Barnets rätt att inte diskrimineras
Principen om barnets rätt att inte diskrimineras utgår från artikel 2 i FN:s barnkonvention och handlar om alla barns lika värde och rättigheter. En viktig aspekt av att arbeta för att säkerställa barnperspektivet är att det finns effektiva strukturer och arbetssätt för att förhindra diskriminering.
Arbetssätt inom socialtjänsten som stödjer principen om icke-diskriminering är exempelvis att alla placerade barn har en särskild utsedd socialsekreterare som ska följa upp barnets situation genom enskilda möten och föra barnets talan. Som stöd används checklistor som bygger på barnkonventionen samt metodmaterial som t.ex. ”Min utredning” och "Signs of safety”.
Genom samverkan med familjehemspoolen verkar socialtjänsten för att etnicitet, kön, funktionshinder eller ålder inte ska spela någon roll i sökandet efter familj. Barn och ungdomar placerade i jourhem får stöd i sitt skolarbete av jourhemsföräldrarna och träffar ursprungsfamilj och övrigt nätverk när det är möjligt. Socialtjänsten ser till så att barn och ungdomar som är jourhemsplacerade eller placerade i familjehem, har samma levnadsstandard som andra barn och ungdomar.
Personal har genomgått HBTQ-utbildning (homo-, bi-, transsexuella och queer) för ökad förståelse och kunskap kring ämnet. Sollentuna kommuns ungdomsmottagning arbetar med uppsökande verksamhet för att nå grupper som inte kommer till mottagningen i samma utsträckning som andra ungdomar.
Barn och unga som kommer som ensamkommande flyktingar till Sverige har samma rätt till stöd och utbildning som andra barn. Rutiner finns för hur socialtjänst, Centrum för integration och
flerspråkighet (CIFS), kontaktcenter och skolor ska samverka för att barn så snart som möjligt ska komma ut i förskola och skola.
Som ett led i att arbeta med hedersrelaterade frågor samverkar socialtjänsten med olika aktörer utifrån metoden ”Kärleken är fri” som Rädda Barnen tagit fram.
För att förbättra information som ges till barnfamiljer med ekonomiskt bistånd har en checklista tagits fram som bl.a. innehåller vilka gratisaktiviteter som finns i kommunen som riktar sig till barn.
Barnets bästa i främsta rummet
Artikel 3 i barnkonventionen anger att det är barnets bästa som ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barn. Att barnens bästa ska ligga i förgrunden vid beslut och insatser är en
grundpelare i barnkonventionen och praktiskt handlar det om att prövningar om vad som är bäst för barn i olika situationer ska vara vägledande.
Inom socialnämndens verksamheter finns en lång rad metoder och projekt som syftar till att säkerställa att barns bästa beaktas, även när barn beaktas som närstående. Sedan några år är Sollentuna kommun med i SkolFam, ett nationellt nätverk som arbetar med skolstöd till placerade barn och ungdomar enligt en evidensbaserad modell. SkolFam-teamet samverkar med biblioteket i Sollentuna som regelbundet skänker bokpaket till barn som har insatsen. Bokpaketen är individuellt anpassade till barnen och ska inspirera till mer läsning.
I Stockholms län finns en överenskommelse mellan kommunerna och regionen om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd. I den lokala BUS-gruppen (barn och ungdomssamverkan) ingår
representanter från barnhabiliteringen, barn- och ungdomsmedicinmottagningen (BUMM), Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), socialkontoret, enheten för stöd och utveckling inom skolan, Rudbecks elevvård samt LSS-verksamheten, med syfte att utveckla och förbättra samverkan för barns bästa.
Sedan flera år tillbaka finns "Soc för unga", med en webbplats för barn och unga med information om socialtjänsten samt med lättillgängliga kontaktvägar för den som är i behov av socialtjänstens stöd. En annan del i "Soc för unga" har varit att skapa en lärarhandledning som stöd för skolans undervisning om socialtjänsten, i syfte att sprida kunskap om socialtjänsten till alla barn och ungdomar i Sollentuna kommun.
Arbetet med barn sker enligt BBIC (barns behov i centrum), där utredningsstrukturen bygger på barn och ungas delaktighet. Att lyssna på barnets egna erfarenheter och tankar är grundläggande för att kunna förstå och bedöma barnets bästa. Barn är också del av ett sammanhang. Att inkludera barns
nätverk i arbetet med utredningar och insatser är lika avgörande för att kunna ta ställning till vad som blir bäst för barnet. För att barn ska kunna bo kvar i sin familj och vara trygga med stöd av nätverk har säkerhetsplaneringar kring barnet tagits fram. Det gäller inte bara att ha barnens behov tydligt
beskrivna, utan även kunna hitta familjernas resurser.
Under den årliga uppmärksamhetsveckans informationskampanj "Du spelar roll" gick aktiviteterna ut på att lyfta barn som lever med missbruk i sin närmiljö.
I arbetet med att hitta jour- och familjehem matchas barnet/barnens behov med familjens resurser.
