebar en rad viktiga förändringar inom skolvärlden. Förändringarna gällde särskilt frågor kring skolans styrning, organisation och ekonomiska villkor. Staten gick från ett resurs- och regelstyrt system till ett målstyrt system. Syftet med förnyelsen var att skapa decentralisering och därmed ge möjlighet till konkurrens inom skolvärlden. Önskan var även att det nya systemet skulle ge ökad kvalitet inom hela skolväsendet(Skolverket, 2005). Kommunerna övertog ansvaret för skolor och barnomsorg och Skolverket blev den nya tillsynsmyndigheten. Skolverket fick nu ansvar för att alla skolor, såväl kommunala som fristående, följer den nya skollagen. Dessa förändringar gav förbättrade och generösare bestämmelser för friskolorna. Det tidigare stadsbidraget ersattes med ett fast bidrag per elev oavsett vilken skolform eleverna valde. Friskolorna och de kommunala skolorna hade nu samma rättigheter till bidrag (Skolverket, 1993).

Efter denna reform ökade antalet friskolor dramatiskt och framförallt då i storstadsregionerna. Under åren 1992-2002 ökade de fristående grundskolorna från 90 till 530 i antal (Agnarsson & Stenström, 2003). Idag, alltså läsåret 2007-08 finns det 532 fristående grundskolor. Och inför nästa läsår är det ytterligare 215 skolor som har ansökt om tillstånd att få starta. Av dessa skolor är 38 % med allmän inriktning (Internet,www.friskola.se,071128).

3.2 Vad är en friskola?

En friskola är en skola som drivs av en annan ägare eller så kallad huvudman än kommunen. Den fristående skolan kan drivas som en kommunal skola. Skolbarnsomsorgen kan omfatta förskoleklass, fritidshem, grund- och gymnasieskola och även särskola. Alla barn har rätt att gå i en friskola som är godkänd av Skolverket. Det har ingen betydelse i vilken kommun skolan ligger eftersom kommunen är skyldig att betala kommunala bidrag till den skola där eleven är inskriven. Friskolorna får inte ta ut någon elevavgift från föräldrarna utan skolan skall vara avgiftsfri. Om eleven skulle behöva särskilt stöd får friskolan ansöka om extra

18

bidrag från kommunen. Kommunen är dock inte skyldig att betala ut extra bidrag om kommunen kan anordna kostnadseffektivt stöd i någon av sina egna skolor. Om kommunen nekar friskolan sådant bidrag får friskolan neka den enskilda eleven plats. Ofta är köerna långa till friskolorna och då får de tillämpa samma regler om förtur som kommunen. Det vill säga att friskolorna får tillämpa de så kallade närhet och syskonförturs principer (Internet, www.friskola.se, 071128).

3.3 Vem får driva en friskola?

Alla som vill, får och har rätt att ansöka om att starta en friskola, det kan till exempel vara föräldrar, pedagoger eller föreningar. Det vill säga fysiska eller juridiska personer enligt lagens mening. Som fysiska personer räknas myndiga privatpersoner med skyldighet och rättighet samt eget ansvar inför lagen. Detta innebär att denne kan göra affärer, skriva avtal och äga tillgångar och få skulder. Juridiska personer kan vara olika företagsformer. De har ”samma rättskapacitet som fysiska personer och kan således ha egna fodringar och skulder, sluta avtal, vara part i domstol osv.” (Ornbrant Mf. 2001, s 26). Som juridisk person räknas olika slags bolag, stiftelser, föreningar men även stat och kommuner. Oavsett vem det är som ansöker om att få starta skolan kräver det ett stort engagemang för alla inblandade.

Den eller de som har fått godkänt, av Skolverket, att starta en friskola, kallas för skolans huvudman. Det är dessa som ansvarar för den verksamhet som bedrivs i skolan och också den som är berättigad till de kommunala bidragen. Om Skolverket har synpunkter på den verksamhet som bedrivs är det huvudmannens skyldighet att åtgärda dessa brister. Skulle inte detta ske har Skolverket rätt att återkalla godkännandet och rätten till bidrag. De vanligast förekommande typerna av huvudmän för friskolor är aktiebolag, stiftelser, ekonomiska eller ideella föreningar samt registrerade trossamfund. Trots dess komplexitet vill jag kort förklara och förtydliga hur dessa olika typer av huvudmän kan se ut.

3.4.1 Aktiebolag

Ett aktiebolag är en juridisk person som har både rättigheter och förpliktelser, dessa regleras i aktiebolagslagen. I ett aktiebolag tillskjuter aktieägarna kapital, det vill säga pengar, genom att köpa aktier i bolaget. Vid bildandet av bolaget krävs det ett kapital på minst 100 000

kronor. Innan bolaget kan tas i bruk behöver det registreras hos Patent och registreringsverket (Ornbrant et al 2001). Som aktieägare kan man inte bli ersättningsskyldig för bolagets skulder utan du förlorar endast den del du satsat men som aktieägare har du inte heller någon rätt att bestämma hur pengarna skall användas. De pengar som investeras genom aktieköpen ska gå till skolans uppstartande.

Aktiebolag ha fyra olika organ.Dessa är:

1. Bolagsstämman, som består av aktieägarna. I stämman väljs styrelse och revisor. Stämman sammanställer även en bolagsordning, i vilken man anger hur bolaget skall skötas.

2. Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning men de har även det yttersta ansvaret för bokföring, skatter och avgifter. Styrelsen företräder bolaget utåt och är det organ som fattar de viktigaste besluten. Styrelsen är ansvarig inför bolagsstämman. Styrelsen kan bestå av en till tre såkallade ledamöter, beroende på bolagets storlek.

3. Verkställande direktör, eller VD, ansvarar för den löpande verksamheten. Om bolaget är litet behöver man inte utse någon VD.

4. Revisorn; väljs av stämman och ansvar för redovisningen av verksamheten inför aktieägarna.

3.4.2 Stiftelse

En stiftelse bildas genom att en eller flera personer, fysiska eller juridiska, avsätter pengar eller annan egendom. Dessa har sedan rätt att bestämma om hur kapitalet skall användas och vilket ändamål stiftelsen skall ha. Man kan utgå ifrån tre ting i en stiftelse. Det är syftet med stiftelsen, hur syftet skall uppfyllas och vilken målgrupp man vänder sig till. Länsstyrelsen är tillsynsmyndighet och där behöver för stiftelser också registrera sig. Stiftelsen tillsätter en styrelse och denna måste bestå av fler än stiftarna. Sedan är det styrelsen som är stiftelsens ansikte utåt. I detta fall kan det vara en eller flera personer som avsätter pengar eller en fastighet för att starta upp en skola. Dessa personer bildar då en stiftelse och bestämmer hur skolan skall drivas och i vilket syfte den ska bedrivas (Ornbrant et al 2001).

20

3.4.3 Ideell förening

En ideellförening är en förening som bedrivs i ett ideellt syfte, det vill säga de främjar sina medlemmars ekonomiska intressen utan att bedriva vinststyrd verksamhet. För att bilda en ideell förening krävs det att medlemmarna antar stadgar, det vill säga regler för hur föreningen skall drivas, och utser en styrelse. Stadgarna skall innehålla föreningens namn, syfte och hur föreningen skall ledas. Styrelsen är ansvarig och medlemmarna har ett personligt ansvar för verksamheten. Till skillnad från de två tidigare bolagsformerna så behöver inte en ideell förening registreras eller godkännas av någon myndighet. En ideell förening, till exempel en idrottsförening, kan besluta sig för att starta en skola och sedan som huvudman ansöka till skolverket (Ornbrant et al 2001).

3.4.4 Ekonomisk förening

En ekonomisk förening kännetecknas av att den främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. I en skola kan detta yttra sig i att föräldrar eller personal bidrar med arbete på skolan. Dessa föreningar brukar kallas föräldra- eller personalkooperativ. Alltså föreningens medlemmar arbetar åt eller på annat sätt aktivt deltar i den förening de är medlemmar i. Föreningen skall registreras hos Patent- och registreringsverket för att kunna bli en juridisk person. Är föreningen inte en juridisk person kan medlemmarna personligen bli ersättningsskyldiga vid konkurs. I likhet med aktiebolag har den ekonomiska föreningen stämman som högsta beslutande organ, där medlemmarna beslutar om övergripande ekonomiska frågor och stadgar. Under stämman utses en styrelse som sedan förvaltar föreningen (Ornbrant et al 2001).

Vidare vill jag även förtydliga att det även finns andra former av huvudmän som kan bedriva skolor till exempel registrerade trossamfund. De som jag har redogjort för här är de mest vanligt förekommande driftsformer för friskolor i Sverige. Fördelningen ser ut så här:

1. Aktiebolag – 52 % 2. Ideell förening – 15 % 3. Ekonomisk förening – 14 % 4. Stiftelse – 14 %

Övriga 4 % drivs i annan form (Internet, www.friskola.se, 071128).

3.4 Ansökan till Skolverket

För att starta en fristående skola behövs en ansökan till Skolverket. Beroende på vilken skolform som ska startas finns det fyra olika ansökningsblanketter, dessa finns att hämta på Skolverkets hemsida. Från och med 2008 skall det även gå att fylla i en elektronisk blankett allt för att underlätta både ansökan och handläggningen. Viktigt är att ”tydligt visa att eleverna kommer att få en utbildning som bygger på skollagens och läroplanens värden och mål” (www.skolverket.se, 071218). Ansökan skall lämnas in till Skolverket före den 1 april året före den tänkta starten.

Ansökan skall innehålla:

• Hur skolans läroplan, kurs- och timplan och kvalitetsredovisning ska se ut.

• Vilka urvalsprinciper som gäller för de tänkta eleverna och för vem skolan är öppen. • Ledningens organisation samt krav för rektors kompetens.

• Anspråk för de tänkta lärarnas kvalifikationer.

• Upplysningar om elevunderlag och framtida prognoser.

• Uppgifter om vilka lokaler som ska användas för skolverksamheten.

• En beskrivning över skolans ekonomi det första året samt en överskådlig likviditetsbudget, det vill säga en sammanställning av en organisations eller individs förväntade framtida in- och utbetalningar (www.ne.se, 071227).

Handläggningen sker på Enheten för tillståndsprövning. Handläggaren går igenom ansökan och begär, vid behov, kompletterande uppgifter. När skolverket erhållit alla begärda uppgifter skickas en begäran om yttrande till den berörda kommunen, det vill säga till den kommun där skolan ska placeras. Kommunen får en möjlighet att uttala sig om vilka konsekvenser den tänkta friskolan kan föra med sig, med tanke på kommunens befintliga verksamhet. Sedan granskas ansökan i enlighet med skollagen, förordningen för friskolor och de krav som finns för bidragsberättigande (www.skolverket.se, 071218).

