Integration för vem och hur?: En kvalitativ studie om invandrares upplevelser och erfarenheter av integration i det svenska samhället.

Självständigt arbete på grundnivå

Independent degree project − first cycle

Socialt arbete Social work

Integration för vem och hur?

- En kvalitativ studie om invandrares upplevelser och erfarenheter av integration i det svenska samhället.

Rohullah Ghullami

MITTUNIVERSITETET Institutionen för psykologi och socialt arbete Examinator: Lars Evertsson, lars.evertsson@miun.se

Handledare: Birgitta Forsberg, Birgitta.forsberg@miun.se Författare: Rohullah Ghullami, Rogh1800@student.miun.se Utbildningsprogram: Socionomprogrammet, 210 hp Huvudområde: Socialt arbete

Termin, år: VT, 2021

Förord

Jag har under vårterminen 2021 arbetat med denna studie och därmed undersökt hur invandrare upplever och erfar integrationen i Sverige. Det har varit väldigt intressant och

lärorikt att forska kring ämnet samt ta del av respondenternas svar då integration är ett aktuellt och viktigt ämne. Jag vill börja med att tacka mina respondenter som valt att delta i

min studie och som öppet och detaljrikt delat med sig av sina personliga erfarenheter och upplevelser av deras integrationsväg i det svenska samhället. Jag vill också rikta ett stort tack

till min handledare Birgitta Forsberg för all vägledning och intressanta synpunkter under arbetets gång!

Sammanfattning

Integration har länge varit ett omdiskuterat och viktigt ämne och begrepp i det svenska samhället. Integrationsprocessen påverkas av flera saker, som kan underlätta eller försvåra integrationen. Denna studie har som syfte att få en djupare förståelse för och belysa invandrares upplevelser och erfarenheter av integration i det svenska samhälle. En kvalitativ studie med fem genomförda semistrukturerade intervjuer har genomförts för att uppnå studiens syfte. Diaz integrationsmodell, intersektionella perspektivet samt tidigare forskning utgör den teoretiska tolkningsramen och det empiriska materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. I resultatet beskriver informanterna vad integration innebär för de med arbete, språk, utbildning och kontakt med andra människor som avgörande determinanter för integration i det svenska samhälle. Resultatet visar att språket har den centrala rollen för invandrares integration i samhället. Informanterna berättar att språket förutom att bana vägen för andra områden som är avgörande för invandrarnas integration exempelvis arbetsmarknaden ger också möjligheten att skapa kontakter och utveckla sitt sociala nätverk. Man kan dra slutsatsen att en lyckad integration kräver ansvar både från samhället och individerna som har flyttat till det nya samhället. Denna studie visar vikten av att samhället ska sträva efter interetnisk relation och kontakt inom olika områden som skolor och arbetsplatser då människorna i närområdet och kontakter med dem är lika viktig och meningsfull som lokala resurser för skapandet av tillhörighet, hemkänsla och integration.

Nyckelord: invandrare, integration, kvalitativ intervjustudie

Innehållsförteckning

1. Inledning……….…………...… 1

1.1 Problemformulering ……….…………...… 2

2. Syfte och frågeställningar ……….…………...…. 3

2.1 Syfte ……….………...…… 3

2.2 Frågeställningar ……….………...……... 3

2.3 Avgränsningar ……….………...………. 3

3. Begreppsförklaring ……….……...………... 4

3.1 Invandrare ……….……….. 4

3.2 Integration ……….………..… 4

3.3 Svensk ……….…….…………..…. 4

3.4 Segregation ……….…….………….….. 5

4. Bakgrund och tidigare forskning ..……….………..….. 6

4.1 Bakgrund ……….………..….. 6

4.1.1 Den svenska integrationspolitiken …….………..……….……. 6

4.1.2 Integrationspolitikens organisering ……….…….……….……. 6

4.2 Tidigare forskning ……….………..….………….……. 7

4.2.1 Integrationens utformning och definition ………..………….……… 7

4.2.2 Integrationsprocessens krav ………..………. 8

4.2.3 Integrationsprocessens framgång ………. 10

5. Teoretisk tolkningsram ……….………...…... 12

5.1 Diaz integrationsmodell ……….………...…… 12

5.2 Intersektionalitet ………...………….………...…… 13

6. Metod ……….………. 15

6.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt ………..……….………. 15

6.2 Litteratursökning ……….…….……. 15

6.3 Urval ………. 16

6.4 Datainsamlingsmetod ……….….….….… 16

6.5 Skapandet av intervjuguide ………....…….….. 17

6.6 Dataanlysmetod ………...………..… 17

6.6.1 Kodning av insamlat datamaterial ………...……….… 18

6.7 Etiska övervägande ………..……….… 18

6.7.1 Personlig förförståelse ……….……….… 19

6.8 Studiens tillförlitlighet ……….………...……….. 20

6.8.1 Trovärdighet ……….……..………… 20

6.8.2 Överförbarhet ……….…..……….. 21

6.8.3 Pålitlighet ……….….………. 21

6.8.4 Möjlighet att styrka och konfirmera ……….………. 21

7. Resultat och analys …..……….….………. 22

7.1 Presentation av informanterna ……….….……….22

7.2 Integrationens innebörd och den upplevda integrationen ……….….………22

7.3 Social integration ……….……. 25

7.3.1 Verktyget svenska språket ……….…..……. 25

7.3.2 Bostadsområde och etnisk mångfald ……….…... 26

7.3.3 Det sociala nätverket och kontakter ……….….27

7.4 Strukturell integration ………... 28

7.4.1 Arbete och sysselsättning samt den ekonomiska situationen ….….……. 28

7.5 Hinder och förutsättningar för integration ……… 29

8. Sammanfattande analys ………... 32

8.1 Hur beskrivs integration av invandrarna? ………..……….……….. 32

8.2 Vad innebär en lyckad integration enligt invandrarna? ……….33

8.3 Vilka hinder och underlättande företeelser har invandrarna mött på vägen till att bli integrerade i det svenska samhället? ……….……… 34

8.3.1 Ålder ……….……… 34

8.3.2 Kön ……….……….. 35

8.3.3 Kultur och religion …………...……… 35

8.4 Vilka faktorer anser respondenterna är avgörande för integrationen?... 35

8.4.1 Språk ………. 36

8.4.2 Utbildning ………..36

8.4.3 Kontakt med andra människor (socialt nätverk) ……….………. 36

8.4.4 Arbete ……….…….. 37

9. Diskussion ………..……….…… 38

9.1 Resultatdiskussion ………..………...….. 38

9.2 Metoddiskussion ………..……….….. 40

9.3 Slutsats och förslag på framtida forskning ………..………… 41

Referenslista ………...…. 43

1. Inledning

Statistik visar att antalet utrikesfödda i Sverige har ökat till 2 046 731 individer. Antalet består av personer som är födda i ett annat land, oavsett var i världen föräldrarna är födda eller har medborgarskap. Invandrare, studenter från andra länder och adopterade som är bokförda i Sverige betraktas som utrikesfödda. Personer som inte är bokförda i landet och gruppen asylsökande ingår inte i statistiken (Statistiska centralbyrån, 2020a). Lundh (2005) menar att migration har pågått länge och pågår än idag. Vidare skriver Lundh (2005) att migration genom tiderna har haft påverkan på bosättningsmönster och har bidragit till överföring av exempelvis kunskaper och sjukdomar mellan olika geografiska områdens befolkningar.

