Valda metoder för datainsamling

De metoder som har valds för datainsamling är litteraturstudier, frågeformulär, intervjuer, enkät och observationer.

3.2.1. Litteraturstudier

En grov litteraturstudie är starten till all forskning. Enligt Korhonen & Lindström (2016) så är en litteraturstudie en systematisk genomgång av litteratur inom ett visst område med syftet att hitta svar på studiens syfte med hjälp av tidigare studier och undersökningar. Vidare menar Korhonen & Lindström att litteraturen i fråga ska vara vetenskaplig och att litteraturen hämtas i form av originaltexter som publicerades i vetenskapliga artiklar.

3.2.2. Frågeformulär

Enligt Wikipedia (2016) består ett frågeformulär av ett antal skrivna frågor som skriftligt skickas ut till ett antal personer. Vidare skrivs att det finns huvudsakligen två olika typer av frågeformulär, ett där de angivna svaren är förhandsdefinierade svar och ett där svaren är öppna.

Enligt Wikipedia (2016) så räknas frågeformulär med flervalsfrågor eller vars svar anges på en gradskala i form av kryssrutor eller en skallinje som förhandsdefinierade svar och dessa ägnar sig bättre senare i ett projekt, där temat är bekant och mer specificerade svar söks. Denna typ av frågeformulär kan ses som en kvantitativ metod. Medan den andra typen av frågeformulär i enighet med texten är den med öppna svar vilket innebär att respondenten själv får formulera och skriva sina svar. Denna typ av frågeformulär ägnar sig särskilt bra i början av ett projekt då den ger respondenten möjlighet att utrycka sig med egna ord (Wikipedia. 2016). Ett sådant frågeformulär baseras på kvalitativa svar.

35 3.2.3. Intervjuer

”En intervju är en kommunikation mellan tre personer – en intervjuare, en respondent och en åskådare.” (Krag 1993, s. 10)

Personliga erfarenheter av yrkesarbetare inom fallföretaget utgör en viktig del i arbetet och påverka resultatet i studien. I examensarbetet användes kvalitativa intervjuer för att få med personliga reflektioner så mycket som möjligt.

Enligt Magne & Krohn (1997) så ligger styrkan med kvalitativa intervjuer i att de vid undersökning liknar en vardaglig situation och ett vanligt samtal. En ytterligare fördel är att en sådan intervjun inte styrs på samma sätt som det skulle göras i en kvantitativ intervju, utvecklingen av samtalen beror på undersöknings-personerna och forskaren anger endast de tematiska ramarna.

Enligt Krag (1993) så är syftet med en intervju att förmedla kunskap, upplevelser, erfarenheter, åsikter, attityder, värderingar med mera från en intervjupersons (respondent) sida. Ytterligare skriver han att med hjälp av en intervju blir vissa delar av en individs medvetande tillgängliga för en större krets människor. En intervju är således mycket mer än ett allmänt prat eller ett vanligt samtal. Resultaten av intervjuerna används främst som indata i rapporten och själva intervjun publiceras ej på annat sätt, detta innebär att respondenterna såväl som intervjuaren ej framträder för åskådaren.

Krag (1993) skriver att initiativet till en intervju i de flesta fall kommer från intervjuaren och att det är intervjuarens ansvar att upprätta ett kontrakt med respondenten angående intervjuns syfte, ämne, omfattning, tid och plats, rättigheter samt eventuellt honorar och publicering. Efter kontraktet upprättas så skriver Jacobsen att intervjuaren förbereder sig till intervjun som inleds genom att intervjuaren ställer de frågor som är planerade. Trots att det är ett samtal så är det intervjuaren som leder samtalet och strukturen i intervjun som hen i slutet av intervjun ska värdera och tolkar de svar som framkommit under intervjun (Krag 1993).