22

Ansökans handläggare utarbetar ett beslutsunderlag som sedan lämnas till chefen på Enheten för tillståndsprövning. Det är denne som sedan beslutar om ansökan skall få godkänt och rätt till bidrag. Vid godkännande skickas beslutsunderlag och beslut ut till de sökande, berörda kommuner, Utbildningsdepartementet och Statistiska Centralbyrån (www.skolverket.se, 071218).

3.5 Forskningsöversikt

Hedman & Lundgren har granskat debatten om friskolorna i media eftersom de anser att den bild som framkommer i media starkt påverkar allmänhetens attityder mot friskolor. De menar att det skett en ”plötslig acceptans” gentemot friskolor och att detta kan bero på att ”public good perspektivet” har börjat försvagas. Med public good menas alla medborgares rätt till lika utbildning och formen bör fastställas i ”kollektiv demokratisk ordning”. De menar att denna acceptans kan härledas i media debatten eftersom få negativa uttalande gjorts. Medan friskolorna starkt argumenterar för allt det positiva med privatisering och de kommunala skolorna varit passiva i försvarsställning är övervägande uttalande ”private good”. Det som varit negativt i debatten om friskolorna har oftast rört de konfessionella skolorna eftersom det finns en rädsla att värdegrunden och läroplanen skall gå förlorad (Hedman & Lundgren, 2007).

Albrektsson, Bravell & Mattisson har studerat styrning inom de fristående och de kommunala skolorna och gjort en jämförelse mellan dem båda. I sin undersökning har de kommit fram till att styrningen inte skiljer sig särskilt mycket. Bland annat framkom det att ”friskolorna överlag har fler obehöriga lärare, lägre löner och mindre lokaler” (Albrektsson, Bravell & Mattisson, 2004, sid 91). De anser att en av anledningarna till detta kan vara att de fristående skolorna är mer kostnadseffektiva och att det kan bero på att ledningen i friskolorna är personligt ansvariga och mer engagerade. De menar även att kommunerna borde granska sin

Vi har funnit att ett flertal debattörer inte anser att skolformen är viktig utan menar att svenskar vill ha en bra skola oavsett skolform. Vi anser dock att allmänna och akademiska debatten pekar på att vad som är privat och vad som är offentligt påverkar värden som de flesta av oss anser har betydelse, till exempel kvalitet på undervisningen och mångfald inom skolan (Hedman & Lundgren, 2007, sid 25).

verksamhet för att synliggöra de områden där effektivisering är möjlig. Albrektsson, Bravell & Mattisson anser att de fristående skolorna inte kan ses som en ”privat aktör” eftersom friskolans uppdrag är av en ”offentlig karaktär”. Detta eftersom friskolorna bekostas med statliga resurser och att de har kravet att vara öppet för alla (Albrektsson, Bravell & Mattisson, 2004).

Jaldestad & Johansson har forskat i friskolornas och de kommunala skolornas elevrekrytering, det vill säga hur skolorna lockar till sig nya elever, och gjort en jämförelse mellan dessa två. ”Undersökningen konstaterar ett konkurrensförhållande mellan friskolor och kommunala skolor, den konstaterar även att de konkurrerar inbördes” (Jaldestad & Johansson, 2005, sid 86). Detta betyder att skolorna måste utarbeta strategier för att dra till sig elever till skolan. Friskolorna försöker särskilja sig gentemot kommunen genom att påvisa fördelar med bland annat behörig personal, pedagogiska arbetssätt friskolorna marknadsför sig genom hemsidor med information till både elever och föräldrar. Den kommunala skolan ska vara ”en skola för alla” och har en snävare lagstiftning vilket gör det svårt att differentiera sig. Istället påvisar de kommunala skolorna fördelen och tryggheten med att vara en stor organisation. Arbetet med marknadsföring för skolorna har blivit viktigare allt eftersom konkurrensen om eleverna ökar och effekterna av ett lågt elevantal medför ett hot mot skolans fortsatta existens (Jaldestad & Johansson, 2005).

Jag har valt att endast titta på den forskning som bedrivits i Sverige eftersom villkoren för uppstartandet av skolor skiljer sig markant mellan olika länder. Det har bedrivits en del forskning kring friskolor sedan reformen på 90-talet. Denna forskning har riktat in sig på debatten om friskolor och vad detta fört med sig, skolornas styrning och elevrekrytering. Utgångspunkterna har varit att jämföra friskolorna med de kommunala skolorna och sedan diskutera olikheterna mellan dem. Alla dessa infallsvinklar är intressanta och dagsaktuella men jag saknade en bild av skolledarnas syn på arbetet runt en skolstart, det hoppas jag att mitt arbeta skall tillföra.

24

4 Metodbeskrivning

4.1 Metodval

Eftersom det ska undersökas hur en privat huvudman kan gå tillväga för att starta upp en friskola, där fokus ligger på den enskilde individens upplevelser kring denna tid har jag valt att använda mig en kvalitativ metod i form av fenomenografin (Andersson, 1994).

4.2 Fenomenografi

Den fenomenografiska metoden beskriver hur människor uppfattar olika företeelser. Metoden utarbetades under 70-talet av den svenske pedagogen Ference Marton och avser att beskriva hur något uppfattas vara, i motsats till hur verkligheten faktiskt är (Patel & Davidsson, 2003). Genom det fenomenografiska synsättet är upplevelsen det som är sant och meningsskapande.

