Fakulteten för lärande och samhälle Institutionen Idrottsvetenskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
Kampsportsutövaren och
självbestämmandeteorin:
en studie om svenska tonåringars motivation till
att träna taekwondo
The martial artist and Self-determination theory:
a study on Swedish teenagers’ motivation to practice taekwondo
Anton Samawi
Idrottsvetenskapligt program 180 hp Examinator: Kutte Jönsson Ledarskap på grundnivå
1
Abstract
The purpose of this study is to investigate which motivational factors cause teenagers to remain in competitive taekwondo. Some teenagers, especially during high school seem to experience serious difficulties maintaining motivation towards sport. The reason for this may be caused by inhibitory factors such as such as burnout, degenerated motivation, counteracting hobbies associated with adolescence and lack of support from peers, coaches and parents as well as early specialization. Using a qualitative thematic analysis and semi-structured interviews, this study analyzed the motivation factors and its relation to the coach within three Swedish taekwondo organizations located in southern and northern part of the country within the framework of Self-determination theory. The current findings indicate motives such as interest/enjoyment,
individual development, positive feedback, challenge/competition and a sense of competence as well as autonomy support as highest motivators for sports participation within taekwondo. In contrast, lack of psychological needs such as sense of competence and autonomy were determining reasons for dropout. In parallel, motives such as encouragement, “break from reality”, group cohesion, security and a sense of relatedness also seem to play a critical role, although not essential for the actual participation. Nonetheless, according to the participants, highly important in order to thrive. In that regard, the coach has great influence upon the well-being and satisfaction of the psychological needs associated with Self-determination theory. Which is based upon the environment and specific coach behavior which directly or indirectly facilitates the participants’ sense of autonomy, competence and relatedness. According to the participants, an environment and coach behavior such as democracy, discipline, high social interaction, equity, and person-oriented verbal reinforcement, encouragement, competence, and empathy as well as strong coach-athlete relationship facilitates and regulates how they perceive the psychological needs autonomy, competence and relatedness.
Keywords: Self-determination theory, Sports, Adolescents, Motivation, Dropout, Coach-athlete
2
Förord
Uppsatsens fokus har modifierats ett antal gånger under processens gång. Det har varit en intressant resa med glädje, frustration, utveckling och kunskapsberikande. Eftersom intresset inom ämnesfältet är så stort var idéerna och fokus för uppsatsen många i början av
forskningsprocessen. Men eftersom jag själv länge har varit delaktig inom tävlingsinriktad taekwondo och ledarskap visste jag att det var den populationen jag ville inrikta mig på. Forskningsprocessen började initialt kring frågan och mysteriet bakom det höga antalet avbrott inom tävlingsinriktad taekwondo bland tonåringar. Utifrån det misstänkte jag att det nog hade korrelationer mellan motivationen och tränaren. Att inkludera både tonåringars och tränares perspektiv i undersökningen ansåg jag vara intressant för att jämföra både perspektiven.
Eftersom forskaren har en bakgrund som tävlingsinriktad taekwondoutövare och en förståelse för det ämne studien ämnar undersöka, försökte jag inta en positivistisk ståndpunkt. Anledningen var för att inte låta forskarens förutfattade meningar begränsa studien.
Jag har flertal personer att tacka som hjälpt mig under arbetets gång. För det första vill jag tacka min handledare Torsten Buhre som utmanat och hjälpt mig under resan. Jag vill även säga tack till alla medverkande som deltog i denna kvalitativa undersökning såsom, tränare, idrottare och kollegor. Följaktligen vill jag tacka min syster som stöttat och uppmanat mig att fortsätta, framförallt under motgångar och stressiga perioder.
3
Innehållsförteckning
Förord ...2 1. Inledning ...5 1.1 Syfte ...6 1.2 Frågeställningar...6 1.3 Begreppsdefinition ...6 2. Bakgrund ...8 2.1 Taekwondos historia ...8 3. Teori ...10 3.1 Self-Determination theory ...10 3.2 Tillämpning av teorin ...13 4. Tidigare forskning ...14
4.1 Tonåringars motivationsfaktorer och hinder inom idrott ...14
4.2 De psykologiska behoven inom idrott ...15
4.3 Tränarens betydelse och motivationsklimat...17
5. Metod ...19
5.1 Forskningsdesign ...19
5.2 Sökvägar och sökord ...19
5.3 Urval ...20
5.4 Avgränsningar ...21
5.5 Pilotstudie ...22
5.6 Intervjuer ...23
5.7 Bearbetning och analys ...24
5.8 Etiska överväganden ...25
5.9. Vetenskapligt förhållningsätt ...26
6. Resultat och analys ...29
6.1 Autonomibehovet ...30
6.1.1 Kärlek till sporten ...30
6.1.2 Tänka på annat ...32
6.1.3 Influens och rörlighet ...33
6.2 Kompensbehovet...35
6.2.1 Verbal förstärkning ...35
6.2.2 Utmaning och utveckling ...37
6.3 Samhörighetsbehovet ...39
6.3.1 Gemenskap och gruppsammanhållning ...39
6.3.2 Trygghet och trivsel ...42
4
7. Diskussion och slutsats ...47
7.1 Resultat- och analysdiskussion ...47
7.2 Diskussion ...48
7.2.1 Ungdomarnas psykologiska behov ...48
7.2.2 Tränarnas perspektiv ...51
7.2.3 Likheter och skillnader ...52
7.3 Slutsats ...53
7.4 Begränsningar och implikationer ...53
8. Litteraturförteckning ...55 8.1 Artiklar ...55 8.2 Skriftliga källor ...57 8.3 Elektroniska källor ...58 8.4 Muntliga källor...58 9. Bilagor ...60 9.1 Bilaga 1: Sökmatris ...60
9.2 Bilaga 2: Matris över urval och stickprov ...61
9.3 Bilaga 3: Valda källor i granskningen ...62
9.4 Bilaga 4: Intervjuguide taekwondoutövare ...63
5
1. Inledning
Motivation gentemot idrott är komplext och i vissa fall svårt att upprätthålla bland tonåringar idag. Tonåringar går igenom tuffa och stressinducerande ändringar i livet som utmanar psyket och motivationen gentemot idrott. Omfattande forskning visar att tonåringar redan vid gymnasiet går igenom svårigheter såsom minskad motivation och mentala hälsoproblem. En orsak till detta verkar vara tidig idrottsspecialisering det vill säga att de oförberett övergår till att endast
fokusera och utöva en specifik idrott. Vanligtvis sker övergången till en högre nivå inom sporten, vilket kan leda till att en del ungdomar upplever förändringen överväldigande och avbryter sin idrottskarriär. Andra betydande problem är lathet, brist på tid, för mycket ansvar i skolan,
kroppsuppfattning/fysisk-social ångest, andra prioriteringar och brist på motivation eller intresse. I motsats, finns det motivationsfaktorer som attraherar och motiverar ungdomar att fortsätta idrotta. I aktuell undersökning var motivationen starkt förknippad till de psykologiska behoven, autonomi, kompetens och en aning mindre samhörighet bland deltagarna. Dessa var associerade med motivationsfaktorer såsom bland annat i förebyggande och hälsosyfte, kroppsliga och mentala färdigheter, tävling, utmaning, tänka på annat och social tillfredställelse. Enligt
deltagarna har tränaren stort inflytande på hur idrottare bemöter dessa. Tidigare forskning kring idrottslig motivation bygger hittills främst på lagidrotter och väldigt lite på individuella idrotter och ännu mindre runt kampsport. Till min uppfattning tror jag därför att det är akademiskt
givande att studera detta specifika idrottsförhållande, i detta fall tävlingsinriktad taekwondo inom disciplinen kamp. Främst eftersom idrotterna i sina ytterligheter är så pass annorlunda från varandra. Genom närmare inspektion kan det potentiellt generera en annan form av ”spektrum” av motivationsfaktorer och hinder bland tonåriga kampsportare. Till skillnad från den generella idrotten bedrivs kampsport utifrån ett traditionellt sätt, vilket bygger på ett militant och
auktoritärt ledarskap. Sporten bygger ursprungligen på att lära ut disciplin och självförsvar, men har under de tre senaste decennierna distanserat sig från det och mer eller mindre omvandlats till en modern sport. Det innebär att fokuset numera ligger på att utöva sporten i grunden av
tävlingar och dess fastsatta regler. Detta, trots olikt tidigare forskning, också anledningen till att deltagarna i undersökningen värderade psykologiska behovet autonomi högt.
