METODIK
Vedlevande svampar inventerades i Bjurkärr den 20–21 oktober 2011 av JHC. Boklågor i reservatets kärnområde var inventeringens fokus, men även lågor i andra delar av reser
vatet studerades.
Totalt femtio boklågor ingick i studien, vilket också inkluderar några högstubbar och grova (> 10 cm) grenar. Hålträd och lågor av andra trädslag studerades extensivt.
Inventeringen omfattade flertalet grup
per av storsvampar, med fokus på ved
levande tickor och skivlingar, men inte spor
säckssvampar. Metodiken följde Ódor m.fl.
(2006), som också användes i en tidigare studie av vedlevande svampar i naturskyd
dade bokskogar i Hallands län (Heilmann
Clausen 2006).
De femtio boklågorna valdes för att representera en jämn fördelning av fem fördefinierade nedbrytningsklasser, från nyfallen låga (klass 1) till mycket nedbruten låga (klass 5; HeilmannClausen 2001) och två storleksklasser (dbh 20–49 cm och > 50
cm). Lågorna valdes slumpmässigt i fält bland lämpliga lågor tills varje kombination av nedbrytnings och storleksklasser blev representerad av 9–11 lågor.
De flesta svamparna artbestämdes i fält, men svårbestämda eller intressanta arter samlades in för senare mikroskopiska stu
dier. Belägg togs av flera arter vilka förvaras på Statens Naturhistoriske Museum vid Köpenhamns universitet (herbarium C).
Fruktkroppar var rikligt förekommande under inventeringen, men den sena tidpunk
ten på säsongen gjorde att vissa grupper, till exempel skivlingar, var dåligt representerade eller i dålig kondition.
VÄRDEFULL VEDSVAMPFLORA
Totalt gjordes 586 observationer av 123 arter av svampar på de femtio boklågorna. Medel
antalet arter per låga var 11,7, med det högsta antalet i nedbrytningsklass tre (16 st), och det lägsta i nedbrytningsklass ett (8,2; figur 10). På andra substrat, främst levande träd,
1 2 3 4 5
figur 10. Medelantalet (± medelfel) noterade svamparter per låga i relation till lågans nedbryt-ningsstadium indelat i fem klasser, från nyfallen låga (klass 1) till mycket nedbruten låga (klass 5).
Mean number (± S.E.) of recorded fungi per beech log in relation to the decaying stage of the log divided in five classes, from a newly fallen log (class 1) to a highly decomposed log (class 5).
klena nedfallna grenar och lågor av andra trädslag, registrerades totalt ytterligare 14 arter.
I studien noterades totalt tio rödlistade arter på bok, varav sju på de femtio bok
lågorna. Koralltaggsvamp Hericium corallo
ides och narrporing Protomerulius caryae (figur 11a) var vanliga, och sågs på 14 respektive 30 procent av de studerade boklågorna. Troli
gen hyser Bjurkärr de tätaste och rikligaste populationerna av dessa arter i Sverige. Även i ett europeiskt perspektiv är frekvensen av dessa arter extremt hög.
Anmärkningsvärd är även förekomsten av igelkottstaggsvamp Hericium erinaceus (figur 11b), rödlistad som akut hotad och känd från bara en handfull aktuella lokaler i Sverige.
Igelkottstaggsvampen ingår i ett åtgärds
figur 11. a) Narrporing Protomerulius caryae (VU) noterades på många boklågor i Bjurkärr. b) Igelkotts-taggsvamp Hericium erinaceus (CR) på en sågad boklåga. c) Den i Sverige sällsynt noterade tickan Phel
linus alni växte på bok. d) Den bristfälligt kända svampen Psathyrella romellii sågs i en trädhålighet.
foto: Jacob Heilmann-Clausen (a, c, d), Andreas Malmqvist (b).
Wood-inhabiting fungi found at Bjurkärr: a) Protomerulius carye on beech log, b) Hericium erinaceus on a beech log, c) Phellinus alni on a standing beech tree, d) Psathyrella romellii in a tree hollow.
a c d
b
program för bokskogsarter (Malmqvist m.fl.