En forskare som använder sig av ett fenomenografiskt tillvägagångssätt arbetar med kvalitativa intervjuer. Att använda kvantitativa metoder med till exempel enkätintervjuer är svårt, eftersom sådana svar tenderar till att bli opersonliga och styrda och den faktiska upplevelsen uteblir (Holme & Solvang, 1997). Avsikten är att fånga upp nyanserade upplevelser och erfarenheter som grundarna har stött på och detta sker genom kvalitativa intervjuer. Enligt Repstad är kvantitativa undersökningar snäva och de svarskategorier som anges ofta ger fyrkantiga svar. Eftersom en bred förståelse om händelseförloppet före och efter uppstartandet av skolorna önskas är det lämpligt att göra personliga intervjuer med de berörda (Repstad, 1999).

Friskoleentrepenörernas upplevelser är det som är intressant och vid intervjutillfällena arbetar jag med öppna frågor. Detta eftersom informanterna skall ges tillfälle att fundera igenom sina svar och det finns möjlighet att vara flexibel och anpassa frågor men även eventuella följdfrågor. Allt för att få ett flytande samtal och ett naturligt klimat vid intervjuerna. Det är viktigt att respondenten känner sig trygg för att kunna ge sanningsenliga svar (Trost, 2005).

Inom fenomenografin används inte förbestämda tolkningsteorier eftersom det intervjumaterialet då kan översättas till andra innebörder än avsett (Larsson, 1986).

Vid intervjutillfällena ska en bandspelare användas, dels för att kunna lyssna aktivt och sedan ställa relevanta och uttömmande följdfrågor men också för att dokumentera intervjun. Om koncentrationen ligger på att anteckna kan viktiga detaljer i kroppsspråk och nyanseringar i rösten missas, detta kan vara värdefull information under analysera arbetet (Johansson & Svedner, 2001).

4.3 Analysbeskrivning

Min avsikt är att undersöka och analysera uppfattningar genom djupintervjuer, utan att dra generella slutsatser utifrån dem. För att kunna påbörja analysen behöver jag först transkribera mitt inspelade material. Den fenomenografiska arbetsgången kan sedan beskrivas genom fyra olika steg:

1. Forskaren bekantar sig med materialet och skapar sig ett helhetsintryck. 2. Forskaren observerar skillnader och likheter mellan de olika intervjuerna.

3. Forskaren kategoriserar de olika uppfattningarna och sorterar in dem i olika kategorier

4. Forskaren studerar det underliggande mönstret (Patel & Davidsson, 2003).

Under dessa fyra arbetssteg kan forskaren börja urskilja olika mönster och dessa kan sedan organiseras i förhållande till varandra. Genom denna organisation och kategorisering blir uppfattningarna om ett fenomen synliggjort och detta utgör resultatet av analysen (Patel & Davidsson, 2003).

4.4 Urval

För att kunna genomföra och begränsa studien krävs ett urval. Detta gjorde jag genom att först ringa runt till de befintliga friskolorna i området. Under det första samtalet undersöktes skolans profil, eftersom mitt syfte är att undersöka de skolor likvärdiga den kommunala skolan, och intresse för att medverka i studien. Enligt Repstad är det viktigt att ta reda på vem som kan svara på vad innan man sätter sig i en intervju för att undvika pinsamma situationer.

26

Det är även viktigt för mig som forskare att skapa förförståelse inför det som ska ske. Har de aktuella personerna de kunskaper jag behöver för att kunna besvara mina frågeställningar (Repstad, 1999). De informanter som var intresserade visade på stor kompetens och lång erfarenhet inom skolentreprenörskap. Alla tre skolledare är kvinnor men de har olika bakgrund.

• Informant nummer ett är lärare och har arbetat många år på en stor skola i kommunen. Hon, tillsammans med en kollega från den kommunala skolan, startade en skola 1992. Skolan har en matte och naturorienterad profil. På skolan är ca 140 elever inskrivna i årskurserna förskoleklass till nionde klass. Hädanefter kommer jag att kalla henne Gunilla.

• Informant nummer två är utbildad informationsmäklare och startade, tillsammans med sin man och en grupp föräldrar, en skola 2001. Skolans har språk och etik som profil. På skolan går det ca 170 elever fördelat på årskurserna förskoleklass – sjätte klass. Hädanefter kommer jag att kalla henne Mona.

• Informant nummer 3 är utbildad förskollärare med lång erfarenhet och hon har arbetat som föreståndare för en kommunal förskola. Hon startade först en förskola men utvidgade verksamheten till skola 1999. Skolan har engelska som profil. Det är ca 100 elever inskrivna på skolan och dessa är fördelade mellan årskurserna förskoleklass till och med år nio. Hädanefter kommer jag att kalla henne Irene.

På grund av lågt deltagarintresse och tidsbrist för de skolledare som anträffats per telefon, så blev min urvalsgrupp koncentrerad till en kommun. En skola har skiftat bolagsform sedan starten men nu drivs alla de berörda skolorna om aktiebolag. De tre skolor som var intresserade ligger i en stad och har startats upp under perioden 1992 – 2002.

4.5 Genomförande

Under studiens början söktes information om de befintliga friskolorna över internet. Detta för att bilda mig en uppfattning om deras antal, inriktning och lokalisation. Det var svårt att finna information om friskolorna på de vanligt förekommande söksidorna. Därför letades det på de olika kommunernas hemsidor, men inte heller där fanns det information som ledde mig till de

aktuella friskolorna i området. Slutligen fick jag kontakt med Friskolornas Riksförbund och där fann de aktuella uppgifter och telefonnummer.

