3. Bestämmelser avseende godkännande och ändring av föreningsstadgar

(1)

SVENSKA PISTOLSKYTTEFÖRBUNDET 2010-02-22

Samtliga pistolskyttekretsar

KRETSUTSKICK

MISSIV

Detta utskick innehåller

1. Proposition avseende nya Förbundsstadgar och normalstadgar pistolskyttekrets och pistolskytteförening

Förbundsstadgar

Normalstadgar Pistolskyttekrets Normalstadgar Pistolskytteförening

2. Kommentarer Förbundsstadgar

Kommentarer Normalstadgar Pistolskyttekrets Kommentarer Normalstadgar Pistolskytteförening

3. Bestämmelser avseende godkännande och ändring av föreningsstadgar

Enligt bestämmelserna skall föreningsärenden primärt hanteras av kretsarna.

Föreningarna skall i det fall de antar nya stadgar eller ändrar sina stadgar sända in sina nya stadgar till kretsen för godkännande. Det åligger kretsstyrelsen att pröva att de nya stadgarna inte strider mot Förbundets stadgar eller ändamål samt att, om inte hinder föreligger, godkänna desamma. För att underlätta kretsarnas arbete har Förbundsstyrelsen tagit fram bifogade bestämmelser. Bestämmelserna kommer att läggas in som underbilaga 1:6 i Grundhandlingen ”Pistolskyttekretsarnas

administrativa roll” på hemsidan

Mats Stoltz

(2)

SVENSKA PISTOLSKYTTEFÖRBUNDET 2010-02-22

PROPOSITION

NYA FÖRBUNDSSTADGAR OCH NORMALSTADGAR FÖR PISTOLSKYTTEKRETS OCH PISTOLSKYTTEFÖRENING

Förbundsstyrelsen förelägger Förbundsmötet bilagda förslag till

• Nya Förbundsstadgar

• Nya normalstadgar för pistolskyttekrets

• Nya normalstadgar för pistolskytteförening för beslut.

Till varje stadga finns kommentarer. Dessa, som är att jämföra med förarbetena till lagstiftningen, syftar enbart till att underlätta tolkningen av stadgarna och ingår inte i propositionen.

Enligt uppdrag

Mats Stoltz

Generalsekreterare

(3)

Stadgar

för ...

nedan kallad föreningen, med säte i ...

kommun. Föreningen bildades den ...

och stadgarna har senast ändrats av årsmötet den ...och har godkänts av ... pistolskyttekrets den ...

§ 1 Föreningens uppgift

Föreningen har som ändamål att i enlighet med Svenska Pistolskytteförbundets (SPSF) regler och beslut driva verksamhet med pistolskytte och då verka för ökad skjutskicklighet med pistol och revolver och en ansvarsfull och säker hantering av dessa vapen (nationellt skytte). Föreningen är ansluten till ... pistolskyttekrets.

Föreningen och dess medlemmar ska följa de myn- dighetsregler som gäller för verksamheten och för- bundets stadgar.

Föreningen kan på grund av sin anslutning till för- bundet ha att följa de regler som gäller för de frivilliga försvarsorganisationerna.

§ 2 Föreningens organisation

Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet. Ett ordinarie årsmöte ska hållas före ... månads utgång.

Om extra årsmöte stadgas i § 10.

När årsmöte inte är samlat är styrelsen föreningens beslutande och verkställande organ. Styrelsen kan i förekommande fall delegera uppgifter till sektionsstyrelse, sektionsledare och verkställande utskott och till enskilda medlemmar inom och utom styrelsen.

Styrelsen ansvar utåt för föreningens åtaganden gäller dock fortfarande.

§ 3 Medlemskap i förening

Den som är bosatt (folkbokförd) i Sverige kan bli medlem i föreningen. Efter särskild prövning av kretsstyrelsen kan även annan person bli medlem i föreningen.

Medlemskap beviljas av styrelsen. Styrelsen kan delegera beslutanderätten till särskilt utskott, ansva- rigt inför styrelsen.

