Variabler

De variabler som författarna använder i denna avhandling baseras delvis på de tidigare studier som genomförts inom samma forskningsområde. Utöver dessa har författarna även inkluderat variabler som fokuserar på informationsasymmetri och

underprissättning. De olika variablerna presenteras nedan.

6.2.1 Beroendevariabel - Underprissättning

Tidigare studier ger stöd för att initialavkastning är ett relevant mått för att mäta underprissättning, då dessa valt att använda sig av initialavkastningen för att avgöra huruvida aktien är underprissatt eller ej. Denna avhandling kommer vidare att fokusera på såväl McGuinness (2012, s. 1538), som Boulton et al. (2010, s. 210) beräkning av underprissättning, där detta beräknas genom att jämföra öppningskursen med stängningskursen för den första handelsdagen.

29 Initialavkastningen beräknas enligt följande:

𝑟𝑖 = ((𝑃1 − 𝑃0) / 𝑃0) × 100 𝑈𝑛𝑑𝑒𝑟𝑝𝑟𝑖𝑠𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔∶ 𝑟𝑖 > 0 Ö𝑣𝑒𝑟𝑝𝑟𝑖𝑠𝑠ä𝑡𝑡𝑛𝑖𝑛𝑔: 𝑟𝑖 < 0 P0 = Teckningspris P1 = Stängningspris ri = Initialavkastning

Beroendevariabeln som denna avhandling ämnar testa är underprissättning. Som tidigare nämnt kommer underprissättning i denna avhandling fortsättningsvis även benämnas som initialavkastningen för den första handelsdagen, justerat för marknadsavkastningen för respektive handelsdag. Således kommer författarna att beräkna initialavkastningen genom att jämföra teckningspris med stängningspris, justerat med avkastningen för FTSE All Share-index för den givna tidpunkten.

FTSE All Share-index är det index som tar hänsyn till hur alla företag noterade vid UK Main Market har presterat (FTSE Russell 2019, s. 2–3). FTSE Russell (2019 s. 2–3) menar vidare att FTSE All Share är det index som ger den mest rättvisande bilden för hur UK Main Market har presterat och således är det detta index som kommer användas som jämförelseindex för att beräkna den indexjusterade initialavkastningen.

Indexjusterad initialavkastning beräknas enligt följande:

AvkastningiJusterad = Avkastningi - FTSE All Share

Avkastningi = Initialavkastning

AvkastningiJusterad = Initialavkastning justerad för indexavkastning FTSE All Share = Avkastning FTSE All Share-index

6.2.2 Cornerstone-investerare

I enlighet med McGuinness (2012, s. 1541) kommer författarna använda sig av en dummyvariabel för att indikera om det existerar cornerstone-investerare eller ej vid börsnoteringen. Dummyvariabeln kommer att anta värdet “1” om en börsnotering inkluderat cornerstone-investerare och “0” om cornerstone-investerare inte medverkat. Anledningen varför denna variabel inkluderas är med hänsyn till avhandlingens syfte där underprissättningen testas för att undersöka huruvida cornerstone-investerares medverkan leder till en högre underprissättning eller ej. Variabeln används i såväl de univariata-testen som i den multipla regressionsanalysen. I samplet på 199 börsnoteringar, medverkade cornerstone-investerare i 47 stycken av dessa.

30

6.2.3 Antal cornerstone-investerare

I regressionsmodellen väljer författarna likt McGuinness att inkludera antalet cornerstone-investerare som en ytterligare förklaringsvariabel. McGuinness (2012, s. 1547) fann i sin studie att denna variabel ökade underprissättningen under den första handelsdagen och således förefaller denna variabel intressant att undersöka även vid denna avhandling. Vidare fann McGuinness att sambandet med underprissättning blev än starkare när dummyvariabeln för cornerstone-investerare inkluderades i regressionen.

6.2.4 Cornerstone-investerares allokering

McGuinness (2012, s. 1545) finner vid sin studie att den procentuella allokeringen av emissionen som blir tilldelad till förmån för cornerstone-investerare tenderar att påverka underprissättningen positivt. Information om den procentuella allokeringen som respektive investerare tilldelats finns angivet i respektive prospekt. Likt McGuinness kommer författarna att inkludera den procentuella allokeringen som en förklarande variabel i den kommande regressionen för att undersöka dess samband på underprissättningen.

