Vatten och avlopp

Den tekniska försörjningen är en viktig del av den bebyggda miljön och omfattar flera samhällsviktiga funktioner som har tydlig koppling till fysisk planering. Att planera för en ändamålsenlig struktur kräver att man anpassar och utvecklar den tekniska infrastrukturen på ett sätt som tar hänsyn till miljökraven och naturens kretslopp.

Enligt miljömål och EU:s vattendirektiv ska alla kommuner upprätta vattenförsörjningsplaner, vilka bör hänvisas till/integreras i

översiktsplaneringen. Länsstyrelsen har tagit fram en regional

vattenförsörjningsplan som finns på Länsstyrelsens hemsida⁶⁴. Ta kontakt via telefon eller e-post för att ta del av kommunbilagan som av säkerhetsskäl inte är publicerad på webben. En revidering av vattenförsörjningsplanen ska ske under 2020.

63 https://app.raa.se/open/fornsok/

64 https://www.lansstyrelsen.se/download/18.10adba9e1616f8edbc927880/1527057655748/2015-4.pdf

31

Vattentäkter samt skydd av dessa kan med fördel redovisas i översiktsplanen men också känsliga områden, kopplade till MKN, med t.ex. krav på en hög skyddsnivå för enskilda avloppsanläggningar. I övrigt bör strategiska delar och strategier ur vattenförsörjningsplaner, utbyggnadsstrategier i VA-plan samt planer för avloppslösningar framgå av översiktsplanen för att underlätta efterföljande planering och lovgivning.

Översiktsplaneringen är ett viktigt verktyg för skydd och planering av vattenresurserna. De kommunala grundvattenresurserna och grusåsarnas betydelse för dricksvattenförsörjningen, en beskrivning av risker förknippade med dessa samt beskrivning av åtgärder för hur de ska skyddas långsiktigt bör därför vara med i en översiktsplan. En prioritering av vattenresurser beroende av uttagsmängd (bedömd uttagbar mängd), vattenkvalitet samt sårbarhet bör tas fram, samt en prioritering av att skydda tillgången på dricksvatten i de viktiga vattenresurserna i kommunen.

En beskrivning av hur spridning av bebyggelse bidrar till ökade utsläpp från enskilda avlopp och som därigenom påverkar grundvattenförekomster negativt bör göras. Även utanför grundvattenförekomster kan det vara viktigt att utreda eventuell påverkan på dess tillrinningsområden.

Gällande översiktsplan beskriver grundvattenresurserna och

dricksvattenförsörjningen tydligt och bra i både text och kartmaterial.

Framtida behov och en beskrivning av möjliga konflikter mellan grundvattenskydd och andra intressen kan utvecklas i kommande översiktsplan samt hur man tänker lösa dessa konflikter.

2.5.1 Dagvatten

Då det finns begränsningar att reglera dagvattenhanteringen i detaljplan bör det i översiktsplanen finnas riktlinjer om hur dagvattenhanteringen kan lösas.

Vidare bör låglänta områden som kan användas vid flödesutjämning

identifieras och pekas ut. Detta för att säkerställa att utrymme finns och för att på sikt minska risken för översvämning vid befintlig och planerad

bebyggelse.

En beskrivning av dagvattenhanteringen bör även redovisas i översiktsplanen liksom åtgärder som behöver vidtas för att minimera utsläpp av förorenade ämnen, t.ex. från trafiken ner till grundvattenmagasin. En kartläggning av dagvatten kan med fördel redovisas i översiktsplanen för att visa dagvattnets avrinning och hur ledningssystemet i kommunen ser ut samt vilken påverkan källor har på dagvattnets föroreningsnivå. Boverket har tagit fram en

vägledning för dagvatten i detaljplan, men den tar även upp hantering av dagvatten på den översiktliga planeringsnivån⁶⁵.