Medlemskap kan bara beviljas fysisk person. An- sökan om medlemskap ska vara skriftlig med en för- säkran att följa föreningens stadgar och beslut och ett medgivande att personuppgifterna får databehandlas.

Den som antas som medlem ska ha gjort sig känd som pålitlig, omdömesgill och laglydig och ska kunna lämna referenser.

Ansökan om medlemskap får avslås om det kan antas – att sökanden kommer att motarbeta föreningens än- damål enligt 1 § eller

– att sökanden kommer att motarbeta föreningens intressen vad gäller ekonomi, anseende utåt eller liknande.

Beslut att avslå en medlemsansökan ska fattas av styrelsen och vara skriftligt och motiverat samt anvisa hur beslutet kan överklagas. När beslutet är slutligt utformat ska det inom sju dagar tillställas den som har fått avslag på sin medlemsansökan. Användande av e-post är tillåtet om sökanden har lämnat sin e- postadress.

Beslut om vägrat medlemskap får överklagas av den berörde inom tre veckor från det att beslutet till- ställdes sökanden.

Medlemskap i föreningen börjar gälla från den dag som styrelsen bestämmer, eller om styrelsen inte har bestämt någon dag, från dagen för beslutet.

§ 4 Medlemskapets upphörande m.m.

Medlem som vill utträda ur föreningen ska skriftli- gen anmäla sitt beslut till föreningens styrelse. Om inte medlemmen begär att få kvarstå som medlem så länge som medlemsavgiften är betald, så gäller begä- ran om utträde med omedelbar verkan. Omedelbart utträde hindrar inte föreningen att kräva betalning för startavgifter, medaljer och liknande som medlemmen resterar för.

Medlem som inte har betalt sin medlemsavgift senast på förfallodagen ska påminnas om sin skyldighet.

Betalas ändå inte medlemsavgiften har föreningens styrelse rätt att utesluta medlemmen med omedelbar verkan.

Har medlem i övrigt inte betalt hela sin medlemsavgift senast fyra månader efter förfallodagen anses medlemmen – om inte styrelsen har medgett anstånd med betalningen – ha begärt sitt omedelbara utträde med verkan från samma dag.

Styrelsen kan i övrigt besluta om uteslutning av medlem ur föreningen. Skäl för uteslutning är

– att medlemmen har visat sådana egenskaper att han eller hon bedöms vara olämplig att inneha skjutvapen mot bakgrund av de föreskrifter och allmänna råd som utfärdats av myndighet

– att medlemmen har gjort sig skyldig till en allvarlig överträdelse av säkerhetsbestämmelserna

– att medlemmen har motarbetat föreningens verksamhet eller ändamål

– att medlemmen på annat sätt har skadat föreningens intressen, ekonomiska eller andra.

Förbundsstyrelsens förslag till nya

Normalstadgar för skytteförening

till årsmötet den 13 juni 2010

(4)

I lindrigare fall kan styrelsen i stället besluta att medlemmen under viss tid, längst sex månader, ska stäng- as av från verksamheten eller att medlemmen ska till- delas en varning.

Styrelsens beslut ska vara skriftligt och ange skäl för uteslutningen, avstängningen eller varningen och hur beslutet kan överklagas. Innan styrelsen beslutar ska medlemmen ha fått skälig tid för att yttra sig i saken, skriftligt eller muntligt.

§ 5 Hedersmedlem

På förslag av styrelsen kan årsmötet utse hedersmedlem i föreningen. Hedersmedlem betalar inte medlemsavgift till föreningen. En hedersmedlem har i övrigt de rättigheter som andra medlemmar har.

Till hedersmedlem utses den som på ett utomordent- ligt sätt har främjat föreningens syften. Föreningen kan också ha andra skäl för att utse hedersmedlem.

§ 6 Årsmöte

Styrelsen bestämmer tid och plats för årsmöte inom ramen för dessa stadgar. Kallelse till ordinarie årsmö- te med förslag till dagordning ska tillställas medlemmarna med post, e-post eller på annat tillförlitligt sätt senast tre veckor före årsmötet.

