Valet mellan enkät-, intervju- och observation som metod

Genom informationssökning och fundering tog vi beslutet att filtrera ner alla möjliga metoder till att antingen ha enkät eller intervju som vårt val av metod. På grund av tidsbegränsning och den rådande Corona-pandemin hindrade det oss från möjligheten att utföra observationer på barn och vuxna. Dock ansåg vi att observation som metod förmodligen inte kunnat besvara syftet med studien lika utförligt som intervjuer och

enkäter. Alvehus (2013) skriver om observatörseffekten som handlar om att forskaren vid observationer, på ett eller annat sätt, påverkar det som observeras bara genom att existera i sammanhanget. Liknande påverkan har forskaren på intervjuer i förhållande till att “Intervjuaren kommer med sina frågor (och sin tystnad) att påverka intervjuns inriktning och påverka vad som sägs med sin blotta närvaro” (Alvehus, s.84, 2013).

Effekten forskaren har i intervjuer är i jämförelse, ganska självklart, starkare än vid observationer då det är dem som i huvudsak initierar och styr intervjun. Detta till skillnad från en observatör som ofta vill studera “naturligt förekommande” situationer och försöker därmed göra så lite åverkan på situationen som möjligt (Alvehus, 2013).

Valet av enkät ansåg vi därmed positivt då vår forskarroll inte påverkar respondenternas svar på samma sätt som i intervjuer och observationer. Eftersom barns digitalisering, som tidigare nämnts i kapitlet “Tidigare forskning”, är ett polariserat ämne kan det också vara känsligt för vissa att yttra sina åsikter om det, vilket kan underlättas i en anonymiserad enkät. Det kan exempelvis förekomma oftare att respondenten väljer att svara på frågor på ett sätt som den tror forskaren förväntar sig i en intervju (Alvehus, 2013). Därmed genom att använda oss av enkätmetod kan det minska den påverkan vår forskarroll har på respondenten och hens svar.

Insamling av data genom intervjuer hade möjligtvis kunnat komplettera specifika områden inom enkäten då vi i efterhand upplevde att vissa öppna frågor hade kunnat utvecklas ytterligare. Exempelvis genom följdfrågor som hade passat ypperligt att ställa i en semistrukturerad intervju som metod (Dimenäs, 2020). Vilket vi upplever hade behövts för att nå djupare svar och förståelse kring vårt forskningsfält. Dimenäs (2020) skriver om vikten av att vara noggrann och lägga mycket tid på frågeställningarnas formulering i en enkät så väl som på svarsalternativens utseende, då det i högsta grad påverkar vilken information som går att utvinna samt vilka slutsatser som kan dras. Vi tolkade det som svårt att förmedla till respondenten vad vårt syfte som avsändare var med vissa frågor trots revidering och mycket förberedelser med enkäten och dess formuleringar.

4.1.1 Studiens reliabilitet och validitet

En vetenskaplig studies kvalitet kan mätas genom att titta på studiens reliabilitet och validitet. Reliabilitet handlar om att titta på ifall studiens forskningsresultat är replikerbara (Alvehus, 2013). Exempelvis ifall andra forskare hade gjort exakt samma studie hade de då också kommit fram till samma resultat som vi? Validitet handlar i sin tur om att titta på ifall studien verkligen undersöker det som den utger sig för att göra (Alvehus, 2013). Alltså har vi undersökt och samlat in data som är relevant och meningsfull i relation till syftet med vår studie?

Såsom vi valt att presentera resultaten, samt att empirin samlats in genom enkäter, kan reliabiliteten tolkas vara relativt hög. Eftersom enkätfrågorna går att exakt replikera och upprepas på samma sätt och att forskarens roll inte påverkar svaren på samma sätt som exempelvis i en intervju. Detta i samband med att våra tolkningar och analyser utifrån teorin vi valt ger ett brett resultat som inte drar några fasta slutsatser. Likaså är validiteten för vår studie hög då frågorna i enkäten tydligt formulerats utifrån syftet med studien. Dock vet vi i efterhand att några frågor ansågs för komplicerade för vissa respondenter som hörde av sig om det. Därmed kan vissa frågor misstolkats av fler och svaren kanske inte pekar på exakt det vi sökte efter med frågan.

4.2 Pilotenkät

Till en början valde vi att inte göra några frågor obligatoriska i enkäten. Kombinerat med ett snöbollsurval, som beskrivs nedan i avsnitt “Urval”, tolkar vi också att respondenternas svar påverkades då deras intresse och kunskaper kring ämnet kan variera kraftigt. När vi fick in de sex första ifyllda enkäterna från våra respondenter blev det tydligt att enkätfrågorna behövde vara obligatoriska att svara på, då tre respondenter valt att endast svara på ett fåtal frågor av de tolv möjliga. Fråga nummer två i enkäten löd: “Har barnen tillgång till ett eget eller delat digitalt verktyg såsom smartphone, surfplatta, dator etc.?” Med svarsalternativen: Ja/Nej. Två av de sex första respondenterna som svarade på enkäten kryssade “nej” på denna fråga och svarade därefter inte på resterande frågor (en av dessa respondenter svarade på en till fråga).

Med denna insikten valde vi att ändra på svarsalternativen på frågan från “ja” eller

“nej”, till “eget” eller “delat”, då vi anser att de blanka svaren från de som svarat nej inte har relevans till syftet för vår studie. På grund av att dessa två respondenter svarat

blankt på samtliga frågor utom fråga nummer två, valde vi att ta bort dessa svar från vår studie då det inte fanns någon data att analysera.

Det går inte att komma fram till en exakt slutsats om vad blanka svar säger om respondenten samt enkätens struktur i sin helhet. Vi kom fram till ett par olika sätt det kunde vara möjligt att dessa respondenter tänkt när de svarade nej på frågan och därefter inte besvarade fler frågor. En synvinkel var att denna ja eller nej fråga (om barnen har tillgång till delat eller eget digitalt verktyg) kan ha tolkats bära någon sorts avgörande relevans för ifall respondenten var kvalificerad för att svara på de resterande frågorna.

Frågan kan även ha misstolkats, eller det kan bero på att respondenten kände sig oinspirerad, eller om respondenten är verksam inom förskola så bryter de tolkningsvis indirekt mot läroplanens framskrivningar om digitalisering. Dock tror vi inte i slutändan att dessa tolkningar har någon större relevans för resultatet av vår studie då de inte går att stärka.