Val av QX som kommunikationskanal

Fördelen enligt De Pelsmacker et. al med att annonsera i en tidning är att en stor publik kan nås. Om den valda tidningen sedan inriktar sig mot en grupp som kan sägas besitta specifika intressen eller på annat sätt inriktar sig mot en speciell målgrupp skapar detta en möjlighet för annonsören att nå fram med sin kommunikation till denna målgrupp. Tidningen QX måste kunna sägas inrikta sig mot en sådan speciell målgrupp som De Pelsmacker et. al visar på. QX är norden största gayprint-media och har en läsarkrets som främst består av individer som i huvudsak betecknar sig själva som homosexuella. Förutom detta så består de flesta av QX: s läsare av män i ålderspektrumet 20-39 år och tjänar, enligt undersökningar utförda av

36 vedertaget, utan underökningen som Bergström och Erixon presenterar visar på att homosexuella generellt sett inte direkt tjänar mer än heterosexuella. Dock så är det enligt dem den disponibla inkomsten som bör fokuseras på. Med den disponibla inkomsten menar de att homosexuella, och då även QX: s läsare, på grund av sin livssituation har mer resurser att spendera på sig själva, då de i mindre omfattning än heterosexuella skaffar familj. Intervjun med Lahne visar på samma slutsats; även hon anser att det är den disponibla inkomsten som är den relevanta när de homosexuellas köpkraft diskuteras. Detta innebär att QX: s läsare borde vara intressanta sett ur ett ekonomiskt perspektiv. Att QX: s läsare är ekonomiskt attraktiva att bearbeta är också något som framkommer i enkätundersökningen som genomfördes med företag som annonserat i tidningen QX det senaste halvåret; över hälften (8 st.) av de tillfrågade företagen uppgav att det främst var de ekonomiska motiven som övervägde vid valet av kommunikationskanal. Respondenterna ställdes sedan frågan vilket ekonomiskt resultat som annonseringen i QX givit. 20 % (3 st.) uppgav att annonseringen givit ett bra resultat och 40 % (6 st.) uppgav att det gett ett genomsnittligt resultat. Majoriteten av de tillfrågade uppgav alltså att annonseringen givit ett genomsnittligt resultat eller mer. Dock så uppgav 13.4 % (6 st.) att det ekonomiska resultatet var dåligt eller mycket dåligt. Många av de tillfrågade företagen ansåg det vara svårt att mäta det specifika ekonomiska resultatet för just annonseringen i QX då kampanjen var en del i en större helhet. Ett företag menade på att det inte enbart är den ekonomiska faktorn som är relevant utan att annonseringen mer kunde ses ur ett goodwill perspektiv, det vill säga att de ickeekonomiska värdena även har betydelse.

Förutom ekonomiska motiv till annonsering så har det i uppsatsen tagits hänsyn till just ickeekonomiska motiv för företag att annonsera i QX. En femtedel (3 st.) av de tillfrågade företagen uppgav att de ansåg att annonseringen berodde både på ekonomiska motiv samt ickeekonomiska. Endast två stycken av respondenterna uppgav att det främsta motivet till val av kommunikationskanal och att annonsera i

QX berodde på ickeekonomiska motiv. Intressant är på så sätt att det är en större del

av de tillfrågade företagen som uppger att de ekonomiska motiven varit av störst betydelse vid val av kommunikations kanal, samtidigt som det är fler av företagen som uppger att det ickeekonomiska resultatet varit genomsnittligt eller mer än vad företagen uppger det ekonomiska resultatet vara. Huruvida ett företags annonsering i

perspektiv; endera kan det påverka ett företag negativt, vilket är något som Lahne motsäger sig, eller så kan det påverka företagets anseende positivt. De flesta av de tillfrågade företagen, 46.7 % (7 st.) ansåg att deras annonsering inte skulle påverka företagets anseende i andra konsumenters ögon., 33.3 % (5 st.) ansåg att anseendet kunde påverkas till viss del och resterande 20 % (3 st.) ställde sig tveksamma. Frågan i enkätundersökningen ställdes dock på ett sådant sätt att det är svårt att veta om den påverkan som skulle kunna ske enligt företagen då skulle vara positiv eller negativ. Lahne menar dock att företag som annonserar i QX skulle kunna uppfattas som moderna och trendiga och kunna verka vara en mer attraktiv arbetsgivare. Det ickeekonomiska värdet som ökad varumärkeskännedom och goodwillstatus anser dock företagen vara av större vikt än påverkan av anseende i andra kunders ögon, även om de till viss del borde kunna anses gå hand i hand.

Att företagen generellt är nöjda med det resultat som annonseringen i QX har givit visas i frågan om huruvida de tillfrågade företagen skulle kunna tänka sig att annonsera i tidningen QX igen; 53.3 % (8 st.) anser att de i stor utsträckning skulle kunna tänka sig att annonsera igen och 46.7 % (7 st.) skulle till viss del kunna tänka sig att återigen annonsera i QX. Ingen av de tillfrågade kunde inte tänka sig att annonsera en gång till. Många av de tillfrågade uppgav att de inte såg annonseringen som en engångsföreteelse utan som en kontinuerlig satsning för att nå målgruppen. De anser att annonsering i QX på längre sikt främjar företaget både ekonomiskt och ickeekonomiskt.

38

10. Slutsats

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka varför företag annonserar i tidningen

QX. I analysen framkommer det att företagen som medverkat i undersökningen finner

att det finns både ekonomiska och ickeekonomiska motiv för att använda sig av QX som kommunikationskanal.

Köpkraften hos QX: s läsare skulle enligt både Bergström och Erixon samt Lahne kunna ses vara högre än hos den genomsnittliga befolkningen, främst då sett till den disponibla inkomsten. Majoriteten av de tillfrågade företagen anser att så är fallet. Detta visas också genom att de flesta av företagen anser att det ekonomiska resultat som framkommit genom annonsering i tidningen varit genomsnittligt eller mer. Företagen annonserar dock inte i QX enbart på grund av ekonomiska motiv, även ickeekonomiska motiv ligger till grund för valet av just QX som kommunikationskanal. Även om det är en minoritet av företagen som uppger ickeekonomiska motiv som primär orsak för att annonsera framkommer det att det ickeekonomiska resultatet som annonseringen gett i vissa fall har varit större än det rent ekonomiska.

Företagen som medverkat i undersökningen kan alla sägas vara nöjda med det totala resultat som annonseringen i QX givit. Detta går att påvisa även genom att alla av de tillfrågade åtminstone till viss del kan tänka sig att annonsera i tidningen QX igen. Det bör dock tas hänsyn till att de företag som undersöks i denna studie är företag som redan har gjort ett aktivt val att annonsera i tidningen QX. Företagen skulle på så sätt kunna sägas vara mer positiva till annonsering än andra som ännu inte har annonserat. Studiens syfte är dock att se till varför företag valt att annonsera, inte varför de avstår. Så med tanke på det positiva ekonomiska och ickeekonomiska resultat som företagen ändå anser att annonseringen i QX gett, borde fler företag kanske därför inse den potential som finns tillgänglig om de väljer att bearbeta denna målgrupp.

Undersökningar som ser till de homosexuella ur ett kommersiellt perspektiv är mycket få i Sverige. Författarna hoppas med denna uppsats att fler ska få upp ögonen för det mycket intressanta och på många sätt outforskade område.