Barn och ungdomar har gjorts delaktiga i planeringen av umgänge med nätverket, både när det gäller hur ofta, var, med vilka och vilka aktiviteter.
För verksamheter som främst möter vuxna, barnens föräldrar, utgår verksamheten från
barnperspektivet. En kartläggning utifrån barnets perspektiv har genomförts kring familjer som är placerade på tillfälliga boenden. I de fall familjerna uppfyllt kriterierna för att erhålla en
försökslägenhet så har det beviljats.
Vid bedömning av ekonomiskt bistånd ska alltid en bedömning göras av hur beslutet påverkar barnet, främst vid avslagsbeslut. Då barnfamiljer riskerar att vräkas eller där det förekommer våld i familjen sker ett gemensamt arbete mellan enheter som har hand om handläggningen för barn/unga respektive vuxna.
I arbetet med att bosätta nyanlända flyktingar matchas bostadens storlek med familjens storlek och om något barn i familjen har särskilda behov. Vid eventuella placeringar på tillfälliga boenden tas hänsyn till kvalitet och miljö med tanke på barnens perspektiv.
Vid anmälningar gällande vuxna personer med missbruk och/eller psykisk ohälsa där det finns
minderåriga barn görs en bedömning tillsammans med barnhandläggare hur det fortsatta gemensamma arbetet behöver se ut för att uppmärksamma barnets behov av stöd. Vid planering av insatser för den vuxna beaktas barnets perspektiv och insatserna samordnas med eventuell planering för barnet.
Arbetssättet med "mini-nätverk" har bidragit till att utveckla samverkan mellan involverade parter och därmed också en ökad kvalitetssäkring av barnets behov.
Föräldrar som är placerade på Åkerbo stödboende får stöd i föräldrarollen. Inom verksamheten finns gemensamma "skapargrupper" där barn och föräldrar tillsammans kan delta. En lekplats har kommit till utanför boendet för barn vars föräldrar är placerade på Åkerbo.
Barnens bästa ligger till grund vid alla utredningar, beslut och insatser. Då ensamkommande barnen inte har vårdnadshavare, deltar deras gode man eller särskilt förordnade vårdnadshavare förutom barnet/ungdom vid möten gällande utredning, insatser och beslut. Alla ensamkommande
barn/ungdomar placeras i HVB-hem, familjehem, stödboende, behandlingshem eller i genomgångsboende som väljs utifrån barnets ålder och behov samt tillgång till boende.
Barnets rätt till liv och utveckling
Artikel 6 i barnkonventionen markerar särskilt varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling.
Samarbete och helhetssyn kring barns rättigheter är här en central aspekt i det praktiska arbetet.
Det förebyggande arbetet riktat mot barn och unga följs upp i den politiska ledningsgruppen för förebyggande frågor. Socialkontoret har ett samordnande uppdrag. Kontorets förebyggande arbete har som mål att förebygga social ohälsa genom att arbeta med preventiva insatser inom områdena
trygghet, alkohol, narkotika, doping och tobak. Förebyggande insatser sker för att motverka våld i nära relationer liksom insatser i utemiljöer där barn och unga befinner sig. Stöd till föräldrar ges via
familjecentraler. Ungdomsmottagningen ger psykosocialt stöd till ungdomar.
Lagen föreskriver att socialtjänsten och sjukvården ska samordna sina resurser utifrån barnet och familjens bästa. För att samordna ett barns vårdinsatser deltar barnets socialsekreterare i och bjuder in till samordningsmöten. Inom arbetet med våld i nära relationer sker samverkan med verksamheten för barn och unga för att barn som är placerade på skyddat boende ska kunna delta i skola och
barnomsorg. MiniMaria erbjuder riktade förstärkta insatser till barn och föräldrar med särskilda behov och till barn som löper högre risk att drabbas av ohälsa. I samverkan med förebyggande enheten inom socialkontoret deltar MiniMaria regelbundet på föräldramöten i grund- och gymnasieskolor.
I januari 2016 försvann den så kallade fritidspengen inom lagstiftningen för ekonomiskt bistånd.
Sollentuna kommun har dock sedan många år tillbaka kunna bevilja extra bistånd till aktiviteter för barn i familjer som har långvarigt ekonomiskt bistånd, både under terminerna och till
sommarlovsaktivitet. Vid placeringar på skyddade boende, vid våld i nära relationer, beaktas särskilt att barnen ska kunna delta i skola och barnomsorg.
Vid mottagande av kvotflyktingar tar verksamheten del av hur barnens situation är och den bedömning som Migrationsverket gjort utifrån deras bedömningsredskap. Stöd ges vid behov i kontakten med barnets läkarkontakter. Verksamheten ser till att information om fritids- och lovaktiviteter når målgruppen samt deltar i olika föräldrastödsaktiviteter vars syfte är att stärka föräldrarna i sitt föräldraskap som förväntas ge bättre förutsättningar för barnens utveckling.
Barnets rätt att få uttrycka sina åsikter
Centralt i arbete med barnperspektivet är olika former av strukturer för att inhämta barns åsikter.