Själv har jag nio års av historia av taekwondo inom disciplinen kamp, varav senaste fem innehöll tävlingsinriktad taekwondo inom disciplinen kamp på subelitnivå och ledarskap. Som
6
tonåring upplevde jag att många i samma ålder förlorade motivationen och intresset för sporten, dels inom klubben men även vänner och konkurrenter runt om i landet. Under denna tid var sällsynt att se större grupper av tonåringar inom taekwondoföreningar och på tävlingar, och det personligen har alltid varit ett mysterium för mig. För mig är taekwondo något självklart att engagera sig inom, och något som jag skulle kunna utöva livet ut. Av intresse kring detta har jag valt att förhålla studien på mikronivå, genom att belysa motivationsfaktorer hos tonåringar som utövar tävlingsinriktad taekwondo och dess relation till tränaren, inom ramen för
självbestämmandeteorin. Studien fokuserar huvudsakligen på deltagandet inom taekwondo. Detta kan i sin tur bidra till psykologiska institutionen och pedagogiska arbetet bland idrottsledare inom ämnesfältet.
1.1 Syfte
Syftet med studien är att belysa vilka motivationsfaktorer som får svenska tonåringar att träna tävlingsinriktad taekwondo inom disciplinen kamp.
1.2 Frågeställningar
Vad motiverar tonåringar att träna tävlingsinriktad taekwondo?
Vad tror tränare motiverar tonåriga taekwondoutövare att fortsätta träna tävlingsinriktad taekwondo?
Vilka skillnader och likheter finns mellan tonåringars och tränares uppfattning av motivation?
1.3 Begreppsdefinition
Autonomi – (Självbestämmande) Ett universellt behov av att känna självständighet och att agera
i harmoni med sitt inre själv (Deci & Ryan, 2002). Ryan och Deci (2017) menar alltså att autonomi och självständighet inte är samma sak, även om det kan uppfattas sådan. Autonomi handlar om att agera med egen vilja tillsammans med valmöjligheter, medan självständighet att agera ensligt och oberoende av andra. Så länge individen känner fullständig upplevelse av val och acceptans av en aktivitet är det möjligt att uppleva autonomisk motivation, oavsett om individen agerar utifrån andras inflytande.
7
Kompetens – Ett behov att söka kontroll över resultatet och uppleva bemästring (Deci & Ryan,
2002).
Inre motivation – Ett behov att söka nya fenomen, utmaningar, utforska, utveckla och bemästra
färdigheter (Deci & Ryan, 2000). Detta är något människor naturligt förfaller till, trots detta är det inte alltid enkelt att behålla och stärka motivationen. För att behålla den inre motivationen är det viktigt att individen befinner sig i stödjande förhållanden, eftersom vi vet idag att
motivationen kan hämmas av olika icke stödjande faktorer.
Motivation – Psykologisk term som beskriver riktningen och intensiteten i en persons
ansträngande (Weinberg & Gould, 2010). Ansträngningsriktningen hänvisar till huruvida en individ söker, närmar eller attraheras till vissa situationer. Intensiteten handlar istället om hur mycket ansträngning en person visar till en specifik situation. Ett exempel är att en student väljer att gå till idrotten i skolan men inte lägga särskilt mycket energi i ämnet.
Psykologiska behov – Enligt Deci och Ryan (2002) har människan tre medfödda psykologiska
grundbehov autonomi, kompetens och samhörighet. Dessa är universella behov, det vill säga är mer eller mindre aktuella för alla människor i olika sammanhang. När behoven är tillfredsställda främjas nyfikenhet, välmående, inlärning, prestation och självförtroende.
Samhörighet – Ett psykologiskt behov att vilja interagera, relatera till något och bry sig om
andra (Deci, & Ryan, 2002).
Självförtroende – Tro eller övertygelse i ens förmåga att framgångsrikt utföra ett önskvärt
8
2. Bakgrund
I följande avsnitt presenteras en bakgrund kring taekwondo, från antik till modern tid.
2.1 Taekwondos historia
Taekwondo är en gammal koreansk kampsport där dess historia går tillbaka redan 50 f.Kr (Lee & Ricke, 2005). Under denna tid utövade kampsporten av allt från lokala befolkningen, primitiva stamarmén till feodala soldater, där taekwondo tekniker kunde utövas, finslipas och föras vidare till nästa generation. Över flera århundraden före Kristus var det krig över koreanska regioner, vilket förändrade kampsporten något, som antas känts igen under olika namn. Trots det, är kampsporten fortfarande unik till den koreanska kulturen. Namnet taekwondo har olika tre olika betydelser, ”tae” betyder bokstavligen att hoppa eller sparka med foten, ”kwon” betyder
handteknik och ”do” betyder närmast väg – men omfattar även moral, ett sett sätt att leva eller kultur (Moenig, 2016).
De tre kungadömen härskade delar av koreanska halvön från 57 f.Kr över mer än 900 e.Kr (Lee & Ricke, 2005). Dessa kungadömen var lätt organiserade stamorganisationer som huvudsakligen styrdes av militären som bedrev kampsport, vilket bidrog med att utveckla taekwondo. Det äldsta kungadömet var Silla (57 f.Kr- 935 e.Kr) som grundades på området Kjyongju vid sydöstra delen av Korea. Silla hade under denna tid en militärisk utbildning och social organisation vid namnet ”Hwarang”, vilket betyder blomriddare. De unga männen som ingick i ”Hwarang” tränades i Tae Kyon, vilket var det ursprungliga namnet för taekwondo. Under Silla-dynastin spred Hwarang Tae kyon genom hela Korea. Kampsporten utövades som en nyttig rekreation för att främja hälsa och kroppsbyggnad. Senare under Koryo-dynastin (935– 1392 e.Kr) omvandlades sporten från rekreation till kampsport, detta antas bero på grund av konflikter bland befolkningen under denna tid.
Kampsporten taekwondo fick inte sitt nuvarande namn förrän militäriska revolten 1961 av Park Chung Hee (1917–1979), vilket påverkade sydkoreanska samhället och kampsporten (Lee & Ricke, 2005). Det ledde till att grundandet av en ny ”taekwondo” organisation under namnet ”Koreanska Taesudo Association”. Däremot argumenterades sportens struktur bland ledarna, vilket officiellt ledde att sporten döptes om till ”Koreanska Taekwondo Association” av Choi
9
Hong Hi 1965. Under denna tidsperiod började associationen fokusera på internationaliseringen av sporten.
Idag är taekwondo en av två asiatiska kampsporter som ingår i de olympiska spelen (Olympic, 2019). Taekwondon debuterade som en demonstrerande olympisk sport 1988 i Seoul spelen, och blev en officiell sport i Sydney spelen 2000. Kampsporten utövas i 188 länder och det antas vara över sju million svartbältesgraderade efter året 2008.
Taekwondo likt andra kampsporter tränar med uniform, vilket består av vitt och tunt material i formen av en stängd ”rock” med en v-formad krage samt ett bälte runt midjan (Lee & Ricke, 2005). Bältesgraden representerar rangen och förmågan bland utövare. Bältesgraderna delas upp i två olika system, ”Kyū” och ”Dan”. ”Kyū” rangen representeras i form av olika färger på bältet, och ”Dan” rangen är strukturerade kring olika nivåer på svarta bältesgrader. Graderingssystemet användes ursprungligen i japanska kampsporter såsom karate och judo, vilket genom åren taekwondon adopterade. Däremot har systemet modifierats en aning. De huvudsakliga formaliteterna och träningsmetoderna i tidig taekwondo härstammar mycket från japanska karaten, och är mycket densamma än idag (Moenig, 2016). Vilket antas bero på att Korea i början 1900-talet var en japansk koloni. Det var inte förrän 1937 Korea blev ett självständigt land. Karate under denna tid hade militärisk influens och av andra japanska kampsporter som kendo och judorutiner. Träningsrutinerna byggde på att utövarna skulle buga innan de steg in i träningshallen. Utövare skulle ställas i led och rader utifrån bältesgrad, där högst graderad står först och följande därefter. Det var vanligt att sitta i mediterande ställningar, följa sekvenser av träningar (uppvärmning, grundtekniker, mönster, sparring). Tränaren skulle besvaras med en kraftig bekräftelse – och träningar skulle följa formaliteter på liknande sätt i början och i slutet av träningspass. Detta härstammar ursprungligen från militäriska metoder, vilket gjorde det möjligt för ledare att instruera och styra flera utövare samtidigt. Denna form av kultur finns kvar i modern taekwondo än idag.
10
3.Teori
I följande avsnitt presenteras och förklaras det teoretiska ramverk som applicerats på undersökningen.