2006).
Flera andra noterade arter är sällsynta eller dåligt kända i Sverige. Det gäller till exempel Tatraea dumbirensis, Phellinus alni (figur 11c), Sidera vulgaris, Psathyrella romellii (figur 11d) och Coprinopsis spelaiophila. De två sistnämnda arterna är knutna till håligheter i träd.
Inventeringsresultatet visar tydligt att bokskogen i Bjurkärr hyser mycket höga värden av vedlevande svampar. Skogen kan rentav vara en av de absolut mest betydel
sefulla i sitt slag i landet för vedlevande svampar knutna till bok.
Av särskild betydelse är den ovanligt rikliga förekomsten av gamla levande träd samt döda stående eller liggande trädstam
mar. De döda träden har ofta nått hög ålder innan de dött och utvecklats till veteranträd med väl utvecklad röta och håligheter. Bok
skogen i Bjurkärr ligger nära bokskogens nordliga utbredningsgräns, men sannolikt spelar lokalklimatet en stor roll för den höga artdiversiteten.
JÄMFÖRELSE MED ANDRA BOKSKOGAR
För att värdera skogsmiljöers naturvärde för svampar har flera olika indikatorsystem föreslagits, men det finns bara ett system som specifikt behandlar bokskog (Christen
sen m.fl. 2005).
Av de 22 indikatorarter av vedlevande svampar som där tas upp noterades elva i Bjurkärr 2011 (inklusive grentaggsvamp Climacodon septentrionalis som sågs av ÖF på två bokstammar tidigare under sommaren).
Detta innebär att Bjurkärr är den mest betydelsefulla lokalen i Sverige för ved
levande svampar knutna till bok. Maltes
holm i Skåne är den näst bästa lokalen med nio indikatorarter. Det återstår dock att inventera bokskogar med denna metodik på fler platser i södra Sverige, varför utnäm
ningen av Bjurkärr som topplokal får anses vara preliminär.
Totalt har 122 bokskogsområden i 13 län
der inventerats med denna metodik. Högst antal indikatorarter har hittats i Slovakien, med bokreservatet Stužica i topp med 18 sådana arter.
tabell 2. Rödlistade vedlevande svampar på olika trädslag i Bjurkärr 2011.
Recorded red-listed wood-inhabiting fungi on different substrates at Bjurkärr in 2011.
Hotka-tegori Vetenskapligt namn Svenskt namn Substrat
CR Hericium erinaceus igelkottstaggsvamp Bok
VU Gelatoporia pannocincta finporing Bok
VU Gloeohypochnicium analogum lundkrämskinn Bok
VU Inonotus cuticularis skillerticka Bok
VU Protomerulius caryae narrporing Bok
NT Ceriporia excelsa rosenporing Bok
NT Dentipellis fragilis skinntagging Bok
NT Grifola frondosa korallticka Ek
NT Hericium coralloides koralltaggsvamp Bok
NT Lentaria epichnoa vit vedfingersvamp Bok
NT Climacodon septentrionalis grentaggsvamp Bok
NT Aleurodiscus disciformis ekskinn Ek
NT Fistulina hepatica oxtungsvamp Ek
NT Haploporus tuberculosus blekticka Ek
NT Phellinus pini tallticka Tall
NT Xylobolus frustulatus rutskinn Ek
DD Pluteus hispidulus Bok
I samband med de riktade eftersöken av epifytiska lavar bara några dagar efter JHC:s svampinventeringar fann ÖF och AM totalt fem rödlistade vedsvampar på ek och ytterligare en på tall (tabell 2). Dess
utom har den rödlistade svampen silkesslid
skivling Volvariella bombycina (VU) noterats på bok under 1990talet i området. Totalt är därmed 18 rödlistade vedsvampar kända från Bjurkärr.
Det råder ingen tvekan om att ytterli
gare inventeringar i Bjurkärr, utförda under främst andra tider på året och med fokus på ytterligare svampgrupper, kommer att resul
tera i fynd av fler nya arter, och säkert också av rödlistade arter.