Barnkonventionens artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör honom eller henne.
Arbete görs för att inhämta barns åsikter och rätt att vara delaktiga i det som rör barnet. UBU
(uppföljning barn och unga) är ett strukturerat sätt att ställa frågor till barn och unga om de insatser de får av socialtjänsten. Resultatet aggregeras och analysen ligger till grund för utveckling. I barnenkäten undersöks om barn förstår varför de har kontakt med socialtjänsten och om barnet har fått berätta det som varit viktigt, för socialsekreteraren.
”Unga röster i soc” är ett ungdomsråd för unga som är eller har varit placerade på familjehem eller behandlingshem. Barn och ungdomar ses som sakkunniga om sin situation och har viktiga synpunkter att framföra. En viktig funktion är att politiker och tjänstemän ska kunna använda ungdomsrådet som motpart i samtal kring barnens förhållanden.
Arbete sker aktivt för brukarmedverkan i olika former för familjehemsplacerade barn. Placerade barn intervjuas för att ta reda på deras upplevelse i sitt familjehem. Två till fyra år efter avslutad placering för unga vuxna genomförs en intervju när de unga fått lite perspektiv till sin tid i familjehem.
För att öka barns inflytande och medbestämmande vid placering har en workshop genomförts med ungdomar som varit placerade, socialsekreterare och chefer under ledning av forskare från FoU Nordväst och Stockholms universitet.
Socialkontorets fältteam samlar och leder gruppverksamhet med ungdomar där barnens rätt att uttrycka sina åsikter är i främsta rummet. Vid planering (och genomförande) av olika
informationskampanjer används ungdomars kreativitet och kunskap i sakfrågor som exempelvis kampanjer riktade mot tobaksrökning.
Enkätundersökningar görs årligen på Sollentuna kommuns ungdomsmottagning för att mäta nöjdhet, bemötande och tillgänglighet. Svaren beaktas och återrapporteras till målgruppen. Förbättringar genomförs efter ungdomarnas synpunkter.
10 Återrapportering av arbetet med mål och uppföljning av privata utförare
När en kommunal angelägenhet överlämnas till en privat utförare ska kommunen följa upp och kontrollera verksamheten. Det är varje nämnd som ansvarar för uppföljning och kontroll inom sitt ansvarsområde. Uppföljningen har två övergripande syften:
Kontrollera att verksamheten utförs i enlighet med förfrågningsunderlag, anbud och avtal.
Utgöra ett underlag i kommunens förbättringsarbete för att utveckla och förbättra verksamhet och tjänster till medborgarna.
Former för uppföljning som genomförts inklusive avtal som tillämpas
Nytida AB sköter driften av Kummelby stödboende, ett boende för personer med psykiska
funktionsnedsättningar. Uppföljning av aktuellt avtalet gällande driften av Kummelby genomfördes i november 2019. Särskilda uppföljningsområden är uppdragsbeskrivning och grunduppdrag.
Nytida AB har även drivit Trappan, en sysselsättning och arbetsträning för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Då kommunen återtar driften av Trappan 2020-02-01 har uppföljning av det avtalet prioriterats bort.
Söderstöd AB utför strukturerad öppenvård åt kommunen. Uppföljning sker 2-3 gånger per år. Vid dessa tillfällen återkopplas och diskuteras det som fungerar väl, det som behöver förändras, förbättras och utvecklas. Vid årets sista uppföljning följs avtalet upp mer ingående. De insatser som beviljats via Söderstöd AB följs upp på individnivå var tredje månad.
Resultatet från uppföljningen kopplat till beslutade kvalitetsfaktorer och nämndmål
Uppföljningen av Nytida AB för driften av Kummelby stödboende visar att avtalet följs, insatserna är av god kvalitet, den enskilde och dennes närstående bemöts på ett respektfullt sätt samt har en trygg och meningsfull tillvaro. Stödet till den enskilde har omfattat:
kontakt varje dag
stöd med ekonomin
stöd med hälsa och hygien
stöd med lägenhetens skötsel
aktiviteter som motverkar isolering, skapa en aktiv fritid och möjliggöra deltagande i samhällets utbud.
Ett område som särskilt kommer att följas upp framöver är personalens tillgång till handledning.
Personalen på Kummelby stödboende hade extern handledning till och med våren 2019, men inte under hösten.
Avtalsuppföljningen avseende Söderstöd AB visar på bra samverkan och tillgänglighet där en stor del av behandlingsarbetet har genomförts under sena eftermiddagar och kvällar i familjernas hemmiljö.
Samverkansformer och metoder har utvecklats för att arbeta med hemmasittare, familjevåldsärenden samt nätverksarbete. Avtalsuppföljningen visar även på att utföraren har en hög kapacitet
personalmässigt för att ta emot uppdrag på kvällar och helger. Den brukarundersökning som Söderstöd AB genomfört med familjer i pågående behandling visar att brukarna är mycket nöjda med både behandlarnas kompetens och tillgänglighet.