1.1. Vision, strategiska mål och affärsidé
Mälarhamnar AB:s vision
Mälarhamnar – närmsta hamn är bästa hamn
I Mälarhamnars affärsplan finns dessa fem strategiska målen syftar till att beskriva Mälarhamnars förutsättningar att kunna nå visionen.
Strategiska mål för verksamheten
Verksamhet Mälarhamnar har en god lönsamhet och tillväxt genom tydlig struktur, planerad utveckling samt effektiva och säkra
processer.
Ledare/medarbetare Mälarhamnar har engagerade ledare och medarbetare, på en arbetsplats med tydliga mål och bra kommunikation.
Kund Upplever Mälarhamnar som aktiva, ansvarstagande och affärsmässiga.
Finansiellt Mälarhamnar har en lönsam och effektiv verksamhet med god framförhållning.
Arbetsmiljö, säkerhet, Mälarhamnar är en säker arbetsplats där vi arbetar för en miljö och kvalitet hållbar samhällsutveckling.
Affärsidé
Mälarhamnar AB:s affärsidé har formulerats som
Genom att erbjuda värdeskapande och kvalitetsanpassade hamn-, terminal- och logistiktjänster medverkar Mälarhamnar AB till
kostnadseffektiva och miljövänliga transport-/ logistiklösningar för
näringslivet i Mälardalen med omnejd. Vi bidrar därmed till att öka
våra kunders konkurrenskraft.
Kapacitetsbristerna i trafiksystemet ger förutsättningar för hamnarna att bli knutpunkter där sjöfart samverkar med andra transportslag i intermodala
transportlösningar. Synen på verksamheten och omvärlden måste gå från konkurrens till komplement. Vi har alla att vinna på att hitta samarbetslösningar mellan
landinfrastrukturen och sjöfarten.
Detta innebär att transporter eller hamnverksamhet ska fungera som hela transportkedjor. Hamnarna bör positionera sig utifrån sitt geografiska läge, tillgänglighet, prisnivå och utbud av fartygslinjer och deras turtäthet. Utifrån
transportköparnas perspektiv är det viktigt vilka transport-/logistikaktiviteter som erbjuds och hur de kan samverka.
Sverige har en av EU:s längsta kuststräckor och därmed en stor potential att förändra nuvarande upplägg i transportsystemet.
Inom en radie av 15 mil från Västerås och Köping bor halva Sveriges befolkning. Med befolkningstillväxt kommer även ökade mängder transporter av både resenärer och gods. Mälarhamnar har stora möjligheter och en viktig roll att fylla.
1.2. Verksamheten
Mälarhamnar bedriver hamnverksamhet, dvs utgör bron för gods som kommer från sjö och ska till land. Hamnar är den plats där de tre transportsätten bil, järnväg och fartyg möts för att utväxla varor. För att kunna hantera och lagra olika godsslag har följande hamnanläggningar skapats:
Kajer, kranar, magasin och upplagsytor för bulk och styckegods
Kajer, kranar och containerterminal för containrar
Oljehamn med ledningsnät och tillhörande oljelagringsområde, samt oljeavskiljare för OFA-systemet1
Spannmålskajer med transportband för utlastning från tillhörande anläggningar för lagring av spannmål.
För att kunna lasta och lossa olika godsslag finns kranar, transportband och
ledningar. Dessutom behövs olika arbetsmaskiner och fordon för att lasta och lossa
gods från eller till järnvägsvagnar eller lastbilar. Dessa maskiner används också för interna transporter av gods för längre eller kortare tids lagring i magasin eller på upplagsytor.
Utöver detta tillhandahåller hamnen möjligheter för fartygens försörjning med förnödenheter och mottagningsanläggningar för fartygens avfall.
För att underhålla den utrustning som krävs för hamnverksamheten finns verkstäder och tvätthallar.
Dessutom har hamnen två bogserbåtar Athos i Köping och Bore AF Västerås i Västerås. De huvudsakliga uppdragen är bogsering och isbrytning i hamnområdet, men det tillkommer även externa uppdrag utanför hamnområdet.
Västerås och Köpings hamnar har klassats som riksintressen. Eftersom hamnen är en allmän hamn har den skyldighet att ta emot de fartyg som vill anlöpa hamnen.
Hamnordningen är en del i de lokala föreskrifterna för kommunen som alla som befinner sig inom hamnområdet måste följa. Dessa är framtagna i syfte att säkerställa god ordning och säkerhet i hamnen och är antagna av kommunfullmäktige. Tillsynen utövas av hamnen.
Under året har det varit 456 fartygsanlöp med cirka 1,2 miljoner ton fördelat på 490 000 ton petroleum och drygt 700 000 ton övrigt. En mer detaljerad lista över godsslag redovisas i bilaga 3.
1.3. Hamnarna en förutsättning för en hållbar framtid
Skälet är helt enkelt att hamnarna ger förutsättningarna för transporter med fartyg, ett transportslag som har den minst negativa miljöpåverkan genom sättet att färdas på vatten och sin storlek. Det är naturliga förutsättningar man har utan att man egentligen har behövt göra någonting.