Verksamhetsberättelse, årsbokslut, revisionsberät- telse, budgetförslag, verksamhetsplan, motioner, styrelsens förslag samt valberedningens förslag bör finnas tillgängliga för medlemmarna, t ex genom att anslås i klubblokal eller finnas på hemsida, senast en vecka före årsmötet. I kallelsen till årsmötet ska meddelas var dessa handlingar kommer att finnas tillgängliga.

§ 7 Ärenden vid ordinarie årsmöte

Vid ordinarie årsmöte är nedanstående ärenden obli- gatoriska på dagordningen om ej annat sägs. Styrelsen bestämmer vilka övriga ärenden som ska behandlas.

Fråga av större vikt för föreningen får inte beslutas vid årsmöte om den inte har stått på den dagordning som har tillställts medlemmarna. Ett annat ärende som inte står på dagordningen får behandlas av årsmötet, men för att ett beslut ska kunna fattas i ärendet krävs att minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna är för att ärendet ska tas upp till beslut på årsmötet.

1. Fastställande av röstlängd för mötet

2. Val av ordförande och sekreterare vid mötet

3. Val av två personer att jämte ordföranden justera protokollet och att vara rösträknare

4. Fråga om mötet har kallats på rätt sätt 5. Fastställande av dagordningen

6. Redovisning och behandling av styrelsens verk- samhetsberättelse

7. Redovisning och behandling av styrelsens årsboks- lut (resultat- och balansräkning)

8. Föredragning av revisionsberättelsen

9. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen

10. Behandling av styrelsens förslag till årsmötet 11. Behandling av inkomna motioner

12. Fastställande av verksamhetsplan (ej obligatorisk)

13. Fastställande av budget (ej obligatorisk)

14. Fastställande av medlemsavgifter och förfallodag för årsavgift

15. Val av föreningens ordförande

16. Val av styrelseledamöter och suppleanter 17. Val av revisor(er) och suppleant(er) 18. Val av ledamöter i valberedningen

§ 8 Röstning vid årsmöte

Medlem som har betalt sin medlemsavgift, eller som hedersmedlem inte behöver betala medlemsavgift, har rösträtt på årsmötet under förutsättning att han eller hon under året fyller lägst ... år. Rösträtten är personlig och får inte ske genom ombud. Medlem som inte har rösträtt har dock rätt att yttra sig på årsmötet.

För att årsmötet ska kunna besluta krävs inte – under förutsättning att mötet har kallats på rätt sätt – ett minsta antal närvarande medlemmar med rösträtt.

Årsmötet beslutar med öppen omröstning. Vid val ska sluten omröstning genomföras om någon röstbe- rättigad medlem begär det.

För beslut i andra frågor än val krävs absolut majoritet, dvs mer än hälften av antalet avgivna röster. Vid lika röstetal har mötets ordförande utslagsröst. Vid val utses den som har fått flest röster. I händelse av lika röstetal får lotten avgöra.

§ 9 Motioner

Motion från medlem till årsmötet ska ha kommit till styrelsen senast fyra veckor före årsmötet. Styrelsen ska till årsmötet lämna yttrande över inkomna motioner.

Motion från medlem i fråga som bör beslutas på förbundsmöte inom Svenska Pistolskytteförbundet ska ha kommit till styrelsen senast den 1 november året före förbundsmötet. Föreningen avgör, om möj- ligt vid allmänt medlemsmöte, om motion ska sändas till pistolskyttekretsen. Motion från föreningen till kretsen ska ha kommit till kretsstyrelsen senast den 1 december samma år.

§ 10 Extra årsmöte

Föreningens styrelse kan kalla till extra årsmöte när en fråga av vikt kräver det. Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmöte när en revisor begär det eller när minst en tiondel av föreningens röstberättigade medlemmar begär det. En sådan begäran ska vara skriftlig och motiverad.

När styrelsen har tagit emot en begäran som fyller de nämnda kraven ska styrelsen inom två veckor kalla

(5)

medlemmarna till extra årsmöte. Det extra årsmötet ska hållas tidigast inom två veckor och senast inom två månader från kallelsen. Med kallelsen ska följa förslag till dagordning för årsmötet. Vid extra årsmöte får endast beslutas i de frågor som orsakat mötet och som står på dagordningen.

