Kommunfullmäktiges beslut
1. Mathias R Karlsson (S) beviljas begärda entledigande från uppdraget som ledamot och ordförande i samhällsbyggnadsnämnden från och med 2018-01-01.
2. För tiden från och med 2018-01-01 och fram till och med 2018-12-31 väljs Peter Wretlund (S), Törnholmsvägen 27, 572 63 Oskarshamn, till ny ledamot och ordförande i samhällsbyggnads-nämnden.
Ärendet
Mathias R Karlsson (S) har avsagt sig uppdraget som ledamot och ordförande i samhällsbyggnads-nämnden.
Socialdemokraterna har nominerat Peter Wretlund (S) till ny ledamot och ordförande i samhällsbygg-nadsnämnden.
Ärendets behandling
Kommunfullmäktiges valberedning föreslår, 2017-11-08, att från och med 2018-01-01 beviljas Mathias R Karlsson (S) begärda entledigande från uppdraget som ledamot och ordförande i sam-hällsbyggnadsnämnden. Vidare föreslår valberedningen att, för tiden från och med 2018-01-01 och fram till och med 2018-12-31, väljs Peter Wretlund (S) till ny ledamot och ordförande i samhällsbygg-nadsnämnden
Dagens sammanträde
Ordföranden ställer proposition på valberedningens förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta.
Beslutsunderlag
- Avsägelse av uppdrag Mathias R Karlsson, 2017-11-07.
- Kommunfullmäktiges valberedning, 2017-11-08.
Skickas till
Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
§ 160 Dnr KS 2017/000891-1
Interpellation till KSRR kring satsningarna på solceller
Vid kommunfullmäktiges sammanträde 2017-10-09 medgavs rätt för Mattias Bäckström Johansson (SD) att ställa en interpellation till tekniska nämndens ordförande Yvonne Bergvall (S).
I interpellationen framhålls följande:
”Under våren beslutade förbundsdirektionen för KSRR (Kalmarsunds regionens renhållare) att köpa in sig i en solkraftspark för att kunna producera elkraft som ska säljas till el marknaden. Den
anläggning man ska köpa in sig i är förlagd i Kalmar och vars totala investering uppgår till 33 mkr.
Denna fråga har nu gått vidare till respektive medlemskommun där även medgivande har skett, vilket krävs enligt gällande förbundsordning.
Detta beslut kan ses som sympatiskt då solceller har en liten visuell påverkan på närmiljön och inga utsläpp under själva driftsfasen, vilket även var ett av de skäl som framfördes då beslutet togs. Men ska det vara riktigt ur ett miljöperspektiv måste man se till hela livscykeln och vilken miljöpåverkan som denna kraftproduktion har.
Det svenska kraftsystemet är idag med främst vatten- och kärnkraft uteslutande fossilfritt och har redan en obefintlig klimatpåverkan med 19 gram C02e/k Who. Relevant här vore för KSRR att återge vilka utsläpp man förväntar sig utifrån ett livscykelperspektiv från den investering som man avser att göra. Särskilt med tanke på att enligt FN:s klimatpanel, IPCC, är utsläppen från solkraft mellan 41-48 gram C02e/kWh, vilket i sådana fall innebär att man bidrar till en ökad klimatpåverkan från det svenska kraftsystemet genom investeringen.
Även ekonomin i detta projekt är mycket svag och innehåller samtidigt flera risker som man inte beaktat eller problematiserat. I den ekonomiska redovisningen i projektet återger man endast ett friserat resultat som investeringen kommer ge, där avskrivningar inte räknats med som en kostnad och där man utgår ifrån att de medel som behövs för investeringen inte kostar något. Istället uppehåller man sig endast kring att man har ett positivt kassaflöde från första början, vilket i sig är helt ovidkommande. Anledningen till det är att solkraft har en låg marginalkostnad och består i praktiken endast av dess kapitalkostnad, vilken man alltså helt bortsett ifrån som en kostnad.
Slutligen är även frågan huruvida denna sidoverksamhet är förenlig med den nuvarande förbunds-ordningen som anger ändamålet för kommunalförbundet och där kraftproduktion inte är upptaget som någon verksamhet som KSRR ska bedriva. Ser man till de offentliga aktörer i länet som redan provat på att leka elproducenter så har den läxan blivit en kostsam affär där man alltid underskattat de risker som kommersiella aktörer behöver ta.”