Lundh (2016) beskriver fyra migrationsfaser utifrån ett europeiskt perspektiv vilka har bidragit till utveckling. Den första handlar om utbredning av människor över jordklotet. Den andra fasen är från 300-talet e.Kr. till medeltiden om invandring och kolonisation av delar av Europa. Den tredje fasen kännetecknas av upptäckterna av nya länder vilket resulterade i att människor emigrerade från Europa. Den fjärde migrationsfasen som inleddes efter andra världskriget och pågår än idag handlar om att människor flyttar från sämre utveckling- och levnadsstandardsnivå till mer attraktiva områden. Invandringen till Västeuropa har sedan 1970-talet dominerats av flyktingar och deras anhöriga.

Sverige har sedan 1930-talet varit ett invandringsland. Den högsta invandringen någonsin var år 2016 men därefter har invandringen minskat. År 2020 hade 82 518 individer invandrat till Sverige vilket är den lägsta invandringen sedan år 2005 (Statistiska centralbyrån 2020b).

Invandring och invandrarnas integration i samhället har under senare tid varit ett mycket omdiskuterat ämne. Angående invandrarnas integration i det svenska samhället har diskussion länge gällt uppfattningen om vad integrationsfrågan handlar om. Uppfattningen handlade om att samhället bestod av gruppen svenskar och gruppen invandrare, två grupper med olika egenskaper. Svenskarna föreställde då gruppen som var integrerad medan invandrarna inte var integrerade och därmed avvikande. Detta resulterade i att integrationsfrågor endast behandlade hur den avvikande gruppen, invandrarna, skulle bli svenskar (Darvishpour & Westin, 2015).

Darvishpour och Westin (2015) refererar till Kamali som skriver att detta ledde till att integrationsfrågan begränsades och betraktades som en fråga om särpolitik vilken enbart behandlade “de andra”, men som egentligen avser omfördelning av resurserna i samhället för att åstadkomma enighet och gemenskap.

1

1.1 Problemformulering

Enligt Kamali (2006) har arbetet med integration utförts i de flesta kommuner i landet med syfte att “integrera invandrarna” genom olika satsningar. Till exempel att skapa integrationsgrupper, rekrytering av personer med särskilt ansvar för mångfald samt mångkulturkonsulter. Dessa skulle då genom mångmiljonprojekt bana vägen för invandrarnas integration. Men oväntat växte istället segregationen och blev starkare; det som var syftet med integrationsarbetet uppnåddes inte.

Föreställningen om att orsaken bakom segregationen finns hos “de andra”, alltså invandrarna, och att denna har med deras brister att göra, exempelvis kulturtillhörighet samt föreställningen att individer från gruppen “de andra”, alltså invandrarna själva, bättre kan tolka och lösa invandrarnas problem bidrar till att invandrarna kontinuerligt framställs som en grupp bestående av individer som är avvikande och främmande. Lösningarna till problemen får en avvikande och säregen ställning i samhället och blir således särlösningar (Kamali, 2006).

Sverige har blivit ett land där den etniska och kulturella mångfalden har ökat. Men vi ser en ökad segregation i samhället och inom olika samhällssektorer som bostads- och arbetsmarknaden. Skinnari m.fl. (2018) berättar att 17 procent av Sveriges befolkning utgörs av invandrare, där 50–60 procent av invandrarna bor i socioekonomiskt utsatta eller särskilt utsatta områden. Det finns stora skillnader avseende antal invandrare, arbetsinkomster, sysselsättningsgrad, utbildningsnivå samt skolresultat mellan socioekonomiskt utsatta områden och övriga delar av landet. Darvishpour och Westin (2015) hävdar att samhället behöver ändra fokus och perspektiv från förklaringar som lägger ansvaret för den icke-fungerande integrationen på individer med invandrarbakgrund och i stället bör fokusera på och reflektera över hur staten och politiken avseende integration och migration har bidragit till ett skapande av ett “vi” och “dem”. Eliassi (2017) beskriver socialt arbete som en viktig sektor i det svenska samhället och med tanke på detta får socialarbetarna vanligtvis en ledande roll när det gäller genomförandet av integrations- och invandrarpolitik.

2

2. Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka personer med invandrarbakgrund och deras upplevelser och erfarenhet efter genomförd migration om att bli integrerade i Sverige. Vilka förutsättningar och hinder anser de finnas i processen att bli integrerad i det nya samhället? Uppsatsen bygger på invandrarnas subjektiva upplevelser och erfarenheter av att integreras i det svenska samhället.

2.2 Frågeställningar

1. Hur beskrivs integration av invandrarna?

2. Vad innebär lyckad integration enligt invandrarna?

3. Vilka hinder och underlättande företeelser har invandrarna mött på vägen till att bli integrerade i det svenska samhället?

4. Vilka faktorer anser respondenterna vara avgörande för en lyckad integration?

2.3 Avgränsning

Inklusionskriterierna för populationen som jag gör mitt urval utifrån är personer med invandrarbakgrund som antingen har permanent uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap. Dessa individer ska också ha befunnit sig i Sverige under minst fem års tid.

Individerna ska därtill antingen förvärvsarbeta, studera eller ha studerat, på̊ universitetsnivå̊.

Anledningen till avgränsningen är att personer utan uppehållstillstånd saknar samma förutsättningar att integreras och därigenom bli en del av det svenska samhället.

3

3. Begreppsförklaring

Detta avsnitt innehåller begreppsförklaring av begrepp som invandrare, integration, svensk och segregation för att läsaren ska få en tydligare information om begreppens innebörd i den aktuella studien.

3.1 Invandrare

I den svenska lagtexten används termer som främling, utlänning eller utländsk medborgare i stället för invandrare. Medan i forskning är det vanligaste begreppet invandrare. Boguslaw (2012) definierar begreppet invandrare som en person som har invandrat, någon som har korsat en nationsgräns. Enligt Nationalencyklopedin (2021a) innebär begreppet invandrare/emigrant en person som flyttar från ett land till ett annat land och bosätter sig där, enligt folkbokföringen i Sverige minst ett år. Med invandrare menar jag i denna studie utlandsfödda personer som har bott i Sverige i minst 5 år. När jag använder begreppet invandrare kommer jag att använda mig av definitionen som beskrivs i Nationalencyklopedin.

3.2 Integration

Inom samhällsvetenskap handlar integration, integrering om en process som förenar skilda enheter och även resultatet av en sådan process. Processer som bidrar till att ett samhälle bildas och bevaras eller att flera samhällen förenas med varandra till större enheter (Nationalencyklopedin, 2021b). Idén eller tanken om att minoriteten ska anpassa sig till majoriteten förkastas då utgångsläget som finns i denna process är att alla oavsett om man tillhör majoriteten eller minoriteten ska anpassa sig till varandra och att hänsyn ska tas till allas lika värde (Beckman, 2011). Vidare lyfter Beckman (2011) frågan om vilken grupp som ska integreras eller vilken grupp som först och främst berörs av integration. Detta menar författaren är ett av de problem kring begreppet integration. Regeringen (2017) skriver att lika rättigheter och skyldigheter oberoende av etnisk och kulturell bakgrund är vad som är målet med integrationspolitiken. När jag använder begreppet integration i denna studie så handlar det om invandrarnas delaktighet, samspel och interaktion i det svenska samhället. Denna studie kommer att utgå från Regeringens definition av integration.

3.3 Svensk

Enligt Nationalencyklopedin (2021c) handlar begreppet om Mans(person) från Sverige.

4

3.4 Segregation

Segregation beskrivs som ett rumslig åtskiljandet av befolkningsgrupper som kan vara

frivillig och ofrivillig. Segregation kan uppstå på grundval av socioekonomisk status, hudfärg, religion, etnisk tillhörighet et. (Nationalencyklopedin, 2021d).

5

4. Bakgrund och tidigare forskning

Detta avsnitt innehåller en beskrivning av den svenska integrationspolitiken och organiseringen av den. Detta avsnitt kommer också innehålla tidigare genomförda studier och forskning inom ämnet som berör föreliggande studie för att sätta den i en bredare vetenskaplig kontext.

