förutsättningar som underlättar övergången mellan skola,
eftergymnasiala studier och arbetsliv?
Studie- och yrkesvägledare har många olika verktyg i form av exempelvis kommunikation, information, vidga perspektiv, lärandeaktiviteter samt självkännedom att använda för att stötta eleverna i övergången mellan skola, eftergymnasiala studier och yrkesliv (Peavy 2014, 25).
Resultatet pekar på att våra vägledar- och lärarrespondenter inte använder samma typ av verktyg för att rusta eleverna inför övergången mellan skola till eftergymnasiala studier och arbetsliv. Vägledarrespondenterna använder verktyg som exempelvis information om eftergymnasiala studier medan lärarrespondenterna använder verktyg som syftar till att rusta eleverna med färdigheter och kompetenser gynnsamma för ett kommande yrkesliv.
Vägledning i vid bemärkelse syftar enligt Skolverket (2013, 11) till att ge de studerande exempelvis praktisk arbetslivserfarenhet, arbetslivsrelaterad undervisning,
36
studiebesök samt utbildningsinformation medan vägledning i snäv bemärkelse utgörs av vägledningssamtal såväl enskilt som i grupp.
Det som framkommit i resultatet är att våra vägledarrespondenter använt verktyg inom vägledning i den snäva och den vida bemärkelsen (Skolverket 2013, 11). Verktygen har innefattat vägledningssamtal samt klassinformation om eftergymnasiala studier inom och utom de estetiska ämnena.
Enligt Skolverket (2013, 33) ska studie- och yrkesvägledare ge aktuell information kring utbildning och arbetsmarknad. Det framkommer i resultatet att det inte uppfylls till fullo då resultatet pekar på att studie- och yrkesvägledarrespondenterna i större ut- sträckning informerar om eftergymnasiala studier och inte så mycket om arbetsmarknaden. Vad gäller att ge eleverna aktuell information om arbetsmarknaden så visar resultatet på att lärarrespondenterna på estetiska programmet arbetar i mycket större utsträckning med det än studie- och yrkesvägledarrespondenterna.
Lärarrespondenterna däremot har i större utsträckning använt sig av verktyg inom vägledning i vid bemärkelse (Skolverket 2013, 11). Detta genom att de arbetar aktivt med att erbjuda eleverna på estetiska programmet praktisk arbetslivserfarenhet, i form av att eleverna får arbeta med skoluppgifter i samverkan med yrkesverksamma i branschen. Resultatet visar på att lärarrespondenterna samverkar med, likt det Skolverket (2013, 27-28) rekommenderar, företrädare från kulturbranschens arbetsliv. Detta genom att ha arbetslivsrelaterad undervisning genom att använda sig av artistmentorer och studiebesök i form av besök på lokala mässor. I resultatet framkommer att information om yrkeslivet innefattar att lärarrespondenterna påtalar att eleverna bör vara kunniga inom många olika områden, vara entreprenörer, skapa nätverk, arbeta hårt samt ha social kompetens för att arbeta inom kulturbranschen.
Den skillnad som framkommer i resultatet är att studie- och yrkesvägledar- respondenterna använder sina verktyg i större utsträckning för att lyfta de olika vägar till eftergymnasiala studier som finns medan lärarrespondenterna använder verktygen till att rusta eleverna inför ett kommande yrkesliv inom kulturbranschen. Vidare visar resultatet på att våra vägledar- samt lärarrespondenter kan ses komplettera varandra genom att ge elever verktyg för att hitta eftergymnasiala studier efter estetiska programmet, samt rusta dem att möta arbetslivet i kulturbranschen.
Skolverket (2013, 29) lyfter att det är viktigt att studie- och yrkesvägledare och lärare samverkar i arbetet med att prata om vilka konsekvenser olika studie- och yrkesval får för eleverna och deras framtida karriärmål. Resultatet pekar dock inte på att lärare och
37
studie- och yrkesvägledare samverkar i någon större utsträckning vad gäller denna fråga utan båda parter arbetar enskilt med eleverna utan att se vad den andra parten gör.
Det framkommer i resultatet att våra respondenter arbetar med verktyget att vidga perspektiv då de informerar om olika vägar att gå vidare med studier och i yrkeslivet. Att vidga elevernas perspektiv kan vara ett verktyg som kan hjälpa eleverna att konstruera sin egen framtid (future building) (Peavy 2014, 49, 89). Resultatet pekar även på att studie- och yrkesvägledare och lärare tillsammans med eleverna konstruerar (joint action) elevens framtida studie- och yrkesliv (Peavy 2014, 39). Framtiden bör enligt Peavy (2014, 89-90) vara realistisk att uppnå för eleverna och tanken på framtiden kan ge dem kraft att ta sig framåt i livet. Enligt resultatet ser vi att respondenterna i störst utsträckning utvidgar (pushing up) elevernas möjlighet att konstruera sin egen framtid (Sawyer 2006, 189, 196). Det framkommer i resultatet att flera av respondenterna även är uppmuntrande mot eleverna som vill arbeta mot och uppnå sina personliga mål (personal goals) gällande det kommande studie- och yrkeslivet (Lent 2002, 263).
I resultatet framkommer att respondenterna inte pratar så mycket med eleverna om deras framtida personliga mål (Lent 2002, 263). Däremot framkommer att respondenterna ser att eleverna på estetiska programmet får med sig förmågor som är gynnsamma för att bli anställningsbara i ett kommande yrkesliv inom kulturbranschen. Respondenterna nämner i resultatet att eleverna på det estetiska programmet till viss del utvecklar ledarskapsförmågor under utbildningens gång. Esteteleverna får genom utbildningen med sig att prata inför andra och att kunna marknadsföra sig och sina färdigheter vilket liknar det Löfbom & Sonnerby (2015, 152) benämner som karaktärsförmågor som efterfrågas på arbetsmarknaden. Dessa förmågor kan i generella termer ses som det Löfbom & Sonnerby (2015, 145) benämner som humankapital. Avkastning på humankapital kan i generella termer beskrivas som hur väl elevernas etablering på arbetsmarknaden löper ut och att de hittar användningsområden för sina kunskaper och färdigheter (Löfbom & Sonnerby 2015, 145).
Det framkommer även i resultatet att främst lärarrespondenterna arbetar med elevernas personliga och sociala utbildning (PSE) (Sultana 2010, 228). Detta i form av att respondenterna arbetar för att eleverna ska utveckla förmågor som social kompetens, arbeta hårt, bygga nätverk samt få en kunskapsbredd inom sin estetiska inriktning. Den information som respondenterna ger eleverna om eftergymnasiala studier samt vilka färdigheter som efterfrågas inom kulturbranschen kan vara en del av valkompetens
38
(CMS) i form av livslångt lärande och anpassningsförmåga. Det framkommer i resultatet att eleverna får en större förståelse för samhälle och arbetslivet genom den samverkan skolan har med företrädare från kulturbranschens arbetsliv.
Hur väl skolorna förbereder eleverna på övergången mellan skola och eftergymnasiala studier och arbetsliv spelar enligt Löfbom & Sonnerby (2015, 152) roll för elevernas möjligheter att bli anställningsbara.