Sedan ringdes alla skolor, med de kriterier som eftersöktes i studien, i området. Jag presenterade mig som student på Malmö Högskola och informerade om syftet för arbetet och bad om att få tala med den eller de som grundat respektive skola. Mina förhoppningar var, att undersöka om villkoren för att starta en skola skiljer sig åt i olika kommuner, men dessa tankar grusades på grund av det låga deltagandet. Förhoppningar om att undersöka vilka olika bolagsformer som förekommer inom skolsammanhang, fanns också, detta för att få bredd i urvalet, men även det var det svårt att undersöka på grund av tidsbristen hos informanterna. Genom ett kort samtal med de berörda fann jag några som var intresserade och hade tid med en längre intervju. Under samtalen undersöktes informanternas kompetens vad det gäller den faktiska skolstarten. Slutligen presenterades återigen syftet med intervjun och jag bad även tillstånd att använda mig av en diktafon.

Vi de tre intervjutillfällena besöktes respektive skola där jag mötte de som varit med och startat respektive skola. Intervjuerna startades med en kort rundvisning på skolorna som entreprenörerna visade upp med stolthet. Vi satte oss ner i enskilda rum och genomförde intervjun. Jag använde mig inte av några förskrivna frågor utan lät respektive informant börja berätta om hur deras skola ser ut idag, detta för att inte styra eller färga deras berättelser med mina föreställningar. Vidare bads dem att beskriva hur de gått tillväga och vilka tankar de haft när de startade sin skola. Detta tillvägagångssätt fungerade ypperligt och jag upplevde det som om informanterna kände sig väl till mods och det öppnade upp för ett gott samtalsklimat. Respektive intervju varade i cirka två timmar och resulterade i 30 sidor transkriberat material.

4.6 Forskningsetiska överväganden

Syftet med forskningsetiska regler är att sätta upp riktlinjer för hur forskaren bör förhålla sig i relationen mellan forskare och informant. Det finns fyra allmänna huvudkrav för att säkerställa personskyddet.

1. Informationskravet. Forskaren är ålagd att informera alla berörda parter om forskningens syfte.

28

2. Samtyckeskravet. Undersökningsdeltagaren har rätt att egenhändigt bestämma över sin medverkan.

3. Konfidentialitetskravet. Undersökningens insamlade data rörande informanterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga ej kan ta del av dessa.

4. Nyttjandekravet. Uppgifter om de berörda uppgiftslämnarna får endast användas i forskningssyftet (Vetenskapsrådet, 2002).

Vidare har informanterna även vissa etiska rättigheter under forskningsarbetet. Dessa anger rätten att få veta undersökningens syfte och att de när som kan avbryta sitt deltagande utan att detta medför negativa följder. De ska kunna känna sig säkra på att deras anonymitet skyddas och de har rätt att få sina frågor sanningsenligt besvarade under arbetets gång (Johansson & Svedner, 2004).

5 Resultat och analys

Under analysarbetet med den insamlade empirin har det framträtt olika mönster i informanternas utsagor. Utifrån dessa har olika rubriker skapats och yttrandena har jämförts. Eftersom målet var att undersöka och beskriva friskoleentreprenörernas upplevelser av startandet av en friskola har stora delar av det transkriberade materialet använts i redovisningen. Informanternas beskrivningar är deras bild av verkligheten och genom att belysa dessa kan vi lära oss något för framtiden.

5.1 Missnöje

Informanternas tankar kring motiven för skolstarten är snarlika. I samtliga fall är anledningen till att de börjat fundera över att starta en friskola varit missnöje. Det vill säga informanterna har upplevt ett missnöje i den befintliga situationen och en önskan av förändring har fötts. I de tre undersökta fallen har dock anledningen till missnöje varierat. I ett av fallen var man som förälder missnöjd med den kommunala skolan och ville ge sina barn en större möjlighet till individuell utveckling. Mona berättar:

När vi startade skolan, var att vi var många föräldrar som tyckte att våra barn inte riktigt fick ut allt vad vi ville, vad det gäller språk. Mest var det modersmålsspråket, som är gemensamt för oss alla. Och sen var det här med svenska också.

I de andra två fallen arbetade man som personal inom den kommunala skolan och upplevde ett missnöje med bland annat styrning och resursfördelning.

5.2 Förberedelser

Under de genomförda intervjuerna framkom det att informanterna upplevde förberedelserna som ett mycket mödosamt och tidskrävande arbete. De var rörande överens om att mycket skulle ordnas för att ens få ett godkännande av Skolverket. I något av fallen fick man hjälp av den dåvarande socialförvaltningen och konsulter men upplevde det även som om man fått hjälp av politikerna genom deras beslutsfattande. De övriga fick personligen ansvara för att skaffa sig tillräckligt med förkunskaper och fylla i ansökan på ett tillfredsställande sätt.

Det var ju många invandrarbarn som kom in just i slutet av 90-talet och man tyckte att man startade om igen på punkt ett hela tiden, i vad det gäller svenska, engelska också senare. Just för man bromsade sig för att många barn inte pratade svenska och det var nytt hela tiden. Så det blev att man började fundera i slutet på 90-talet, att man måste nog göra någonting åt saken. Man vill ju som förälder att man får det bästa åt sina egna barn. Alla språk och alla möjligheter att utvecklas som individer, det är ju det viktigaste.

