5 Syfte och frågeställningar
6.1 Val av metod
Verkligheten och samhället vi lever i är komplexa. De studier vi gör om dem kräver därför olika metoder och tillvägagångssätt, där syftet med studien är det som styr valet. Vi ser platsen som en social konstruktion och att den är formad av våra föreställningar om den. För att ge svar på vår frågeställning valde vi att avläsa hur tre organisationer som arbetar med utvecklingen av Jönköpings stadskärna kommunicerar kring problemområdet och platsen Jönköping. I denna studie har vi av den anledningen valt att studera vårt problemområde utifrån en kvalitativ
trianguleringsmetod. Kvalitativ metod har sitt ursprung i hermeneutiken, läran om hur det går till att förstå hur människor föreställer sig världen och vilken mening de ger olika företeelser102. Den grupp av metoder som inbegrips i den kvalitativa ansatsen kännetecknas av verbala
formuleringar, skrivna eller talade103
6.2 Intervju
.
Undersökningens fokus ligger således vid hur de tre organisationerna kommunicerar kring problemområdet i form av tal och skrift samt vid hur deras kommunicerade tankar ter sig i förhållande till varandra. Vi avsåg således göra intervjuer med informanter från tre skilda organisationer och textanalyser på dessa, samt textanalyser av respektive organisations måldokument. En av organisationerna har alltså två informanter. Detta beror på att Slutligen gjordes en jämförande analys mellan intervjuer och dokument mot tidigare forskning och teorier för att på så vis ge svar på vår forskningsfråga. Uppsatsen är teoriprövande, analyserna av intervjuer och dokument har därför blivit formade av tidigare forskning och teorier.
Uppsatsen är som tidigare nämnt teoriprövande, vanligtvis brukar kvantitativa metoder i form av frågeundersökningar användas i det avseendet. Vi har dock valt att använda oss av kvalitativa samtalsintervjuer för att pröva teorier och resultat från tidigare gjorda studier. Denna metod går att genomföra när tankarna kring problemområdet skiljer sig, vilket är fallet i denna studie.104
102 Hartman, 2004, s.106
103 Backman, 1998, s.31 104 Esaiasson, 2003, s.283
Vårt problemområde berör såväl city branding och kultur som stadsplanering, vilka är tämligen komplicerade begrepp där teorierna ofta går isär. Dessutom är begreppen laddade med olika värden beroende på vem som tillfrågas och av den anledningen har vi valt att pröva teorierna genom samtalsintervjuer.
27
Den första kontakten med informanterna togs genom e-post där de fick en kortfattad redogörelse av intervjuns syfte och mål. Platsen för intervjun fick informanterna själva bestämma, detta för att de skulle känna sig bekväma i intervjusituationen. En av forskarna intervjuade informanten medan den andra förde en dokumentation av mer diskursiva drag, detta samtidigt som intervjun spelades in på en mobiltelefon. Intervjun skrevs ut med pauser, gestikuleringar och andra observationer, vilka var tänkta att hjälpa forskarna i analysen av intervjusvaren.
Intervjuguider
Våra frågeunderlag är utformade på ett tematiskt och dynamiskt sätt. Detta innebär i korthet att varje fråga är direkt kopplad till själva problemställningen. Baserat på tidigare forskning och teorier kategoriserades frågorna i intervjuguiderna efter Bilden av Jönköping, kulturella aspekter samt Stadsbyggnadsvisionen. Under intervjun blev informanterna införstådda med strukturen genom att kategorin belystes vid byte av ämnesområde, således blev intervjun av
semistrukturerad art. Vi har vidare använt oss av frågor av tematisk, uppföljande, direkt och tolkande karaktär där intervjuguiderna för varje intervju är följaktligen lika. Intervjuguiderna är anpassade på sådant sätt att vi undviker ledande och hypotetiska frågor. Samtliga intervjuguider återfinns i bilaga 4-6.
Motivering av urval
Jönköpings kommun har nio förvaltningar och tio politiska nämnder där alla arbetar med staden på ett eller annat sätt. Vårt undersökningsområde är brett och omfattar allt från kulturutbud till promenadstråk. Detta innebär att det finns delar av city branding i flera av förvaltningarnas och nämndernas fokusområden.
Intervjupersonerna har valts ut med noggrannhet och enligt principen för intensitet i urvalen.105 Valet har baserats på det som kallas centralt placerade källor där personerna i fråga är ansvariga inom sitt respektive område. Det har dock uppkommit en viss snöbollseffekt där vi blivit
hänvisade till andra instanser. Eftersom varje intervjuperson är ansvariga för sitt respektive område kan vi dra vissa generella slutsatser att personerna ifråga även talar för den understående organisationen. Dock kan viss kritik framföras mot detta. De svarande är informanter snarare än respondenter i det avseende att det är svårt att byta ut personerna ifråga. Informanterna
kännetecknas bl.a. genom att de har stor kunskap och kan ge unik information inom ett visst område.106
Informanter
De personer vi valt att intervjua är Claes Rydberg och Kristin Nilsdotter Isaksson från Kultur Jönköping, Josephine Nellerup från Stadsbyggnadskontoret och Emil Danielsson från
Föreningen för marknadsföring av Jönköping (FMJ).
Intervjun med Claes Rydberg tog plats på Kultur Jönköping 7/11 2008. Rydberg är kulturchef på Kultur Jönköping i Jönköpings kommun där han är ansvarig för att genomföra de beslut som kulturnämnden och kulturfullmäktige tar inom kulturverksamheten.107
105 Ibid. s.287
106 Ibid. s.286-289
107 Rydberg, intervju 08-07-11
Rydberg har valts ut med anledning av sin kompetens inom Jönköpings kommuns kulturverksamhet.
28
Intervjun med Kristin Nilsdotter Isaksson tog plats på Kultur Jönköping den 11/11 2008. Nilsdotter Isaksson är kultursamordnare på Kultur Jönköping. Hennes arbetsuppgifter inom förvaltningen innebär att arrangera kulturevenemang och konstprojekt i kommunen. Hon är dessutom projektledare för delprojektet stadens liv och innehåll i Stadsbyggnadsvisionen där hennes arbetsuppgifter bland annat innefattar en kartläggning av staden och att ta fram en kulturvitaliseringsstrategi. I hennes uppdrag ligger det även att lyfta fram och presentera bra kultur för stadens invånare.108
Intervjun med Emil Danielsson tog plats på Science Park 17/11 2008. Danielsson är
verksamhetschef på FMJ. Hans arbetsuppgifter inom organisationen är produktutveckling, se till att finansieringen fungerar samt att delta i den allmänna debatten.
Nilsdotter Isaksson har valts ut med anledning av sin tvådelade position inom kommunen samt på grund av hennes ansvar för delprojektet stadens liv och innehåll i Stadsbyggnadsvisionen.
109
Intervjun med Josephine Nellerup tog plats på Jönköpings kommun, Juneporten, 25/11 2008. Nellerup är samhällsbyggnadsstrateg på Stadsbyggnadskontoret i Jönköpings kommun. Hennes uppdrag är att ”initiera, koordinera och driva strategiska frågor avseende stadsbyggnad,
infrastruktur och kommunikation som stöd åt kommunstyrelsen”. Hon är huvudansvarig för Stadsbyggnadsvisionen och ska se till att initiativ tas samt att dessa blir genomförda.
Danielsson har valts ut med anledning av sin externa position och sin kunskap om utvecklingen av Jönköpings varumärke.
110