3.1 Self-Determination Theory
Self-Determination Theory (SDT) eller självbestämmandeteori är en makroteori om mänsklig
motivation som behandlar frågor såsom personlighetsutveckling, självreglering, universella behov, livsmål och strävanden såsom energi och hälsa (Deci & Ryan, 2008a).
Självbestämmandeteori grundades av Edward L. Deci och Richard M. Ryan (1985). Därefter har teorin utvecklats av över hundra forskare runt om i världen och består idag av fyra subteorier under samlingsnamnet SDT. De fyra subteorierna består av kognitiv utvärderingsteori
grundläggande behovsteorin, kausalitetorienteringsteori, och organismisk integrationsteori (Ryan & Deci, 2002).
Begreppet motivation betyder att agera för att göra något (2000a). Motivation förknippas ofta med mängd motivation, som vanligtvis associeras med frågor som exempelvis, ”hur kan jag få någon att bli mer eller mindre motiverad till något?” (Deci & Ryan, 2000). Enligt SDT är det viktigt att istället behandla begreppet utifrån typer av motivation snarare än mängd motivation. Det är dessutom viktigt att förstå att motivation inte är konstant, utan är något som kan förändras genom tiden. SDT teoretiserar att motivation befinner sig i ett kontinuum (se figur 1.1) som innefattar inre- och yttre motivation samt amotivation, som dessutom representerar hur självbestämmande motivationen är.
Inre motivation är den högsta formen av motivation som befinner sig ytterst i kontinuumet. Det handlar om självbestämmande handlingar som grundas på genuint intresse och nöje gentemot en aktivitet och känslan av att sammanhanget är roligt (Deci & Ryan, 2002). Yttre motivation handlar om att göra något utav yttre konsekvenser, det vill säga anledningar som inte hör till aktiviteten i sig, såsom belöningar eller bestraffningar. Det kan röra sig om materiella eller immateriella belöningar som kommer från yttre källor (Weinberg & Gould, 2014). Materiella belöningar är något som är fysisk greppbart såsom pengar eller en trofé, medan immateriella belöningar är beröm eller uppskattning från tränare eller andra signifikanta. Yttre motivation består av fyra olika regleringar extern reglering, introjicerad reglering, identifierad
11
reglering och integrerad reglering (Deci & Ryan, 2008).
Extern reglering är den minst självbestämmande formen av yttre motivation, som innebär att du agerar för att du vill ha en belöning eller undvika bestraffningar (Deci & Ryan, 2008a). Det är den form av yttre motivation som mest skiljer sig från inre motivation. Beteendet sker ofta på grund av yttre tillfälligheter eller för att tillfredsställa externa krav.
Introjicerad reglering är handlingar som baseras på vårt ego, det vill säga att agera för att bevisa att vi kan klara av det eller att vi är lika bra som andra (Deci & Ryan, 2000). Det kan dessutom vara för att undvika ångest eller skam i vetskapen att vi inte utförde aktiviteten. Denna form av motivation är lite mer inåtriktad, men är en liten del av jaget, och uppfattas vara
kontrollerande.
Identifierad reglering är en mer självbestämmande form av motivation. Det innebär att en person ser ett syfte och underliggande värde med en handling (Deci & Ryan, 2002).
Motivationen klassificeras fortfarande som yttre motivation eftersom handlingen fortfarande inte drivs utav glädje och nöje. Det är en mer internaliserad form av yttre motivation eftersom
personen är medveten om beteendet, det vill säga att den kan identifiera sig med beteendet eller se funktionen i att göra det. Beteendet innefattar således hög grad av självbestämmande.
Integrerad reglering är den mest självbestämmande formen av yttre motivation. Motivationen är högt internaliserad, det vill säga att handlingarna utvärderas och tangerar med personens egna värderingar (Deci & Ryan, 2002). En viktig skillnad med integrerad reglering i jämförelse övriga regleringar är att handlingarna associeras mer med positiva erfarenheter. Denna form av
motivation liknar på sätt och vis inre motivation i det att associeras till personens egna värderingar. Trots det, klassificeras integrerad reglering till yttre motivation eftersom handlingarna fortfarande drivs ut av att uppnå ett resultat snarare än intresse och glädje.
Amotivation är tredje formen av motivation, som handlar om att personen saknar avsikten att agera (Deci & Ryan, 2000). Det innebär antingen att inte agera alls eller agera viljelöst, det vill säga att göra något utan viljan att göra det. Amotivation uppstår antingen när personen inte upplever att den kan uppnå något för att den inte ser någon möjlighet till det eller på grund av brist på uppfattad kompetens.
Självbestämmandeteorin grundades redan på 1970-talet och har utvecklats sedan dess. Teorin slog inte fast förrän i mitten av 1985 (Deci & Ryan, 2008a). Deci och Ryan (2002) fynd bygger på att människor föds med tre universella psykologiska behov samhörighet, kompetens och
12
autonomi, som tillsammans är essentiella för att uppnå välmående och psykologisk utveckling.
Dessa faktorer benämns som de grundläggande behoven inom SDT, som tillsammans avgör om en person agerar utifrån inre eller yttre motivation. Ju mer varje behov tillfredsställs desto mer uppfattas handlingar bero på inre motivation, därav mer utav nöje. Att behoven är universella innebär att de är aktuella hos alla människor oavsett kultur och ålder. Samhörighet handlar om behovet av att känna sammankoppling till andra, att ta hand och tas hand om av andra samt en känsla av tillhörighet hos andra människor och i sammanhanget. Känslan av att tillhöra bygger alltså på psykologiska känslan av att tillhöra en trygg miljö eller gemenskap. Kompetens är behovet att vara effektiv i sammanhanget, det vill säga i sina ingripande sociala interaktioner och uppleva möjligheten att utöva och uttrycka sin förmåga. Det handlar dessutom om att människor söker utmaningar som matchar personens kapacitet, och att regelbundet bibehålla och förbättra färdigheter i sin aktivitet. Kompetens alltså inte en färdighet eller förmåga, utan en känsla av självförtroende och effektivitet i ens agerande. Slutligen, autonomi handlar om att vara uppfattade källan av sitt eget beteende, det vill säga att agera utifrån eget intresse och
värderingar. Autonomi uppstår när individer uppfattar sitt eget beteende som ett uttryck av jaget. Även om andra i någon form påverkar ens beteende kan en känsla av autonomi fortfarande uppstå, så länge individen känner intresse och värderingar i förhållande till det. Enligt SDT drar sig människor medvetet eller omedvetet till situationer för att tillfredsställa de grundläggande behoven
13
Figur 1.1 The Self-Determination Continuum Showing Types of Motivation with Their Regulatory Styles, Loci of Causality and Corresponding Processes (Deci & Ryan, 2000, s. 72).
3.2 Tillämpning av teorin
Självbestämmandeteori utgår från att människan kräver att tillfredsställa de tre psykologiska behoven för att uppleva motivation, detta gäller i alla domäner och inte minst inom idrott (Deci & Ryan, 2002). Teorin studerar autonomi, kompetens och samhörighet för att belysa, analysera och förutse idrottslig delaktighet. Självbestämmandeteori kan även användas för att behandla frågor som berör idrottares inre och yttre motivation i en fysisk aktivitet.
I aktuell studie kommer det själva deltagandet, de tre psykologiska behoven och inre
motivation vara primära utgångspunkter i analys och diskussion. Yttre motivation, kontrollerad och amotivation kommer inte att beaktas, tolkas eller särskiljas i större drag, utan motivation kommer huvudsakligen behandlas utifrån den inre motivationen på grund av bristfälliga tidsförhållanden.
14
4. Tidigare forskning
I följande del presenteras tidigare forskning. Tre teman exemplifieras baserat på forskning om idrottares motivationsfaktorer och hinder, idrottares psykologiska behov samt tränares betydelse och motivationsklimat. Kapitlet tar även upp vilka positiva och negativa konsekvenser som relationen kan leda till utifrån olika ageranden.
