Verbal förstärkning

Fyra tonåringar berättar att de någon gång har slutat en klubb på grund av en tränare. De har varit händelser såsom att tränaren varit elak, nedvärderande, översittare eller inkompetent. Det

relevanta, enligt idrottarna, är att verbal förstärkning såsom feedback och beröm är

individbaserad, konstruktiv och positivt laddad. Enligt de bör feedback riktas och anpassas utifrån individen. De menar även att verbal förstärkning är mer lyftande om den är riktad mot

36

individen snarare än hela gruppen. Idrottarna påpekar också att det uppskattas mer om det kommer från tränaren i jämförelse om det kommer från kamraterna. Konstruktiv feedback handlar om att feedbacken bör innehålla positiva kommentarer kring prestationen, men också vad som var mindre bra och vad som skulle kunna förbättras. Positivt laddad feedback handlar om syftet alltid bör vara lyftande. Mellan feedback och beröm verkar konstruktiv feedback uppskattas mest, framförallt efter matcher och tävlingar. Detta beror på att utövarna aktivt söker kunskap och möjligheter till förbättringar efter viktiga prestationer från tränaren. Risken är annars att spelarna känner sig förvirrade eller dåliga, framförallt vid förluster eller upplevd bristfälliga prestationer. Detta i sin tur minskar inre motivationen hos idrottarna. Detta stödjs av Deci och Ryan (2000) som antyder att negativ prestationsrelaterad feedback minskar inre motivationen, medan positiv prestationsrelaterad feedback ökar den.

Kommande citat från tonåringen Ypsilon tar upp exempel på hur tränaren kan påverka motivationsfaktorn:

”Det betyder jättemycket eftersom ofta efter tävlingar, låt säga att jag har förlorat, då är jag ofta väldigt arg och ledsen. Men efter ett tag när jag lugnat ner mig så brukar jag ofta fråga om det fanns någon jag gjorde bra. Då brukar min tränare säga till vad jag gjorde bra, och det är väldigt viktigt för mig. För då får jag också reda på vad jag gör bra, och det är något som man ska ta med sig till nästa gång. Sen ger han också feedback på vad jag kunde gjort bättre och annorlunda för att kanske öka oddsen att vinna. När han gör det blir allt mer klart och man blir mer lugn av det. För ofta när man förlorat så är det så att man undrar varför man förlorat och undrar om man är dålig. Men om man får feedback så blir saker klarare och man fattar mer varför eller vad man bör göra istället. Det driver mig jättemycket, att få feedback och så. Vi brukar ofta på träningarna efter träningen att ge feedback till varandra i cirkel. Där alla ska ge någon form av feedback.”

(Ypsilon, manlig taekwondoutövare)

Tränarna uppfattar också verbal förstärkning som avgörande för motivationen. Generellt sett har tränarna och spelarna en enad bild kring motivationsfaktorn. Enligt tränarna är det viktigt att feedback och beröm kommer från hela gruppen, och inte bara tränaren. Feedback används för att huvudsakligen för att tillgodose potentiella förbättringar hos utövarna, medan beröm för att behålla motivationen och sinnesstämningen, framförallt vid tuffa perioder. Verbal förstärkning används både i träning- och tävlingssammanhang, och som många gånger bakas ihop under samma konversation. De berättar att det oftast är lättare att få utövarna att lyssna på feedback om de först inleder med beröm i sammanhanget. Citat nedan stödjer tränarens föreställningar kring verbal förstärkning:

37

”I min feedback så ingår det beröm. Jag kan inte säga att feedback och beröm är olika. Men

jag försöker alltid ge de beröm först innan jag ger de konstruktiv kritik. Man ger de beröm först när de kommer ut mattan när de gjort bra ifrån säg. Går det inte bra får de sitta av det. Sen får man ge de konstruktiv kritik. Det är bättre att ge de beröm först och kritiken sen. Men som sagt skillnaden är väl att jag brukar lägga in berömmet i det långa samtalet jag har. Det kan innebära olika samtal såsom till exempel, ibland blir det att ”shit du vann denna matchen de var grymt, men om du hade gjort så här i stället så hade du nog vunnit tidigare”. Så feedbacken går liksom hand i hand.”

(Alpha, tränare)

Baserat på citaten hos tränarna och utövarna ovan anses feedback och beröm vara essentiellt för tonåringarnas inre motivation. Det kan kort och långsiktigt spela en nyckelroll för ett fortsatt deltagande. Enligt tonåringarna kan några få kommentarer ge mycket driv och glädje att fortsätta träna och tävla. På motsvarande sätt anser tonåringarna att de blår ledsna eller besvikna om de får negativ feedback, det vill säga. nedvärderande kommentarer och vag feedback, som i sin tur minskar inre motivationen. Tränarna anser att även ”dålig feedback” såsom utskällningar kan vara lyftande. Kring detta håller tonåringarna delvis med, men föredrar helst inte det. Om utskällningen anses som negativ eller positiv beror mycket på tydligheten, sammanhanget, tonläget och pedagogiska förmågan hos tränaren. De anses även bero mycket på humöret hos individen i stunden. Om idrottaren är sur och utmattad är det svårare att ta emot feedback än om den hade varit glad och energisk. Det således viktigt att tränare har förståelse för hur tonåringar generellt upplever kritik, men framförallt individen i sig. Det är viktigt att tränarna använder utskällningar med ytterst försiktighet. Risken är annars att inre motivationen hos utövarna minskar.