Jag har varit här sen 1970, som föreståndare av förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet i kommunal drift. 1992 fick vi ny regering både här och på riksplanet och då var man angelägen om att få fart på det här med privatiseringar. Jag hade alltså redan tänkt lämna verksamheten för jag tyckte att det fanns för lite pengar som fanns ute och det var för mycket pengar som gick åt till administration. Jag hade 7 chefer och idag har jag inga, utan en tillsynsmyndighet som heter

30

Gunilla upplevde att hon var tvungen att vända ut och in på sig själv för att lyckas med alla förberedelser.

Irene uttryckte sig såhär angående förberedelserna.

5.3 Ansökningsförfarandet

Från mitten på 99 till slutet på 99 så hade vi gått igenom skollagar, fastighetsvärden, kursplaner och alla schemaläggningar och allt möjligt för att kunna ens gå in med en ansökan. Det här tog ju då 24 timmar av vårt liv varje dag. För att det var en så kort period av att du måste lämna in information och själv måste du veta vad du lämnar in, alltså riktig fakta. I slutändan var vi klara och det var en svettig period som sagt. Det är ju ett stort arbete att få tillstånd från skolverket. Det är jätte mycket man måste ordna, det är en hel lunta med papper som måste vara ifyllda. Man måste veta hur underlaget av barn ser ut hur prognosen för statsdelen ser ut, barnantalet. Man ska ha ordnat skolhälsovård. Man ska lämna in, gud det är så mycket planer, timplaner. Du ska vända ut och in på precis allt.

Du ska veta precis allt om hur verksamheten ska se ut, inom alla områden. Det är upp på bordet mad alla papper som tänkas kan. Så det tog ju jätte mycket tid. Under denna tiden jobbade vi båda i den kommunala skolan och den sista terminen, från jan till juni, då var det tänkt att vi skulle starta skolan i augusti samma år. Då var vi lite tuffa, då gick vi upp till vår rektor och så sa vi: – Vi kommer ju att säga upp oss, för vi ska ju starta en friskola. Nu får du välja på 2 saker. Antingen så säger vi upp oss till 1 april eller så befriar du oss från alla konferenser. Då tog han ett djupt andetag och så sa han – Ni är befriade från alla konferenser. Det var inte populärt kan jag tala om. Så varje dag då, efter lektionernas slut så åkte vi hem till någon av oss och arbetade med det här.

Upplevelserna kring ansökan och kontakten med Skolverket varierade mycket. En av informanterna upplevde tiden för ansökan som ansträngande, detta eftersom man misslyckats inkomma med fullständiga uppgifter och därigenom fått två avslag. Mona beskriver händelsen såhär:

De övriga två hade en mer positiv bild av tiden för ansökan. En av informanterna beskriver till och med mötet med Skolverket som lyckosamt. Hon menar även på att hon upplever tillgången till skollokaler som en stor anledning till att de fick godkänt.

Det var en ideell förening som tyckte att nu går vi in med en ansökan. Man ansökte 2 gånger men man fick ett nej. För att man inte kom in med fullständig dokumentation över hur man vill starta skolan, vilken profil man vill ha och de ekonomiska redovisningarna. Tredje gången tyckte man att ja, vi vill starta en skola men vi behöver nog mer professionell hjälp och det skaffade vi. När vi var klara åkte vi upp till Stockholm, till Skolverket, för att lämna in det. Och bad dem att möta oss där vi kunde redovisa vad det är vi egentligen vill och visa det vi inte lyckats redovisa genom dokumentationen. Denna gång så fick vi godkänt. Så vi kunde ha startat 1999, nej 2000 kunde vi ha startat, med det var en himla lärarbrist på arbetsmarknaden. Det fanns inga lärare att få tag på. Jag kanske fick tag på 2 men jag behövde 8 lärare. För att föreningen så hade vi redan färdigt 100 barn som ville starta i skolan samma dag.

32

5.4 Kommunen som samarbetspartner

Något intressant som framkom under intervjuerna var upplevelsen av samarbetet med kommunen. Alla tre skolor ligger i samma kommun och de är därigenom styrda av samma politiker och trots detta har de motsatta erfarenheter av samarbetet. Detta kan bero på en mängd olika faktorer men kan vara värt att ha i åtanke om en skolstart blir aktuell. Gunilla upplever att kommunen motarbetar henne och hennes skola.

Vi hade lite tur, för den handläggaren som vi hade på Skolverket, han skulle vara pappaledig, så han ringde väldigt mycket tidigare än vad vi hade fått reda på. Vi väntade besked i jan/feb men fick beskedet redan i nov. Han hade jobbat undan det han tyckte var svårt att lämna över till någon annan. Vi fick ju veta väldigt tidigt att vi var godkända. Den kontakten var jättebra, han hjälpte oss. Han ifrågasatte och tipsade oss på ett bra sätt, till exempel det här ser lite underligt ut ni får nog rätta till detta och tänk på detta. Han gjorde det möjligt att få godkänt. Jag tror att det som också underlättade för oss det var att vi hade lokaler. För jag tror att det är den svåra biten. Du ska ha lokaler som är anpassade och miljögodkända. Det kan man ju inte skaffa om man inte har godkänt. Säg att du får godkänt i feb/mars och ska starta i aug, vem hinner skaffa lokaler tills dess? Så jag tror att det är den stora haken för många. Och vi hade ju lokaler och kunde skicka i alla ritningar.