Underlåter styrelsen – trots att en begäran om extra årsmöte fyller de nämnda kraven – att kalla till det extra årsmötet får den som begärt årsmötet i stället utföra kallelsen. Detsamma gäller om styrelsen har avgått.

I övrigt gäller reglerna för ordinarie årsmöte.

§ 11 Styrelsens sammansättning

Styrelsen består av ordförande och .... övriga ledamö- ter. Ordföranden väljs av årsmötet för ett år. Övriga ledamöter väljs av årsmötet för ett eller två år.

Som ersättare för ledamöterna väljer årsmötet minst två suppleanter, som inträder i styrelsen när ledamot har förhinder. Suppleanter väljs för ett eller två år. Av- går ledamot före mandattidens utgång inträder suppleant i dennes ställe fram till nästa årsmöte i den ordning suppleanterna valts vid årsmötet.

Om inte årsmötet har utsett befattningarna så utser styrelsen inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör. Styrelsen tillsätter även de övriga befattningar som behövs och får adjungera personer till styrelsen.

Adjungerad har inte rösträtt men kan i övrigt få de befogenheter styrelsen bestämmer.

§ 12 Styrelsens beslutsförhet

Styrelsen är beslutsför när alla ledamöter och suppleanter har kallats och minst hälften av ledamöterna är närvarande, inklusive suppleanter som har trätt i ledamots ställe.

För alla beslut krävs att minst hälften av de avgivna rösterna stöder beslutet – dock minst tre. Vid lika rös- tetal har ordföranden utslagsröst. Endast närvarande får rösta och röstning får inte ske genom ombud.

I brådskande ärenden får ordföranden använda sig av telefon, post eller e-post för att få ett tillräckligt stöd för ett beslut. Ett sådant beslut ska anmälas vid nästa styrelsemöte.

§ 13 Styrelsens sammanträden

Kallelse till styrelsemöte med dagordning bör tillstäl- las alla ledamöter och suppleanter senast en vecka före sammanträdet.

Vid styrelsens sammanträden förs protokoll som tar upp närvaron, fattade beslut och annat som styrelsen anser ska tas in i protokollet. Är någon röstberättigad av annan mening än styrelsen har han eller hon rätt att få denna mening antecknad i protokollet eller att få lämna en skriftlig reservation som bilaga till protokollet.

Protokollet undertecknas av den som fört protokollet och justeras av ordföranden. Om någon som var röstberättigad vid sammanträdet anser att protokollet borde ha utformats på ett annat sätt så har han eller hon rätt att få sin mening noterad i nästa protokoll.

Med närvarande vid sammanträde menas även den som deltar genom videokonferens eller motsvarande om personen har samma förutsättningar som andra att delta i diskussioner och beslut.

§ 14 Styrelsens åligganden Det är styrelsens uppgift att

– leda föreningens verksamhet i enlighet med föreningens ändamål, årsmötets beslut och stadgarna i övrigt

– bereda de ärenden som ska avgöras av årsmötet, verkställa årsmötets beslut och redovisa verksamheten för årsmötet

– avgöra frågor om medlemskap i föreningen – besluta i frågor om disciplinära åtgärder – ordna tävlingar och skjutövningar

– besluta i frågor om intyg om behov av vapen – förvalta föreningens egendom

– tillse att gällande beslut av myndighet i miljöfrågor respekteras av föreningen

– före januari månads utgång överlämna styrelsens protokoll och räkenskaper för det gångna året för revision

– inom föreskriven tid sända in årsrapport och betala föreningens avgifter till förbundet – inklusive avgifter för aktiva medlemmar – och kretsen

– inom föreskriven tid rapportera vilka medlemmar som kvalificerat sig för skytteutmärkelser och för riksmästarklassen

§ 15 Firmateckning m.m.

Föreningens firma tecknas av styrelsen, eller om styrelse så beslutar, av en eller flera andra personer.

