Enligt Habermas teori om det offentliga samtalet krävs det aktiva medborgare och aktörer i samhället som öppet kan diskutera samhällsfrågor och uttrycka dem på en offentliga arena som medierna tillhandahåller.
Resultatet från Figur 27 och 28 visar att de som främst förekommer på den offentliga arena TT tillhandahåller är män och idrottsrespresentanter. Mot bakgrund av antalet
sportrelaterade artiklar var detta ett förväntat resultat. En aspekt som är värd att
uppmärksamma, men inte kommer vidare analyseras är att antalet kvinnor förekommer i betydligt mindre utsträckningen än män som namngivna källor.
För att vidare analysera källorna visar resultatet att det totala antalet källor minskat sett de två tidsperioderna som analyserats. Det kan möjligen förklaras med att antalet artiklar också har minskat, vilket framkommer i Figur 1.
De politiska källorna stämmer relativt väl överens med antalet politiska artiklar. Från Luleå publicerades 2 politiska artiklar under den första tidsperioden, och mellan 2008 och 2012 förekom även 3 lokalpolitiker. Från Umeå publicerades 4 politiska artiklar mellan
2014-2018, 3 nationella politiker förekom under samma tidsperiod. Från Sundsvall
publicerades 1 politisk artikel under den första tidsperioden och 2 lokala politiker förekom.
Mellan 2014-2018 publicerades 2 politiska artiklar, 2 nationella politiker förekom.
Att politiker förekommit som källor behöver emellertid inte betyda att de förekommit i artiklarna om politik. Från Umeå publicerades inga sådana under den första tidsperioden, men 1 nationell politiker har ändå förekommit i någon av texterna.
Ett av Harcup och O’Neills kriterier för att något ska bli en nyhet är att den innehåller någon från makteliten. (Harcup och O’Neill, 2017:1482). Av variablerna under 6.5 är det framförallt lokala, nationella och internationella politiker som kan bedömas som sådana. Med
utgångspunkt i kriteriet är det möjligt att de politikerna som källor bidragit till att TT publicerat nyheterna de är kopplade till.
8. Slutdiskussion
Syftet med den här uppsatsen har varit att analysera det journalistiska innehåll som TT-nyhetsbyrån publicerat om Luleå, Umeå och Sundsvall före och efter nedläggningen av deras lokala redaktioner år 2013, för att se om nyhetsrapporteringen förändrats.
Hur TT:s nyhetsrapportering såg ut före och efter nedläggningen av Norrlandsredaktionerna visade sig tydligt i uppsatsens resultatkapitel. På frågan om rapporteringen förändrats är svaret enkelt.
Inte bara har det totala antalet nyheter från respektive kommun blivit färre, det
journalistiska innehållet har minskat därtill. De kritiska röster som höjdes i samband med TT:s beslut att lägga ner lokalredaktionerna i Norrland har mot bakgrund av resultatet från denna studie till viss del rätt. Det går inte att seriöst bevaka mer än halva landet på distans, och nyhetsrapporteringen har blivit mer perspektivlös än tidigare.