Sökningen efter artiklarna har gjorts i databasen ProQuest Social Science. Inklusionskriterierna har varit att välja vetenskapliga artiklar som är referee-granskade och är relevanta för denna studies syfte och frågeställning.

4.1 Bakgrund

4.1.1 Den svenska integrationspolitiken

SCB (2005) beskriver integrationen som en ömsesidig process där alla behöver ta ansvar och ansvara för sin del då integration är ett koncept som berör alla och inte enbart invandrare. I ett samhälle som präglas av etnisk och kulturell mångfald bör alltså alla i samhället bidra med sin del, erfarenhet, kunskap och vara komplement till varandra. Alla invånare bör tillsammans bidra till att frigöra den potential som ett mångfaldsamhälle kan innehålla. År 1997 bestämdes ett antal mål för integrationspolitiken som gäller än idag. Målen syftar till att det ska råda lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla individer i samhället. Detta oberoende av vilken etnisk och kulturell bakgrund som individerna i samhället har. Ambitionen är en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som utgångspunkt; en utveckling av samhället som kan vara utmärkande för ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som de grundläggande demokratiska värderingarna i samhället gäller. Något som alla i samhället, oberoende av vilken bakgrund de har, bör vara involverade i och medansvariga för (SCB, 2005).

4.1.2 Integrationspolitikens organisering

Urban (2018) skriver att år 1968 grundades Invandrarverket som en central myndighet med ansvar för invandrar- och invandringsfrågor. På grund av den nya integrationspolitiken, som omfattade hela samhället och inte enbart de invandrade, grundades Integrationsverket år 1998 med syfte att avskilja integration och invandring från varandra. För att ytterligare tydliggöra skillnaden och uppdelningen ersattes Invandrarverket år 2000 med Migrationsverket. När målen med integrationspolitiken slogs fast år 1998 grundades Integrationsverket som då var en egen myndighet med uppgift att observera och analysera genomförandet av integrationspolitiken. I och med att integrationen skulle prägla alla politikområden och inte 6

hanteras som en särfråga avvecklades senare Integrationsverket.

Integrationsministern hade tillsammans med integrations- och jämställdhetsdepartementet ansvaret för integrationspolitiska frågor i regeringen under åren 2006 - 2010. Samma år lades departementet ner och integrationsministern flyttades till Arbetsmarknadsdepartementet och fyra år därefter avskaffades den post som integrationsministern hade. Arbetsmarknadsministern fick ansvaret för flyktingfrågor och etablering av nyanlända. Energiministern har fått större ansvar för att samordna insatserna beträffande segregation och integration. Efter första december 2010 gjordes en överflyttning av ansvaret gällande nyanländas och deras familjers etablering från kommunal nivå till statlig. Efter registrering hos Arbetsförmedlingen ges individerna en etableringsplan.

4.2 Tidigare forskning

4.2.1 Integrationens utformning och definition

Busch m.fl., (2018) skriver att huvudförutsättningen för de flesta debatter är påståendet att invandrarna och asylsökande inte tillräckligt blivit en del av välfärdssamhället. Följaktligen har fler initiativ och lagar antagits i Norden för att bidra till bättre integration. Integrationsprogram för invandrarna och asylsökande utgörs av arbetsförmedlingar som erbjuder arbetsmarknadsinriktad språkutbildning, branschutbildning och praktik. Kombinationen av integrationspolitik och sysselsättningspolitik har bidragit till och visat förändring i hur integrationsprocessen är ordnad. De primära skillnaderna som från början skulle regleras och integreras var sociala, kulturella och religiösa, men nu handlar det om förmåga att arbeta och ekonomisk integration. Ett resultat av detta är att Arbetsförmedlingen idag är den första myndigheten som individen ska rapportera till efter att ha mottagit uppehållstillstånd.

Vranceanu (2015) förklarar att invandrarnas integration handlar om en balans mellan de rättigheter som invandrarna har och skyldigheter som de har som exempelvis respekten för mottagandelandets lagar och kultur.

Grip (2020) uttalar sig om att oavsett hur integration definieras så görs det en gruppindelning.

En grupp som är “outsider” och en annan som är “insider”. En grupp som ska och behöver integreras och en som inte behöver. Det finns en föreställning att individer eller grupper av individer som betraktas som “insider” har en tydlig och uppenbar gemenskap som de andra

7

“outsiders” ska gå in i, vilket också är det politiska målet och syftet med integrationen. Av detta går det att dra slutsatsen att integration i praktiken betraktas som en ensidig process som vill att invandrarna ska bli lika som den inhemska befolkningen. Detta resonemang har bidragit till att många länder har släppt andra integrationsmodeller och gått mot en mer medborgerlig integration som syftar på att en mer lyckad integration kräver invandrarnas egen vilja att skaffa sig kulturell kunskap, värderingar och lära sig språket. Detta har även påverkat diskussionerna i Sverige menar Grip (2020) men inga officiella beslut har fattats som exempelvis att införa språkkrav vid ansökan om svenskt medborgarskap. Den medborgerliga integrationsmodellen bidrar till att gränserna mellan “vi” och “dem” förstärks och när det brister i integrationen så skylls det på “de” som är utanför” (Grip, 2020).

Hjerm (2005) menar att integration i betydelsen av jämlikhet i allmänhet inte har varit särskilt framgångsrik i Sverige ifall tanken är att hålla skillnaderna mellan olika grupper i samhället på den lägsta möjliga nivån. Invandrarna har inte samma utgångspunkt i samhället och inte heller lika tillgång till arbetsmarknaden. När de väl lyckas ta sig in på arbetsmarknaden har de inte lika villkor för att tjäna lika mycket som etniska svenskar. Ojämlikheten stannar inte bara på arbetsmarknaden utan den förs över på andra samhällssektorer och områden exempelvis bostadsmarknaden där det finns förväntningar att välfärdsstaten ska agera men denna har inte kapaciteten för det. Vidare nämner författaren att invandrarna har en lång väg att komma fram till de levnadsförhållanden som etniska svenskar har.

4.2.2 Integrationsprocessens krav

Grip (2020) understryker att förutom lokala resurser är det lokala området, människorna i närområdet och en personlig kontakt lika meningsfull för att skapa känslor av att känna sig hemma och delaktighet. Små saker kan bidra till att individerna i det nya samhället känner sig delaktiga och närvarande i samhället. Studien som Grip (2020) har gjort visar att det finns två huvudfunktioner som visar vad integration handlar om. Det ena är att invandrarna ska anpassas och genom integration bli “insiders”. Den andra handlar då om att integration är en ömsesidig process som kräver ansvar och deltagande från samhället och individen. Vidare nämner hon att oklarheten kring begreppet integration och integrationspolicyn bidrar till missförstånd.

Alaraj m.fl., (2019) har gjort en studie om praktik och praktikplatsens roll och betydelse för

8

integrationen av invandrarpersoner i Sverige. Praktik och praktikplatser är en väletablerad del av det svenska nationella integrationsprogrammet. En tanke som finns bakom handlar om förväntningen att praktikplatsen ska bidra till att invandraren blir bättre på språket och lär sig om kontextuell och kulturell kunskap. Det finns en strävan efter att kvinnor och män med invandrarbakgrund får ett jobb så snabbt som det går för att skapa möjligheter för invandrarna att utveckla sina kunskaper inom det svenska språket. Ett arbete kan också skapa och utveckla ett socialt nätverk samt bidra till att samla kunskaper om olika yrken i samhället. Alaraj m.fl., (2019) refererar till Sandwall och skriver att för att en individ ska betraktas som en integrerad medlem i det svenska samhället krävs det att tala svenska språket, ha ett jobb och därmed vara självförsörjande.

