Val av litteratur och insamling av empiriskt material 28

Studiens inledningskapitel och teoretiska referensram är konstruerad utifrån befintlig forskning och teori hämtad från vetenskapliga artiklar och litteratur inom området för det valda ämnet. Här har teorier och forskning inom identitet, ledarskap, ledarskapsidentitet, identitetsarbete, relationen mellan ledare och följare och den sociala kontexten ansetts vara intressanta och relevanta för oss. Kring detta material har inledningskapitlet och den teoretiska referensramen konstruerats, vilket följaktligen resulterat i vårt syfte och våra forskningsfrågor. Material har främst hämtats från Örebro universitetsbibliotek och databaser som ABI/Inform, Summon och Google Schoolar. Sökord vi främst använt oss av är leadership identity, developing a leader identity, leadership as

an identity construction, leader and follower och leadership and identity processes. Vi har också

använt oss utav referenslistorna i de artiklar vi ansett vara relevanta för att ytterligare bredda vårt sökande av litteratur. Referenslistor från tidigare forskning har därför också legat till grund för insamlingen av relevant teori. På så vis har vi försökte hålla oss inom ramen för det valda ämnet utan att “blanda äpplen med päron”.

För att bedöma tillförlitligheten i de artiklar och den litteratur vi använt oss av har de kritiskt granskats. Kriterier vi har använt oss av för att granska materialet har varit: publicerade i vetenskapligt granskade tidskrifter, i största möjliga mån använt oss utav ursprungskällor för att undvika feltolkningar, använt oss av välciterade artiklar som gett oss en indikation om att källan är välrenommerad, samt att teorierna är relevanta för området genom att välja artiklar och författare som refererar till varandra.

3.5.2. Utformning av intervjuguide

Inför intervjuerna utformades en intervjuguide utifrån vårt problem och vår referensram och som återfinns i bilaga 1. Frågorna i intervjuguiden är utformade så att respondenterna kan svara fritt vilket möjliggör ett djup i svaren, och därför bäst lämpar sig för vårt syfte då det är djupet vi vill åt (Andersson, 2005; Bryman & Bell, 2005). Vi ville också ha möjlighet att ställa följdfrågor kring det som respondenten svarade, något Cooper och Schindler (2011) anser vara en stor fördel för att nå ett djup. För att svara på vårt syfte och vår frågeställning använde vi oss även av scenariobaserade intervjufrågor med målet att få igång en diskussion kring en ledares identitetsarbete. Utifrån dessa scenarier hade vi sedan följdfrågor för att komma åt den information vi sökte. Det är utifrån Lührmann och Eberl (2007) och Sveningsson och Alvessons (2014) identitetsprocesser som presenterades i den teoretiska referensramen, 2.2.2, dessa scenariobaserade frågor är konstruerade.

Intervjuguiden börjar med inledande frågor kring ledarens bakgrund, arbete, syn på den sociala kontexten och relation till medarbetarna. Dessa inledande frågor ställdes för att få en uppfattning om fallstudiens sociala kontext och en profil över respektive ledare som intervjuas, men även för att få igång ett lättsamt samtal där respondenten känner sig bekväm. Därefter ställde vi frågor kring de tre “jagen” för att få en uppfattning om hur respondenterna såg på detta och hur det har påverkat deras ledarskapsidentitet. Dessa frågor var mer öppna om deras ledarskap och ställdes inte direkt om de tre ”jagen”. Det gjorde vi för att inte förvirra respondenterna utan behålla ett lättsamt samtal om deras ledarskap utan att fastna i massa teoretiska begrepp (Lührmann & Eberl, 2007). På så vis blir det våra tolkningar av respondenternas berättelser vi sedan relaterar till de teoretiska begreppen. Avslutningsvis fick respondenterna läsa de scenariobaserade frågorna som är citat hämtade från den tidigare forskningen (Lührmann & Eberl, 2007; Sveningsson & Alvesson, 2014). Viktigt att poängtera är att respondenterna inte behövde ha varit med om en

identisk situation för att vi skulle kunna diskutera det. Scenariernas funktion var snarare att få igång en diskussion där respondenterna fick börja reflektera och fundera över sitt ledarskap utifrån olika situationer. Det var därför vi valde att använda oss av verkliga exempel från ledare hämtade i Sveningsson och Alvesson (2014). På så vis ökar vi trovärdigheten i scenarierna då det är verkliga händelser och inte något vi konstruerat för att få svar på det vi söker. Det gjorde även att scenarierna inte blev för ledande för att svara på vårt syfte och våra frågeställningar. Vi kunde utifrån diskussionerna ställa följdfrågor kring varför och vad som föranlett dessa händelser för att skapa en djupare förståelse för ledarens identitetsarbete. Följdfrågor användes också för att fånga in de tre “jagen” i diskussionerna. Avslutningsvis i intervjuerna valde vi att ha övriga frågor som vi ställde ifall vi ansåg att vi behövde ytterligare information eller missat något. Här hade vi några färdiga frågor i intervjuguiden, men även nya kunde växa fram under intervjuns gång. Vi vill också tydliggöra att respondenterna inte var tvungna att svara eller diskutera de scenarier som de inte kunde relatera till. Det valet gjordes för att undvika felaktiga tolkningar som skulle bli missvisande för resultatet..

3.5.3. Genomförande av intervjuer

Intervjuerna genomfördes på plats hos fallföretaget där respondenterna arbetar, och väl där skedde intervjuerna i grupprum. Att intervjuerna genomfördes hos fallföretaget gav oss möjlighet till att observera arbetsplatsen och den rådande miljön. Detta är en fördel enligt Cooper & Schindler (2011) då vi fick möjligheten att observera respondenterna i sin “hemmamiljö” och hur de beter sig inom den. Intervjuerna valdes att hållas enskilt för att respondenterna inte skulle integrera med varandra då svaren kan förändras genom social interaktion (Winther Jörgensen & Phillips, 1999). I bilaga 7 redogör vi för vilken roll inom företaget respondenterna har, tidsåtgången för vardera intervjun samt när intervjun ägde rum.

Samtliga intervjuer spelades in med diktafon för att underlätta transkriberingen. Anledningen till att vi spelade in var så vi skulle slippa fokusera på att anteckna och kunde då istället fokusera på att delta mer naturligt i intervjun. Detta är en fördel enligt Andersson (2005) då respondenten slipper känna sig störd av att intervjuaren antecknar och behöver pauser, samtidigt som vi minimerar risken för att missa viktig information. Innan vi startade intervjun berättade vi varför vi spelade in intervjun och att endast vi skulle ta del av det inspelade materialet. Det för att få respondenterna att inte känna sig så besvärade över att spelas in (Bryman & Bell, 2005). Vi

började med att berätta om studiens syfte där respondenterna även fick utrymme till att ställa frågor innan vi började. Vi berättade också att respondenterna skulle vara anonyma då det inte är av vikt för oss att återge namn. Båda författarna var med under intervjun men det var bara den ena av författarna som ledde intervjuns utveckling och ställde frågor utifrån intervjuguiden. Detta för att enklare behålla ett flyt under intervjun och underlätta för respondenten. Den andra satt och lyssnade, men kunde även komma med följdfrågor där det ansågs vara relevant. Det här var även ett förfarande som förklarades för respondenten innan intervjun tog vid.