Verktyget svenska språket - Social integration

7. Resultat och analys …

7.3 Social integration

7.3.1 Verktyget svenska språket

Yas väljer att poängtera att en dålig integration, alltså att personen inte har lyckats integrera sig i det svenska samhället kan väcka skuldkänslor hos individen. Han beskriver det på följande sätt: “Att inte vara integrerad kan jag tänka mig att man känner sig vilsen och oduglig”. Sara pratar om utpekande, att om man inte är integrerad, det vill säga att man inte har något jobb, inte kan prata svenska blir man utpekad direkt av svenskarna men också av invandrarna som har bott här länge och har lyckats integrera sig. Informanten berättar att man blir bemött på andra sätt om man inte är integrerad och att det finns en annan syn i samhället på personer som ej har integrerat sig.

7.3 Social integration

Temat social integration belyser subteman kommunikativ integration, boendeintegration samt det sociala nätverket. Dessa olika subteman beskrivas under varsin rubrik. Informanternas egen upplevelse av olika determinanter för invandrarnas integration kommer att belysas. Denna del kommer att innehålla svenska språkets roll i integration, bostadsområdens roll samt nätverkets betydelse för integrationen.

7.3.1 Verktyget svenska språket

En av de centrala determinanterna för integration enligt informanterna är språket. Alla de är överens om att språket fungerar som nyckel till samhället och framgång. De är också överens om att språket hänger ihop med de andra determinanterna för integrationen. Det vill säga att språket banar vägen för arbete och kontakter med befolkningen i samhället. Kunskaper i det svenska språket är avgörande för att lyckas i olika samhällssektorer som arbetsmarknaden.

Språket underlättar att skapa ett socialt nätverk och kunna umgås. Kontakt med andra människor har avgörande roll för integrationen påstår alla informanterna. Ava poängterar att

“Kan du språket flytande då har du fler möjligheter till bättre jobb till exempel. Du kan skaffa dig vänner snabbare. Har du inte språket så har du inte de möjligheterna”.

Informanterna är också överens om att hur bra man blir på det svenska språket och kan kommunicera påverkas mycket av vilken ålder man har. Ju äldre desto svårare att lära sig språket och det bidrar till att äldre personer har svårare att komma in i arbetsmarknaden och skapa kontakter.

Hirad beskriver att “Jag har ganska bra kontakter med etniska svenskar men däremot har inte mina föräldrar det då de inte har lika bra språkkunskaper som jag har”. Sara förklarar svenska språkets roll för integration i det svenska samhället på följande sätt:

“Äldre har svårt att lära sig språket och grunden för integration är enligt mig språket. Kan man språket kan man hitta jobb och vidareutbilda sig. Man vet ju mer om samhället generellt ….... svenska

språket behöver du i allt, för att studera, kunna hitta ett jobb och jobba”

Informanten Tara berättar om att språket fungerar som ett verktyg för att nå framgång. Med hjälp av språket kan du på olika sätt lära dig om vilka rättigheter du har i samhället. Med hjälp av språket kan du dra nytta av de rättigheter som du har i samhället. Hon nämner att när man har lärt sig språket så lär man sig och förstår de oskrivna regler och värderingar som

finns i samhället. Därefter lär du dig hur det svenska samhället fungerar.

7.3.2 Bostadsområdet och etnisk mångfald

Den här delen behandlar bostadsområdets roll för integrationen ur invandrarnas egen perspektiv och upplevelse. Samt att ett etniskt mångfaldsområde kan vara till fördel för invandrarnas integration.

Alla informanterna berättar att de bor inom bostadsområde som kännetecknar en etnisk mångfald. De berättar att i området bor både svenskar och invandrare. De förklarar att områdena de bor på är inga segregerade områden. Majoriteten av informanterna är eniga om bostadsområden som präglas av etnisk mångfald är till fördel för invandrarnas integration. Men majoriteten nämner att deras kontakt med etniska svenskar i området är väldigt begränsade. Att de endast hejar på varandra vid trappuppgång. Men att kontakten med invandrarna i området är bättre. Tara uttrycker detta på följande sätt:

“vi har kontakt med bara familjer med invandrarbakgrund. Vi brukar gå hem till varandra och hjälper varandra med olika saker. Vi har ingen kontakt med svenskarna i området. Vi brukar endast hälsa på varandra. De är inte lika sociala som oss invandrarna. Det som gör att vi endast umgås med

invandrarfamiljer är att det känns som att vi har något gemensamt”.

Hirad berättar om nackdelar och fördelar med att bo inom område som är etnisk heterogen eller homogent område. Han förklarar att för att segregation inte ska uppstå är det viktigt att det finns

en etnisk mångfald i området. Han belyser också friheten att välja bostadsområde. Hirad uttrycker att:

“…jag har förståelse för folk som flyttar till andra som är från ens land eller ens kultur för att man vill känna tryggheten och att man är integrerad men att det får två typer av effekter.