Alaraj m.fl., (2019) skriver att om en människas beteende och vanor inte passar den kontexten eller de människor som befinner sig i kontexten kan det skapa känsla av utanförskap, obehag och osäkerhet. Författarna har i studien kommit fram till att bland invandrarna som var aktuella för praktik har det funnits ett hopp om att praktiken skulle bana vägen till den svenska arbetsmarknaden för dem. Vidare förklarar Alaraj m.fl., (2019) att för att kunna arbeta i en kontext bör man passa i denna kontext, samt med de individer som befinner sig där. Att kontexten eller rummet anpassar sig för att passa individen bidrar till att man känner sig välkommen. Att individen anpassar sig för att passa in i samhället är den naturliga utgångspunkten vilket är en envägsprocess där individen ska lära sig om det svenska samhället och anpassa sig. Sällan pratas det om det som en ömsesidig process där båda delarna ska anpassa sig till varandra. På grund av både sociala och organisatoriska orsaker och trots de sociala och praktiska kunskaper och färdigheter blir den invandrade praktikanten aldrig en naturlig medlem i organisationen. En av orsakerna är att det finns en risk att kategoriseringen som invandrare och flykting blir en del av individens identitet.

Grip (2020) uttrycker att integration lyfts fram som ett koncept som invandrarna ska gå in i.

Man ska lära sig språket och därefter få tillträde till olika samhällssektorer som arbetsmarknad och sedan samhället i stort. Samhället görs till ett rum eller värld som man kan gå in i om man har rätt nycklar eller om man får tillåtelse av “integrationsväktarna”. Inträdet till det svenska samhället beskrivs som en växling från att inte vara inkluderad och integrerad till att bli det. Att dörrarna öppnas av samhället för att invandrarna ska kunna komma in och bli integrerade går

9

emot den medborgerliga integrationsmodellen som belyser invandrarnas egen vilja till integration. Möjligheten att behålla sin kultur och ändå bli accepterad och insläppt i samhället finns inte. Det som gäller är att antingen anpassa sig eller behålla sin kultur. Detta menar Grip (2020) det leder till att anpassningen blir olika för olika personer. En del väljer att efter en tid ge upp då de anser att de ändå aldrig kommer att bli som svenskar men att vissa gör andra saker och försöker mer för att passa in exempelvis att färga håret.

4.2.3 Integrationsprocessens framgång

Vranceanu (2015) betonar att invandrarna måste få möjlighet att delta i det nya samhället och starta livet i det nya samhället till exempel genom att lära sig språket, kunna ta del av olika samhällsresurser som utbildning, sjukvård och få möjligheten att göra sig ekonomiskt oberoende och kunna försörja sig själva. För att integrationen ska lyckas ska både invandrare och det nya samhället anstränga sig. Uppdelning av “vi” och “dem”, svenskar och invandrare slutar aldrig, oavsett hur många år som man har bott i landet och även barnen som är födda i landet blir kallade för invandrare. Alltså en gång invandrare alltid invandrare skriver Grip (2020).

Hellgren (2016) hävdar att det framförallt finns två dimensioner som är avgörande för integrationsprocessens framgång. Olika strukturnivåer i samhället som kan hindra eller främja integration och huruvida det finns interetnisk relation och kontakt inom olika områden som städer, skolor och arbetsplatser. Hellgren (2016) påstår att konceptet integration kräver en gemensam samhällsram, institutioner och arbetsplats. Att känna sig delaktig och att känna att man tillhör har stor betydelse för integrationen. Att kategoriseras som invandrare bidrar till lägre positioner i samhällsklassen. Att se på integration som en tvåvägsprocess innebär att observera hindren för deltagande på samma villkor både för invandrarna och för majoritetsbefolkningen. Faktorer som utbildning och språk är avgörande för invandrarnas tillträde till samhället men diskriminerande praktik kan begränsa dem. Den sociala ojämlikheten och diskrimineringen bidrar till utestängning och påverkar integrationen. Det är av vikt att undersöka de hinder som motverkar integrationen om ansvaret för invandrarnas integration läggs på det mottagande landet.

10

Hellgren (2016) poängterar att integrationsarbetet i Sverige handlar om att underlätta invandrarnas deltagande på arbetsmarknaden, men att strukturella faktorer samt avsaknaden av interetniska relationer och kontakter försvårar processen integration. Detta lyfter även Alaraj m.fl., (2019) upp och belyser hur kulturella skillnader kan begränsa och leda till att individer inte känner sig bekväma att delta i olika aktiviteter och evenemang. Även om man inte är utesluten från etniska svenskar så står man inför ett val, att utesluta sig själv eller bryta och ändra sina kulturella koder. En lyckad integration är viktigt och behövs utifrån humanitära och kulturella perspektiv samt för att optimera vinsterna för både individer och samhället som finns med invandring, både ekonomiska och sociala vinster (Vranceanu, 2015).

11

5. Teoretisk tolkningsram

Detta avsnitt kommer innehålla en beskrivning av de olika teorierna som jag har använt mig av för att analysera det empiriska materialet. Teorierna som valts består av Diaz (1993) integrationsmodell och det intersektionella perspektivet. Diaz (1993) integrationsmodell innehåller sju olika teman som redovisar och bidrar till förståelse för integrationsprocessen.

Teorin bygger på en studie som Diaz gjorde på tre olika invandrargrupper, chilenare, finländare och jugoslaver. För att få svar på frågeställningarna och uppnå studiens syfte kommer Diaz två övergripande teman och deras underkategorier att användas. De övergripande temana är strukturell integration och social integration. Strukturell integration har sedan underkategorierna: arbetsintegration och ekonomisk integration och social integration har underkategorierna: boendeintegration, familjeintegration och kommunikativ integration. Sedan finns också två andra områden som är politisk integration och individuell eller personlig integration

Anledningen till att det intersektionella perspektivet har valts är för att se om de olika kategorierna som ålder och kön har påverkan på integrationen för personer med invandrarbakgrund. Genom intersektionalitet går det att sammankoppla olika kategorier som kön, ålder och etnicitet och därmed förklara att integration inte enbart kan förklaras utifrån de nämnda kategorierna.

5.1 Diaz integrationsmodell

Diaz (1993) redogör för två huvudområden, strukturell integration och social integration och menar att de två innehåller några andra faktorer som tillsammans utgör sju olika teman som är de avgörande faktorerna för invandrarnas integrationsprocess. Den sociala integrationen hävdar Diaz (1993) berör sociala relationers påverkan på invandrarnas integrationsprocess. Den sociala integrationen omfattar kommunikativ integration, familjeintegration och boendeintegration.

Den strukturella integrationen syftar på arbets- och ekonomiska tillgångar. Det vill säga tillgång till arbete och ekonomiska resurser i samhället som påverkar invandrarnas integration i samhället. Det bidrar till interaktion och samspel mellan invandrare och etniska svenskar. Den strukturella integrationen kan sägas vara samma som socioekonomisk integration där den ekonomiska situationen för invandraren är en viktig faktor. Förutom de två nämnda huvudområdena nämner Diaz andra faktorer som också mer eller mindre påverkar invandrarnas 12

integration i det svenska samhället.

Familjeintegration hävdar Diaz (1993) skapar sociala tillgångar i familjen och bidrar till integrationen och att utöka det sociala nätverket genom att exempelvis ingå äktenskap med en etnisk svensk. Kommunikativ integration, att kunna kommunicera och ha goda språkkunskaper för att kunna använda det språk som majoriteten i landet använder och därmed kunna kommunicera med andra, förstå och göra sig förstådd för att känna sig delaktig och närvarande.

Även användning och nyttjandet av media och andra kommunikationsmöjligheter blir lättare för individen. Därmed är kommunikativ integration viktigt för invandrarnas integration (Diaz, 1993). Boendeintegration belyser Diaz (1993) som en central faktor för integrationsprocessen.