3.2.4. Telefonintervju

Eftersom möjligheten till personliga intervjuer har varit begränsad under examensarbetet utfördes flera telefonintervjuer. Samma frågor som i de personliga intervjuerna ställdes fast i en mindre omfattning. Telefonintervjuerna har samma syfte som de personliga intervjuerna. De ska öka förståelsen inom de valda fokusområdena och bidrar med indata till resultatet.

I boken Intervju; konsten att lyssna och fråga skriver Krag (1993) att telefonintervjuer används väldigt ofta som arbetsmetod. Fördelar med en telefonintervju är att de är snabba och praktiska vilket även gör de billiga. Men enligt Jacobsen så är en nackdel med telefonintervjuer att man tappar större delar av kroppsspråket, därmed ökar betydelsen av att uttrycka sig korrekt eftersom kroppsspråket ofta säger något annat än det som sägs med orden. Trots allt går det inte att säga att någon metod är bättre än den andra, det är viktigt att ta hänsyn till de för och

36

nackdelar med den metod man använder sig av och anpassa arbetssättet efter det (Krag 1993).

Fortsättningsvis skriver Jacobsen att ett telefonsamtal är mer abstrakt än ett samtal mellan fyra ögon men att det är normalt sätt inte intervjun. I texten konstaterade han dessutom att respondenten i en telefonintervju har lättare möjligheten att slippa undan intervjun men att samtalsämnet ligger mer i centrum och samtalet kan därmed fokuseras mer på sig självt. Han menar vidare att tiden som intervjuer tar är en stor aspekt att ta hänsyn till och det rekommenderas starkt att ha ett möte mellan fyra ögon vid längre intervjuer och komplicerade frågeställningar.

För att minska påverkan av detta problem så meddelas respondenterna i god tid innan vad intervjun handla om, ungefär hur lång tid den kommer att och vad den används till. Därefter bokar intervjuaren och respondenten ett telefonmöte med god tidsmarginal inför intervjun. Alla intervjuer spelas in och sammanfattas av författaren i efterhand, det sparar tid under intervjun och det gör det enklare att återspegla den kunskap som framgick av respondenten.

3.2.5. Enkät

Enligt Magne & Krohn (1997) så finns det flera kvantitativa arbetsmetoder och tekniker för att samla in information. I texten nämns bland annat observationer, experiment, enkäter och källanalyser. De två vanligaste tekniker som används vid frågeundersökningar är enkäter och intervjuer (Magne & Krohn. 1997).

I enlighet med Wikipedia (2016) så är en enkät oftast ett skriftligt frågeformulär som skickas ut till ett större antal personer och vanligtvis görs enkätundersökningar via telefon där den uppringande fyller i svaren under tiden som konversationen pågår. Ett annat sätt enligt Wikipedia (2016) är att använda sig av en enkät i form av ett online formulär, där svaren fylls i av respondenterna. I examensarbetet används en online enkät eller ett online formulär.

Magne & Krohn (1997) betonar att det är ytterst viktigt att tänka på hur enkäten läggs upp eftersom upplägget påverka respondentens svar. Enligt Magne & Krohn (1997) är det svårt att få respondenten att lägga ner tid på att besvara frågorna om enkäten uppfattas som slarvig, otydlig, för stor, ostrukturerad eller på annat sätt obegriplig. Det är således viktigt att vinna respondenternas uppmärksamhet och motivation. Sammanfattningsvis gäller det att inte endast tänka på enkätens utseende, språk och struktur men framförallt betona nyttan som respondenten kan ta del av vid besvarandet av enkäten. Det är också viktigt att respondenten kan lita på löftet om anonymitet (Magne & Krohn. 1997).

3.2.6. Observationer

En observation innebär enligt Magne & Krohn (1997, s.110) att ”...vi längre eller kortare tid är tillsammans med (eller befinner oss i direkt anslutning till) medlemmarna i den grupp vi ska undersöka” En observation är en bra metod för att se de sociala agerande på plats och det verkliga skedet. Enligt Magne & Krohn så innebär denna metod den mest intima relationen mellan forskare och undersökningsenheterna.

37