10.5 Vatten
10.5.1 Förutsättningar
Sjöar och vattendragAvrinningen längs vägförslaget sker till övervägande del norrut mot lågpunkten Ljusnan.
Inom den kvarvarande korridoren finns två vattendrag (Rengnan och Ljusnan) samt mindre delar av två sjöar (Rengsjön och Lillsjön) som alla är registrerade som vattenförekomster i
Länsstyrelsernas databas Vatteninformationssystem Sverige (VISS), se figur 10.10. Vattenförekomsternas status och beslutade miljökvalitetsnormer (MKN) har sammanställts i Tabell H på sidan 179 (se även avsnitt 7).
Förutom de vattenförekomster som är registrerade i VISS finns vattendragen Sakribäcken och Flobäcken norr om Lillsjön och i våtmarksområdet sydväst om Lillsjön/norr om Rengsjön finns ytterligare antal mindre icke namngivna vattendrag och tjärnar.
Många av de mindre tjärnarna är igenvuxna myrmarker med till viss del öppen vattenspegel.
Inget ytvatten i Sverige uppnår god kemisk status, beroende av nationell extrapolering av förhöjda halter av kvicksilver, kvicksilverföreningar och polybromerade difenyletrar (PBDE). Föroreningarna beror av långväga atmosfärisk deposition och beslutade MKN innehåller därför generellt undantag för dessa ämnen.
Rengsjön uppnår enligt VISS god ekologisk status.
Lillsjön bedöms ha måttlig ekologisk status motiverat av vattenreglering (i Ljusnan), morfologi och
konnektivitet. Betydande påverkanskällor anges vara vägtrummor och materialtäkt (torv). Beslutad MKN Miljöintresset vatten omfattar sjöar och
vattendrag samt grundvattenresurser.
Figur 10.10 Vattenförekomster enligt VISS.
10
omfattar tidsfrist (för åtgärder) till 2021.
Morfologi beskriver de fysiska förhållandena och konnektivitet beskriver möjligheten till spridning och fria passager för djur, växter, sediment och organiskt material.
Rengnan uppnår enligt VISS god ekologisk status.
Ljusnan uppnår inte god ekologisk status beroende av vattenreglering, morfologi och konnektivitet.
Ljusnan är till delar dämd för kraftutvinning och som betydande påverkanskällor anges vandringshinder, främst i form av vägtrummor, samt materialtäkt (torv). Det finns inga kända problem med
övergödning eller föroreningar, frånsett kvicksilver och PBDE. Beslutad MKN omfattar tidsfrist till 2027.
Övriga mindre sjöar, tjärnar och vattendrag som finns inom den kvarvarande korridoren har ännu inte registrerats i VISS och har därmed heller inte
statusklassats eller har beslutade MKN.
Grundvattenresurser
Enligt 3 kap. 8 § miljöbalken ska vattenområden som är särskilt lämpliga för anläggningar för
vattenförsörjning så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten eller utnyttjandet av sådana anläggningar.
Ljusnans dalgång består av mäktiga sand- och grusavlagringar (Ljusnaåsen) med god tillgång på grundvatten. Förekommande
myrområden/våtmarker, inom den kvarvarande korridoren och i dess omgivning, är stora till ytan och grundvattenytan ligger generellt ytligt.
Två grundvattenförekomster berörs av vägförslaget som båda uppnår både god ekologisk status och god kvantitativ status, se figur 10.10 och Tabell F på sidan 173.
Dricks-/grundvattenförekomsten mellan Sveg och Älvros (områdes-ID SEA7SE688120-142672)
omfattas av skydd enligt förordningen om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön (SFS 2004:660).
Med dricksvattenförekomster avses
vattenförekomster som används eller kan användas
för dricksvattenförsörjning (Naturvårdsverket, Fakta 8323). Skydd av vattenförekomster enligt den så kallade vattenförvaltningsförordningen (VFF) bör inte förväxlas med vattenskyddsområden enligt 7 kap. 21 § miljöbalken. Vattenskyddsområden enligt miljöbalken upprättas kring vattentäkter och
skyddsområdets avgränsning/omfattning avgör i dessa fall av vilket skydd vattentäkten kräver. Ett vattenskyddsområde kring vattentäkt utgörs vanligen endast av en mindre del av en dricksvattenförekomst, och det kan finnas flera vattentäkter med varsina vattenskyddsområden inom samma
dricksvattenförekomst.
Direkt nordväst om Älvros finns ett
vattenskyddsområde kring vattentäkt, med grundvatten av god kvalitet, se figur 10.10, Enligt det brunnsregister som sammanställs av Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) finns det inga registrerade brunnar i området mellan Rengsjön och Älvros. Registrerade brunnar i närområdet finns i anslutning till den befintliga bebyggelsen i Sveg, Byvallen och Älvros (Sveriges Geologiska
Undersökning, 2018).
10.5.2 Bedömning av miljöeffekter
Anläggande av nya vägar och upprustning av befintliga kan medföra olika typer av negativa effekter för berörda ytvattenförekomster. Dels kan anläggningen i sig hindra naturliga vattenflöden och skapa vandringshinder för vattenlevande organismer.Dels finns under anläggningsfasen risk för grumling av vattenmiljön och spridning av föroreningar.