2.5.2 Avfallshantering

Sedan maj 2011 är avfallshantering ett allmänt intresse och bör beskrivas i översiktsplanen på ett sådant sätt att det blir tydligt hur den ska behandlas i planläggningen. Kommunernas avfallsplan är ett viktigt underlag i det arbetet, men den bör konkretiseras i fråga om vilka krav den ställer på den fysiska

65 https://www.boverket.se/sv/pbl-kunskapsbanken/planering/detaljplan/temadelar-detaljplan/dagvatten-i-detaljplan/

2.6 Infrastruktur

2.6.1 Väg och järnväg

Trafikverket har tillsammans med andra aktörer en viktig roll i planeringen och utvecklingen av samhället. Trafikverkets handledning Transportsystemet i samhällsplaneringen är ett bra underlagsmaterial som beskriver de aspekter som Trafikverket anser viktiga att beakta i översiktsplanering,

detaljplanering, lovförfarandet samt i samband med tillstånd enligt miljöbalken.⁶⁷

Samspelet mellan planering av transportsystemet och bebyggelseplanering är en förutsättning för hållbara städer och regioner. Det är i översiktsplaneringen som kommunen har möjlighet att lägga grunden för en planering som bidrar till en hållbar utveckling och även till de transportpolitiska målen. Hur kommunen väljer att styra lokaliseringen av bostäder och verksamheter har står påverkan på det framtida trafikarbetet, på såväl det kommunala som det statliga vägnätet.

De långsiktiga planerna för utveckling av transportinfrastrukturen syftar till att uppfylla de transportpolitiska målen. Långsiktiga planer för utvecklingen av transportinfrastrukturen görs både på nationell och regional nivå.

Regeringen har (2018-05-31) fattat beslut om en ny nationell plan för

infrastrukturen för åren 2018-2029. Planen omfattar stora satsningar på såväl nybyggnation som upprustning och modernisering av befintlig infrastruktur.

Den innehåller bland annat investeringar på järnvägsnätet och de större vägstråken; nationella stamvägar. Länsplan för regional

transportinfrastruktur, den regionala infrastrukturplanen, tas fram av Region Gävleborg och innehåller främst satsningar på de regionala vägarna.

I den regionala infrastrukturplanen för 2018-2029 redovisas bland annat regionalt prioriterade åtgärder inom Ockelbo kommun såsom cykelväg Ockelbo-Säbyggeby och uttalat behov av utredning av väg 272 genom Ockelbo. Detta bör inarbetas i kommande översiktsplan för att underlätta framtida genomföranden.

Förutom de utredningar och behov som lyfts fram avseende väg 272 är det viktigt att ta höjd för en framtida förändring av järnvägssträckan mellan Ockelbo och Mo Grindar. En förstudie finns framtagen för denna sträcka och det är viktigt att förhålla sig till denna i översiktsplanen för att säkerställa att åtgärden går att genomföra i framtiden.

Som en del i Trafikverkets uppdrag att främja tillväxt och utveckling har initiativ tagits till att peka ut vilka vägar som är viktigast för tillgänglighet ur ett nationellt och regionalt perspektiv. Detta har genomförts i samråd med i första hand länsplaneupprättarna. Dessa vägar kallas för funktionellt

prioriterat vägnät (FPV) och kommer att vara ett planeringsunderlag och stöd för prioritering av insatser för att värna och utveckla tillgängligheten för resor

66 https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2011/avfallshandboken-26-maj.pdf

67 https://trafikverket.ineko.se/se/transportsystemet-i-samhällsplaneringen-trafikverkets-underlag-för-tillämpning-av-35-kap-miljöbalken-och-av-plan-och-bygglagen

33

och transporter, samt ett underlag i samhällsplanering, utformning av vägarna samt i avvägning av olika intressen.

De funktioner som pekats ut är: godstransporter, långväga personresor med bil, dagliga personresor med bil och kollektivtrafik med buss. Vissa vägar, inte minst större leder, kan ha mer än en viktigt funktion. I Ockelbo kommun är följande vägar utpekade: 272, 302, 303.