När man jämför distributionen av nyhetsämnen, och vilka nyhetsämnen som kännetecknar respektive kommun, ger det en fingervisning av TT:s redaktionella strategi när de
rapporterar om Norrlands största städer. Resultatet av ämnesmångfalden visar på en viss förändring med något färre ämneskategorier efter nedläggningen. Det är tydligt att nyheter om sport ligger högt på prioriteringslistan när TT rapporterar om Luleå, Umeå och
Sundsvall. Det kan ses som ett uttryck på att kommersiella intressen blivit starkare eftersom sportjournalistik på nationell nivå troligen intresserar fler läsare, vilket i sin tur attraherar fler annonsörer (Allern, 2012:235). När utökningen av ämneskategorin sport sätts i relation till minskningen av demokratiskt relevanta nyhetsämnen blir kommersialiseringens effekter desto tydligare. Nyhetsämnena politik, näringsliv/ekonomi och samhällsfrågor anses vara särskilt demokratiskt relevanta eftersom de rymmer information som är nödvändiga för medborgarna att ta del av. Med undantag från ämneskategorin politik minskade de drastiskt efter att TT la ner lokalredaktionerna i Norrland. Näringsliv/ekonomi försvann helt från nyhetsrapportering och samhällsfrågor gick från att vara den tredje största ämneskategorin till den minsta. Från ett demokratiskt perspektiv är det problematiskt. För att en demokrati ska fungera krävs det att människor är åtminstone någorlunda informerade om politik och samhälle. Det är en förutsättning för att man bland annat ska kunna ta ställning i olika samhällsfrågor och rösta på ett sätt som ligger i linje med de egna åsikterna (Strömbäck &
Nord 2015:69). Vidare är det viktigt att medborgarna får möjlighet att höja sina egna röster i det offentliga samtalet så att politikerna är medvetna om var de står i olika samhällsfrågor.
Vid analysen av den demokratiska relevansen framkom att de demokratiska aspekterna i artiklarna minskade när det rapporterades mindre om demokratiskt relevanta nyhetsämnen.
Teorin om kommersialisering möjliggör slutsatsen att TT orienterar sig mer mot publiken, eller snarare mot sina köpare som i sin tur riktar sig till en viss publik. Medieföretag fungerar precis som andra företag och kan därmed göra sina nyhetsurval utifrån det marknadsmässigt intressanta, alltså det publiken vill ha. För majoriteten av läsarna i exempelvis Skåne är möjligen inte nyheter om Umeås lokala näringsliv särskilt intressant, så länge det inte påverkar dem själva. Värt att tillägga är att det kan ha funnits nyheter som varit intressanta för många i Sverige, men att det helt enkelt inte passade publikorienteringen just då.
Journalistiken har ett viktigt demokratisk uppdrag och TT är inget undantag. Det går att argumentera för att nyhetsmedierna som faktiskt når ut till publiken bär ett större ansvar för uppdraget, och att de också kompenserar TT:s brist genom att själva tillhandahålla den typen av nyheter. Men, TT har som största nyhetsbyrå i Sverige en betydande roll. De distribuerar varje dag många nyheter till en stort antal svenska medier, inte minst
riksmedier. Journalistiken i stort är drabbat av nedskärningar. Många riksmedier har inte längre lokalredaktioner, vilket stärkt beroendet av TT:s material och andra, lokala medier.
När TT sedan lade ner sina Norrlandsredaktioner blev även de mer beroende av lokala medier, vilka ju också skär ner på bevakningen (Nygren & Althén, 2014:32). Att TT själva förlitar sig mer på de lokala medierna i kommunerna tydliggörs av det faktum att antalet andrahandskällor som TT använder sig av ökat.
Det är en svår paradox som nämns i ovanstående resonemang. I det medieekologiska systemet är de lokala medierna grundstenar (Karlsson & Hellekant, 2019:19). Om inte de rapporterar om en viss nyhet så kommer inte TT heller att göra det, och det kommer sedermera inte heller rikspressen. Med avseende på det kan det diskuteras huruvida lokalmedia är de som egentligen bär ansvaret för den minskade rapporteringen. Inom studiens syfte är detta svårt att svara på, men nyhetsmedierna i Luleå, Umeå och Sundsvall rapporterar sannolikt mer om samhällsviktiga ämnen som rör det lokala sammanhanget. Det betyder nödvändigtvis inte att TT skulle ha rapporterat mer om vissa saker än vad de gjort.
Som analysen visat är publikorientering och nyhetsvärdering centralt. Utan att studera det faktiska utbudet av nyheter under tidsperioden går det inte att dra slutsatsen att TT:s rapporteringen inte varit representativ. Kanske har de gjort allt enligt nyhetsvärderingens faktorer och lyft upp det viktiga till riksnivå.