Den önskade effekten från deras sida är att man känner sig integrerad och den icke önskvärda effekten av att folk flyttar till sina landsmän är att det ökar risken för segregation”.

7.3.3 Det sociala nätverket och kontakter

Denna del behandlar informanternas upplevelse och erfarenheter av det sociala nätverket och det roll som individens sociala nätverk har i individens integration i den svenska samhället.

Med sociala nätverk menas här informanternas familjemedlemmar, kollegor, vänner och grannar. Att skapa ett socialt nätverk menar informanterna att det är enklare för personer som är yngre. Detta av olika anledningar som exempel nämner Hirad att “är man ung så har man lättare att få kontakter och integreras lättare för man umgås med folk som är i samma ålder, man kanske tränar i något lag och på det sättet knyter kontakter”. Alla informanter beskriver socialt nätverk och kontakt med andra människor i allmänhet och kontakt med etniska svenskar i synnerhet som viktiga faktorer för integrationen. Hirad berättar också om att hur det var för honom när han kom till en liten by, där han var en av de första invandrarna som hade kommit till byn. Hirad beskriver frånvaron av andra invandrare och språksvårigheter i början av hans tid i Sverige bidrog till att han kände sig utanför den klassen han hade hamnat i.

Ava och Yas berättar om vikten att ha etniska svenskar i sitt nätverk för att integreras och lära sig om den svenska samhället. Ava berättar att: “svenskar kan mer om sitt land än vad personer med invandrarbakgrund kan”. Yas uttrycker “Detta har också betydelse för integrationen om du hänger bara med invandrare, hur ska du liksom socialisera dig eller integrera dig i det svenska samhället. Det är bra med kontakter”. Liknande resonemang har Tara som uttrycker följande:

“Det är viktigt med sociala nätverk och att ha svenskar i nätverket. Om du umgås med svenskar och går hem till dem och de kommer hem till dig så kan du lära dig av dem om de olika traditioner, högtider och normer. Att ha svenskar i nätverket anser jag att det underlättar integrationen för 27

invandrarna. Eftersom du kan se och uppleva och inte bara höra om olika högtider, traditioner och firandet”.

Till skillnad från andra informanter beskriver Sara att svenska vänner inte har haft betydelse för hennes integration. Hon förklarar att hennes utländska vänner har hjälpt henne mer i hennes integration än svenska vänner. Hon förklarar att orsaken är att i och med att de är invandrare så har de samma mål, vilket är att integrera sig i det svenska samhället och därmed motiveras de av varandra.

7.4 Strukturell integration

Denna del belyser informanternas arbete och ekonomiska situationen och dess påverkan på integrationen enligt informanternas egen upplevelse och perspektiv.

7.4.1 Arbete och sysselsättning samt den ekonomiska situationen

Alla informanterna har studerat eller studerar på högskolan eller universitet och samtidigt jobbar inom olika branscher. Arbete har i likhet med språk och kontakter i samhället beskrivits som viktiga determinanter avseende informanternas integration i det svenska samhället.

Yas, Sara, Hirad och Tara påpekar att via arbetet kan man skapa nya kontakter som man kan ha nytta av. Informanterna berättar om att på arbetsplatsen kan man träffa andra människor med olika bakgrund och erfarenheter. Hirad gör en beskrivning kring arbetets påverkan på individens självkänsla, han uttrycker följande:

“Det är alltid viktigt, man skapar kontakter, man känner att man bidrar något till samhället och samtidigt får man lön och kan försörja sig själv. Det är alltid bra att ha jobb för att må bra både

psykiskt och fysiskt”.

Informanten Tara berättar om att komma upp i samma nivå som andra medborgare i samhället.

Hon beskriver att utbildning har gjort lättare för henne att hitta arbete och att arbetet är den andra viktiga faktorn för att integrationen ska fungera. Hon lyfter fram att fördelarna som finns med arbetet, hon nämner att arbetet bidrar till att man kan försörja sig själv. Du ser hur samhället fungerar i verkligheten, du betalar skatt och bidrar till samhället. Informanterna i sina berättelser berättar om hur arbetet och ekonomiska situationen hänger ihop. De berättar om att för att kunna ha en bra ekonomi så behöver du ha ett bra jobb. 28

Att ekonomiska situationen och arbetet hänger ihop är alla informanterna överens om.

Majoriteten av informanterna arbetar och/eller tar studiemedel och studielånrån CSN. Sara, Yas och Hirad nämner att den ekonomiska situationen är avgörande på det sättet att du genom att ha möjligheten att delta i olika aktivitet och evenemang kan man känna delaktighet och att man är som alla andra i samhället, att man är i samma nivå. Avseende den ekonomiska situationen berättar Yas följande:

“Det blir lättare om man har bra ekonomiskt, har man inte det så betyder det att man har inget jobb. Man är mest hemma och lever på bidrag. Då är det svårt att integrera sig. Så

ekonomin kan ha en avgörande roll för integrationen”.

