Oavsett vilken metod man väljer vid insamling av data till forskningsändamål, behövs det kritiskt granskas för att besluta om giltigheten och tillförlitligheten är god utifrån den information som framkommer. Tillförlitlighet eller även kal-lad reliabilitet är ett mått på hur trovärdigt resultatet är. Giltigheten är det-samma som validitet, begreppet validitet beskrivs som ett mått på om studien avser att mäta det som beskrivs eller inte (Bell & Waters, 2016).
Kihlström (2007) anser för att vara helt säker på att få en hög validiteten och reliabiliteten i studien är det bästa att triangulera för ett så sanningsenligt re-sultat som möjligt. Det vill säga att använda sig av olika tekniker för att få fram resultatet. I detta fall triangulerades en deltagande observation med en efter-följande intervju. Laws (2013) belyser också att triangulera är en fördel för att studera samma saker utifrån olika perspektiv och på så sätt går det att ifråga-sätta eller styrka resultatet tydligare.
25
Innan påbörjad insamling av data genomfördes en förstudie med en grupp om fyra elever. Dels för att prova lektionsupplägget dels för att prova observera och intervjua ihop för att se så att fokuset låg på samma saker. De tänkta inter-vjufrågorna prövades för att se om eleverna förstår dem samt om någon var överflödig. Detta medförde att det upptäcktes att tre frågor var väldigt lika, vilket gjorde det möjligt att välja en eller flera frågor utifrån de elever som intervjuades och de svar som framgick. Observationen och intervjun skedde på likartade sätt av båda. Fokus låg på samma område i elevens användning av problemlösning vilket medförde en högre validitet och reliabilitet inför huvud-studien (Kihlström, 2007).
Kihlström (2007) lyfter fram att reliabiliteten kan höjas ytterligare genom att arbeta tillsammans med någon annan. Två personer vid exempelvis en obser-vation är mer tillförlitligt än en observatör som är ensam. Likadant kan en ob-servatör hålla i den deltagande observationen medan den andre observerar vad som händer. Det är viktigt att man tillsammans har övat på att observera samma situation och sedan jämfört resultaten. Detta för att se vart fokus har legat hos de olika observatörerna, om det varit samma eller åt två olika håll. Reliabilite-ten höjs också på en intervju om man är två, den ena kan anteckna mer och ta intryck av kroppsspråk och ansiktsuttryck, medan den andra har sitt fokus på att ställa frågor. Intervjuerna kommer att ske med två elever per intervjuare istället för en-till-en. Dels för att eleverna inte ska känna sig besvärade över att två vuxna närvarar dels för att maktförhållandet mellan barn och vuxen ska vara så jämn som möjligt, då även detta måste tas hänsyn till vid intervju av barn (Kvale & Brinkman 2009).
Generaliserbarheten i studien är låg av den orsak att inte alla elever i klasserna deltagit i studien utan att det endast gjorts stickprov bland eleverna. Däremot höjs generaliserbarheten genom att ha observationerna och intervjuerna på tre skolor för att få ett tydligare resultat. Det är viktigt att ha i åtanke att de olika skolorna och klasserna har arbetat olika mycket med programmering. Kvale & Brinkman (2009) menar att varje observation och intervju kan ses som en
en-26
skild unik situation vilket kan göra att resultatet kan se olika ut utifrån de spe-cifika förutsättningarna. Varje genomgång har gjorts så lika som möjligt för att ge samma förutsättningar. Vid varje tillfälle har det varit en ny grupp elever som ställer olika frågor och som har mer eller mindre kunskap om vad pro-grammering innebär. I och med att eleverna som observerats och intervjuats är i olika åldrar kan detta också ha betydelse för hur långt de kommit i sin kun-skapsutveckling och förståelse för sin egen kunskap.
27
5 RESULTAT
De forskningsfrågor som studien utgår från handlar om hur elever använder sig av problemlösningsstrategier och uttrycker sig om sin egen problemlösnings-förmåga. Med forskningsfrågorna i åtanke genom hela analysarbetet har ett resultat framkommit. Utifrån forskningsfrågorna har stor vikt lagts vid vad ele-verna säger men också på vilket sätt de använder sig av de strategier som ana-lysarbetet utgått ifrån. Resultatet presenteras först genom tabeller där varje elev, skola för skola, staplas upp för att få en tydlig överblick över utfallet per elev. Dessa tabeller har utgjort grunden för analysarbetet, och har återkommit i analysen för att jämföra eleverna. Efter tabellerna redovisas elevernas för-måga att lösa den tilldelade uppgiften. Här framkommer också andra lösningar som eleverna själva kommit fram till, och som inte var medräknade från bör-jan. Därefter lyfts de sex olika strategierna fram med exempel från både obser-vationerna och intervjuerna. Största fokuset har varit att uppmärksamma hur eleverna generellt använder strategierna. Skolorna har därför inte jämförts i analysen mer än i vilken utsträckning eleverna hade förmåga att lösa uppgiften och korrekt begreppsanvändning.
Tabell 2: Visar samtliga elever på skola A. Vilken årskurs eleven går i, vilka strategier eleven använt, om eleven klarat, har slarvfel eller inte klarat uppgiften samt om eleven uttrycker sig på rätt sätt.