Diaz understryker att ett etniskt hetero- eller homogent bostadsområde påverkar invandrarnas interaktion med etniska svenskar i det svenska samhället. Han menar att invandrana ska kunna göra egna val avseende boende. Arbetsintegration och ekonomisk integration beskriver Diaz (1993) som två andra centrala faktorer för integrationen där interaktionen mellan etniska svenska och invandrare sker. Individuell integration avser individens vision, resurser och motivation samt hur det påverkar individens integrationsprocess. Politisk integration avser tillgängligheten av politiska rättigheter och delaktighet i politiken (Diaz, 1993).

5.2 Intersektionalitet

Schömer (2011) menar att intersektionalitet som begrepp inte är entydigt. Begreppet intersektionalitet grundar sig i tanken att olika “sociala identiteter” (kategoriseringar) som tilldelas påverkar de erfarenheter som individerna har av att ha tillgång till samhällsresurser och makt. Hur vi behandlas och behandlar, förstår och blir förstådda är påverkade av olika tankar och idéer om etnicitet, religion, kön, socialgrupp etcetera. Därför beror en individs upplevelse och möten med sociala system och normer på om individen är en äldre “färgad” man, en ung kvinna eller en “vit” medelålders man. Vidare nämner Schömer (2011) att begreppet intersektionalitet används för att särskilja olika diskrimineringsformer som samverkar såsom klass-, köns- och rasdiskriminering i den sociala hierarkin.

Mattsson (2015) skriver att etnicitet, sexualitet, kön och klass lyfts fram som de centrala och grundläggande kategorierna för analysformen. Men att kategorierna sexualitet, ålder och funktionsnedsättning ibland läggs till i analysen (Mattsson, 2015). Vidare förklarar Mattsson

13

(2015) intersektionalitet som en “skärningspunkt” eller “korsning” och att med hjälp av intersektionell analys och perspektiv kan man fånga interaktionen och skärningen mellan strukturer och kategorier. Hon beskriver att kategorierna som klass, kön, etnicitet och sexualitet blir och är beroende både av kontexten och varandra. Utgångsläget är att interaktionen mellan dem skapar ojämlikhet. Det som intersektionalitet försöker att fånga är att uppfattningar om kön också oftast bär uppfattningar om klass, sexualitet och etnicitet. Samma sak gäller de andra kategorierna och att klass alltid bär på uppfattningar om sexualitet, etnicitet och kön.

De los Reyes (2005) beskriver integrationstänkandet och diskriminering som sociala praktiker som händer i ett maktområde och får betydelse i förhållande till uppfattningar om de “andra”

som sämre och underordnade. De annorlunda andra som antas bli en del av det svenska samhället genom integrationsprocessen skiljer sig inte från de andra vars existens är stigmatiserad, reglerad och exkluderad av den strukturella diskrimineringen. Ur det intersektionella perspektivet präglas integration och diskriminering förutom av etniska gränsdragningar av andra förhållanden av överordning och underordning.

Det intersektionella perspektivet är relevant och kan användas för det som bildas i korsningen mellan olika former av social stratifiering och när olika maktförhållanden interagerar (Edling och Liljeros, 2016). Det är viktigt att fundera över det som händer i skärningspunkten mellan ålder, kön och etnicitet.

14

6. Metod

Detta avsnitt innehåller en beskrivning av den vetenskapsteoretiska utgångpunkten som har använts vid genomförandet av föreliggande arbete. Samt en beskrivning av den metod som använts vid datainsamling och analys av det empiriska materialet, urval av respondenterna och de etiska överväganden som har gjorts i denna studie. I slutet av avsnittet görs en diskussion kring studiens tillförlitlighet och trovärdighet samt om min egen personliga förförståelse.

6.1 Vetenskapsteoretisk utgångspunkt

Den hermeneutiska vetenskapssynen strävar efter att förklara och förstå mer svårfångade fenomen. Det centrala här är betydelsen av tolkningen och ambitionen att förstå syfte och meningsskapande. Det som skiljer hermeneutiken från positivismen är att hermeneutiken strävar efter att leva i människors verklighet och tolka människors resonemang och sätt att leva för att förstå hur människor ser världen. Människor tolkar och bedömer sig själva och den situation de befinner sig i på ett visst sätt och därför ges de händelser och omständigheter som människors omges av en viss mening. Hermeneutiken har då blivit en vetenskapsteori och filosofi om tolkningsprocessen, som omfattar texter, verbal och icke-verbal kommunikation och allt som kan påverka exempelvis olika förförståelse (Andreasson & Johansson, 2020).

I förhållande till studiens syfte och frågeställningar har en hermeneutisk ansats använts vid genomförandet av denna studie eftersom hermeneutik handlar om att tolka och förstå. Då jag med denna studie vill skapa en djupare förståelse för invandrarnas erfarenheter och hur de har upplevt integrationsprocessen. Denna studie försöker inte ge en universell bild av integrationsprocessen utan bara uppmärksamma processen från respondenternas perspektiv.

6.2 Litteratursökning

Utifrån studiens syfte och frågeställningar har sökning efter tidigare forskning skett via databasportalen Proquest Social Sciences. Sökord som har använts i olika kombinationer var bland annat, integration OR assimilation OR “social integration” AND immigrants OR immigration OR foreign* OR refugee* OR “new arriv*”. Refereegranskade studier har använts till denna studie samt litteratur som är relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar.

15

6.3 Urval

Urval av respondenterna har gjorts genom strategiskt urval. De respondenter som har valts ut är personer med invandrarbakgrund av båda könen som har bott i Sverige i minst fem år. De har svenskt medborgarskap eller permanent uppehållstillstånd. Med tanke på att syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för invandrarnas upplevelse och erfarenhet av integrationsprocessen, har ett strategiskt urval varit relevant för studien.

Syftet med kvalitativa studier är att inhämta så mycket kunskap som det går om en händelse, ett fenomen samt kontexten och inte att uttrycka statistiska generaliseringar. Urvalet av respondenterna i kvalitativa studier har ett tydligt syfte. Att använda strategiskt urval handlar om att som forskare och i detta fall uppsatsskribent ta beslut om vilken målgrupp som är relevant för att få den information och kunskap som behövs för att uppnå studiens syfte.

Därefter ska bestämmas och väljas individer från den valda gruppen som ska vara med i studien.

Med andra ord är ändamålsenlighet utgångspunkten och inte representativitet (Johannessen, 2020). I och med att personer utan uppehållstillstånd inte har samma möjlighet och tillgång till samhällets olika medel och därmed inte har samma utgångsläge för att kunna integreras har avgränsningen gjorts att respondenterna består av personer som har haft permanent uppehållstillstånd i minst 3 år eller är svenska medborgare. Denna avgränsning visade sig vara relevant då studien fokuserar på att belysa erfarenhet och upplevelse av integrationsprocess och då krävs det att respondenterna har uppehållstillstånd eller svenskt medborgarskap samt har varit i Sverige i minst fem år. Andra aspekter som har varit viktiga för urvalet är ålder och könstillhörighet, detta för att kunna ge inblick i fler och möjligen mer varierade perspektiv.

6.4 Datainsamlingsmetod

Med tanke på att studien handlar om invandrarnas subjektiva upplevelser och erfarenheter av att integreras i det svenska samhället skedde datainsamlingen med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Den semistrukturerade intervjun skriver Bryman (2018) handlar vanligen om ett tillfälle där personen som utför intervjun har ett bestånd med frågor som kan liknas vid ett frågeschema eller specifika teman som kommer att beröras vilket också kallas för en intervjuguide, men ordningen på frågorna kan vara olika. Dessutom brukar frågorna vara mer allmängiltigt utformade. Intervjuaren har också en möjlighet att ställa följdfrågor, som kan avse något annat som respondenten har sagt och intervjuaren finner

16

intressant och viktigt. Intervjupersonen eller respondenten är fri att formulera svaren på det sätt som hen vill. Vidare förklarar Bryman (2018) att vid undersökningar där det finns ett tydligt fokus och inte en allmän vilja att studera något fenomen eller tema är det vanligt och mest sannolikt att semistrukturerade intervjuer används för att på det sättet arbeta med specifika frågeställningar.

