Här diskskuteras jämförelsen av verksamheternas resultat med inslag av egna reflektioner.
4.1.1 Balans mellan arbete och fritid
Alla verksamheter utom verksamhet 2 visade upp en klart upplevd förbättrad känsla av balans mellan arbete och fritid som en effekt av arbetstidsförkortningen. Verksamhet 2 kunde dock redan innan provperioden uppvisa att deltagarna hade en bra känsla av balans mellan arbete och fritid. Samma känsla höll i sig under provperiodens gång och låg kvar på en nästintill oförändrad nivå. Den marginella förbättring som kunde synas under provperioden bedömdes i slutrapporten ha ett samband med upplevd förbättrad tillfredsställande nivå för välbefinnande och sömn hos deltagarna. Detta samstämmer med studien som Stressforskningsinstitutet presenterat där utfallet visar att arbetstidsförkortning bidrar till ökad återhämtning och bättre sömn. Hänsyn bör tas till att det är möjligt att verksamhet 2 hade fått en annan utgång
gällande det här resultatet och övriga resultat om de hade utfört provperioden under en annan tid där deltagarna inte påverkats av skandalerna som ägde rum [3,6,7,10,11,12,16].
De faktorer som bidrog till en förbättrad känsla av balans mellan arbetet och fritid under arbetstidsförkortningen kan för samtliga verksamheter generellt sammanfattas med; en högre känsla av pigghet, mer kraft både på jobbet och hemma och en ökad tillfredsställande nivå av fysisk aktivitet. I verksamhet 3 och 4 upplevde deltagare att de på ett tillfredsställande sätt fortfarande hann med sina arbetsuppgifter och var nöjda med sin arbetsprestation trots en minskning av arbetstiden med två timmar. Flera deltagare poängterade att detta var möjligt mycket tack vare de effektiviseringar som genomförts av olika arbetsuppgifter och rutiner inom verksamheterna [3,6,11,12,13].
Sammanfattningsvis visar jämförelsen av provperiodernas resultat att sex timmars arbetsdagar i hög grad påverkar balansen mellan arbete och fritid i positiv riktning. Detta är den enda
Examensarbete YhVA18 20-09-18 18
Sex timmars arbetsdag – en svår ekvation
Alexandra Rimo Rehman
faktor där samtliga verksamheter kan uppvisa ett nästintill samstämmigt resultat, vilket påvisar att det är en i hög grad generell positiv effekt som inte påverkas nämnvärt av bransch, verksamhetsstorlek etcetera. Kortare arbetsdagar ökar möjligheten till mer återhämtning och bättre sömn vilket bidrar till ökad energi som kan användas till att vara mer effektiv både på arbetet och hemma. Detta kan slutligen bidra till en högre känsla av tillfredsställelse gällande balansen mellan arbetet och hemma.
4.1.2 Stressnivå
Resultatet för hur stressnivån påverkades av arbetstidsförkortningen varierade mellan
verksamheterna vilket troligtvis är effekt av att de hade olika upplägg under provperioderna.
Samtliga verksamheter hade dock en oförändrad arbetsbelastning jämfört med innan provperioden [3,7,11,13].
Verksamhet 1 var den enda av de fyra verksamheterna som anställde ytterligare medarbetare för att klara av arbetstidsförkortningen, ingen större effektivisering av arbetsuppgifter eller rutiner var möjliga för att inte sänka vårdkvaliteten. Verksamhet 1 var även den enda av verksamheterna där deltagarna upplevde en förbättrad tillfredsställande stressnivå vilket kan ha ett samband med att de anställda uppgav att de kände större lugn, tålamod och glädje på arbetsplatsen jämfört med innan provperioden. Det framkommer inte exakt vilka faktorer som bidragit till den förbättrade stressnivån men möjliga faktorer kan även vara den inrapporterade förbättrade känslan av välbefinnande och bättre sömn [3,6].
Övriga verksamheter lade fokus på att effektivisera arbetsuppgifter och rutiner för att tidsbespara. Stressnivåerna bedömdes oförändrade för verksamhet 2,3 och 4. För dessa verksamheter rapporterades att arbetstidsförkortningen inte påverkat stressnivån i någon väsentlig grad. Det kan dock till viss del tolkas positivt med hänsyn till att dessa verksamheter
Examensarbete YhVA18 20-09-18 19
Sex timmars arbetsdag – en svår ekvation
Alexandra Rimo Rehman
haft en oförändrad arbetsbelastning under kortare tid vilket hade kunnat resultera i en ökning av den negativa stressen av att hinna med samma arbetsmängd under kortare tid [3,6,7,10]
Sammanfattningsvis bedöms sex timmars arbetsdagar inte ha någon generell väsentlig effekt på den upplevda stressnivån hos deltagarna. Hos verksamhet 2, 3 och 4 som inte anställde ytterligare personal inför provperioden har det visat sig utifrån ovanstående resultat, att effektivisering av arbetsuppgifter är av stor betydelse för att inte arbetstidsförkortningen ska få en negativ påverkan på medarbetarnas stressnivåer.