4.1 Tonåringars motivationsfaktorer och hinder inom idrott
Forskning visar att det finns flera skäl till att tonåriga tjejer och killar utövar idrott. En brittisk studie har identifierat sju huvudsakliga motivationsfaktorer bland ungdomar i åldern 14–20: status/prestige, laget/kompisar, nöje/utmaning, utveckling, tänka på annat, atletisk form och situationsbaserade orsaker såsom att bli uppmuntrad av föräldrar, gilla tränaren och uppskatta omgivningen (Sit & Lindner, 2006). En spansk undersökning illustrerar likande fynd och visar att de mest framstående skälen bakom idrottsdeltagande beror på hälsoskäl, muskelbyggnad och kondition, tävling, social bekräftelse samt utmaningar (López-Castedo, Domínguez-Alonso, & Portela-Pino, 2018). Killar och män lägger större vikt på sociala och tävlingsinriktadeförhållanden, än vad tjejer och kvinnor gör. Tjejer och kvinnor är mer motiverade av skäl såsom att behålla vikt, utseende, rörlighet, positiv hälsa och stresshantering. Enligt (Cervelló, Escartí och Guzmán (2007) och (Whitehead, Andrée och Lee) (2004) skiljer behov såsom dessa beroende på vilken kontext det rör sig om och är en beståndsdel för att uppnå nöje i sammanhanget.
Tonåringars deltagande inom idrott påverkas av sociala influenser och upplevda hinder. Killar och tjejer mellan 15–16 år berättar om förändrade prioriteringar under ungdomsåren och att idrott väljs bort för de som inte har energi, tid eller motivation (Kalac, Gontarev, & Velickovska, 2014). Hinder såsom för mycket ansvar i skolan (för mycket skolarbete), umgås med kompisar eller spela datorspel är bemärkta skäl för bristande idrottsaktivitet. Rekommendationer för att öka deltagandet är effektiv tidshantering. Istället för att titta på TV, spela datorspel eller gå ut med vänner, är det möjligt att idrotta och fortfarande ha roligt. Det är även viktigt att idrottaren förstår att fysisk aktivitet ökar energinivån, reglerar stress och ger utrymme att tänka på något annat som senare kan främja skolarbetet och andra prioriteringar. För att öka varaktigheten inom idrotten är det viktigt att idrottarna erbjuds träningar som upplevs roliga, meningsfulla och
15
involverar deltagande med vänner (Deci & Ryan, 2008a). Annars riskerar idrottarna förlora motivation eller basera sitt deltagande på yttre motivation (exempelvis ”för att jag måste”), som i sin tur hämmar idrottsliga deltagandet. Andra orsaker till avhopp kopplade till idrottaren är tidig specialisering. Det antas bero på för tidig exponering bland interna idrottsaktiviteter såsom krav att börja utöva styrketräning i hand med idrottsaktiviteten, delta på träningsläger eller uppnå ”bäst i klubben” status (Fraser-Thomas, Côté, & Deakin, 2008). Tillsammans är de skäl för idrottsliga avhopp. Det kan exempelvis vara att den avhoppade individen inte är psykologiskt mogen för att hantera sådan press, det vill säga att vara ”bäst i klubben”, följaktligen känner frustration eller bemöter en ny verklighet med prestationsmotgångar när de växer in i tonåren. En liknande undersökning visar att tonåringar redan i början av gymnasietiden går igenom allvarliga konsekvenser som mentala hälsoproblem och/eller väljer att sluta sin idrott (Sorkkila, Aunola, Salmela-Aro, Tolvanen, & Ryba, 2018). Detta antas första hand bero på att tonåriga
studentidrottare upplever högre studiebelastning och mer avancerade studier i skolan tillsammans med otillräcklig mängd vila och återhämtning, som följaktligen leder till utmattning och
utbrändhet, som eventuellt påverkar idrotten. Det rekommenderas därför att tränare, föräldrar och skolor tar hänsyn till idrottares återhämtning för att reducera sannolikheten för utbrändhet.
4.2 De psykologiska behoven inom sport
Inom sport och är det viktigt att alla de grundläggande psykologiska behoven tillfredsställs för att idrottarna ska uppnå inre motivation och hälsosam psykologisk miljö, framförallt kompetens och autonomi (Deci & Ryan, 2000b). För att deltagandet och motivationen ska bevaras är det centralt att behoven autonomi, kompetens och samhörighet ständigt ges ”näring”. Trots det finns olika tendenser av motivation kring idrotter. Forskning visar att idrotter som grundas på viktminskning eller utseende tenderar att präglas av yttre motivation. I kontrast idrotter som innefattar
självbestämmande, medför utmaningar och låter idrottaren fokusera på uppgiften tenderar istället att utövas på grund av inre motivation (Deci & Ryan, 2002). Kompetens, autonomi och
samhörighet spelar därför en nyckelroll inom individuella idrotter för att en person ska utvecklas optimalt, och ingen av dem kan uteblivas utan att det medför signifikanta negativa konsekvenser. För att tillfredsställa det psykologiska behovet kompetens är det viktigt att tränaren är
medveten om den inre motivationen, som innebär att aktiviteten är självbestämmande, idrottaren känner nöje att delta och erhålls av tränarens specifika kunskap (Deci & Ryan, 2000a). Det
16
inkluderar aktiv kommunikation och feedback riktat mot idrottarens kompetens. En österrikisk studie visar att målorienterad kommunikation från tränare avsedd att hjälpa till att främja reglering och riktningen av utövarnas resurser är effektivare för att bilda meningsfulla positiva förändringar samt högre grad av tillfredställelse (Losch, Traut-Mattausch, Mühlberger, & Jonas, 2016). Det är dock anmärkningsvärt att sättet hur feedback ges påverkar den inre motivationen (Mageau & Vellerand, 2003). Positiv feedback kan präglas av två funktionella aspekter: informerande eller kontrollerande aspekt. Den informerande riktas med information mot
idrottarens kompetens, medan den kontrollerande av att överföra ett eftertraktat beteende. Positiv feedback ökar individers uppfattning om kring kompetens, som i sin tur förstärker den inre motivationen. Experimentella undersökningar visar att positiv feedback som präglas av kontrollerande aspekter minskar den inre motivationen (Mageau & Vellerand, 2003).
Utöver autonomi fann en amerikansk studie att tränare som erbjöd autonomt stöd, engagemang och struktur ökade den inre motivationen bland idrottare, därav högre idrottslig aktivitet
(McDavid, McDonough, Blankenship, & LeBreton, 2017). Det autonomiska stödet innebar att tränarna tog hänsyn till idrottarna, gav valmöjligheter, yttrandefrihet och begränsade mängder krav och förväntningar. Engagemanget byggde på att tränarna var emotionellt involverade och visade omtanke, respekt och genuint intresse gentemot idrottarna. Strukturen baserades på tydliga riktlinjer, förväntningar och regelbunden feedback. Utöver den amerikanska studien har det gjorts dussintals andra experimentella studier kring konsekvenserna av autonomisk och kontrollerad motivation. Autonom reglering har visats sig korrelera med högre idrottslig
varaktighet, mer positiva känslor, bättre prestation och psykologisk hälsa (Deci & Ryan, 2007). Kring kontrollerad motivation, det vill säga när individer tvingas, hotas, belönas eller utvärderas för att agera, leder till att behovet för autonomi minskar.
Slutligen, det sista psykologiska behovet som tränare bör tillfredsställa är samhörighet. Samhörighet är en viktig beståndsdel för att bibehålla den inre motivation, trots det korrelerar behovet mindre med motivationen än kompetens och autonomi (Deci & Ryan, 2008b). En spansk undersökning som studerade idrottslig varaktighet och avbrott utifrån SDT stödjer detta och fann att en känsla av samhörighet har en korrelation till idrottslig varaktighet (Calvo,
Cervelló, Jiménez, Iglesias, & Murcia, 2010). I kontrast, en lägre upplevd känsla av samhörighet och autonomi korrelerade med idrottsligt avbrott.
17
sammankopplingar till regelbunden idrottslig aktivitet. Trots det visar psykologiska behoven inom idrott vara dynamiska som varierar beroende på vilken kontext det handlar om (Brunet, Gunnel, Teixeira, Sabiston & Bélanger, 2016). En fransk undersökning illustrerar detta i sin undersökning som baseras på 13 olika idrotter, som visar att autonomi inte förknippas med motivation, åtminstone i det sammanhanget (Martinent, Guillet-Descas, & Moiret, 2015).
Däremot visar studien att kompetens och samhörighet förknippas med motivation, som tolkas att psykologiska behov för kompetens är högre i intensiv idrottsmiljö. Det antas bero på att idrottare i den miljön har högre krav att illustrera färdigheter och därmed större behov att sträva efter kompetens. Detta medan samhörighet och motivation oftare förknippas bland ungdomar.