Beslut om vem som tecknar firman ska tas in i styrelseprotokoll. Om en person ensam tecknar firman kan styrelsen lämpligen begränsa teckningsrätten till särskilt ändamål.

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i vissa grupper av ärenden till sektionsledare, sektion, kommitté eller annat organ eller till enskild medlem.

§ 16 Verksamhets- och räkenskapsår

Föreningens verksamhets- och räkenskapsår ska vara kalenderår.

§ 17 Revision

För granskning av föreningens verksamhet ska årsmö- tet på ett år utse minst en revisor och en suppleant för revisorn. Revisor har rätt att fortlöpande få ta del av föreningens räkenskaper, protokoll och övriga hand-

(6)

lingar och att närvara vid styrelsens sammanträden.

Styrelsen ska senast den sista januari överlämna för- eningens protokoll och räkenskaper för det gångna året till revisor och vid behov även överlämna fören- ingens övriga handlingar.

Revisionsberättelsen ska lämnas till styrelsen senast två veckor före årsmötet. Berättelsen ska ta upp frå- gan om styrelsens ansvarsfrihet.

§ 18 Valberedning

Årsmötet bör utse en valberedning som är vald fram till nästa årsmöte. Mötet bestämmer antal ledamöter och ev. suppleanter och kan utse en sammankallande ordförande. I annat fall utser valberedningen ordfö- rande inom sig och meddelar föreningens styrelse.

Ledamot eller suppleant i valberedningen får inte vara ledamot eller suppleant i föreningens styrelse.

Föreningens styrelse ska i god tid //viss dag// meddela valberedningen vilka personer som är i tur att avgå, avsägelser och annat som kan vara nämnden till hjälp i dess arbete.

Ledamot i valberedningen har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden och att läsa styrelsens protokoll.

Valberedningen bör senast två veckor före årsmötet meddela styrelsen vilka personer som nämnden avser att föreslå årsmötet att utse.

Om valberedningen anser lämpligt att någon i beredningen föreslås till styrelsen eller som suppleant i styrelsen, har denne att omgående lämna sitt uppdrag i valberedningen.

§ 19 Överklagande

Årsmötets och styrelsens beslut kan överklagas av medlem i föreningen. Den som har nekats medlemskap kan överklaga det beslutet. Hur överklagande ska behandlas avgörs av styrelsen. Styrelsens beslut i den delen kan inte överklagas. Överklagande sker till kretsen eller till annan organisation som föreningen är ansluten till, beroende på ärendets karaktär. Ett över- klagande ska ges in till föreningens styrelse inom tre veckor från det att beslutet slutjusterades. Styrelsen vidaresänder överklagandet till överinstansen med ett eget yttrande och aktuella handlingar så snart möjligt och senast inom två veckor efter att överklagandet kom in.

§ 20 Sektioner

Beslut om bildande eller nedläggning av sektion fattas av föreningens årsmöte eller extra årsmöte.

§ 21 Tvist

Talan i tvist mellan medlem och föreningen får inte väckas vid allmän domstol. Sådan tvist ska om möj- ligt lösas genom medling. Om medlingen inte lyckas ska tvistefrågan hanteras på samma sätt som ett över- klagande.

§ 22 Ändring av stadgarna m m

Förslag till ändring av stadgarna kan lämnas av fören- ingens styrelse eller av medlem i föreningen.

Föreningens stadgar kan bara ändras av årsmötet.

För att gälla ska beslutet om ändring tas med acklamation, dvs. ingen röstberättigad säger nej, eller vid votering, då mer än 2/3 av de avgivna rösterna ska läggas för förslaget om ändring.

Styrelsen har att överlämna protokollet från års- mötet och de nya stadgarna till kretsstyrelsen – och om så krävs till andra organisationer som föreningen är ansluten till – för godkännande. Kan kretsstyrelsen inte avgöra frågan har den att överlämna aktuella handlingar med eget yttrande till förbundet.

Frågan om hur föreningens stadgar ska tolkas prö- vas i första hand av årsmötet. Om årsmötet inte kan lösa en fråga med hjälp av stadgarna har årsmötet att följa allmänna svenska föreningsrättsliga principer.