”Med anledning av detta vill jag fråga följande:
Sverigedemokraterna delar inte uppfattningen att kraftproduktion är ett av de ändamål som KSRR ska ägna sig åt eller som det finns stöd för i förbundsordningen. Den uppfattningen delas däremot uppenbart inte av en majoritet. Hur stor är uppfattningen av kraftproduktionen får bli och vilka andra energislag kan ni tänka er att investera i?
För att kunna hävda, och inte ljuga om, att investeringen kommer resultera i minskade utsläpp av växthusgaser behöver man veta vilken påverkan den aktuella parken kommer att bidra med ur ett livscykelperspektiv. Hur stora utsläpp av växthusgaser bidrar de inköpta solcellerna vid parken med ur ett livscykelperspektiv?
Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
§ 160 fortsättning
Varför betraktar KSRR inte avskrivningar som en kostnad i sina kalkyler och varför utgår man ifrån att kapital för investeringar inte kostar något?”
Tekniska nämndens ordförande Yvonne Bergvall (S) meddelade att hon svarar på interpellationen vid kommunfullmäktiges sammanträde 2017-11-13. Interpellanten samtyckte till detta.
Vid dagens sammanträde svarar Yvonne Bergvall (S) följande på interpellationen:
”Sverigedemokraterna delar inte uppfattningen att kraftproduktion är ett av de ändamål som KSRR ska ägna sig åt eller som det finns stöd för i förbundsordningen. Den uppfattningen delas däremot uppenbart inte av majoriteten. Hur stor är uppfattningen av kraftproduktionen får bli och vilka andra energislag kan ni tänka er att investera i?
I vår förbundsordning i § 4 anges att vi ska skapa plattform för att på ett miljö- och kostnadseffektivt sätt bedriva renhållningsverksamhet, inom denna ram är vår bedömning att solcellsproduktion ingår.
Det ekonomiska resultatet är prognostiserat över anläggningens livslängd. Kalkylen tar hänsyn till minskat effektuttag över tid, elcertifikat och givetvis avskrivningstiderna, som är lagd på rak avskriv-ning över anläggavskriv-ningens bokförda livslängd. Elcertifikatens utveckling styrs av många parametrar och följs kontinuerligt genom SKM – Svensk Kraftmäkling statistik.
Vi fattade beslut i denna fråga i juni i år och redan då framkom att Sverigedemokraterna inte delade majoritetens uppfattning – det är dock ett demokratiskt fattat beslut och därför de beslut som gäller för närvarande.
För att kunna hävda, och inte ljuga, om att investeringar kommer att resultera i minskade utsläpp av växthusgaser behöver man veta vilken påverkan den aktuella parken kommer att bidra med ur ett livscykelperspektiv. Hur stora utsläpp av växthusgaser bidrar de inköpta solcellerna vid parken med ur ett livscykelperspektiv?
Mathias Bäckström Johansson (SD) hänvisar till LCA beräkningar som FN:s klimatpanel IPCC publi-cerade 2014 och som då hävdade att CO2 utsläppen för solel var 41 – 48 CO2/kWh. Siffrorna från IPCCs rapport baserar sig i sin tur på vetenskapliga artiklar som är äldre än 2014. Detta innebär att hänvisa till IPCCs värden blundar man för den tekniska utvecklingen som skett inom solcellstek-niken. Solcellstekniken utvecklas väldigt snabbt och det sker ständigt nya förbättringar både när det gäller verkningsgrad samt material och energiåtgång i de olika tillverkningsprocesserna. Till exempel har materialåtgång kunna sänkas väsentligt. I vanliga kiselmoduler har man kunnat sänka mängden kisel i genomsnitt från 16 g/W till 4 g/W, mängden silver från 0,15 g/W till 0,02 g/W och den totala modulvikten från cirka 100 g/W till cirka 60 g/W under de senaste 10 åren, alltså hela 40% under dessa år. (S. Weckend, A Wade och G Heath ”End of life management: Solar photovoltaic panels”
2016.) Dessa tekniska framsteg ger ju såklart betydligt lägre klimat- och miljöpåverkan i slutänden.
En lägre modulvikt per effekt ger lägre utsläpp i alla de tre stegen, materialutvinning, energiåtgång vid produktion och transport.