7.5 Hinder och förutsättningar för integration

I denna del belyser informanterna de förutsättningar och hinder som de har mött eller är vanligt att som invandrare möta under sitt integrationsarbete.

Majoriteten av informanterna är överens om att språksvårigheten i början har varit ett hinder för dem att komma in det svenska samhället. Men att sedan när informanterna har börjat lära sig svenska har språket blivit ett verktyg som haft avgörande roll för informanternas integration.

Hirad uttrycker: “i början tyckte jag att språket var ett hinder men när man lärde sig språket så var det ett verktyg för att integreras”. Ett annat tema som informanterna nämner som har varit ett hinder för informanterna är svårigheten att bli accepterad och få komma in i gruppen eller gänget. Informanterna menar att svenskarna men också andra

personer med invandrarbakgrund bemöter individen på ett annat sätt. Yas berättar att:

“fördomar om personer med invandrarbakgrund gör det svårare att integreras i det svenska samhället. Fördomar bidrar till att man får sämre möjligheter i samhället och sämre förutsättningar att lyckas Ett exempel är bostadssegregationen där alla svenskar bor på ett ställe och invandrarna på

ett annat hur ska man då bli integrerad”

Yas påpekar om att den bilden eller uppfattningen som finns i samhället av invandrare bidrar till att möjligheterna till att integreras sig i det svenska samhället och att känna sig delaktiga minskar. Han ger exempel på bostadssegregation och nämner att när svenskarna väljer att flytta till områden där det inte finns många invandrare hur ska invandrarna kunna integrera sig i det

svenska samhället. Hirad resonerar på samma sätt och nämner att han hade svårt att bli insläppt i de olika grupper som fanns i hans klass och skolan.

Ett annat hinder som informanterna nämner att kan försvåra kvinnors integration har med kulturella och religiösa skäl att göra. Att kvinnorna har tidigare levt i samhällen där deras rättigheter och möjligheter har varit begränsade och att detta har en påverkan på integrationen i det svenska samhället. Yas belyser detta på följande sätt:

“I vissa kulturer kanske är det inte enkelt det kan vara att kvinnan ska vara hemma och mannen ska vara ute och jag tycker att vi ska arbeta emot det”.

Och Tara beskriver hindret på följande sätt:

“Religionen kan påverka integrationen mer eller mindre. Exempelvis att tjejer inte kan delta i olika aktivitet i skolan exempelvis simprov som kan förhindra personens integrationsprocess”

Skolan och aktiviteter i skolan och utanför som bidrar till att invandrare och etniska svenskar kommer i kontakt med varandra påpekar informanterna som faktorer som kan påverka och underlätta integrationen. Ava berättar att: “Det som gjorde integrationen lättare för mig var min ålder. Jag kom tidigt till Sverige. Jag gick grundskolan med svenskar. Jag läste gymnasiet jämfört med många andra som läste Komvux. Jag gick den naturliga vägen som de många svensk födda eller de som är födda i Sverige har gjort”. Ava menar att hon har fått gå i en vanlig klass, med det menar hon att hon har gått i en klass som består av både invandare och etniska svenskar och att detta har då enligt henne varit något som har banat vägen för hennes integration. Ava gör också en jämförelse med andra invandrare som hon känner och som har gått i början av sin tid i Sverige har gått i en förberedande klass bestående av invandrare elever, och menar att deras integration har varit svårare.

I likhet med Ava lyfter Tara också skolan och betydelsen av vilken typ av klass man hamnar i.

Tara förklarar att saknaden av svenska elever och aktiviteter som kunde bidra till att eleverna umgicks mer med varandra och därmed skapade kontakt var ett hinder för integrationens.

Hon uttrycker följande:

“När jag kom till Sverige gick jag ett introduktionsprogram, där var det bara invandrare och den enda svenska personen var läraren. Det borde finnas aktiviteter som gjorde att vi umgicks mer med svenskarna och därmed skulle detta underlätta integrationen eftersom redan från början kunde vi skaffa kontakter med svenskar. Hade vi fått möjligheten att vara

bland svenskarna hade integrationen blivit lättare”

8. Sammanfattande analys

I denna del av studien görs en sammanfattande analys och kopplingar görs till teorier och tidigare forskning. Strukturen i följande avsnitt är att studiens frågeställningar som har varit grunden för denna studie kommer att vara underrubriker denna del av arbetet. De frågeställningarna som denna studie har strävat efter att besvara är följande: Hur beskrivs integration av personer med invandrarbakgrund? Vad är en lyckad integration enligt personer med invandrarbakgrund? Vilka förutsättningar och hinder har personer med invandrarbakgrund mött på vägen till att bli integrerad i Sverige?