Detsamma gäller föreningsstyrelsen, om den inte väl- jer att överlämna frågan till årsmötet.

§ 23 Upplösning av föreningen

Förslag om upplösning av föreningen får bara läggas till ett ordinarie årsmöte och frågan ska då finnas på dagordningen som bifogas den stadgeenliga kallelsen till årsmötet. Ett förslag om upplösning av föreningen ska vara skriftligt och motiverat.

För upplösning av föreningen krävs beslut av års- mötet med minst två tredjedelar av antalet avgivna och godkända röster.

Beslutar årsmötet om upplösning av föreningen ska mötet även besluta om hur föreningens tillgångar ska användas. Tillgångarna får inte delas ut till enskilda personer utan ska användas för ändamål som främjar pistolskytte. Mötet ska också besluta om hur fören- ingens handlingar ska bevaras, som att överlämnas till arkiv eller till annan förening som övertar föreningens verksamhet.

De förbund och andra organisationer som fören- ingen är ansluten till ska så snart möjligt underrättas om årsmötets beslut om upplösning genom kopior av protokollet från årsmötet, revisionsberättelse och av- slutande balans- och resultaträkningar.

Om föreningens ekonomi är så instabil att det är uppenbart att föreningens förfallna skulder överstiger tillgångarna har föreningens styrelse att kalla till extra årsmöte för att besluta om extra uttaxering eller att på annat sätt säkra föreningens fortsatta existens eller om annan utväg ej finns, begära föreningen i konkurs.

(7)

Stadgar

för ... pistolskyttekrets, nedan kallad kretsen, antagna vid årsmötet den ...

... och godkända av Svenska Pistolskytteförbundets styrelse den ...

§ 1 Kretsens uppgift

Kretsen, med säte i ... , är regional organisation för Svenska Pistolskytteförbundet och för de föreningar anslutna till förbundet som finns inom kretsens geografiska område. Dessa föreningar är också kretsens medlemmar.

Kretsens uppgift är att främja och utveckla skyttet med pistol och och revolver och därvid följa de beslut och anvisningar som meddelas av Svenska Pi- stolskytteförbundets förbundsmöte, förbundsstyrelse och andra organ.

Kretsen kan på grund av sin anslutning till förbun- det ha att följa de regler som gäller för de frivilliga försvarsorganisationerna.

§ 2 Kretsens organisation

Kretsens högsta beslutande organ är årsmötet. Ombu- den till årsmötet utses av de i kretsen ingående fören- ingarna.

Kretsens styrelse bereder och verkställer årsmötets beslut och är kretsens beslutande organ när årsmötet inte är samlat.

Kretsens stadgar ska ha samma lydelse som förbun- dets normalstadgar för pistolskyttekrets, dock framgår av 16 § i vilka avseenden kretsen kan anpassa stadgarna efter de praktiska förutsättningarna inom kretsen.

§ 3 Årsmöte

Ordinarie årsmöte hålls före mars månads utgång på tid och plats som styrelsen bestämmer.

Kallelse till mötet med dagordning ska skickas till medlemsföreningarna senast tre veckor före mötet per post eller e-post till föreningens officiella adress eller på annat säkert sätt.

Detsamma gäller styrelsens verksamhetsberättelse, årsbokslut, revisionsberättelse, budgetförslag, styrelsens förslag i övrigt, motioner, propositioner och motioner till förbundsmötet, valberedningens förslag och övriga aktuella handlingar.

§ 4 Ärenden vid ordinarie årsmöte

Vid ordinarie årsmöte är nedanstående ärenden obli- gatoriska på dagordningen. Styrelsen bestämmer vil-

ka övriga ärenden som ska tas upp på dagordningen.

Endast frågor som finns på dagordningen får tas upp till beslut.