6.5 Skapandet av intervjuguide

Med utgångspunkt i Diaz integrationsmodell som har förklarats i rubriken “Teoretisk tolkningsram” i föreliggande studie samt studiens syfte och frågeställningar skapades en tematisk intervjuguide (se bilaga 1). De teman som finns i intervjuguiden är följande: bakgrund, integration som begrepp och den upplevda integrationen, social integration och strukturell integration. Vid skapandet av intervjuguiden har hänsyn tagits till de grundläggande råd och inslag som Bryman (2018) redogör för som till exempel att designa ett visst mått av ordning i de teman som är aktuella för att frågorna som behandlar de teman kan följa varandra väl, men samtidigt vara beredd att ändra ordningen på frågorna i intervjun. Vidare är intervjufrågorna konstruerade som teman som på ett eller annat sätt kan göra det lättare att besvara frågeställningarna i studien, använda ett lättbegripligt språk med hänsyn till intervjupersonerna, inte använda ledande frågor samt att ställa frågor gällande bakgrundsfakta exempelvis kön och ålder för att sätta svaren i en kontext.

6.6 Dataanlysmetod

I föreliggande studie har en tematisk datanalysmetod använts för att analysera det insamlade empiriska materialet. Bryman (2018) förklarar att inom tematisk analys granskar man data för att leta efter centrala teman, “kärnteman” som kan urskiljas både mellan och inom olika delar av materialet. En viktig faktor att ta hänsyn till vid identifiering av teman är kodningen av det transkriberade materialet. Vid analys av kvalitativa data handlar kodning om en bearbetning där de insamlade data delas in i beståndsdelar och de delarna blir tilldelade ett namn eller en etikett. Därefter ska man leta efter fler gånger där dessa sekvenser med kodad text upprepas och efter kopplingar mellan olika koder. Data blir därmed mer hanterlig. Man skapar mening i data genom att koda data. Dessutom tolkas dessa genom att man försöker binda samman meningsskapandet i data med frågeställningar som fungerade som startpunkt och den litteraturen och de begrepp som användes för att lyfta fram frågeställningarna.

17

Analysen av data handlar egentligen om reducering av data för att göra dem meningsfulla. När det gäller kvalitativa data, handlar reducering om att indela textmaterial i kategorier som teman.

Om reducering inte sker blir tolkningen av materialet mer eller mindre omöjlig. En av de mest vanliga metodena för analys av kvalitativa data är tematisk analys där letandet efter teman och subteman görs genom kodning av materialet (Bryman, 2018). Då enligt Bryman (2018) forkaren i en tematisk analys koncentrerar sig på vad intervjupersonerna säger och beskriver anser jag att tematisk analys är relevant och lämplig för min studie eftersom syftet med föreliggande studie är att fånga invandrarnas upplevelser och erfarenheter av integrationsprocessen.

6.6.1 Kodning av insamlat datamaterial

Enligt Bryman (2018) finns det en styrande uppsättning av sex olika principer vid en tematisk analys. Första steget handlar om att göra sig bekant med det insamlade materialet. Detta har gjorts genom att transkribera intervjuerna noggrant samt att noga gå igenom materialet flera gånger. Det andra steget handlar om att påbörja kodning av materialet. De tredje och fjärde steget handlar om att utveckla koderna till teman. Detta gjordes genom att leta efter gemensamma delar i koderna för att omvandla och sätta ihop koderna till subtema och teman som bör grundas i tidigare forskning, studiens syfte och teorin. De två sista stegen handlar om hur de aktuella temana har valts samt visa hur de aktuella temana är viktiga och aktuella för studien. Genom att uppdela materialet i subteman och teman blev analys av materialet lättare.

6.7 Etiska överväganden

Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att interaktionen mellan den som utför intervjun och intervjupersonen är laddad med etiska problem. Bryman (2018) uppger att informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet är fyra etiska riktlinjer som är viktiga att som forskare förhålla sig till.

Informationskravet: berörda personer måste från forskaren få information avseende föreliggande studiens syfte. Det handlar om att intervjupersonerna ska veta vad deras deltagande innebär samt att de ska informeras om och veta att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas när som helst utan att behöva förklara varför. Av informationen ska också framgå vilka delar undersökningen består av (Bryman, 2018). Genom att skicka ett informationsbrev (se bilaga 2) som innehåller vad som är studiens syfte, krav för deltagande och namn på ansvariga

18

personer som författare och handledare kan informationskravet uppfyllas.

Samtyckeskravet: handlar om att deltagarna själva ska avgöra och bestämma över sitt deltagande. Om deltagarna är omyndiga ska föräldrarna samtycka och lämna sitt godkännande (Bryman, 2018). Detta krav kan uppnås genom att i informationsbrevet skriva samtyckeskravets innebörd. Det vill säga att deltagandet är frivilligt och att det kan avbrytas när som helst samt att deltagarna får tid för att fundera och bestämma om de vill delta eller inte.

Konfidentialitetskravet: detta krav handlar om att uppgifter som intervjupersonerna lämnar under studiens gång ska hanteras med största möjliga konfidentialitet samt att uppgifterna skyddas och förvaras på ett säkert sätt så att utomstående personer inte kommer åt uppgifterna (Bryman, 2018). Konfidentialitetskravet kan uppfyllas genom att endast författare och handledare har tillgång till materialet, samt genom anonymisering av uppgifterna. Fiktiva personnamn kommer att användas för att uppfylla konfidentialitetskravet.

Nyttjandekravet: det vill säga att personuppgifterna som samlas in avseende intervjupersonerna endast ska användas för forskningsändamålet (Bryman, 2018). Nyttjandekravet kommer att uppfyllas genom att använda uppgifterna till forskningsändamålet och att förstöra uppgifter och material efter att uppsatsen är examinerad.

6.7.1 Personlig förförståelse

I den här delen kommer jag att redogöra för min egen förförståelse av fenomenen migration och integration. Med tanke på min egen invandrarbakgrund är jag fullt medveten om att min personliga förförståelse och mina värderingar kan påverka studien mer eller mindre. För att undvika det kommer jag att medvetandegöra dessa och reflektera kring min egen upplevelse, förförståelse och mina erfarenheter. Jag kommer att använda mig av metoder som är teoristyrda och analysera min data med hjälp av tematisk dataanalysmetod för att motverka förekomsten av personlig bias.

Andreasson och Johansson (2020) beskriver att det som begreppet förförståelse vill belysa är en informationskälla som är bunden till kultur och är intuitiv samt att den många gånger kan streta emot empiriska fakta. Inom hermeneutiken ser man på förförståelse som en betydelsefull källa för kunskap, men att på samma gång bör den hanteras som eventuell felkälla.

19

Förförståelsen är baserad på tidigare insamlade kunskaper och värderingar. Enligt min mening sker migration både frivilligt och planerat men också ofrivilligt och icke planerat. Att migrera frivilligt kan sägas handla om att individen vill utbilda sig, hitta arbete eller att starta livet på nytt. Dock handlar den ofrivilliga migrationen om att man inte har någon val utan man är tvungen att flytta. Krig och förföljelse av religiösa eller etniska skäl är några av de orsaker som bidrar till att människorna tvingas till att migrera. Integration kräver energi och vilja från både parterna, det vill säga invandrarna och det nya samhället. Invandring och integration av invandrarna gynnar både individen och det nya landet och samhället. En bra integrationspolitik och strävan och viljan från invandrana för att komma in i det nya samhället är vad som behövs för att integrationen ska lyckas.