4.1.3 Välmående på arbetet
Att må bra på arbetet är av betydelse för bland annat arbetsprestation, närvaro, och det allmänna välmående hos medarbetare. Välmående på arbetsplatsen är därför en viktig faktor för arbetsgivare att ta hänsyn till och därför en av anledningarna till att den analyseras. En arbetsdag på sex timmar istället för åtta timmar skulle på förhand kunna förutses leda till ett ökat välmående hos medarbetarna. Resultaten såg dock även här olika ut mellan
verksamheterna.
Verksamhet 1 skiljde sig återigen från övriga verksamheter då deras deltagare rapporterade en försämring av den psykosociala arbetsmiljön från 69 procent till 63 procent under
provperioden. Trots att deltagarna i verksamhet 1 upplevde en förbättrad stressnivå och förbättrad känsla av att hinna med arbetet under provperioden har alltså det psykosociala välmående på arbetet försämrats. Inga faktorer framkommer i slutrapporten om vad som kan ha bidragit till försämringen som dock låg på en nivå över medel även efter provperioden.
Två faktorer som också påverkar välmåendet på arbetet är samarbete och gemenskap bland kollegor och till chefer. En tänkbar möjlighet är att det försämrade välmåendet kan ha att göra med dessa två faktorer, att den förkortade arbetstiden påverkade gemenskapen och samarbetet på arbetsplatsen i negativ riktning [3,6]
Examensarbete YhVA18 20-09-18 20
Sex timmars arbetsdag – en svår ekvation
Alexandra Rimo Rehman
Verksamhet 2 visade en bra nivå av välmående på arbete redan innan provperioden och anledningen till att nivån totalt sett sjönk till viss del under provperioden kan tänkas ha att göra med de organisatoriska oroligheter som förekom inom verksamheten under perioden.
Således bör inte deras resultat beaktas som enbart en effekt av arbetstidsförkortningen och verksamhet 2 utesluts därför från vidare analys [7,10].
För verksamhet 3 och 4 framkommer flera faktorer som visar på att sex timmars arbetsdag har en positiv effekt för välmående på arbetet. Faktorer som de deltagande har rapporterat om och som kan anses bidragit till ett ökat välmående på arbetet är dels, bättre samarbete och
gemenskap, de är mer nöjda med sin arbetsinsats och tycker att de har fått mer kvalitetstid till att socialisera tillsammans. Verksamhet 3 och 4 var de verksamheter som mest aktivt hade arbetat med att effektivisera arbetsuppgifter och rutiner vilket tillsammans med
arbetstidsförkortningen resulterat i positiva effekter för deras välmående på arbetet. Detta ger ytterligare indikation på hur viktigt det är med att inledningsvis lägga ner arbete på att
effektivisera arbetsuppgifter och rutiner för att få en positiv utgång av arbetstidsförkortningen.
[11,12,13].
Sammanfattningsvis hade samtliga verksamheter en bra nivå av välmående på arbetet redan innan start av provperioderna och efter avslut låg den trots olika resultatutfall på en nivå över medel. För de verksamheter som förbättrade sitt välmående på arbetet under provperioden kunde faktorer som samarbete och gemenskap belysas som avgörande bidragande faktorer för det positiva resultatet. Utifrån resultaten går det att tolka som så att sex timmars arbetsdag inte som ensam åtgärd leder till ökad välmående, det behöver också finnas ett fungerande
samarbete eller en god gemenskap på arbetsplatsen för att det ska leda till en ökad positiv effekt.
Examensarbete YhVA18 20-09-18 21
Sex timmars arbetsdag – en svår ekvation
Alexandra Rimo Rehman
4.1.4 Effektivare arbete
Utifrån vilken bransch en verksamhet arbetar inom finns olika sätt att tidsbespara på och det är olika lätt att hitta de områden som går att skära ner tid på, det är således lättare för vissa verksamheter än andra. Verksamhet 1 som vårdar äldre kan tänkas ha svårare att skära ner på arbetstid som redan är pressad och det är troligtvis därför de valde att istället anställa
ytterligare personer. Eftersom verksamhet 1 inte införde några större effektiviseringar i sin provperiod av sex timmars arbetsdag beaktas inte verksamhet 1 ytterligare [3,6].