8.1 Hur beskrivs integration av invandrarna?

Av resultaten framgår det att informanterna anser integration handlar om att som individ anpassa sig till samhället. Ta del av den svenska samhällets normer och värderingar och att smälta in i det svenska samhället. Man ska lära sig hur det svenska samhället fungerar, ta del av de lagar och regler som finns i samhället samt att använda de i vardagen. Detta kan relateras till tidigare forskning som bland annat Grip (2020) som berättar om föreställningen i samhället om att invandare ska komma in i den gemenskap som finns i samhället, detta tankesätt bidrar till att integration i praktiken ses som en ensidig process som handlar om att invandrarna ska bli lika som den inhemska befolkningen. Av informanternas svar framgår det också att integration är en process som kräver att både samhället och invandrarna ska tillsammans arbeta för processen. Att samhället skapar förutsättningar och möjligheter och invandrarna ska sträva och arbeta för att använda de förutsättningarna på bästa möjliga sätt. På liknande sätt definierar Diaz (1993) integrationen, han beskriver processen som en social process som omfattar samverkan och samspel bland invandrare och etniska svenskar.

Av mina informanters svar kan tolkningen göras att känslan av delaktighet bidrar till att integrationen blir lättare och ökar motivationen för dem. Medan känslan av utanförskap och icke delaktighet försvårar integrationen. Känslan av delaktighet eller den motsatta kan vara olika saker som bidrar till. Det kan dels vara staten och politiken i det landet som bidrar till det eller det kan vara den inhemska befolkningen men också andra personer med invandrarbakgrund som har bott längre i Sverige har hunnit komma lång i integrationsprocessen. Vilket även Hellgren (2016) lyfter upp och påpekar att integration kräver en gemensam samhällsram, institutioner och arbetsplats. Att känna sig delaktigt och att känna att man tillhör har stor betydelse för integrationen. 32

8.2 Vad är en lyckad integration enligt invandrarna?

När det gäller lyckad integration nämndes tidigare av informanterna att integrationsprocessen kräver arbete både från samhället men också individens sida. Från samhällets sida ska förutsättningar och möjligheter skapas, möjligheter som kan underlätta integrationen för invandrare. Invandrarna ska göra sitt det vill säga att vara aktiva och ha viljan för att integrera sig i det svenska samhället. Avseende om samhället har gjort sin del för att underlätta integrationen har det funnits delade meningar. Majoriteten tyckte att det brister från samhällets sida, där finns det behov av förbättringsarbete. Medan en del av informanterna påstod att Sverige och det svenska samhället ändå har skapat möjligheterna som det krävs för integrationen.

Ett exempel på saker som det brister i enligt informanterna är SFI (svenska för invandrare) och menade att det inte var tillräcklig bra sätt att integrera invandrarna i det svenska samhället.

Praktik förklarades som något som kan ge mer och vara mer till hjälp för integrationsarbetet.

Praktikens betydelse och roll beskrivs även av Alaraj m.fl., (2019). De konstaterar att praktik är del av den svenska integrationspolitiken som är väletablerad. Det förväntas att praktiken ska bidra till att förbättra språkkunskaper hos invandrarna samt kulturell och kontextuell kunskap.

Samt bana vägen för invandrana att ta sig in i den svenska arbetsmarknaden då arbete har beskrivits som en av determinanterna för att bli integrerade.

Informanterna uttrycker vikten av att lära sig om svenska värderingar, kultur och normer för att kunna delta i samhället, kunna uppleva och känna sig en del av det hela. Att en person är integrerad alltså lyckats med sitt integrationsarbete kännetecknas av informanterna som en person som har goda kunskaper i svenska i både tal och skrift, en utbildning och därmed ett jobb som bidrar till att personen är självförsörjande och kan leva som alla andra i samhället. En lyckad integration bidrar till att man känner sig välkommen, att man har samma förutsättningar att lyckas i livet. Diaz (1993) beskriver en lyckad integration som när invandrare blir en del av samhället, en arbetande del. Följer sociala mönster och attityder och fritt deltar i sociala aktiviteter, men samtidigt behåller en del av sin kulturella och etniska identitet.

Även Grip (2020) hävdar att en mer lyckad integration kräver invandrarnas egen vilja att skaffa sig kulturell kunskap, värderingar och lära sig språket. Diaz (1993) gör en jämförelse mellan

integration och assimilation. Han beskriver assimilation som en process att passa in i samhället, att bli som den inhemska befolkningen när det gäller sättet att leva, agera, vilka värderingar som man ska ha och kultur. Det som dock framkom av intervjuerna och som majoriteteten av

In document Integration för vem och hur?: En kvalitativ studie om invandrares upplevelser och erfarenheter av integration i det svenska samhället. (Page 31-53)