4.3. Tränarens betydelse och motivationsklimat
Enligt Álverez et al. (2006) har tränaren en stor inverkan på hur ungdomar uppfattar inställning och mental mognad. Forskarna menar att det finns ett mönster kring att idrottare slutar sin karriär, där en avgörande anledning verkar bero på grund av tränaren. I studien var den andra största orsaken till idrottsligt avbrott på grund av att de inte uppskattade tränaren. Trots detta, visar forskning att tränarrollen är högst viktig för att tillfredsställa de psykologiska
grundbehoven. Omfattande forskning kring ledarskap visar att ledare som emotionellt stöttar och ger regelbunden feedback som samtidigt framgångsrikt tillfredsställer förväntningar (exempelvis kunskap och färdigheter) ökar utövares uppfattningar att nå psykologiska behov såsom
kompetens, autonomi och samhörighet inom ungdomsidrott (McDavid et al., 2017). En liknande studie kring feedback och motivationsklimat i idrottslig kontext visar att tränare som uppvisar beteende som mer positivt, informerande och peppande/stöttande tenderar att öka självinsikt, positiva emotioner och motivationen bland idrottare (Weiss, Amorose, & Wilko, 2009). Undersökningen fann även att tränare påverkar sättet framgångar och motgångar uppfattas genom etablerade särskilda kriterier för att bedöma prestation. Det kan vara motivationsklimat som värderar ansträngning, utveckling eller prestation. Tillsammans med motivationsklimat och upplevd feedback från ledare kunde idrottarna utveckla självskattning, emotioner och motivation kring idrottsaktiviteter. Weiss et al. (2009) konstaterar att positiv och informerande feedback från tränare tillsammans med färdighet och prestationsklimat höjer kvinnliga idrottares uppfattning på kompetens, tillfredställelse och inre motivation. Dessa fynd är i liknelse med en studie av
18
associeras med idrottslig varaktighet. Dock är endast färdighetsklimat en övertygande koppling till positiva psykologiska effekter.
I en annan studie bland tonåriga simmare menar hälften av deltagarna att tränaren har en betydande roll kring deras motivation och självförtroende (Fraser-Thomas & Côté, 2009). Tränarens tro på simmarnas förmåga att till exempel sträva efter mål, prestera under press och klara särskilda utmaningar höjer deras motivation och självförtroende. Det uttrycks i olika former från tränaren såsom entusiasm, positiv fokus, peppning, god kommunikationsförmåga och god förebild. I studien uttrycker dock en del deltagare att andra tränare uppvisar dålig kommunikationsförmåga och förebild. Däremot verkar detta inte ha någon större effekt på simmarna, som dessutom antyder att tränarna inte ens är medvetna om hur deras beteende påverkar dem.
I relation till negativ feedback, visar experimentella studier att negativ kompetensrelaterad feedback ha hindrande effekt, där tränaren fokuserar på slutresultatet och i synnerhet på misslyckanden kring prestationen. Detta kunde leda till hindrande effekter såsom minskad motivation och mer negativ syn på sitt eget och andras prestation samt minskat autonomt beteende (Mouratidis, Lens, & Vansteenkiste, 2010). Dock har flera faktorer identifierats som verkar ha en motverkande påverkan på effekterna. Exempelvis verkar positiv feedback ha större effekt om feedback (a) framträds på ett autonomiskstödjande sätt istället för ett kontrollerande sätt, (b) uppfattas som ärligt, (c) individbaserad feedback baseras på individuell utveckling snarare än normativ prestation, (d) fokuserar på framgångsrika ansträngningar för prestationer som är specifika och realistiska, (e) om personen (sändaren) uppfattas som prestigefull, trovärdig och kompetent.
19
5. Metod
I följande del presenteras forskningsdesignen, de sökvägar och sökord, urval och avgränsningar som applicerats på studien. Slutligen exemplifieras tre essentiella kapitel inom kvalitativ
forskning som inkluderar pilotstudie, intervjuer, bearbetning och analys, etiska övervägande och vetenskapligt förhållningsätt.
5.1 Forskningsdesign
Forskaren i denna samhällsvetenskapliga undersökning ville pröva en motivationsteori för att förstå, tolka och förmedla hur motivation uppfattas bland tävlingsinriktade taekwondoutövare och deras respektive tränare. Efter att forskningsfrågorna genererats kontaktades relevanta undersökningspersoner ut genom en urvalsprocess utifrån tävlingseventet Lomma Cup. Insamlingsmetoden föll på kvalitativa och semistrukturerade intervjuer baserat på
frågeställningar som utgår både från utövarens och tränarens perspektiv. Forskningsfrågorna utvecklades i relation till de grundläggande behoven inom självbestämmandeteori,
huvudsakligen ur ett deltagande perspektiv. Studien genomfördes på mikronivå, det vill säga att deltagarna står i fokus inom ett idrottsvetenskapligt fält (Nixon II, 2016). Undersökningens ontologiska riktning baseras på konstruktionism, vilket anser att verkligheten eller aspekter av verkligenheten är en social konstruktion, det vill säga att det är en produkt av mellanmänsklig interaktion och kollektivt agerande. Forskaren behandlade insamlingsmaterialet genom ett hermeneutiskt tolkningssätt. Tolkningsperspektivet innebär att en allmän tolkningslära tillämpats för att förstå och tolka människor, deras handlingar och intentioner (Bryman, 2011). Ett
hermeneutisk vetenskapsideal handlar inte om att försöka finna en absolut sanning, eftersom enligt den hermeneutiska teorin inte finns någon sanning. Forskaren anser därför att
angreppssättet vara lämpligt för att besvara frågeställningarna i undersökningen.
5.2 Sökvägar och sökord
Sökningar har gjorts i elektronisk databas vars publiceringar varit relevanta till det valda problemområdet (Bryman, 2011). Sport Discus var databasen som användes för att söka fram artiklar. En sökbegränsning på 2000–2019 i publiceringar gjordes i syfte att finna litteratur och
20
forskning för arbetet. Sökningen begränsades även med kvalitetsgranskning (peer-reviewed), skrifter skrivna på engelska, akademiska tidskrifter och skrifter som var tillgängliga för fulltext. I databasen Sport Discus användes booleska logiken i sökningen av potentiella artiklar. Rienecker och Stray (2018) menar att det är effektivt sätt att operationalisera sina sökord. Det innebär att forskaren använde sig av ”and” mellan sökteman. Inledningsvis användes kärnbegreppen ”sports” och ”adolescents” i kombination med varandra. Kärnbegrepp handlar om de sökteman som är det närmaste givna i problemformuleringen i första hand visade sökträffarna för få resultat, därför adderades ”exercise” och ”physical activity” som överordnade begrepp
(synonymer) till kärnbegreppet ”sports” för att nå ett bredare sökningsfält. I kombination med kärnbegreppen ”sports/exercise/physical activity” och ”adolescents” användes även ytterligare sökteman såsom ”motivation, Self-Determination Theory, Dropout, Coach-athlete Relationship” var för sig. Sökningen har sammanställts i en sökmatris (bilaga 1) som illustrerar hur
selekteringen gick till.
5.3 Urval
För att undersöka de deltagare som eftersöktes kontaktades tre taekwondo klubbar inom och utanför Skåne. Dessa selekterades utifrån en kombination av bekvämlighetsurval och
skiktbaserat urval. Urvalsprocessen började med ett bekvämlighetsurval som baserades på att forskaren förhöll sig till tävlingseventet Lomma Cup, i syfte att både spara tid och pengar. Bryman (2011) menar att genom att förhålla sig till ett bekvämlighetsurval kan forskaren utöver att spara tid och pengar, koncentrera intervjuerna på ett bättre sätt i tid och rum. Stickprovet baserades Denscombe (2018) definition av skiktbaserat urval, som innebär att forskaren följer principen som ett slumpmässigt urval, men tillåter även till en vis utsträckning forskarens egen påverkan på urvalet. Forskaren ansåg detta vara lämpligt, då stor majoritet i taekwondo tävlar under tävlingsinriktningen kamp, därav en mer intressant fråga att förhålla sig till. Det
skiktbaserade urvalet genomfördes utifrån en tvåstegsprocess.
