När det gäller hur musiken ska ta plats i verksamheten och vilken musik den ska innehålla, så såg vi dels hur det var pedagogerna som valde sånger till sångsamlingar, ofta äldre sånger som funnits i förskoleverksamhet under många år, men även lite uppdaterade varianter. Trots detta var det sånger som barnen verkade tycka om och genom sångkorten blev det ändå till viss del barnens val och i samtalen med barnen var dessa sånger lika vanliga som andra sånger som barnen kanske får med sig från andra platser än förskolan. Barnens intresse fick däremot större utrymme i musikprojektet som genomfördes på Blåbäret. Här var tanken att barnens upptäckande skulle få styra arbetet, men trots detta var det pedagogerna som valde musiken som undersöktes och som i slutändan fick vägleda arbetet utifrån vad barnen verkade tycka var spännande. På båda förskolorna försökte man utanför de mer styrda aktiviteterna ta till vara på barnens egna initiativ till musikalisk aktivitet till exempel genom att spela upp musik som barnen önskade eller sjunga med barnen när de önskade detta. Här kan man se hur både Engströms tankar om att agera motvikt mot populärmusiken genom att sjunga äldre visor (2007, s. 22) och Holmbergs tankar om att med hjälp av musik som intresserar barnen bygga en länk mellan hemmet (2014, s. 217) får utrymme genom variation av hur musiken väljs och vilken musik som väljs.
34
Betänkande kring vår datainsamling
När vi ser tillbaka på hur vi har genomfört vår datainsamling känner vi att den kunde ha gynnats mer av att vi hade varit ännu tydligare med informationen inför besöken på förskolorna. Vi kunde i mailkontakten varit tydligare med vad vi ville ha ut av besöken och hur vi ville genomföra dessa. Detta i kombination med att vi borde ha gjort båda förskollärarintervjuerna före barnintervjuerna kunde lett till att vi hade ännu mer bakgrundsfakta och förförståelse av deras musiksamlingar i samtalen med barnen. Vi kunde i samband med besöken kunnat be om att få delta i en planerad musikaktivitet för att kunna göra samtalen med barnen relevantare för dem, men även ge oss mer kött på benen för att kunna anpassa frågorna mer för att få utförligare svar. Som vi gjorde det nu blev besöken i för stor utsträckning upp till förskollärarna, vilket ledde till att vi fick ut olika mycket från de olika förskolorna. När vi dessutom på den ena förskolan gjorde förskolärarintervjun före barnintervjun så hjälpte det oss att kunna få ut ännu mer av just den barnintervjun. Hade vi varit tydligare med informationen inför besöken och genomfört alla intervjuer i samma ordning kunde vi fått ut mer av studien.
35
Slutsats
Vi ville med denna uppsats lyfta olika tankar kring musikundervisningen i förskolan, då vi upplevde att den sett ut på liknande sätt länge. Vi hoppades kunna få en bild av hur det kan se ut med musikundervisning i förskolan och vilka tankar både barn och vuxna i förskolan har kring detta. Några revolutionerande idéer eller perfekta lösningar har vi tyvärr inte lyckats få fram, men däremot känner vi att vi lyckats väcka en del tankar. Det vi kommer ta med oss i vår egen praktik som förskollärare är tanken om att musik är viktigt i förskolan och att det inte bara är till för några få med fallenhet för musik utan för alla. Som förskollärare är det ens ansvar att göra musik till en del av verksamheten i förskolan och därför är det ingen idé att trampa runt som katten kring het gröt utan det är bara att dyka in och sätta igång. Vi ser inga problem med att börja med ett mer traditionellt sätt att genomföra musikundervisningen genom musiksamlingar då detta verkar vara ett bra sätt att få med alla barn och väcka intresse för musik. Vill man få med hela avdelningen i arbetet och kanske tackla musik från en annan infallsvinkel kan det vara intressant att skifta fokus och utforska musiken utifrån barnens intresse istället. Detta kan då ske i någon form av projekt. Möjligheterna är många och begränsningarna är få. Vi har även sett hur musik kan lyfta verksamheten genom att på ett lustfyllt sätt skapa lärande i andra ämnen än musikämnet.
36
Referenslista
Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Berg, Elisabeth (2011). Läs- och skrivundervisning: teorier, trender och tradition. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Broady, Donald (2007). Den dolda läroplanen. Göteborg: Krut.
Calissendorff, Maria (2005). “Om man inte vill spela - då blir det jättesvårt”. Örebro: Örebro Studies in Music Education.
Don Lind, Hélene (2007). Musik och rörelse hör ihop! I: Fagius, Gunnel (red.), Barn och
sång: om rösten, sångerna och vägen dit, Lund: Studentlitteratur.
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2012). Att förstå barns tankar:
kommunikationens betydelse. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Liber.
Ehrlin, Anna. (2013). 'The attitudes of Swedish preschool leadership towards music - supportive
or restrictive?', Meryc 2013 : Proceedings of the 6th conference of the European network of
Music educators and researchers of young children., s. 65-72.
Ehrlin, A., & Wallerstedt, C. (2014). Preschool teachers' skills in teaching music: Two steps forward one step back. Early Child Development and Care, 184(12), 1800-1811. doi:10.1080/03004430.2014.884086.
Engström, Bengt, Olof (2007). Sången - Livets Uttryck. I: Fagius, Gunnel (red.), Barn och
sång: om rösten, sångerna och vägen dit, Lund: Studentlitteratur.
37
Holmberg, Ylva (2014). Musikskap: musikstundens didaktik i förskolepraktiker. Diss. Lund: Lunds universitet.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lantz, Annika (2013). Intervjumetodik. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm: Skolverket.
Phillips, D. C. & Soltis, Jonas F. (2010). Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedt. Rubinstein Reich, Lena (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Sundin, Bertil (2007). Barnets eget skapande. I: Fagius, Gunnel (red.), Barn och sång: om
rösten, sångerna och vägen dit, Lund: Studentlitteratur. Säljö, Roger (2010). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva
38
Bilagor
Medgivande till deltagande i en studie
Studien, som kommer att handla om barn och förskollärares syn på musik och musikundervisning i förskolan, kommer att utföras inom ramen för ett självständigt arbete. Studien utförs av Alexander Sjögren och Johannes Wünsche som går sista terminen på förskollärarprogrammet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier vid Uppsala universitet.
Jag ger härmed mitt medgivande till att mitt barn medverkar i ovan nämnda studie. Jag har tagit del av informationen om studien. Jag är införstådd med att mitt barn kommer att filmas i sin skolmiljö, samt att texter som mitt barn skriver kommer att analyseras. Jag har förklarat för mitt barn vad studien innebär och jag har uppfattat mitt barn har förstått detta och vill delta i studien.
Jag vet att ingen obehörig får ta del av insamlade data, och att data förvaras på ett sådant sätt att deltagarna inte kan identifieras.
Jag har informerats om att ingen ekonomisk ersättning utgår samt att mitt barns medverkan är frivillig och när som helst kan avbrytas, både av mig och av mitt barn.
Förskollärarens namn: ………. Födelsedatum:
………
Adress: ……….
Telefon:………
...
Ort och datum
... .
Förskollärarens underskrift
40