Vi har det tufft som har friskolor i ……. För vi får inte hela skolpengen. De skär toppen av skolpengen. Det betyder att vi har inga resurser. Tidigare kunde vi ansöka om de pengarna som de skär till exempel vid specifika fall. Det kunde innebära att vi kunde anställa en elevassistent. Idag får vi avslag direkt. Det är ju pengar som egentligen skulle tillfalla oss. Detta är en väldigt odemokratisk process. De motiverar det genom att friskolan när som helst kan gå i konkurs och att de då måste ha kvar lokaler. Så att de kan ta emot de eleverna igen. Du vet ju själv gamla skollokaler kan man ju inte göra sig av med. Vi får ju inte heller några subventioner på någonting. Vi får betala fullt pris på till exempel simning, isbanor. Vi får inte de rabatterna som de kommunala skolorna får. Det känner jag är orättvist för de föräldrar och barn som väljer friskolor. Det drabbar ju eleverna. Det är ju en konstig sak socialdemokraterna i staden gör, för är de som är motståndare mot friskolorna. Skolverket godkänner friskolor är det då ok att kommunerna motarbetar skolorna? För mig är det jätte motsägelsefullt. Men som tur är så har ju skolverket veto. Hade …….. kommunen haft veto så hade ju inte vi funnits idag, för vi var inte välkomna. Vi var inte välkomna i stadsdelen heller för det ringde stadsdelschefen och sa – Jag ska göra allt för att stoppa er.

Medans Irene ger en helt annan bild av samarbetet med kommunen.

5.5 Val av bolagsform

Två av skolorna startade som Aktiebolag från början medan den tredje skolan startade som en ideell förening och har efter hand övergått till ett AB. De har vitt skilda upplevelser vad det gäller att välja bolagsform för en friskola men efter sina erfarenheter är de alla överens om att AB är den bästa bolagsformen. Irene förklarar valet av bolag.

Och Gunilla fortsätter.

Jag fick läsa på ordentligt AB lagen för att hitta en öppen redovisningsform, för det var ju tal om att vi skulle tjäna så och så mycket pengar, så skulle klasserna bli jättestora och inga lärare. Och jag tänkte, eftersom jag stack ut hakan, så var jag tvungen att hitta en öppen redovisning och då var AB den bästa formen. Eftersom man, vem som helst, kan få våra bokslut på bolagsverket. Jag har jobbat upp min del till 65% för att bli en tydligare, inte ägare, utan ansvarstagare. Att tydligt markera att det är jag som har det högsta ansvaret och det är mig det hänger på om det går fel. Samarbetet med kommunen fungerar alldeles utmärkt men nu känner de ju mig sen 70-talet och vet att när jag har gjort något så har det funkat. Om man då har någon som sätter sig ner och gråter när man inte får som man vill, så kan man inte göra som ledare för ett företag. Man kan inte heller vara aggressivt kravfylld och säga det har jag minsann rätt till och det ska ni se till. Det gäller att vara diplomatisk. Man kan avvakta och be dem återkomma och så vidare, jag har aldrig haft några problem till och med ända ut på Vänsterpartiet som man skulle kunna tro var mest negativa.

34

Aktiebolagsformen tydliggör beslutsfattaren och ansvarstagaren för skolan till skillnad från den ideella föreningen. Mona berättar om deras brokiga historia.

6 Diskussion

Bilden friskoleentreprenörerna ville visa upp var att de hade klarat att starta en friskola, och som de upplevde det, mot alla odds. De ansåg att ”kvinnor kan” och de var stolta över sitt arbete och det allt hårt slit detta resultat i. Motiven och bakgrundstankarna som funnits hos de skolentreprenörerna jag mött har varit missnöje och kanske är det en vanlig drift hos de som startar en egen skola. Entreprenörerna uppmanade till att läsa på lagar och förordningar noggrant och ta alla fakta i beaktande eftersom det är barnens skolgång och framtid som vi äventyrar. De menade på vi har ett ansvar att se långsiktigt när det gäller skolplaner.

I basen låg en ideell förening. Vi var medlemmar allihopa i föreningen, men i styrelsen satt det helt normala enkla föräldrar som kanske inte riktigt visste vad det betyder att ha en skola. Problem nr 1 – Inga pedagoger i styrelsen. Vilket betyder att man börjar använda sig av en egen vilja. – Jag vill ha det såhär! Jag vill att det ska vara såhär! Och det är det största problemet med föräldrar som inte är pedagoger, skulle jag vilja säga idag i alla fall. Detta resulterade sig i att man från andra medlemmar i föreningen gjorde man missförtroende mot den styrelse som satt då. Man pekade mycket på den ekonomiska sidan. Man styrde inte skolan enligt skollagen och de ekonomiska hållriktningarna som finns. Vilket gjorde att den styrelsen rasade. Sen satt vi utan styrelse en period. Det resulterade sig i att ideella krafter försvinner tillslut. Man hittar annat att göra och man arbetar så tillslut hamnade vi i att man formade om bolaget till ett AB. Och idag sitter jag som ägare av skolan. Styr det totalt själv, genom att ge order till rektorn som då är den som fått Det som händer i AB form är att du som ägare har ett stort ansvar och dina beslut är offentliga. Det finns inget som misstänkliggör dig utan där är öppna kort också så tycker jag att AB är en säkrare form för anställda, om man tänker på det juridiskt. Såklart är jag svettig ibland som ägare men det får man ju ta på vilket företag som helst. Det är den ekonomiska styrningen som är viktig.