Första steget baserades på en slumpmässig princip genom att varje klubb under tävlingseventet tilldelades ett nummer som följaktligen lottades ut. I lottningspoolen inkluderades 26 potentiella föreningar, vilka hade reducerats från 31, då fem var utländska föreningar och därför
exkluderades. Den huvudsakliga idén var att undersöka de tre första föreningarna som lottningen visade. I rekryteringsprocessen uppstod däremot externa bortfall där föreningar eller potentiella
21
deltagare inte kunde kontaktas. Detta på grund av anledningar såsom att coachen eller potentiella idrottare från lottningen inte kunde nås, men även avslag från idrottarnas samtycke att delta i studien, vilket uppstod totalt fyra gånger. Därför gjordes nya försök inom lottningen fram tills att tre potentiella föreningar framgångsrikt kunde nås och detsamma för stickprovet. Från dem erhölls förslag med följande efterfrågade kriterier:
• Minst två tonåriga deltagare av vardera kön • Tävlingsinriktade utövare inom disciplinen kamp • Samma tränare under minst ett år
Ovanstående resulterade i urvalsramen (bilaga 2) som är en förteckning på alla enheter i den population forskaren gjorde sitt urval ifrån (Bryman, 2011). Därefter gjordes ytterligare ett slumpmässigt urval på stickprovet som skulle undersökas, där målgrupperna delades in i grupper utifrån kön (pojkar och flickor). Följaktligen gjordes ett obundet slumpmässigt urval i varje grupp för sig. Det innebär att varje enhet i målgruppen hade samma möjlighet att komma med i urvalet. Detta gjordes för att minimera urvals- och samplingfel samt för att skapa ett mer representativt urval.
Totalt deltog sex idrottare och tre tränare i undersökningen, där tränaren och par från båda könen bland tonåringarna härstammade från samma förening. Deltagarna som deltog i studien blev selekterade genom ett målstyrt urval med teoretiskt angreppsätt. Angreppsättet baserades på Brymans (2011) riktlinjer som innebär att intervjuerna fortsätter fram tills studien når en
mättnad, det vill säga när det inte framkommer nya utsagor i intervjuerna.
5.4 Avgränsningar
Ett antal avgränsningar beaktats i studien. Först avgränsades studien till tävlingsinriktade taekwondoutövare inom disciplinen kamp. Avgränsningen baserades på två grunder. Första handlar om tävlingsriktningens kännetecknande inom svensk taekwondo, då större majoritet taekwondoutövare idag tävlar inom disciplinen kamp. Det andra för att forskaren har en
bakgrund inom tävlingsinriktad taekwondo inom disciplinen kamp och att det inte finns många studier som omfattar tävlingsinriktad taekwondo inom valt ämne, framförallt genom kvalitativ metod. Den tredje avgränsningen gäller att stickprovet baserades på tävlingseventet Lomma Cup. Forskaren ansåg eventet vara lämpligt för urvalet eftersom eventet är ett av Sveriges största
22
taekwondotävlingar som erhåller runt 450–700 kampdeltagare från landets olika regioner. Enligt Denscombe (2018) är avgränsningar effektiva på det sätt att forskaren både kan spara tid och pengar genom att minska den data som behöver samlas in utan att behöva offra speciellt mycket av exaktheten i upptäckarna som görs.
5.5 Pilotstudie
En pilotstudie genomfördes kring de kvalitativa intervjuerna i syfte att effektivisera
intervjufrågorna genom omkonstruktion, skapa vana och stärkas erfarenhetsmässigt (Bryman 2011). Den mindre pilotstudien baserades på tre pilotintervjuer, en taekwondotränare, 15-årig taekwondoutövare och en kollega från Högskolan i Halmstad. Tanken var att intervjuerna i pilotstudien skulle genomföras på likartade sätt i förhållande till den aktuella undersökningen, i undantag på den första intervjun. Det innebar att informanterna först informerades om de etiska forskarprinciperna (se mer om detta i avsnitt 4.7 etiska överväganden) och att intervjun skulle spelas in. Intervjuerna skulle ägas rum i ett förbestämt isolerat område, i mening att skapa en trygg miljö för informanterna och minimera störningar från omgivningen, som i sin tur ökar kvalitén på inspelningarna (Bryman, 2011). Frågeformulären riktade mot målgruppen
utvecklades initialt genom forskarens egen undran på vad som är förbryllande eller oklart kring ämnesfältet i hand med teoretiska ståndpunkterna inom SDT och frågeställningarna i
undersökningen. Men även en aning baserat på liknande kvalitativa studier, dock i modifierad form.
Den första intervjun utspelades gentemot en kollega med akademisk bakgrund inom psykologi och samtals- och intervjuteknik, via röst- och videosamtal programmet Skype, i mening att testa frågeformulären riktade mot utövarna och tränarna. Syftet med första intervjun handlade om vidareutvecklingen av frågorna i formulären och att de skulle stärkas erfarenhetsmässigt, främst relaterat till följdfrågor. Informanten bidrog mycket här genom att förhålla sig vag och
kortfattad, i mening att få forskaren att ställa följdfrågor. I efterhand gavs konstruktiv feedback kring frågeformulärets struktur och forskarens framförande från respondenten. Enligt
informanten behövdes frågeformuläret utvecklas en aning. Feedbacken innehöll rekommendationer såsom:
23
• Utveckla fler frågor riktade gentemot utövarnas och tränarnas motivation kring kompetens.
• Automatisera frågorna, det vill säga att lära frågorna utantill, i mening att stärka flytet i konversationen.
• Ställa frågor på ett mer lätt förståeligt språk för ungdomar och antagandet att tränarna inte begriper akademiskt språk.
• Våga ställa följdfrågor, i mening att generera potentiell utebliven relevant data. Forskaren reviderade både frågeformuläret och förbestämda framförandet kring intervjuerna utifrån kommentarerna. Till skillnad från första pilotintervjun genomfördes andra och tredje intervjun på en 15-årig tjej och vuxen tränare från samma klubb i ett förbestämt isolerat område i närheten av deras träningsmiljö. Intervjuprocessen utspelades sig precis som de riktiga
intervjuerna tänkts göras. Det innebär att forskaren förhållit sig till formaliteterna kring
intervjuer innan dess genomförande. Huvudsakliga syftet här handlade istället om att kontrollera forskarens förmåga i relation till konstruktiva feedbacken som forskaren fått från första intervjun och identifiera intervjuernas duration. I efterhand fick informanterna möjlighet att kommentera på det, vilket visade sig fungerat bra. De två sista intervjuerna varade runt 25 minuter.
5.6 Intervjuer
Kvalitativa intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer användes genomgående under hela empiriinsamlingen fram tills att mättnad uppstod. Empiriinsamlingen baserades på
frågeformulären som utvecklades under pilotstudien i hand med fåtal förberedande riktlinjer associerade till forskarens önskvärda beteenden under intervjuernas gång. Det önskvärda beteenden riktade sig mot handlingar såsom:
•
Hålla god ögonkontakt, i forskarens antagande att det framkallar högre trygghet hos respondenten och uppfattningen att forskaren är intresserad.•
Lyssna lyhört och fokuserat, för att enklare kunna ställa relevanta följdfrågor under processens gång.•
Agera neutralt under processens gång, det vill säga att inte ge någon indikation på vad som anses vara positivt eller negativt med berättelserna.24
•
Att genom följdfrågor vägleda informanterna till den aktuella frågeställningen ifall de hamnar allt för utanför ämnesområdet.Alla intervjufrågor ställdes i form av öppna frågor så att de inte skulle vara svårbegripliga eller ledande. Innan intervjuerna började gick forskaren genom de etiska principerna kring forskning. Deltagarna fick också möjligheten att gå igenom bakgrundsfakta associerat till ålder och generell bakgrundsinformation. Forskaren frågade dessutom informanterna om det var acceptabelt att spela in intervjun, vilket alla gick med på. Intervjuerna hos idrottarna arrangerades i närheten av tävlingsarrangemanget Lomma cup i mening att öka den ekologiska validiteten. Bryman (2011) menar att en hög ekologiska validitet är viktig att upprätthålla, annars riskerar forskningen generera resultat som tekniskt sätt är valida, men som har lite att göra med vad som händer i människors vardag.
Intervjuerna bland idrottarna genomfördes under tävlingens gång som tog plats under helgen 11–12 maj. För att underlätta tillgängligheten kring intervjuerna fick idrottarna fick möjligheten att bestämma när intervjuerna skulle genomföras, vilket innebar innan eller efter tävlingsmatcher under tävlingsdagarna. Tre intervjuer tog plats under lördagen och tre under söndagen.
Medeltiden för intervjuerna bland idrottarna var 31 minuter. Enligt tränarna var det omöjligt att hinna med att genomföra intervjuer under tävlingens gång på grund av deras aktiva roll som coach. Forskaren tillsammans med tränarna kom därför överens om att genomföra intervjuerna i efterhand. Resterande intervjuer genomfördes under månaden därpå. Tränarna intervjuades i deras naturliga träningsmiljö och följdes i likartade procedurer som i de tidigare intervjuerna. Intervjuerna bland tränarna varade runt 36 minuter.