1) Upprop och fastställande av röstlängd 2) Val av ordförande och sekreterare vid mötet 3) Val av två justeringsmän att jämte ordföranden justera protokollet

4) Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt 5) Fastställande av dagordningen 6) Styrelsens verksamhetsberättelse 7) Redovisning av årsbokslutet

8) Föredragning av revisionsberättelsen 9) Fråga om styrelsens ansvarsfrihet

10) Behandling av styrelsens förslag till årsmötet 11) Behandling av motioner och yttrande över motioner/propositioner som ska sändas till förbundet senast den 31 mars

12) Fastställande av verksamhetsplan, som kan be- gränsas till tävlingsprogram

13) Fastställande av budget och avgifter 14) Val av ordförande i styrelsen

15) Val av styrelseledamöter och suppleanter 16) Val av revisor(er) och suppleant(er) 17) Val av ledamöter i valberedningen

18) Val av ombud och suppleant(er) till förbundsmö- tet

§ 5 Röstning vid årsmöte

Medlemsföreningarna utser var och en sitt ombud till årsmötet. Suppleant får inträda när ombudet inte kan rösta för föreningen. Varje medlemsförening som har sitt ombud eller sin suppleant närvarande har två röster. Förening som har minst 20 aktiva medlemmar har ytterligare en röst för 20-39 aktiva medlemmar, ytterligare en röst för 40-59 aktiva medlemmar osv.

Bestämmande för antal aktiva medlemmar är den redovisning som föreningen lämnat per den 31 december året före årsmötet. Förening som inte har lämnat sin årsredovisning har inte rösträtt vid mötet.

Ledamot i styrelsen har en röst vid årsmötet. Röst- rätt för ny ledamot i styrelsen kan inte inträda förrän protokollet i fråga är justerat. Ledamots rösträtt gäller inte i fråga om ansvarsfrihet för styrelsen, vid val av revisor eller i annan fråga där ledamoten kan ha ett personligt intresse. Ledamot får inte rösta både som ombud för sin förening och som ledamot i styrelsen.

Suppleant i kretsstyrelsen som trätt in i ledamots stäl- le vid årsmötet övertar rätten att rösta under samma förutsättningar som nyss sagts och är då att se som ledamot.

Förbundsstyrelsens förslag till

Normalstadgar för Pistolskyttekrets

till årsmötet den 13 juni 2010

(8)

Har årsmötet kallats i rätt ordning har mötet besluts- förhet med det antal ombud och ledamöter i styrelsen som kommit till mötet.

En förening får inte dela upp sina röster utan rös- tar som en enhet. Förening får inte ha fullmakt från annan förening att rösta på årsmötet. Styrelseledamot får endast rösta vid personlig närvaro vid mötet.

Årsmötet beslutar med öppen omröstning. Vid val kan omröstning vara sluten om någon röstberättigad begär det. Årsmötets beslut fattas med acklamation eller efter votering om någon begär det. Val avgörs genom att den som fått högsta antalet röster utses.

Vid omröstning i andra frågor krävs för beslut absolut majoritet, vilket innebär mer än hälften av antalet avgivna röster.

Vid lika röstetal gäller den mening som mötesord- föranden biträder, om ordföranden har rösträtt. Om ordföranden inte har rösträtt vid lika röstetal avgör lottning. Om rösterna är lika vid val gäller lottning.

Medlem i förening i kretsen har rätt att närvara vid årsmötet. Mötet kan medge sådan person yttrande- och förslagsrätt.

§ 6 Motioner till årsmötet

Endast kretsens medlemsföreningar har rätt att fram- ställa motioner till årsmötet. Motion ska ha kommit in till kretsstyrelsen senast den 1 december året före årsmötet. Styrelsen avgör, efter samråd med fören- ingarna, vilka motioner som ska sändas till förbunds- mötet. Dessa ska senast den 1 februari med yttrande sändas till FS.

§ 7 Extra årsmöte

Styrelsen kan kalla medlemsföreningarna till extra årsmöte. Styrelsen är skyldig att kalla till extra årsmö- te när revisor begär det eller när minst en tredjedel av föreningarna begär det för behandling av viss fråga.

En sådan begäran ska vara skriftlig och motiverad.

När styrelsen har tagit emot en begäran som uppfyller nämnda krav ska styrelsen inom två veckor kalla till extra årsmöte som ska hållas senast inom två må- nader från kallelsen. Kallelse med förslag till dagordning ska tillställas föreningarna senast två veckor före mötet.