Risk för negativa effekter i form av spridning av föroreningar från vägområdet och trafiken antas kunna uppkomma via vägdagvattnet (spill och läckage från fordon) samt vid arbetsplatsolyckor under byggskedet och vid trafikolyckor under drifttiden (exempelvis drivmedel, farligt flytande gods och släckmedel/brandvatten).
Bedömning av miljöeffekter avseende intresset vatten (sjöar och vattendrag samt grundvattenresurser) görs för nollalternativet och för vägförslaget.
10
Bedömningen har utgått från följande skala:
Positiva effekter uppstår när alternativet medför att mindre mängder förorenat vägdagvatten tillförs recipienten och/eller när alternativet medför mindre risk för föroreningar med anledning av trafikolyckor (drivmedel, oljor, farligt flytande gods, brandsläckvatten).
Inga negativa effekter uppstår när alternativet inte medför någon risk för att förorenat dagvatten tillförs recipienten och/eller när alternativet inte medför risk för föroreningar med anledning av trafikolyckor.
Små negativa effekter uppstår när alternativet medför att små mängder förorenat dagvatten tillförs recipienten och/eller när alternativet medför ringa risk för föroreningar med anledning av trafikolyckor.
Märkbara negativa effekter uppstår när alternativet medför att stora mängder förorenat dagvatten tillförs recipienten och/eller när alternativet medför risk för föroreningar med anledning av trafikolyckor.
Stora negativa effekter uppstår när alternativet medför betydande mängder förorenat dagvatten tillförs recipienten och/eller när alternativet medför stor risk för föroreningar med anledning av trafikolyckor.
10.5.3 Nollalternativet
Sjöar och vattendragE45 passerar i dagsläget på den västra sidan Rengsjön och berör därmed inte Lillsjön eller vattendraget Rengnan. Nollalternativet bedöms därför inte medföra några negativa effekter för dessa vattenförekomster.
Bron över Ljusnan i Älvros kommer att finnas kvar oavsett om vägplanen genomförs eller inte. Risk finns för att vägdagvatten och olyckor i anslutning till bron sprider föroreningar till vattendraget, vilket bedöms medföra små negativa effekter.
Grundvattenresurser
Nuvarande dragning av E45/riksväg 84 medför att all trafik, inklusive transporter med farligt gods, går över den enligt VFF skyddade
dricksvattenförekomsten mellan Sveg och Älvros samt passerar vattenskyddsområdet kring vattentäkt väster om Älvros. Motiverat av att risken för olyckor inte kan uteslutas bedöms nollalternativet kunna medföra märkbara negativa effekter för
grundvattenförekomsten och vattenskyddsområdet.
10.5.4 Vägförslaget
Sjöar och vattendragProjektet genomförs för att höja standarden och säkerheten på E45 vilket antas minska risken för olyckor och därmed även risken för spridning av föroreningar till närliggande sjöar och vattendrag.
Motiverat av att risken för olyckor inte helt kan uteslutas bedöms vägförslaget medföra små negativa effekter för intresset sjöar och vattendrag.
Liksom vid nollalternativet kommer trafiken vid vägplanens genomförande att passera över Ljusnan via bron i Älvros och bedömningen är även i detta fall små negativa effekter.
Grundvattenresurser
Omledning av trafik (enligt beräkningar cirka 400 ÅDT) från vägsträckningen norr om Ljusnan minskar risken för att grundvattenförekomsten och
vattenskyddsområdet förorenas via vägdagvatten och eventuella olyckor, vilket bedöms medföra positiva effekter för intresset grundvattenresurser och för vattenskyddsområdet.
10.5.5 Skyddsåtgärder
En skyddsåtgärd som kommer att inarbetats på plankartan och fastställas, och därmed utgör ett åtagande för Trafikverket att genomföra, är att nedläggning av trummor kommer att ske så att detta inte utgör vandringshinder för vattenlevande och vattenanknutna organismer, det vill säga tillse att god konnektivitet uppnås.
Inför och under anläggningsarbetet arbetar
Trafikverket efter dokumenten ”Generella miljökrav vid entreprenadupphandling” (Trafikverket, 2012) och ”Gemensamma miljökrav för entreprenader”
(Trafikverket, 2012) och ställer krav på de
entreprenörer som utför arbetet. Trafikverkets krav omfattar miljökompetens, riskhantering, buller och vibrationer, skydd av naturmiljön, hantering av material och kemiska produkter, fordon och arbetsmaskiner, avfall samt redovisning och
10
uppföljning.
Vid anläggningsarbeten vid och över Rengnan kommer skyddsåtgärder att vidtas för att minimera negativa effekter på vattendraget.
I Trafikverkets rådsdokument ”Vägdagvatten – råd och rekommendationer för val av miljöåtgärd”
(TDOK 2011:112) beskrivs vilka miljöåtgärder som kan bli aktuella för vägdagvattnet. Anläggningar för dagvattnet kan anläggas för att uppfylla hydrauliska, miljömässiga, estetiska och ekonomiska motiv.
Diken och vägslänter längs vägen utformas för fördröjning och infiltration av vägdagvatten vilket ger viss rening, vilket antas tillräckligt vid den
jämförelsevis låga trafikmängden.
Dragning av ny väg i området mellan Rengsjön och Älvros medför att stor andel av trafiken undviker passage över den skyddade dricksvattenförekomsten.