I tämligen nyligen publicerada vetenskapliga artiklar från Nature Communications (A Louwen, W van Sark, A Faaij and R Schropp ”Reassessment of net energy production and greenhouse gas missions avoidance after 40 years of photovoltaics devolpment” Nat. Commun, vol 7, p 13728, 2016) står det att utsläppen för solcellsanläggningar numera är 20 – 25 g CO2/kWh baserat på en solinstrålning på 1700 kWh/m2 och år. En modul som står mot syd i 30 graders lutning, i Stockholmsregionen har en solinstrålning på sig motsvarande cirka 1150 – 1200 kWh/h och år. (Mot en horisontell yta är solinstrålningen ungefär 950 – 1000 kwh/m2).
Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
§ 160 fortsättning
Eftersom utsläppen är proportionerliga mot elproduktionen, som är hyfsat proportionerlig mot solin-strålningen, ger en förenklad omräkning genomsnittsutsläpp i Sverige på: (1700/1200) * 20 = 28 gram CO2/kWh för multikristallina solceller och (1700/1200) * 25 = 35 gram CO2/kWh för mono-kristalina. Alltså mellan 28 och 35 gram CO2/kWh. Detta är alltså klimatavtrycket för solel i Sverige då modulerna har tillverkats i Kina.
Residualmixen för den nordiska kraftproduktionen hade enligt Energimarknadsinspektionen under 2015 ett CO2-avtryck på cirka 336 gCO2/kWh (Energimarknadsinspektionen, ”Residualmixen”
(Online). Available: hppt://ei.se/sv/el/elmarknader- och- elhandel/handel-medel/ursprungsmarkning-av-el/ursprungsmarkning-information-framst-forelhandelsforetag/residualmixen/. Accessed: 01-Feb-2016). Ser man på solen inom ett nordiskt perspektiv så är solcellsinstallationer garanterat positivt för klimatet. Ser man bara ur ett enbart svenskt perspektiv så ligger solelens klimatavtryck i paritet med den befintliga kraftproduktionen.
Breddas diskussionen, från bara klimatpåverkan till att inkludera även annan miljöpåverkan, så har solceller flera miljömässiga fördelar jämfört med andra produktionsslag. Vid byggnation av
solcellsanläggningar sker en minimal påverkan på vår närmiljö, inga älvar behöver dämmas upp, ingen lagring av radioaktivt avfall behöver ombesörjas i 100 000 år, ingen inverkan på skog, djur och fågelliv behöver ske, och inget buller. Dessutom finns redan idag tekniken att återvinna 96% av en förbrukad kiselmodul (PV Cycle ”Breakthrough in PV module recycling” 2016. (Online) Available:
http://www.pvcycle.org/press/breakthrough-in-pv-module-recycling/. Accessed: 13-Oct-2016. Så om 25 – 30 år kan man tillverka nya solcellsmoduler med högre prestanda från gårdagens moduler.
Varför betraktar KSRR inte avskrivningar som en kostnad i sin kalkyl och varför utgår man ifrån kapital för investeringar inte kostar något? Kapitalkostnaden måste ställas mot nyttan, vad som uppnås med investeringen. KSRR anser att nyttan med ett delägarskap är i balans med den ekonomiska risken. Självklart måste och har kapitalkostnaden beaktas i kalkylen då den är en stor del av kalkylen. I dagsläget är etapp 1 om 7 460 andelar fulltecknad, såväl privata aktörer som offentliga som har tecknat andelar, ex ICA Maxi, Skanska och Swedbank.
ÅVC är en del av KSRR:s miljöeffektiva renhållningsverksamhet och elförbrukningen för Kalmar ÅVC täcks av solcellsproduktionen med våra 500 andelar. KSRR strävar efter att vara fossil-bränslefritt. Alla interna transporter går idag med alternativt bränsle, likväl som KSRR:s all
upphandlad el är grön el, blir detta ett komplement till regionens strävan att bli fossilbränslefri 2030.”
Mattias Bäckström Johansson (SD) tackar för svaret men framhåller att beslutet inte är förenligt med förbundsordningen för KSRR och att ekonomin i detta projekt är mycket svag och innehåller
samtidigt flera risker som man inte beaktat eller problematiserat.
Lisbeth Lindberg (L) hävdar att det måste vara så att KSRR tar ut för höga taxor, när man har ekonomi och tid att satsa på solkraft. Vore mycket bättre om vi hade lägre taxor.
Mathias J Karlsson (L) framhåller att det känns fel att satsa skattepengar på det som är så oklart vad gäller ekonomi och den globala miljöpåverkan vid produktionen av solceller.
Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande
§ 161