Verksamheters transporter

Verksamheternas transporter utgör en betydande del av transportsystemet. Det handlar om allt ifrån hur anställda reser till och från arbetet till godshantering för större företag. I detta kapitel redogörs främst för hur kommunen kan arbeta för en effektiv godshantering och distributionstrafik. Väl fungerande godstransporter är en förutsättning för såväl näringslivet som för lokal och regional utveckling. Rätt planering skapar förutsättningar för mer hållbara transporter och kan leda till färre resor och lägre miljöpåverkan vilket är ett led mot en mer attraktiv stad.

Lokalisering av verksamheter

Vid lokalisering och detaljplanering av nya verksamheter bör deras transportförsörjning analyseras på ett tidigt stadium för att den ska kunna lösas på bästa sätt. Transportintensiva verksamheter med tunga transporter bör exempelvis alltid lokaliseras med god anslutning till godstrafiknätet.

Dagligvaruhandeln har det i särklass största behovet av täta leveranser av stora volymer. En dagligvarubutik i en centralt lokaliserad galleria, som innehåller ett stort antal fackhandelsbutiker, är ofta mottagare av huvuddelen av det gods som levereras till fastigheten. Omlokalisering eller nyetablering av dagligvarubutiker kan därför ge betydande konsekvenser för godstrafikens omfattning i det berörda området. Lokaliserings- och exploateringsfrågor måste ske i samverkan med planeringen av transportsystemet.

Distributionstrafik

Distributionstrafiken måste kunna komma nära sina målpunkter. I Sollentuna är målpunkterna spridda i kommunen och det är därför vara svårt att helt förbjuda lastbilstrafik från vissa gator. Däremot kan distributionstrafikens störningar ofta begränsas genom temporära förbud. I bostadsområden kan man förbjuda lastbilstransporter kvälls- och nattetid medan det i centrumoråden kan förekomma förbud för all trafik på vissa gator mellan exempelvis klockan 11 och 06.

Eftersom den största delen av varutransporter sker på förmiddagar kan man ofta införa sådana restriktioner utan allvarliga problem för distributionstrafiken. För att förbättra tillgängligheten för varutransporter kan man förbjuda övrig trafik på gator där distributionstrafiken har svårt att komma fram och där uppställningsproblemen är särskilt stora.

Tung trafik och farligt gods

Med rätt utformning av nätet för godstrafik kan Sollentuna kommun med lokala trafikföreskrifter styra var i nätet de tunga transporterna ska förekomma.

Principen ska vara att minimera förekomsten av tunga transporter i centrumområdena, annan sammanhängande stadsbebyggelse samt bostads- och rekreationsområden. Detta gäller i första hand för genomfartstrafik och trafik med målpunkter utanför centrumområdena.

De delar av stadens huvudvägnät som sammanbinder genomfarter och infarter med de viktiga målpunkterna för tunga godstransporter bör vara utformade så att de ger god framkomlighet för långa och tunga fordon. Nya målpunkter med behov av tunga transporter bör alltid lokaliseras så att de får god anknytning till godstrafiknätet. Riskerna vid transporter med farligt gods kan reduceras genom att de farligaste ämnena (såsom gasol, klor och svaveloxid) endast får transporteras på utpekade, särskilt lämpade, delar av nätet.

Principer för lastzoner och varumottagning

Att snabbt kunna få tillgång till den lastplats transportören behöver för att leverera till leveransadressen är en viktig aspekt av tillgängligheten i en kommun. Generellt bör nyttotrafik ha högre prioritet än övrig motortrafik vad gäller tillgänglighet till kantstensparkering, nyttotrafikens angöring är en frågeställning som föreslås utredas vidare i en framtida parkeringspolicy. För att effektivisera flödena och minska buller och andra miljöpåverkande faktorer rekommenderas att leveranserna styrs till vissa tider på dygnet, där så är möjligt.

Tillgång till lastplatser och deras placering i förhållande till leveransadressen avgör hur långt godset måste transporteras mellan fordon och kund. Om den närmsta lastplatsen är för långt borta tvingas transportören ofta leverera från gatan eller annat ställe där lastning inte är tillåten eller lämplig. För leveranser där godsleverantören har hjälp av pallyft, rullbur eller avfallskärl anses ett avstånd på max 10 meter mellan lastplats och leveransadress vara god kvalitet.

För leveranser utan hjälpmedel eller med pirra är motsvarande riktlinje max 20 meter.

När det gäller lastzoner är det svårt att komma ifrån att lastning och lossning kommer att ske där mycket människor rör sig. Det är därför viktigt att utforma

lastzonerna så att risken för farliga manövrar minimeras, lastzonerna kan till exempel konstrueras så att ingen backning krävs.

För att skapa förutsättningar för ett levande stadsliv och en säker trafikmiljö bör affärslokaler i centrala lägen utformas så att godsmottagning kan ske via fastighetens baksida och inte ut mot huvudgator.

Förslag till fortsatt arbete:

 I exploaterings- och detaljplaneskedet analysera vilket typ av transportbehov nya verksamheter kommer att ha för att kunna lokalisera dem på ett sätt som innebär så få målkonflikter som möjligt.

 Studera vilka regleringar som är lämpliga i Sollentuna för att öka distributionstrafikens effektivitet. Detta måste även studeras utifrån övriga trafikslags behov och tillgänglighet.

 Anpassa lastzoner och varumottagningar vid ny- och ombyggnationer för en effektiv hantering, samt för att stödja ett levande stadsliv och en säker trafikmiljö.

 Se över reglering av kantstensparkering för att prioritera nyttotrafik i miljöer där efterfrågan på leveranser och lastzoner är stort.

6. Diskussion

Under årtiondena 1950 - 2000 var det ganska lätt att förutspå hur trafiken skulle utvecklas. Alla trender pekade åt samma håll – allting skulle bli mer och större.

Strategierna som formades blev därefter. Vägnätet byggdes ut i snabb takt eftersom prognoserna pekade på att trafiken skulle öka. Denna utbyggnad höjde i sin tur standarden i systemet, och hjälpte på så vis också till att möjliggöra den ökade trafiken.

Just nu är prognoser om trafikens utveckling svårare att göra beroende på att olika trender påverkar trafiken, och vårt sätt att resa och transportera oss, på så många olika sätt. Sollentuna pekar därför, genom trafikstrategin, istället ut en önskvärd framtid. Det är en stor skillnad jämfört med att låta prognoser skapa den strategiska inriktningen och påföljande åtgärder.

Om Sollentuna ska lyckas nå ett önskvärt framtidsscenario krävs handlingskraft. Det räcker inte bara med visioner och mål utan det behövs faktiska åtgärder som bidrar i rätt riktning. Att ta beslut som bidrar i rätt riktning är inte svårt, det svåra är att göra det varje gång och inte avvika från kursen som kommunen har pekat ut. Med trafikstrategin får tjänstemän, politiker och övriga aktörer ett styrdokument som tydligt visar vad Sollentuna vill och vad som behöver göras för att nå en önskvärd helhet. På samma gång synliggörs även vilka beslut som leder åt fel håll.

Figur 6-1 En utveckling är sällan spikrak i önskvärd riktning. Trafikstrategin, den blå ramen, ska dock bidra till att Sollentuna håller kursen och får ett ramverk att bolla sina beslut mot.