Elev Årskurs Strategier Klarar det Rätt begrepp
Elev 1A 3 1,2, 6 Slarvfel Ja Elev 2A 3 1,2,5,6 X Ja Elev 3A 3 1,2 Slarvfel Ja Elev 4A 3 1,2 X Ja Elev 5A 3 1,4,5,6 X Ja Elev 6A 3 1,4,5,6 X Ja Elev 7A 3 1,4,5 X Ja Elev 8A 3 1,4,5 X Nej
28
Elev 34A 1 1 EJ Nej
Elev 35A 1 1,4,5 EJ Ja
Elev 36A 1 1,5 X Ja
Elev 37A 1 1,4,5 EJ Ja
Elev 38A 1 1 X Nej
Elev 39A 1 1,2,4,5 X Ja
Elev 40A 1 1,2,5,6 X Ja
I tabellen presenteras elever som observerats och intervjuas vid två olika till-fällen. Eleverna är inte i nummerordning av den anledning att det enkelt ska gå att se att de tillhör olika klasser, men samma skola i resterande resultatredovis-ning. På skola A syns det att eleverna i stor utsträckning klarar av att lösa upp-giften på ett fungerande sätt. Intressant på denna skola är att övervägande av eleverna använde sig av rätt begrepp om programmering, till och med de elever som inte klarade av att lösa uppgiften. Användningen av strategier hos eleverna utmärker sig inte här gentemot de andra skolorna.
Tabell 3: Visar samtliga elever på skola B. Vilken årskurs eleven går i, vilka strategier eleven använt, om eleven klarat, har slarvfel eller inte klarat uppgiften samt om eleven uttrycker sig på rätt sätt.
Elev Årskurs Strategier Klarar det Rätt begrepp
Elev 9B 2 1,5 Slarvfel Nej
Elev 10B 2 1,2,5 EJ Nej Elev 11B 2 1,2,5 X Nej Elev 12B 2 1 X Nej Elev 13B 2 1 X Ja Elev 14B 2 1,5 X Nej Elev 15B 2 1,5 X Ja Elev 16B 2 2 X Nej
På skola B, som är en mer digitaliserad skola, framkom det att eleverna hade god förmåga till att lösa uppgiften. Det som var fascinerande i analysarbetet var att eleverna inte använde begreppen som hör programmering till. Dessa
29
elever arbetar med programmering i större utsträckning och mer systematiskt än de båda andra skolorna.
Tabell 4: Visar samtliga elever på skola C. Vilken årskurs eleven går i, vilka strategier eleven använt, om eleven klarat, har slarvfel eller inte klarat uppgiften samt om eleven uttrycker sig på rätt sätt
Elev Årskurs Strategier Klarar det Rätt begrepp
Elev 17C 1 1,4,5 EJ Ja Elev 18C 1 1,4,5,6 EJ Nej Elev 19C 3 1,2,4,5 X Nej Elev 20C 3 1,2,4,5 X Nej Elev 21C 3 1,2,4,5 X Ja Elev 22C 3 1,2,4,5 X Nej Elev 23C 3 1,2,6 X Nej Elev 24C 2 1,2,6 EJ Ja
Elev 25C 1 6 Slarvfel Nej
Elev 26C 2 1 EJ Nej Elev 27C 1 1 EJ Nej Elev 28C 1 1,2,5 X Nej Elev 29C 3 1,4,5 X Nej Elev 30C 3 1,2,5 X Nej Elev 31C 3 1,2,4,5 EJ Nej Elev 32C 3 1,2,4,5 X Ja
På skola C varierar utfallet avsevärt mer än på de andra skolorna. Lite mer än hälften av eleverna klarade av att lösa uppgiften, och endast fyra elever kunde använda begrepp på rätt sätt. Dessa elever går i åldersblandade årskurser och programmering är ett inslag i undervisningen som sker slumpmässigt och olika mycket.
Samtliga elever i studien använder sig av olika problemlösningsstrategier. De allra flesta eleverna använde sig av att prova sig fram med någon form av kom-bination med någon eller några av de andra fem strategierna. Alla elever visar och uttrycker sig på något sätt om vilken eller vilka strategier de använder sig
30
av. I det stora hela syns det att eleverna i årskurs 3 löste uppgiften i större omfattning än eleverna i årskurs 1 oberoende på vilken skola eleverna gick på. Elever i årskurs 2 löste det på ett fungerande sätt på skola B medan samma årskurs i skola C inte gjorde det. I skola A uttrycker sig fler elever på rätt sätt än på både skola B och C. Vad bekommer problemlösningsstrategierna finns inget tydligt mönster av vilken kombination som fungerade bättre än någon annan. Det finns inte heller någon strategi som var mer förekommande i en viss årskurs eller skola, utan det var en blandning mellan dem. Det som går att utläsa i tabell 2 är att eleverna i årskurs 3 på skola A, hade lättare att lösa upp-giften och övervägande av de eleverna uttryckte sig korrekt (se tabell 2–4). I tabellerna (se tabell 2–4) går det att utläsa att de flesta eleverna på skola A använder rätt begrepp vid programmeringstillfället, medan eleverna på skola B inte använder rätt begrepp trots detta klarar sju av åtta elever uppgiften. Där-emot på skola C är utfallet väldigt splittrat både vad bekommer begrepp och om de löste uppgiften.
Eleverna tyckte uppgiften var rolig och givande då de flesta elever hade något svar på vad de lärt sig. Programmering i ScratchJr uppskattade eleverna och det var många glädjerop när uppgiften delgavs för eleverna. Resultatet visar att alla elever försökte och gjorde sitt bästa, då alla elever var aktiva och engage-rade under hela passet, vilket märktes i atmosfären i klassrummen.