Resterande verksamheter hade gemensamt att de skulle utföra samma mängd arbetsuppgifter på kortare tid, sex timmar istället åtta. De utförde alla mer eller mindre effektiviseringar av arbetsuppgifter och rutiner för att tidsbespara och resultaten blev mycket positiva. Det talar för att sex timmars arbetsdagar i samband med effektivisering av arbetsuppgifter och rutiner kan gynna både arbetstagare och arbetsgivare i positiv riktning. Deltagarna upplevde en ökad känsla av effektivt arbete, upplevde mer fokus och struktur under arbetstid och uppgav att de hann lika mycket som vid åtta timmars arbetsdag [7,10,11,12,13].
De största tidsbesparingarna kom främst från att verksamheterna införde och ökade användningen av digitala hjälpmedel, som Skype, för att effektivisera intern och extern kommunikation och möten. Att bli mer digital har sina fördelar med det krävs också att alla parter ska ha kunskap och utrustning att kunna delta. Verksamhet 2 som totalt sett lyckades bra med sin arbetstidsförkortning uppnådde inte de effektiviseringar de eftersträvade med digitaliseringen då okunskap och tekniska problem till viss del ställde till det. Detta visar dock att om de hittar lösningar till dessa problem kan de uppnå större tidsbesparingar och ett mer positivt resultat. Interna och externa möten effektiviserades genom att hålla dem på det egna kontoret för att spara in restid. Även indrag på raster och lunchtid gjorde att ytterligare tid sparades in och detta utan att något inrapporterat missnöje från deltagare. Det här är alla
Examensarbete YhVA18 20-09-18 22
Sex timmars arbetsdag – en svår ekvation
Alexandra Rimo Rehman
generella åtgärder som många branscher skulle kunna tillämpa och som utifrån resultaten är av betydelse för att sex timmars arbetsdag ska fungera i praktiken [7,10,11,12,13].
Sammanfattningsvis kan effektivisering av arbetet ses som en av nycklarna till framgång för att få sex timmars arbetsdagar att fungera och det är främst genom att öka användandet av digitala hjälpmedel i arbetet som mycket tid kan tjänas in. [7,10,11,12,13].
4.1.5 Sjukfrånvaro
Från arbetsgivarens sida är sjukfrånvaro en viktig faktor att beakta då en förbättring inom området kan spara in pengar åt verksamheten. Tyvärr var det bara en verksamhet som hade samlat in data om detta till sin slutrapport, verksamhet 2. Deras sjukfrånvaro hade en ned- och uppgång under provperioden som följde oroligheterna inom verksamheten. Totalt sett höll sig dock sjukfrånvaron på samma nivå som innan provperioden. Från detta kan det försiktigt tolkas att sex timmars arbetstid inte hade någon väsentlig effekt på sjukfrånvaron men att deltagarna och därmed sjukfrånvaron i högre grad påverkades av verksamhetens
organisatoriska mående [7,10].
4.1.6 Fortsättning av sex timmars arbetsdagar eller ej
Trots att flera positiva resultat framkom efter provperioderna var det i slutändan bara verksamhet 3 som fortsatte att arbeta sex timmars arbetsdagar. För verksamhet 1 och 2 var den främsta orsaken till att inte fortsätta arbetstidsförkortningen att det kostade för mycket pengar vilket i slutändan vägde tyngre än de positiva effekter som visades. Detta indikerar att det kan vara svårare för branscher inom exempelvis vården att klara av sex timmars
arbetsdagar utan att kostnaderna blir för höga. Svårigheten ligger i att det inte finns så många arbetsuppgifter som kan effektiviseras eller så många tidstjuvar att tidsbespara på. Över en längre period kan det vara möjligt att få en lönsamhet om exempelvis sjukskrivningar minskar
Examensarbete YhVA18 20-09-18 23
Sex timmars arbetsdag – en svår ekvation
Alexandra Rimo Rehman
över tiden, men än idag finns ingen studie gjord med data över en så pass lång period [3,6,7,10]
Verksamhet 3 och 4 hade liknande upplägg under provperioden och lyckades bättre än de två första verksamheterna. Detta tyder på att deras tillvägagångssätt med effektivisering och digitalisering av arbetsuppgifter är framgångsrika sätt för att få sex timmars arbetsdagar att fungera i praktiken [11,12,13].
4.1.7 Den fysiska hälsan
Då det endast var en verksamhet som inkluderat data om vilken effekt sex timmars arbetsdagar haft på den fysiska hälsan har ingen jämförelseanalys av detta kunna utföras.
Detta tog bort möjligheten att se om det fanns några paralleller att dra till forskningsstudien som presenterats i The Lancet 2015 som pekade på att övertidsarbete över en längre period ökar risken för att drabbas av stroke [19,20].