6.2.5 Total emissionsstorlek

Ytterligare en variabel som kommer att testas för att undersöka dess påverkan på underprissättningen är den totala emissionsstorleken. Emissionsstorleken har testats vid tidigare studier, i såväl McGuinness (2012, s. 1538) som McGuinness (2014, s. 147–151), där denna variabel påvisats ha en påverkan på underprissättningen och är således även någonting som författarna inkluderar i denna avhandling. Den naturliga logaritmen (ln) för denna variabel kommer att användas i regressionen för att proportionerligt justera intervallet (Studenmund, 2014, s. 227).

Beatty & Ritter (1986, s. 223) anger även att det finns stöd för att den totala emissionsstorleken är en variabel som påverkar initialavkastningen. De fann vid sin studie att emissioner av mindre storlek tenderar att generera en högre initialavkastning än emissioner av högre värde.

6.2.6 Företagsstorlek

Vidare är även företagsstorlek (market cap) en variabel som används vid kommande tester. I enlighet med tidigare studie av Ritter & Welch (2002, s. 1803) antas företagsstorlek ha en påverkan på den signaleringseffekt som sänds ut till allmänheten. De menar att välkända företag har ett visst förtroendekapital som mindre företag ej innehar vilket således tenderar att påverka underprissättningen positivt vid genomförandet av en börsnotering. Likväl som för variabeln “total emissionsstorlek” används den naturliga logaritmen (ln) för att för att proportionerligt justera intervallet (Studenmund, 2014, s. 227).

Vidare argumenterar Beatty & Ritter (1986, s. 223) för motsatt förhållande då de menar att större företag tenderar inneha en lägre initialavkastning i och med att de inte innehar lika hög grad av osäkerhet och risk om tillgångens framtida värde som företag av mindre storlek tenderar att ha.

31

6.2.7 Lock-up-perioder

Lock-up-perioder kommer att inkluderas som en förklaringsvariabel i den kommande regressionsanalysen. Som tidigare nämnt, inkluderar McGuinness (2012, s. 1545) även denna variabel i sina studier. McGuinness fann att längden på lock-up-perioderna bidrog till underprissättning, och argumenterar för att det kan vara genom den signaleringseffekt som detta medför. Författarna av denna avhandling fattade dock beslutet att bortse från längden av lock-up-perioderna och endast undersöka huruvida dessa avtal har ett samband med underprissättningen genom användandet av en dummyvariabel. Av de 47 börsnoteringar där cornerstone-investerare medverkat, var 34 stycken bundna av lock-up avtal.

6.2.8 Sektor

Vidare väljer författarna att inkludera en förklaringsvariabel som tar i beaktande vilken sektor det emitterande företaget är verksamt inom. Detta kommer att undersökas med hjälp av en dummyvariabel. Genom att undersöka olika sektorer ger avhandlingen ytterligare förståelse för respektive sektors påverkan i termer av underprissättning vid börsnoteringar. Sektorers påverkan på underprissättning har även studerats i tidigare studier, där författarna fann att företag inom teknologi visade signifikant påverkan på initialavkastningen. (Lowry et al., 2002, s. 1199)

Sektor för respektive företag inkluderades när datan inhämtades från FactSet. Sektorerna är uppdelade i åtta olika områden, som författarna även inkluderade i regressionerna. I tabellen nedan presenteras respektive sektor samt fördelningen av dessa. Det framgår av tabell 3 att de flesta börsnoteringarna i samplet har genomförts inom “finans, försäkring & fastigheter”, vilket även gäller för börsnoteringar med cornerstone-investerare inkluderade.

Tabell 3. Börsnoteringar per sektorindelning.

6.2.9 Årlig underprissättning

I en studie av Loughran & Ritter (2004) undersöker författarna hur underprissättning varierat under olika tidsperioder. Under den tidsperiod denna avhandling analyserar, dominerade till exempel år 2015 sett till både antal börsnoteringar och total emissionsstorlek. För att undersöka eventuella effekter på underprissättning som de olika åren fört med sig, har författarna inkluderat en dummyvariabel inför regressionen för respektive år.

32

6.2.10 Understöd av Private Equity & Venture Capital

I “Effect of venture capitalists´ participation in listed companies” fann Wang et al. (2002, s. 2033) att Venture Capital-backade börsnoteringar genererat låg underprissättning i jämförelse med börsnoteringar utan dessa. Med detta i åtanke har författarna av denna avhandling valt att inkludera dummyvariabler i regressionen för börsnoteringar backade av Venture Capital och Private Equity (se tabell 4). Detta för att undersöka eventuella effekter av underprissättningen. Informationen om vilka börsnoteringar som är backade av Private Equity-, samt Venture Capital kunde inkluderas från datan som hämtats via FactSet.

Tabell 4. Private Equity & Venture Capital-understöd