Trafikverket arbetar nu med en översyn av det funktionellt prioriterade vägnätet. Översynen görs vart fjärde år. Mer underlag och kartor finns att läsa på Trafikverkets hemsida.⁶⁸

2.6.2 Bredband

En fungerande digital infrastruktur avser snabbt bredband och stabila mobiltjänster. Digital infrastruktur är avgörande för människors tillgång till information och service i ett modernt samhälle och kan bidra till minskade transporter. Det har också betydelse för ekonomisk utveckling.

Bredbandsutbyggnaden och stabila mobiltjänster är särskilt betydelsefullt för landsbygdens utvecklingsmöjligheter.

Region Gävleborg tog i november 2019 beslut om en regional plan för bredband 2019-2025⁶⁹. I den anges nya regionala mål för

bredbandsutbyggnaden och ett antal fokusområden pekas ut som särskilt viktiga att arbeta med. Ett av dessa fokusområden är ”Anta kommunala bredbandsstrategier” som innebär att alla kommuner bör anta en egen bredbandsstrategi som gäller fram till 2025.I samband med

översiktsplanearbete bör kommunen beakta den nya regionala bredbandsplanen samt kommunens egna arbete med att ta fram en ny kommunal bredbandsstrategi.

Idag byggs den fjärde generationens mobilnät, 4G (LTE) och inom kort påbörjas även 5G-utbyggnaden. Kravet på tätheten mellan masterna ökar. Det krävs god planering för utbyggnad av den trådlösa bredbandsinfrastrukturen samt tydliga villkor för tillträde till kommunal mark och lokaler.

2.6.3 Civil luftfart och höga objekt

Luftfartsverket (LFV), som myndighet för civil luftfart, vill att alla

byggnadsobjekt oavsett typ såsom master, torn, pyloner, skyltar, konstverk, byggnader etc. som är högre än 20 meter över mark eller vattenyta ska remitteras till LFV. Detta gäller även inom sammanhållen bebyggelse. Läs mer på LVF:s hemsida.⁷⁰

2.6.4 Elnät

Det pågår en hel del planer på mycket omfattande förstärkningar av stamnätet i hela landet. Elnäten har behov av mark och ska konkurrera med andra anspråk. I sammanhanget kan nämnas att Svenska Kraftnät har givit ut en skrift med nyttig information för de som arbetar med fysisk planering⁷¹.

68 https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/vag/funktionellt-prioriterat-vagnat/

69 https://www.regiongavleborg.se/samverkanswebben/utveckling-samverkan/bredband/bredbandsstrategi/

70 www.lfv.se/tjanster/luftrumstjanster/cns-analys

71 https://www.svk.se/siteassets/aktorsportalen/samhallsplanering/dokument/elnat-i-fysisk-planering.pdf

Fysisk planering är ett av viktiga områden för att minska energiförbrukning och klimatutsläpp. Det är viktigt att i strategiskt energi- och klimatarbete och i det översiktliga planarbetet beakta de nationella målen.

Under 2017 fattade riksdagen beslut om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med nya klimatmål till 2030, 2040 och 2045, en klimatlag och ett klimatpolitiskt råd. Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018.

Det långsiktiga klimatmålet innebär att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser betyder att utsläppen av växthusgaser från verksamheter i Sverige ska vara minst 85 procent lägre år 2045 än utsläppen år 1990.

Nuvarande översiktsplan berör frågor om klimat och energi, men bör i kommande översiktsplan uppdateras och fördjupas utifrån nya

kunskapsunderlag och den nya klimatlagen. I gällande översiktsplan anges att det finns en inaktuell energiplan från 1987 och att en ny plan bör upprättas.

Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska varje kommun ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och användning av el och denna bör sedan kopplas till översiktsplanen så att energisektorns mark- och

vattenbehov kan tillgodoses.

2.7.1 Energiförsörjning och energihushållning

Bebyggelse och byggnadsverk som för sin funktion kräver tillförsel av energi ska enligt PBL lokaliseras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till

energiförsörjningen och energihushållningen.

Översiktsplanen bör bidra till att skapa förutsättningar för ett minskat energibehov och en trygg och hållbar energiförsörjning.