5.7 Bearbetning och analys
En kvalitativ tematisk analys har genomförts av det insamlade intervjumaterialet. Strategin kännetecknas ofta som en matrisbaserad metod för att ordna och syntetisera data (Bryman, 2011). Det hela bygger på att generera ett index av centrala teman och koder som sedan ställs upp i en matris med fenomen och variabler. Till skillnad från andra former av kvalitativ analys av data har tematisk analys ingen tydlig bakgrund eller definition om hur tekniker bör utföras. Forskaren valde att förhålla sig deduktiv, det vill säga att koda i direkt relation till en given teori,
25
i detta fall utifrån Självbestämmandeteorins ramverk. De kategorier och koder som utvecklades baserades på de psykologiska grundbehoven och användes som primära teman i bildandet av koderna. Här härleds begrepp såsom vilka relationer, hinder, behov och typ av motivation deltagarna lyfter upp (Bryman, 2011). Forskaren har valt att först utveckla deskriptiva kategorier genom transkriberingarna för idrottarna i relation till temat Autonomi för att bättre kunna
revidera och möjligtvis utveckla nya kategorier i växelverkande process. Därefter kodades transkriberingarna utifrån temat Kompetens och slutligen Samhörighet. Samma procedur följdes för tränarna. För att uppnå en ökad tillförlitlighet (kredibilitet) användes en triangulering vilket innebar att forskaren korsrefererade sina teman med samma kollega som deltog i pilotstudien, i syfte att minimera personlig bias under datainsamlingen. Kredibilitet handlar hur väl resultatet representerar en trovärdig tolkning (verkligheten såsom den upplevs vara för deltagarna) (Bryman, 2011). Det uppstod några skillnader mellan forskaren och kollegan, främst kring utövarnas motivationsform bakom utövarnas deltagande inom träning och tävling. Forskaren behandlade detta genom att temat diskuterades fram tills att en enad slutsats hade etablerats mellan forskaren och kollegan, baserat på logik och argument (Hassmén & Hassmén, 2008).
5.8 Etiska överväganden
Forskaren har använt sig av etiska överväganden som har grundats på World Medical Association riktlinjer kring forskning relaterade till mänskliga subjekt – presenterat genom Helsingforsdeklarationen (World Medical Association, 2013). I denna studie har fyra huvudsakliga riktlinjer betonats vid kontakt med deltagarna: information, samtycke, konfidentialitet och nyttjandekravet (Gert, 2015). Informationen har innefattat syftet med
undersökningen, det vill säga vilken plan forskaren har för undersökningen, vilken metod(er) den tänkt använda, vilka risker som funnits, vem som varit har huvudman för projektet och att
deltagandet varit frivilligt samt att respondenterna har rätt att avbryta undersökningen (Hassmén & Hassmén, 2008). Angående risker förklarade forskaren att det inte fanns några särskilda risker angående proceduren, förutom möjligtvis att respondenten utvecklar en självmedvetenhet kring ämnesfältet. Samtyckeskravet har baserats på att deltagarna haft rätt att själva bestämma över sin medverkan, det vill säga att deras deltagandet var frivilligt. Här inkluderades även föräldrarnas samtycke till de deltagarna under 18 år. Konfidentialitetskravet har baserats på att i yttersta grad
26
skydda respondenterna och föreningarna genom att inte dela materialet till någon annan än handledaren (Gert, 2015). I enlighet med General Data Protection Regulation (GDPR) riktlinjer att skydda informanten spelades intervjuerna in genom ett isolerat inspelningsinstrument (Datainspektionen, 2013). Forskaren spelade därför in alla intervjuer genom en digital diktafon. Konfidentialitetskravet behandlades ytterligare genom att deltagarna förblev anonyma genom användningen av pseudonyma namn. Föreningarna namngavs utifrån siffrorna (1, 2, 3), medan tränarna utifrån de tre första bokstäverna i det grekiska alfabetet (Alpha, Beta, Gamma) och tonåringarna utifrån de sex sista (Tau, Ypsilon, Fi, Chi, Psi, Omega). Nyttjandekravet syftar på att forskaren informerat om att materialet som samlats endast skulle behandlas för
lärandeändamål och inget annat än vad syftet med undersökningen förespråkade (Bryman, 2011). I relation till de etiska principerna baserat på Gerts (2015) och World Medical Associations (2019) riktlinjer, tillfredsställdes deltagarnas individuella rättigheter genom att forskaren tagit ansvar för samtliga regler under hela forskningsprocessen.
5.9 Vetenskapligt förhållningsätt
Författaren intog ett vetenskapligt förhållningssätt redan i början forskningsprocessen, för att säkerställa att insamling och producering av kunskap skulle genomföras på ett följdriktigt och reproducerbart sätt. Hassmén och Hassmén (2008) beskriver vetenskapligt angreppsätt utifrån ett kritisk-analytiskt perspektiv. Kritiskt-analys handlar om att förhålla sig kritisk ifrågasättande, att som läsare kritisk granska forskningsresultat och analyser, hur och varför de tagits fram och vad forskarna menar med att det hon/han kommer fram till. Eriksson (2018) menar att kritiskt tänkande utgår från att den information och den kunskapen är otillräcklig. Våra tankar och föreställningar är hypotetiska, det vill säga möjliga att både förändra och förbättra. Enligt Bryman (2011) är det relevant att kritiskt ifrågasätta tillförlitligheten inom kvalitativ forskning. Begreppet tillförlitlighet delas upp i fyra subbegrepp trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmibilitet:
• Trovärdighet behandlar hur väl resultatet representerar en trovärdig tolkning (verkligheten såsom den upplevs för deltagarna).
27
• Överförbarhet är den utsträckning som resultatet kan överföras till andra personer, grupper och sammanhang, det vill säga hur generaliserbar resultatet är.
• Pålitlighet handlar om hur väl pålitlig undersökningen är, det vill säga hur noggrant forskaren redogör för alla faser av forskningsprocessen.
• Konfirmibilitet behandlar hur mycket forskaren påverkade resultatet.
I och med att det vetenskapliga förhållningsättet lika mycket riktas mot andras och egen tillförlitlighet intogs både en kritiskt-analytisk och kritisk-reflexiv angreppsätt.
Det kritiska tänkande grundar sig enligt Eriksson (2018) på att generera mer tillförlitlig kunskap som i sin tur leder till utveckling. Därför utgick den kritiska-analytiska processen från att granska samtliga källor i undersökningen som omfattar böcker, intervjuer, vetenskapliga artiklar, rapporter och webbsidor. Eftersom undersökningen huvudsakligen grundas på teori och tidigare forskning genomfördes en följdriktig objektiv granskning av vetenskapliga artiklar. Det innebar att en fullständig läsning genomfördes på alla valda artiklar, där frågor relaterade till metodologiska överväganden, resultat och slutsatser huvudsakligen granskades, i meningen att få en förståelse för dess relevans och hållbarhet.
Den kritisk-reflexiva processen baserades på Brymans (2011) riktlinjer kring tillförlitlighet och dess bärande mening. Forskaren behandlade trovärdigheten genom att intervjuaren följdriktig förhållit sig till samma verkställande procedurer kring alla intervjuer. Det inkluderade de etiska principerna kring forskning och att respondenternas rapporter ständigt återkopplades för att säkerställa att forskaren uppfattat verkligheten på ett korrekt sätt. Överförbarheten behandlades i grund på att minimera någon form av påverkan eller manipulation på stickprovet. Det gjordes genom att urvalet selekterats utifrån slumpmässig basis, vilket enligt Bryman (2011) stärker den externa validiteten. Pålitligheten behandlades genom att forskaren försökt tydliggöra alla delar i forskningsprocessen. Detta utvecklades genom att forskaren låtit andra läsare såsom handledare och kollegor kritisera transparensens under processens gång. Konfirmibiliteten behandlades genom att forskaren inte låtit personliga värderingar styra insamlingsmaterialet och att tolkningarna enbart baserats på den data som samlats in. I försök att minimera subjektiva värderingar intog forskaren ett reflexivt förhållningssätt. Att vara reflexiv är att förhålla sig i ett förhöjt och intensivt medvetandetillstånd (Klein, 1995). Det innebär att ”tänka om att tänka eller vara medveten om att vara medveten”. Det är synnerligen viktigt eftersom forskaren kommer att ha någon form av influens på forskningen, i mitt fall är det min bakgrund inom taekwondo och
28
teoretiska inriktning (Bryman, 2011). Genom ett reflexivt förhållningsätt kunde författaren inta en hög grad av kritisk-analytisk och kritisk-reflexiv ansats.