6.8 Studiens tillförlitlighet

I kvalitativ forskning finns olika åsikter kring frågan om tillförlitlighet och validitet. Vissa författare föreslår att kvalitativ forskning bör utvärderas och göras en bedömning av baserat på helt andra kriterier än de som används av kvantitativa forskare vid kvantitativa studier. Det vill säga specifika termer och metoder som kan fastställa och göra bedömning gällande kvalitativ forsknings kvalité istället för begreppen tillförlitlighet och validitet. Två begrepp som nämns då är tillförlitlighet (trustworthiness) och äkthet (autheniticity). Tillförlitligheten innehåller fyra delkriterier. Trovärdighet (credibility), som är motsvarighet till intern validitet. Överförbarhet (transferability) som motsvarar extern validitet. Pålitlighet (dependability) som svarar mot reliabilitet. Den sista är möjligheten att kunna styrka och konfirmera (confirmability) som kan jämföras med objektivitet (Bryman, 2018).

6.8.1 Trovärdighet

Trovärdigheten menar Bryman (2018) går att skapa i resultaten genom att se till att de regler som finns kring utförande av forskning efterföljs samt att personer som har deltagit i studien och som är en del av den sociala verkligheten som har studerats ska ta del av resultaten för att bekräfta om verkligheten har uppfattats rätt av forskaren. Detta kallar Bryman för respondentvalidering. I föreliggande studie har hänsyn tagits till Mittuniversitets regler kring uppsatsskrivande samt till litteraturen som beskriver hur studier ska genomföras. Dessutom kommer uppsatsen att skickas till respondenterna som har deltagit i studien.

20

6.8.2 Överförbarhet

I och med att kvalitativ forskning vanligen innefattar fördjupad studie av individer eller grupp av individer med gemensamma egenskaper handlar det då om djup snarare än bredd. Resultat i kvalitativa studier har en viss tendens att fokusera på det unika i sammanhanget och betydelsen av den studerade sociala verkligheten (Bryman, 2018). Enligt Lincoln och Guba handlar överförbarhet om hur resultaten stämmer och håller i andra situationer och sammanhang eller i samma situationer men vid senare tillfälle (citerad i Bryman, 2018). Med tanke på att denna studie inte försöker ge en universell bild av integrationsprocessen utan endast syftar på att uppmärksamma processen från respondenternas perspektiv kan man resonera att studien har en begränsad överförbarhet.

6.8.3 Pålitlighet

Pålitlighet kan jämföras med reliabiliteten inom kvantitativa studier. Pålitligheten kan uppnås genom att göra en tydlig och fullständig redovisning av alla steg i forskningsprocessen såsom frågeställningar, urval, intervjuutskrifter och så vidare. Detta för att andra ska kunna göra bedömning avseende valda procedurer (Bryman, 2018). Jag anser att det i föreliggande studie har gjorts en tydlig redogörelse för tillvägagångsättet.

6.8.4 Möjligheten att styrka och konfirmera

Möjligheten att kunna styrka och konfirmera handlar om att forskaren med utgångspunkt i förståelsen om att en absolut objektivitet inte är möjlig i samhällelig forskning, ska sträva efter att tillförsäkra att hen har agerat i god tro. Det vill säga att det ska tydligt framgå i studien att personliga värderingar och åsikter samt olika teoretiska inriktningar inte medvetet har påverkat genomförandet av studien och slutsatsen (Bryman, 2018). En diskussion kring detta har gjorts under rubriken “Personliga förförståelse”.

21

7. Resultat och analys

Detta kapitel börjas med en presentation av mina informanter som har blivit tilldelade fiktiva namn. Resultaten som presenteras är baserade på studiens fem intervjuer (se bilaga 1 för intervjuguide). Resultaten kommer att beskrivas utifrån fyra olika teman, bestående av 1. Den upplevda integrationen, 2. Social integration, 3. Strukturell integration, 4. Hinder och underlättande företeelser för integration.

7.1 Presentation av intervjupersonerna

Intervjuperson ett är en 23-årig kvinna från Afghanistan som har bott i Sverige i nio år. Hon har precis utbildat sig till ekonom och har jobbat och jobbar deltid på IKEA. Hon bor i en hyresrättslägenhet tillsammans med sin familj. Hon får det fiktiva namnet Ava.

Intervjuperson två är en 23-årig man Från Ryssland som har bott i Sverige i snart 20 år. Han studerar på universitet och läser socionomprogrammet. Han bor i en hyresrättslägenhet tillsammans med sin familj. Han får det fiktiva namnet Yas.

Intervjuperson tre är en 22-årig kvinna från Afghanistan som har bott i Sverige i snart 12 år.

Hon studerar till sjuksköterska och arbetar samtidigt på en snabbmatsrestaurang och IKEA.

Hon bor i en studentlägenhet. Hon får det fiktiva namnet Sara.

Intervjuperson fyra är en 22-årig man från Uzbekistan som har bott i Sverige i snart tio år. Han studerar samhällsvetarprogrammet och jobbar samtidigt på Statistikmyndigheten SCB. Han bor också med sin familj i en hyresrättslägenhet. Han får det fiktiva namnet Hirad.

Intervjuperson fem är en 27-årig kvinna från Afghanistan som har bott i Sverige i ca tio år. Hon studerar socionomprogrammet och arbetar som timvikarie inom socialtjänsten. Hon bor i en lägenhet tillsammans med sin man. Hon får det fiktiva namnet Tara.

7.2 Integrationens innebörd och den upplevda integrationen

Detta tema handlar om integrationens innebörd utifrån invandrarnas egen syn och perspektiv och den upplevda integrationen. Alla fem informanterna, Hirad, Tara, Sara, Ava och Yas har samma tankar kring vad integration handlar om. Alla informanterna nämner arbete, utbildning, 22

kontakt med andra människor som avgörande determinanter för integration i det svenska samhället. På frågan om informanterna känner sig integrerade i det svenska samhället berättar alla informanterna om anpassning. Anpassning till det svenska samhället och/eller anpassning till den svenska kulturen. De definierar integration som att man ska känna sig delaktig och inte utanför samhället. Man ska känna att man deltar och bidrar till samhället, att man har ett jobb och kontakter i samhället. Man ska ha goda kunskaper i svenska språket både skriftligt och muntligt. Tara och Sara nämner att vara integrerad handlar om att ta sig in i det svenska samhället och kunna uppleva det. De nämner att lagar och regler som finns i det nya samhället är viktiga att lära sig och kunna tillämpa dem. Man kanske inte behöver lära sig hela lagboken men grundreglerna är viktiga att kunna och ha kunskaper om hur det svenska samhället fungerar. Majoriteten av informanterna tyckte att för att integrationen ska lyckas krävs det arbete från både samhället och individen. De lyfter fram att samhället ska skapa och tillhandahålla möjligheter för att integrationen ska fungera och lyckas. Vissa tyckte att det brister från samhällets sida och det är där fokuset ska ligga för en bättre integration. Detta förklarar Hirad på följande sätt:

“Om att man får rätt typ av hjälp från början, idag är det många som är missnöjda med SFI, svenska för invandrare och menar att det är slöseri med tid och att man inte får kontakter som man har nytta av och inte heller kunskaper som man kan ha nytta av. Exempelvis kan man ha praktik istället och på det sättet komma in på en arbetsplats, lära sig språket vardaglige och kanske hitta ett jobb. Så rätt

verktyg behövs”