Som en del av regeringens energiöverenskommelse från 2016 fastställdes ett mål om 100 procent förnybar energiproduktion till 2040. En ökad

elproduktion från förnybara källor är därför, enligt Energimyndigheten, ett nationellt intresse, som måste få tillgång till mark- och vattenområden.

Energimyndigheten skriver följande på sin hemsida: Idag pekar

Energimyndighetens scenarier på att det kan komma att krävas en utbyggnad av förnybar elproduktion på upp emot 100 TWh i årlig energivolym för att täcka behoven till år 2040.

Det kräver en fortsatt utbyggnad av både vindkraft och elnät. Dagens anläggningar kommer att behöva ersättas inom 15-20 år på grund av åldersskäl. Energimyndigheten har tagit fram 3 scenarier som fokuserar på befintliga drivkrafter i samhället, vilket är; vind, sol och kraftvärme där landbaserad vindkraft är det som anses ha störst möjlighet att byggas ut på marknadsmässiga grunder.

I Länsstyrelsens nya energi- och klimatstrategi⁷² ses länets möjligheter att bidra till detta som en möjlighet att skapa goda förutsättningar för länets

72 https://www.lansstyrelsen.se/gavleborg/om-lansstyrelsen-i-gavleborg/nyheter-och-press/nyheter/nyheter---gavleborg/2019-10-15-ny-energi--och-klimatstrategi-for-gavleborgs-lan.html

35

näringsliv att utvecklas. Det finns god potential att bidra till ökad grad av självförsörjning energimässigt. Under 2017 var elproduktionen i länet 92 procent av förbrukningen i länet (förnybart producerad el).

Den 4 oktober 2010 antogs ett tematiskt tillägg för vindkraft till Ockelbos översiktsplan. I kommande översiktplanearbete är det viktigt att ta ställning till om vindkraftsplanen ska arbetas om och ingå i den kommuntäckande översiktsplanen.

På GIS-webbtjänsten Vindbrukskollen⁷³ finns uppgifter om planerade och byggda vindkraftverk. Databasen innehåller även uppgifter om vindkartering samt övriga intressen, t.ex. skyddade områden. Vindbrukskollen är ett bra underlag för kommunal planering av lokalisering av vindkraft.

Gällande solenergi bör kommande översiktsplan visa hur kommunen kan underlätta och stimulera en ökad utbyggnad av solceller och solvärme. Med hjälp av en solkarta kan potentialen för el- och värmeproduktion från solen bedömas. En solkarta kan därmed fungera som ett bra verktyg i den fysiska planeringen. Läs mer på Energimyndighetens hemsida⁷⁴ och få inspiration från Borlänge kommun som tagit fram en solkarta⁷⁵.

2.7.2 Översiktsplanering för minskad klimatpåverkan

För att uppnå de nationella energi- och klimatmålen krävs en kombination av energieffektivisering, övergång till förnybara energikällor och ett minskat transportbehov. Översiktsplanen utgör ett viktigt instrument för att i ett tidigt skede integrera klimat- och energifrågor i den fysiska planeringen.

I den regionala energi- och klimatstrategin för Gävleborg beskrivs Länsstyrelsens uppdrag inom energi- och klimatområdet är att med ett långsiktigt perspektiv främja, samordna och leda det regionala arbetet för ett ökat genomslag av de nationella klimat- och energimålen inom olika

sakområden. Kommunerna har en mycket viktig roll i det arbetet genom sina energiplaner/strategier. Samhällsplaneringen är ett viktigt verktyg för

planering av transport- och resurseffektiva samhällen. Ett mål för länet är att samhällsplaneringen i större utsträckning ska integrera energi- och

klimataspekter i det löpande arbetet för att lägga grunden till ett

koldioxidsnålt samhälle. Länsstyrelsens övergripande mål är att länet inte överskrider den koldioxidbudget som krävs för att nå Parisavtalet och att länet är klimatneutralt till 2035. Dessutom ska länets energianvändning vara 50 procent effektivare jämfört med 2005.⁷⁶