29
6. Resultat och analys
I följande avsnitt redovisas resultat och analys baserat på de teman som framkommit i intervjuerna, se Tabell 1. De olika teman kategoriseras utifrån Självbestämmandeteorins
grundbehov Autonomi, Kompetens eller Samhörighet. I varje tema illustreras idrottarnas tankar och känslor, idrottarnas föreställningar om hur tränaren påverkar samt tränarens
föreställningar om sin egen roll. Slutligen presenteras likheter och skillnader mellan idrottarnas och tränares svar. Följande matris är en förklaring på Tabell 1 som visas i slutet av resultat och analysavsnittet.
Varför tonåringar fortsätter träna taekwondo
Motivationsfaktor (tema) Tonåringarna om faktorn Tonåringarna om hur tränaren påverkar faktor Tränarna om faktorn & egen roll Likhet & skillnad Autonomi Kärlek till sporten I denna kolumn sammanfattas resultaten av vad idrottarna berättar om respektive motivationsfakt or I denna kolumn sammanfattas resultaten av vad idrottarna berättar hur tränaren påverkar respektive motivationsfakt or I denna kolumn sammanfattas resultaten av vad tränarna säger om respektive motivationsfakt or utifrån idrottarnas perspektiv samt vad tränarna säger om sin egen roll I denna kolumn sammanfattas likheter, skillnader och överensstämmel se mellan spelarnas och/eller tränarnas svar för respektive motivationsfakt or Tänka på annat Influens & rörlighet Kompetens Verbal förstärkning Utmaning & Utveckling Samhörighet Gemenskap & gruppsammanhållni ng
30 Trygghet
& trivsel
6.1 Autonomibehovet
Under behovet av autonomi placeras motivationsfaktorerna: Kärlek till sporten, Tänka på annat, och Influens och rörlighet som presenteras nedan.
6.1.1 Kärlek till sporten
Självbestämmandeteorin antyder att människor dras till att delta i aktiviteter för att tillfredsställa sina psykologiska grundbehov där ett av dessa består av autonomi. Deci och Ryan (2002) menar att ju större tillfredställelse av behoven, desto större självständig motivation och psykologiskt välbefinnande. Autonomi baseras på behovet att kunna styra och påverka sitt sammanhang. Människor som drivs utav autonomisk motivation upplever att deras handlingar ageras utifrån genuin glädje och intresse. Att få agera efter sin egen vilja och det som värderas samt att tillgodoses multipla möjligheter och inflytande.
”Det har alltid varit för att jag älskar att göra det, och se hur långt jag kan ta mig i sporten. I grunden är det för att jag bara gillar att göra det, för at jag vill fortsätta utvecklas. Så nu med iden när vi börjat tävla utomlands. Jag tror att när man börjat vinna matcher i Sverige och Danmark, det känns ju stort i världen, när det är människor från olika platser, att man kan känna att man kan vinna olika matcher.”
(Tau, kvinnlig taekwondoutövare)
Citat speglar vad idrottarna berättar angående valet av att utöva just taekwondo. Baserat på det finns en inre motivation hos idrottarna att fortsätta utöva taekwondo på grund av att sportens struktur med träningar, tävlingar, träningsläger, leda träningar och så vidare. Framförallt att aktiviteten uppfattas som rolig och något de uppskattar att hålla på med. Detta är något både tränarna och idrottarna påpekar som en anledning till att tonåringarna började och nu stannar kvar. Detta trots att flera hinder kan försvåra delaktigheten i sporten såsom för mycket studier att ta igen från skolan, pendling, stress eller utmattning. Detta stödjs av Deci och Ryan (2002) teoretiska ramverk kring inre motivation som antyder att människor som drivs utifrån inre motivation agerar på grund av positiva känslor kring aktiviteten i sig. Att individen känner intresse i det den gör, är nyfiken, söker stimuli och arbetar mot att bemästra utmaningar.
31
Idrottarna berättar att idrottandet är väldigt viktigt för dem. Många gånger upplever de att det är svårt att ta sig till träningen men ångrar aldrig det i efterhand eftersom när de kommer hem har de rensat huvudet på tankar och kroppen är fylld med ny energi. Svaret på varför de tycker om att träna just taekwondo är för att de älskar att sparras, lära sig nya saker, hjälpa andra, träffa nya människor och tävla.
Utifrån tonåringarnas svar kan tränaren påverka inre motivationen genom att förhålla sig individbaserad, social och varierande. Individbaserad innebär att tränaren huvudsakligen behandlar idrottarna utifrån individen i sig och dess egna behov. Att variera innebär att
träningspassen skulle innefatta olika former av övningar som riktar mot samma eller olika syften. Att agera socialt betyder att tränaren kan prata och skämta på ett familjärt och skapa en god relation till eleverna. Det förstnämnda har tränarna uppfattat vilket citatet följande citat visar:
”För mig är det att man ser varje. Alltså att man måste se individen, det tycker jag är ”A och O”. Jag kan titta och se att du har stora fötter du kommer bli en bra simmare, men det första jag behöver se det är att jag ser en kille eller en tjej med någon fundering, vad vill dem? De kanske blir påtvingad att gå dit för att mamma och pappa vill att de ska lära respekt eller disciplin. Men jag hade väl sagt att deras mamma och pappa ska vara lite mer lyhörda hemma, och hjälpa till mer. Alltså att de inte bara ska lära sig disciplin. Disciplinen kommer när du kan göra något mer. För mig är disciplin inte att man håller käften, för mig är disciplin att man är lyhörd och hör vad någon annan säger innan man går i konflikt.”
(Alpha, tränare)
Angående temat kärlek till sporten finns likheter, som ovan och skillnader i berättelserna. Att tränarna är individbaserade är viktigt för att tonåringarna ska fortsätta idrotta. Det
överensstämmer mellan idrottarnas och tränarnas svar. Trots det finns det en tendens att tränarna överskattar vikten av motivationsfaktorn. Tre av idrottarna berättar nämligen att tränarna inte riktigt har fullständigt koll på vad som driver dem. Tränarna tror, enligt tonåringarna själva att den stora anledningen till att de tränar är för att de tycker det är roligt, umgås med kompisar och utvecklas. Det är dock inte den ända primära anledningen, visar det sig. Tonåringarna verkar även uppskatta variation i träningsövningar och möjligheten att lära sig nya saker, vilket tränarna inte betonade.
32
6.1.2 Tänka på annat
”Man känner sig fräschare, gladare och allting, även om man är trött innan träningen.”
(Ypsilon, manlig taekwondoutövare) Idrottarna lyfter upp att skolan, framförallt gymnasiet som orsakande faktorer till att tonåringar slutar taekwondo. Ju äldre de blir desto högre krav blir det i skolan, både från skolan och föräldrar. Detta medför att tonåringarna möjligtvis upplever brist på tid och stress, som följaktligen leder till att de måste välja bort taekwondon. Trots det, upplever tonåringarna att idrottandet är förstärkande genom att de får tänka på annat och släppa vardagen för en stund, som i efterhand förbättrar deras välmående. Taekwondo kan således både ge och ta energi, dock verkar det vara en tydlig skillnad mellan de som stannar och slutar. Ungdomarna menar att de som slutar uppfattar att sporten tar mer tid och energi än vad de ger, medan de som fortsätter uppfattar det motsatta. Detta kan bero på att de som slutar upplever brist på autonomi. Deci och Ryan (2002) antyder att människor som upplever en känsla av autonomi har en högre nivå av inre motivationen. I kontrast, en fältstudie kring studenter visade att lärare som använde sig ut av ett kontrollerande ledarskap minskade inte bara lusten hos studenterna att fortsätta men även inlärningsförmågan (Deci & Ryan, 2008b). Tonåringarna framhäver att skolan har en väsentlig roll i deras liv och för motivationen att fortsätta utöva taekwondo vilket exemplifieras i följande citat:
”För att det är annat som drar i hela livet du vet med kompisarna i skolan och hela ens kompiskrets, det drar ju mot lika håll och hänga ute på kvällarna istället för klubben kan ju vara mer attraktivt för många. Att det tar för mycket tid, jag tror också det är det här med det sociala liksom, fler kompisar och annat som drar. Fester och så. Sen kan det helt klart vara skola också, de som gärna vill satsa och träna, men måste klart välja bort, och låta skolan gå före.”
(Tau, kvinnlig taekwondoutövare)
Tonåringarna betonar att det är viktigt att tränarna förstår att skolan är betydelsefull. Dels för att kunna motivera idrottarna med fördelarna av att träna och för att komma ifrån skolkompisar och studierna en stund. Skolgången kan bli effektivare om tonåringarna har något annat att bryta av med emellanåt. Tränarna i undersökningen verkar förstå detta:
