den vägen. Beslut som tas per brev eller e-post (”per capsulam”) ska dokumenteras och kan eventuellt ri-vas upp eller modifieras vid ett efterföljande styrel-semöte.
Telefonbeslut är inga regelrätta per capsulam-beslut men kan tolereras om det i botten finns något läsbart förslag att ta ställning till.
§ 9 Styrelsens åligganden
Det kan ibland vara olämpligt att sända ut styrelsens protokoll till föreningarna. Föreningarna har dock in-tresse av att veta vad som beslutas i kretsstyrelsen. ändringar som påverkar förbundets register över för-eningarna.
§ 10 Uteslutning av förening
Resterar en förening för två årsavgifter finns det goda skäl att anta att föreningen inte längre driver nationellt skytte eller att den helt enkelt har upphört. Naturligt-vis ska kretsen påminna föreningen om betalnings-skyldigheten. Inom RF:s område förekommer det att föreningar utesluts på grund av bristande betalning av årsavgift.
Är inte heller årsrapport lämnad två år i rad så finns än starkare skäl att anta att föreningen lagt ner verk-samheten. Årsrapporten är så viktig att underlåtenhe-ten i sig är skäl för uteslutning.
En förening som söker medlemskap i förbundet eller en förening som ändrar sina stadgar kan någon gång få problem med att stadgarna för mycket avviker från det som kretsen och förbundet kan acceptera. Kret-sen bör då klart upplysa föreningen om vad som bris-ter och försöka få fram ändringar som är acceptabla.
(Handlingsregler för kretsarna finns). Det kan vara en bra metod att föreningen, innan den går till årsmöte, begär ett förhandsbesked från kretsen hur den ser på stadgefrågan om det finns anledning att tro att någon del av stadgarna kan vara kontroversiell. Ett sådant positivt förhandsbesked från kretsen bör kretsen se-dan inte kunna ta tillbaka. Det är föreningen som be-stämmer över sina stadgar. Om kretsen inte godkän-ner dem kan föreningen överklaga beslutet. Det ska då vara stadgar som har tagits av årsmötet. Om fören-ingen har sedan tidigare godkända stadgar är det bara ändringarna som ska bedömas av kretsen.
I vilka situationer har en förening uppenbart mot-arbetat SPSF:s verksamhet eller ändamål eller skadat förbundets eller kretsens intressen? Ett typexempel kan vara att en förening i inte obetydlig omfattning
utfärdat föreningsintyg som inte har stöd i verklig-heten. En förening som bevisligen driver kriminell verksamhet kan vara ett annat exempel. RF har ett flertal exempel på föreningar som inte har rättat sig efter beslut fattade av förbundsorgan och därför an-ses ha påtagligt motarbetats förbundets intressen. En sportskytteklubb uteslöts av SSF sedan man inte rättat sig efter SSF:s beslut att två personer inte fick väg-ras medlemskap. En ridklubb fyllde inte sitt förbunds krav på hästhållning och uteslöts, en parallell skulle kanske kunna dras till en skytteförening som inte upp-fyller kraven på säkerhet i sin verksamhet.
I dessa ärenden är det självklart viktigt att kretsen ger föreningen möjligheter att förklara sig.
§ 11 Firmateckning och räkenskapsår Standardformuleringar.
§ 12 Revision
Revisor har rätt att närvara vid styrelsemöten, en ny-het som i och för sig bör ha gällt även tidigare.
Överlämnandedag till revisorn är ändrad från 15 februari till 1 februari.
§ 13 Valberedning
Eftersom det förekommer att årsmötet utser förening-ar att välja ledamöter i valberedningen hförening-ar det lagts till. Notera att det inte finns något som hindrar att en valberedning utses för flera år eller att ha ett rullande schema bland föreningarna i kretsen. Sista stycket tar upp risken för intressekonflikter om en person med stark ställning i en annan skytteorganisation får infly-tande på valet av kandidater till viktiga poster inom förbundet. Notera dock att det är fråga om en rekom-mendation. Om årsmötet finner att personen ändå är lämplig så är valet i sin ordning.
Att styrelsen ska meddela valberedningen senast sex veckor före årsmötet är en minimigräns. Det finns i och för sig inget som hindrar att kretsen har en läng-re tid i sina stadgar, t ex åtta veckor.
Det är viktigt att kretsstyrelsen kontinuerligt infor-merar valberedningen om frågor som berör dess ar-bete, t ex om någon avsäger sig uppdrag under man-datperioden. Valberedningens ordförande ska i god tid få besked om vilka ledamöters mandat som går ut vid nästa årsmöte. Det är också lämpligt att valbered-ningens ordförande finns på sändlistan för styrelsens protokoll och att han eller hon kallas till de styrelse-möten som ligger närmast före årsmötet.
§ 14 Överklagande
Paragrafen är ny. Sådana överklaganden är sällsynta men en regel bör finnas. Förbundsstyrelsen befrias från överklagandena.
Om överklagandenämnden tänker avvisa
överkla-gande av rent formella skäl kan det tänkas att krets-styrelsen inte behöver yttra sig.
Om kretsen får in ett överklagande av ett beslut i kretsstyrelsen är det viktigt att kretsen så snart som möjligt skickar det vidare till överinstansen. Tillsam-mans med överklagandet ska kretsen sända med de handlingar som saken gäller. Det är en tidsvinst om kretsen också kan sända med ett eget yttrande som lämpligen också kan skickas samtidigt till den kla-gande.
Se i övrigt kommentarerna till föreningsstadgarna och förbundsstadgarna.