Den dag rederinäringen tar tag i några av sina plumpar i protokollet – luftemissioner, oljeutsläpp, etc – och transportköparna är beredda att betala för en kvalitetssjöfart kan det bli riktigt bra.
På vägen till det tillståndet har sjöfarten god hjälp av reglerande lagstiftning om exempelvis begränsade svavelhalter i bränsle, kväveoxidreducering och övervakning och sanktioner mot oljeförorenare.
I sjöfarten och hamnarna i Mälaren finns stora möjligheter till att väsentligt minska miljöbelastningen från transporter till och från Mälardalen och samtidigt avlasta det hårt belastade väg- och järnvägsnätet.
På länken nedan finns mer information kring miljöfrågor i hamnar:
http://www.transportgruppen.se/ForbundContainer/Svenska-hamnar/Branschfragor/Miljo-arbetsmiljo-och-sakerhetskydd/Miljo/
1.4. Från dåtid till framtid
Hamnarna i Mälaren har en gammal historia. Västerås och i Köpings hamnar har funnits sedan urminnes tider. Med sitt strategiska läge vid Mälaren har de båda städerna tidigt varit viktiga centrum för handel i Mälardalen. Från 2001 ingår hamnarna i Västerås och Köping i ett gemensamt bolag; Mälarhamnar AB.
Hamnen i Västerås är mycket äldre än staden. Redan före år 1000 var platsen där Svartån mynnar ut i Mälaren en väl besökt marknadsplats. Under medeltiden
skeppades järn från Västra bergslagen främst från hamnarna i Arboga och Köping - i viss mån också från Örebro - och det dröjde innan Västerås blev den mest betydande hamnstaden vid västra Mälaren.
Köping var tidigt ett centrum för handel och samfärdsel. Det var tack vare sitt läge vid Mälarens innersta vik och i korsningen av den historiska öst-västliga kungsvägen och den gamla allfarvägen i nord-sydlig riktning från Bergslagen. För hyttornas och
smedjornas produkter liksom för jordbruksalster från den bördiga Mälarbygden blev hamnen i Köping den naturliga omlastningsplatsen.
År 1819 fick Mälaren förbindelse med Östersjön genom fullbordan av Södertälje kanal.
2010 togs ett beslut om att öka kapaciteten i slussen i Södertälje och muddra farleden i Mälaren. Hamnarna tar därmed ytterligare ett steg i historien som mycket viktiga knutpunkter för handeln till och från Mälardalsregionen. Mälarhamnars ägare, Västerås stad och Köpings kommun arbetar med att ta fram de åtgärder som behöver
vidtas i respektive hamnbassäng för att ta emot större fartyg. Ett led i detta arbete är att hamnanläggningsägarna tar fram ansökningshandlingar för vattenverksamhet.
I Västerås hamn har hamnanläggningsägaren (Västerås stad) genomfört akuta underhållsåtgärder för att sponta och stabilisera delar av 70-talskajen.
1.5. Miljöpåverkan
Hamnens huvudsakliga miljöpåverkan är utsläpp till vatten och luft.
Utsläpp till vatten: Miljöpåverkan till vatten genereras genom avrinning från
hamnområdet ut till hamnbassängen, från oljelagringsområdet via oljeavskiljaren.
Dessutom sker miljöpåverkan till vatten från tvätt av fordon, krandelar och annan utrustning i tvätthallen, där avloppsvattnet går via avloppsreningsverket till Mälaren.
Utsläpp till luft: Utsläppen till luft genereras framförallt vid transport av gods och tomgångskörning av motorer hos fartyg vid kaj. Utsläppen av partiklar och damm från lastning och lossning återfinns som utsläpp till dagvatten, eftersom merparten av partiklarna landar inom hamnens område.
Som betydande miljöaspekt har även bolagets interna avfallshantering och hanteringen av godsspill identifierats.
1.6. Förändringar i verksamheten
1.6.1. Lossning av balat avfall
Mälarhamnar har tillsammans med Mälarenergi, fortsatt jobba för en störningsfri lossning av balat avfallsbränsle. Mälarenergis krav på leverantörerna har visat sig vara den mest betydande åtgärden för att minimera påverkan på människors hälsa och miljön. Mälarhamnars möjlighet till påverkan har begränsats till val av gripverktyg, städrutiner, nät mellan kaj och fartyg, utbildning och träning av kranförare samt metod för upptagning av lakvatten i fartygens lastrum. Mälarhamnar har också
inhämtat erfarenheter från andra hamnar och energibolag. För att minimera påverkan från Mälarhamnars verksamhet är Mälarenergis leverantörskontroll av mycket stor betydelse.
Omfattningen av lossning av balat avfallsbränsle var under sommaren kraftigt reducerad med bara några enstaka lossningstillfällen. Resultat från flera av de luktkontroller som gjorts under året indikerar att den lukt man tidigare trodde härstammade från lossningen istället kan ha sitt ursprung i andra verksamheter.