Kontakten med Skolverket är ytterst viktig och det underlättar om man får ett gott förhållande till den handläggare som behandlar ärendet. Det är dock de som sitter inne med en värdefull erfarenhet rörande godkännande. Ta kontakt med kommunen där skolan ska placeras i god tid och försök arbeta upp ett brett kontaktnät där. Detta eftersom det underlättar det arbete som ligger framför. Skolentreprenörerna gav också idéer om företagandet som sådant, det vill säga sinne för ekonomi, personalpolitik och goda tips hur man kan klara sig och bli produktiv på företagsmarknaden.

Hedman och Lundgren(2007) menar att allmänhetens bild av friskolor skapas genom debatten i media och att det skett en attitydförändring de senaste åren. De kommunala skolorna har fått mycket kritik samtidigt som de fristående skolorna har börjat framställas i bättre dager. De informanter jag mött skildrar även de den kommunala skolan som svag samtidigt som de framhäver det privata alternativet. Detta ser jag som något naturligt eftersom informanterna även är skolledare och de är personligt involverande i sina företag. De visar naturligtvis upp alla de fördelar och positiva kvaliteter friskolan besitter. I enlighet med Albrektsson, Bravell & Mattisson upplever friskolorna att de inte kan ses som en ”privat aktör” eftersom deras uppdrag är ”public good”. Men de anser inte att de arbetar ifrån lika villkor gentemot kommunen. Ansökan om att starta en skola skickas till Skolverket som är det godkännande organ med veto. Under ansökningsförfarandet får kommunen möjlighet att yttra sig om vilka konsekvenser uppstartandet av friskolan medför och detta tas sedan i beaktande vid beslutsfattandet. Vid godkännande är det kommunens skyldighet att utbetala den nationella skolpengen. Ser kommunen det som hot mot den egna verksamheten medför detta att friskolorna hamnar i underläge (Jaldestad & Johansson, 2005). Detta ger informanterna uttryck för genom kommunens kapade skolpeng. Friskolorna och de kommunala skolorna måste arbeta efter lika villkor och jag anser att detta bäst sker genom likvärdig lagstiftning.

Eftersom de privata aktörerna har möjlighet att välja vilken bolagsform som de tycker är lämpligast kan de nyttja sina resurser mer effektivt än de kommunala skolorna. De får kortare beslutsvägar till skillnad från den ”stora organisationen” (Hedman och Lundgren, 2007). Detta gynnar eleverna och det ger kvalitet i skolan.

Detta är ett examensarbete och därigenom begränsat. Det hade varit intressant att få undersöka fler friskolor och träffa fler entreprenörer, det hade gett en mer allmänvisande bild

36

av verkligheten, istället för att bara beskriva tre entreprenörers upplevelser. Om jag kontaktat skolorna genom att skicka ut brev där jag förklarat syftet med undersökningen hade jag kanske fått ett bättre gensvar och därigenom ett större empiriska material. Undersökningen kan dock ligga till grund för ett sådant arbete. Det skulle också vara intressant och undersöka Skolverkets och kommunernas bild av friskolorna, de visar kanske upp en helt annan verklighet än den som framkommit i detta arbete.

38

7 Referenslista

Albrektsson, Therese & Bravell, Lisa & Mattisson, Hanna(2004). Styrning inom fristående och kommunala skolor – en jämförelse.www.ep.liu.se/exjobb/eki/2004/ep/013/

Alexandesson, Mikael(1994). Den fenomenografiska forskningsanstansens fokus. Ingår i Starin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar, red. Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.

Hedman, Sofia & Lundgren, Moa(2007). Svensk skola i förändring – är detta slutet på

gemenskapen?www.uppsatser.se/uppsats/93f33f5a0f/

Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn(1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Jaldestad, Kristina & Johansson, Fredrik(2005). Elevrekrytering till friskolor och kommunala

skolor. www.ep.liu.se/exjobb/eki/2005/ep/013/

Johansson Bo & Svedner Per Olov(2004). Examensarbetet i lärarutbildningen –

undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala AB.

Johansson, Tony & Svangren, Per(1994). Att starta friskola. SAF: Malmö.

Jordahl, Henrik(2002). Vad har hänt med de enskilda alternativen? Reforminstitutet: Larsson, Staffan(1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Ornbrant, Rolf & Tegnestrand, Krister & Tunhammar, Johanna & Werner, Lars & Witt, Charlotte(2001). Fristående grundskolor. Stockholm: Nordstedts juridik AB.

Patel, Runa & Davidsson, Bo(2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra

och rapportera en undersökning. Lund: studentlitteratur.

Repstad, Pål(1999). Närhet och distans- Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Richardson, Gunnar(2004). Svensk utbildningshistoria – Skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket(1994). Fristående skolor. Liber: Stockholm.

Skolverket(2005). Skolor som alla andra? – med fristående skolor i systemet 1991 – 2004. Svenska arbetsgivarföreningen(1991). Skola vi starta idébok för dig som vill starta en

friskola. SAF: Malmö.

Trost, Jan(1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet(2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig

Nerladdat: Rapport 271:2005. www.skolverket.se (071012). Nerladdat: www.reforminstitutet.nu (071015).

Nerladdat: www.ne.se (071227).