§ 15 Tolkning av stadgarna
Paragrafen är ny. Den ger en fingervisning om hur man kan lösa problem där stadgarna inte ger tillräck-lig ledning.
§ 16 Stadgeändring
Paragrafen preciserar den frihet som kretsen har att organisera verksamheten efter de lokala förhållan-dena.
§ 17 Förändring av kretsen
Det har förekommit försök att bryta ut en krets från förbundet, därför detta nya klargörande. FM bör kun-na delegera kretsindelningen till FS med några givkun-na riktlinjer.
Regeln om två årsmöten är borttagen. Eftersom det i praktiken är förbundet som beslutar om nedläggning (sammanläggning med annan krets) så behövs knap-past två årsmöten.
§ 1 Förbundets uppgift
Förbundet är en självständig och fristående riksorga-nisation för de svenska skytteföreningar som bedri-ver pistolskytte inom de grenar som finns upptagna i förbundets skjuthandbok, SHB. Juridiskt sett är för-bundet en ideell förening utan vinstsyfte med uppgift att främja och utveckla idrott med de speciella red-skapen pistol och revolver. Det finns policydokument som mer i detalj tar upp målsättningarna i förbundets verksamhet.
Föreningar som vill låta sina medlemmar delta i det s k nationella pistolskyttet ska vara medlemmar i för-bundet. I medlemskapet ligger bl a rätten att arrangera tävlingar inom förbundets regelverk och att låta sina medlemmar delta i sådana tävlingar. Det hindrar inte att en förening kan ha annat skytte på sitt program el-ler att föreningen driver annan idrott.
Förbundet är en frivillig försvarsorganisation. Ef-tersom kretsar och föreningar kan få verka på förbun-dets uppdrag i frivilligverksamheten påpekas detta i stadgarna.
§ 2 Organisation
Att kretsarna är förbundets regionala organ är ett för-tydligande av deras funktion. Att kretsen också är föreningarnas gemensamma organ framgår av krets-stadgarna.
Nytt är att landsdelarna förs in i stadgarna.
FM beslutar om den geografiska indelningen i stort men när det kommer ner till den enskilda föreningen bör det vara FS (VU) som beslutar i vilken krets en förening ska höra hemma.
Enskild medlem får genom sin förening anses vara medlem i förbundet.
När det i stadgarna talas om ”förbundet” framgår det oftast av sammanhanget vilket av förbundets olika organ som avses. Om något ska sändas till förbundet eller någon kommitté eller nämnd avses naturligen förbundskansliet, som har ansvar för att brev, mail etc. hamnar rätt.
§ 3 Stadgar och ansvar
Föreningarna har i sin verksamhet med nationellt pi-stolskytte att följa förbundets stadgar, beslut, SHB och självklart vad lagar och myndigheters föreskrif-ter säger som kan röra verksamheten. Föreningen ska också ha stadgar som har godkänts av förbundsorgan, vanligen pistolskyttekretsen.
Förening som inte betalar sin årsavgift riskerar ute-slutning.
Kretsarna är låsta vid normalstadgarna på ett sätt som inte ger något större utrymme för avvikelser.
Det kan hända att kretsar avsomnar. Det är då möj-ligt för FS att kalla föreningarna i kretsen till ett extra årsmöte för att få igång verksamheten igen.
§ 4 Kallelse till förbundsmöte
Nytt är att e-post uttryckligen får användas. ”På annat lämpligt sätt” ska naturligtvis vara lika säkert, som fax eller direkt i handen. ”Tillställas” betyder juridiskt att handlingarna ska skickas iväg till den adress som är känd för förbundet, inte att förbundet ska ha bevis på att handlingarna har kommit fram, dvs ingen del-givning. Kretsarna ska hålla förbundet underrättat om aktuell mottagares adress.
Bokföringslagstiftningen har ändrats, därav termen årsbokslut. Det finns olika slags årsbokslut beroende på omsättning m.m., men för enkelhetens skull an-vänds här bara termen årsbokslut.
Valberedningens förslag ska vara framme i god tid före utskicket inför förbundsmötet.
§ 5 Ärenden vid ordinarie förbundsmöte
Stadgarna reglerar inte i vilken ordning suppleanterna ska tjänstgöra vid förfall för ledamot. Enligt gällande praxis bestämmer FS från fall till fall vilken supple-ant som ska ersätta frånvarande ledamot. Om möjligt utses suppleant från samma landsdel som den frånva-rande ledamoten.
Akuta frågor kan komma upp efter det att dagord-ningen har gått ut till kretsarna. Därför en möjlighet att ta upp nya ärenden om det finns en kvalificerad majoritet för det. Det ska också vara en fråga som be-höver lösas akut.
Hedersledamot i förbundet är en hedersbevisning som medför rätt att delta på årsmöten o.d.
§ 6 Röstning vid förbundsmöte
Spärren mot att ombud eller suppleant inte får tillhöra FS beror på att ledamot i FS har rösträtt på årsmötet.
Röstningsreglerna skiljer sig inte i sak från tidigare skrivning. Däremot har språkliga ändringar gjorts i syfte att göra bestämmelserna klarare. Förbundet vet vilka föreningar som har lämnat årsredovisning och vilka som har betalt.
Sluten votering är tillåten bara vid personval. Mö-tets ordförande behöver inte ha rösträtt för att få fälla avgörandet vid lika röstetal.
Om inget annat sägs gäller ett beslut när protokollet är slutjusterat, dvs när alla som ska signera