Bland informanterna fanns också personer som tyckte tvärtom. De menar att samhället ändå har gett möjligheter som kan underlätta integrationen eller som kan hjälpa invandrarna att integrera sig i det svenska samhället och exemplifierar. Sara beskriver detta på följande sätt:

“Från samhällets sida så tycker jag att Sverige ändå har gett alla möjligheter till en för att bli en del av samhället. Man får möjlighet att studera och det finns hjälpmedel som man kan ta exempelvis Arbetsförmedlingen. Det finns massor med hjälp från samhällets sida så jag tycker att de har gjort sin

del. Men det finns alltid något som kan förbättras”

Alla informanterna var mer eller mindre överens om att kön och ålder har betydelse för och påverkar integrationen på ett eller annat sätt. Vissa av informanterna valde förutom att beskriva intersektionernas betydelse utifrån sin egen upplevelse, utan valde att tangera ämnet mer

23

generellt och beskriva hur det kan ha betydelse även om det inte har påverkat personens egen integration i det svenska samhället. De menade att ju äldre man är desto svårare blir integrationsprocessen och det har olika förklaringar som exempel att det kräver mer energi och tar mer tid för äldre att lära sig språket, hitta ett arbete och ta sig in i den svenska arbetsmarknaden. Det är också svårare att skaffa sig kontakter i det nya samhället. Men att yngre personer har då lättare att lära sig språket och därmed lättare ta sig in i den svenska arbetsmarknaden. De yngre har också lättare att skaffa sig nya kontakter tack vare deras språkkunskaper. Beträffande könens betydelse berättar Yas följande:

“Gällande kön så tycker jag att det är lättare för män, eller jag vet inte det är olika kulturer och så.

Det beror på vilken kultur man har. I vissa kulturer kanske är det inte enkelt det kan vara att kvinnan ska vara hemma och mannen ska vara ute och jag tycker att vi ska arbeta emot det”

I likhet med Yas berättar Tara att män har lättare att integrera sig i samhället. Eftersom möjligheterna är flera. Till skillnad från Yas som väljer att belysa kultur som något som kan på ett eller annat sätt förhindra och begränsa integrationsprocessen för ena könen, berättar Tara om religionen som enligt henne kan påverka integrationsprocessen. Informanten menade att beroende på religionen kan ena könen vara mer begränsad avseende vilka aktiviteter som hen kan delta i.

“Männen har jämfört med kvinnor mycket mer möjligheter och förutsättningar för att lyckas integreras än kvinnor. Religionen kan påverka integrationen mer eller mindre. Exempelvis att tjejer inte kan delta i olika aktivitet i skolan exempelvis simprov för att få betyg i idrott som kan förhindra

personens integrationsprocess”

I alla informanternas svar kan man se att anpassning till samhället betraktas som integration.

Alla informanterna beskriver integrationen som att inneha en relevant utbildning, ett jobb och goda kunskaper i det svenska språket. Att inte vara integrerad beskriver Ava, Yas och Hirad som att man inte tillhör samhället. Att man inte kan kommunicera bra med sina klasskompisar eller arbetskollegor och man har inte heller lyckats skaffa sig en efterfrågad utbildning eller ett jobb.

“Att inte vara integrerad handlar om att man är i utanförskap, det finns många invandrare som inte är integrerade det innebär att de inte kan språket och har inte ett jobb och de känner sig inte riktigt

delaktiga och det känns inte som om de verkligen bor här”

24

Yas väljer att poängtera att en dålig integration, alltså att personen inte har lyckats integrera sig i det svenska samhället kan väcka skuldkänslor hos individen. Han beskriver det på följande sätt: “Att inte vara integrerad kan jag tänka mig att man känner sig vilsen och oduglig”. Sara pratar om utpekande, att om man inte är integrerad, det vill säga att man inte har något jobb, inte kan prata svenska blir man utpekad direkt av svenskarna men också av invandrarna som har bott här länge och har lyckats integrera sig. Informanten berättar att man blir bemött på andra sätt om man inte är integrerad och att det finns en annan syn i samhället på personer som ej har integrerat sig.

7.3 Social integration

Temat social integration belyser subteman kommunikativ integration, boendeintegration samt det sociala nätverket. Dessa olika subteman beskrivas under varsin rubrik. Informanternas egen upplevelse av olika determinanter för invandrarnas integration kommer att belysas. Denna del kommer att innehålla svenska språkets roll i integration, bostadsområdens roll samt nätverkets betydelse för integrationen.

7.3.1 Verktyget svenska språket

En av de centrala determinanterna för integration enligt informanterna är språket. Alla de är överens om att språket fungerar som nyckel till samhället och framgång. De är också överens om att språket hänger ihop med de andra determinanterna för integrationen. Det vill säga att språket banar vägen för arbete och kontakter med befolkningen i samhället. Kunskaper i det svenska språket är avgörande för att lyckas i olika samhällssektorer som arbetsmarknaden.

Språket underlättar att skapa ett socialt nätverk och kunna umgås. Kontakt med andra människor har avgörande roll för integrationen påstår alla informanterna. Ava poängterar att

“Kan du språket flytande då har du fler möjligheter till bättre jobb till exempel. Du kan skaffa dig vänner snabbare. Har du inte språket så har du inte de möjligheterna”.

Informanterna är också överens om att hur bra man blir på det svenska språket och kan kommunicera påverkas mycket av vilken ålder man har. Ju äldre desto svårare att lära sig språket och det bidrar till att äldre personer har svårare att komma in i arbetsmarknaden och skapa kontakter.

25

Hirad beskriver att “Jag har ganska bra kontakter med etniska svenskar men däremot har inte mina föräldrar det då de inte har lika bra språkkunskaper som jag har”. Sara förklarar svenska språkets roll för integration i det svenska samhället på följande sätt:

“Äldre har svårt att lära sig språket och grunden för integration är enligt mig språket. Kan man språket kan man hitta jobb och vidareutbilda sig. Man vet ju mer om samhället generellt ….... svenska

språket behöver du i allt, för att studera, kunna hitta ett jobb och jobba”

Informanten Tara berättar om att språket fungerar som ett verktyg för att nå framgång. Med hjälp av språket kan du på olika sätt lära dig om vilka rättigheter du har i samhället. Med hjälp av språket kan du dra nytta av de rättigheter som du har i samhället. Hon nämner att när man har lärt sig språket så lär man sig och förstår de oskrivna regler och värderingar som

finns i samhället. Därefter lär du dig hur det svenska samhället fungerar.

7.3.2 Bostadsområdet och etnisk mångfald

Den här delen behandlar bostadsområdets roll för integrationen ur invandrarnas egen perspektiv och upplevelse. Samt att ett etniskt mångfaldsområde kan vara till fördel för invandrarnas integration.

Alla informanterna berättar att de bor inom bostadsområde som kännetecknar en etnisk mångfald. De berättar att i området bor både svenskar och invandrare. De förklarar att områdena de bor på är inga segregerade områden. Majoriteten av informanterna är eniga om bostadsområden som präglas av etnisk mångfald är till fördel för invandrarnas integration. Men majoriteten nämner att deras kontakt med etniska svenskar i området är väldigt begränsade. Att de endast hejar på varandra vid trappuppgång. Men att kontakten med invandrarna i området är bättre. Tara uttrycker detta på följande sätt:

“vi har kontakt med bara familjer med invandrarbakgrund. Vi brukar gå hem till varandra och hjälper varandra med olika saker. Vi har ingen kontakt med svenskarna i området. Vi brukar endast hälsa på varandra. De är inte lika sociala som oss invandrarna. Det som gör att vi endast umgås med

invandrarfamiljer är att det känns som att vi har något gemensamt”.

Hirad berättar om nackdelar och fördelar med att bo inom område som är etnisk heterogen eller homogent område. Han förklarar att för att segregation inte ska uppstå är det viktigt att det finns

26