TT:s källor i artiklarna förändrades inte särskilt mycket tidsperioderna emellan, men en del går att urskilja. I analysen bedömdes elitpersoner förekomma totalt 5 gånger. Under den
första tidsperioden förekom inga sådana. De politiska artiklarna ökade också mellan tidsperioderna. Det kan vara så att de politiska artiklarna ökade på grund av att det var möjligt för TT att skriva om nyheten på nationell geografisk nivå och använda nationella politiker som källor. Nationella politiker är en del av makteliten, och det ökar nyhetsvärdet (Harcup & O’Neill, 2017:1482). Om en lokal nyhet kan sättas in i ett nationellt perspektiv är det troligare att det tas med i TT:s urval, eftersom nyheterna ska nå riket i stort. Det kan sammankopplas med geografisk och kulturell närhet. Hela Sverige är närmre nationell politik än vad de är lokal politik som inte rör orten de bor i, iallafall vad gäller kulturell närhet. Nationell politik berör alla i Sverige, det finns en samhörighet. Rent geografiskt är ju alla dessutom lika nära Sverige. Att nyheternas huvudsaklig geografisk nivå till största del var nationell under den senare tidsperioden grundar sig i samma resonemang.
Karlsson och Hellekants studie visade att kommuner med lokala redaktioner producerar många fler nyheter med lokalt perspektiv (2019:22). Av resultaten i vår uppsats kan samma slutsats dras. Efter nedläggningarna var det vanligare att artiklarnas geografiska
huvudposition var på nationell nivå. Faktumet att journalisterna inte längre finns på orten, utan sitter många mil ifrån platserna där händelserna utspelar sig, påverkar hur och om man rapporterar om lokala sammanhang.
När Nord och Nygren studerade medieskugga i Stockholms kranskommuner skrev de följande:
“Det intressanta är knappast att några inte kommer till tals vid olika tillfällen utan om det finns systematiska och strukturella skevheter i nyhetsprocesserna som i det närmaste utesluter delar av samhället från mediernas bevakning” (2002:29).
Utifrån uppsatsens resultat går det att urskilja mönster av att TT:s bevakning försämrats efter nedläggningarna. Huruvida det är systematiskt och strukturellt är svårt att belägga.
Men, Nygren och Althén hissar i sin studie om landsbygd i medieskugga en varningsflagga för att bilden av en icke-existerande landsbygd får konsekvensen att den försätts i politisk och demokratiskt skugga. DN, liksom TT är båda rikstäckande medium vars nyheter har en särskilt viktig roll att sätta den politiska agendan (Nygren & Althén, 2014:5). Luleå, Umeå och Sundsvall tillhör förvisso inte landsbygden, och de har lokala medier som rapporterar om kommunerna, men det kan diskuteras om TT:s utveckling av bevakningen i sinom tid kan bidra till att försätta norrländska kommuner i medieskuggan.
TT motiverade nedläggningen av redaktionerna med att den teknologiska utvecklingen bidrog till att journalisterna inte längre behövdes på plats. Rapporteringen skulle inte förändras. Med teorin distance decay, applicerad på journalistik, förstås det att internet inte kan ersätta närvaro fullt ut. Resultaten av uppsatsens studerade objekt visar detsamma -TT:s innehåll från Luleå, Umeå och Sundsvall ser inte längre likadan ut, teknologi till trots.
För att få en bredare bild av hur TT:s rapportering förändrats efter nedläggningarna är ett förslag till vidare forskning att studera nyheternas innehåll kvalitativt. Det är även möjligt att utöka studien geografiskt, för att se hur avsaknaden av TT:s lokala redaktioner i Luleå, Umeå och Sundsvall påverkat nyhetsbevakningen av samtliga kommuner i Norrbotten,
Västerbotten och Västernorrland.