Om kretsstyrelsen inte kallar till ett extra årsmöte på sätt ovan sägs får förening inom kretsen kalla till mötet.

Vid extra årsmöte får endast behandlas den fråga eller de frågor som är orsak till mötet. Om rösträtt vid extra årsmöte, beslutsförhet m m gäller i övrigt vad som ovan har sagts om ordinarie årsmöte.

§ 8 Styrelsen

Kretsstyrelsen består av

– ordförande, vald av årsmötet för ett år

– minst fyra andra ledamöter, valda av årsmötet för ett eller två år.

Som ersättare för ledamot ska årsmötet välja minst två suppleanter för ett eller två år.

Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör samt de övriga befattningar som behövs. Styrelsen får till sig adjungera personer för speciella uppgifter och även representanter för andra organisationer. Adjungerad person har inte rösträtt, men får yttra sig och har, om styrelsen så beslutar, även förslagsrätt.

Styrelsen är beslutsför när samtliga ledamöter har kallats och då minst halva antalet ledamöter är närva- rande, varvid suppleant medräknas som ledamot. För alla beslut krävs att minst hälften av de röstande är ense om beslutet – dock minst tre.

Vid lika röstetal gäller den mening som mötesord- föranden biträder. Röstning i styrelsen får inte ske genom ombud.

Med närvarande vid sammanträde menas även den som deltar genom videokonferens eller motsvarande om personen har samma förutsättningar som andra att delta i diskussioner och beslut.

Kallelse till styrelsemöte med dagordning ska till- ställas samtliga ledamöter och suppleanter senast en vecka före mötet. Ledamot som har förhinder ska sna- rast anmäla detta till den i styrelsen som samordnar kallelserna enligt vad styrelsen bestämt.

Vid styrelsens sammanträden ska föras protokoll, som undertecknas av mötets sekreterare och justeras av mötesordföranden. Har någon röstberättigad annan mening än majoriteten så ska det antecknas till protokollet.

Om ordföranden finner det nödvändigt kan bråd- skande ärende avgöras genom skriftlig omröstning (även e-post) eller vid telefonsammanträde. Ett sådant beslut ska anmälas vid det närmast därefter följande styrelsemötet.

Styrelsen får överlåta sin beslutanderätt i enskilda ärenden eller i en typ av ärenden till verkställande utskott, tävlingskommitté eller annat liknande organ eller till särskild person. Sådan delegation fråntar inte styrelsen ansvaret för fattade beslut. Den som har fattat beslut med stöd av delegation har skyldighet att anmäla beslutet till styrelsen i den ordning styrelsen bestämmer.

§ 9 Styrelsens åligganden Det ligger på kretsens styrelse att

– under Svenska Pistolskytteförbundet samordna och stimulera verksamheten i kretsens föreningar och vara ett stöd för föreningarna

– ordna mästerskap, kretstävlingar och annan täv- lingsverksamhet över klubbnivå, fastställa kretsens tävlingsprogram och medverka vid landsdelsmöte

(9)

– samordna utbildning och främja rekrytering av ung- domar och andra nya skyttar

– utse ombud och suppleanter till förbundsmötet om inte årsmötet har utsett dessa

– besvara remisser från förbundet

– i samråd med föreningarna avgöra vilka motioner som ska sändas till FM

– senast den 2 maj sända in årsredovisningen och re- visionsberättelsen till förbundet

– föreslå förbundsstyrelsen åtgärder som kan utveckla verksamheten

– på begäran av FS göra utredningar och avge yttranden samt i övrigt biträda förbundet

– i samarbete med förbundet övervaka att föreningar- na lämnar årsrapporter och betalar stadgade avgifter – besluta i frågor som kan överklagas till kretsen – sända ut årsmötets protokoll till kretsens föreningar och meddela föreningarna de beslut som styrelsen har tagit

– besluta om antagning och uteslutning av förening i kretsen samt godkännande av namnändring eller annan stadgeändring hos förening i kretsen

– att bistå kretsens föreningar i miljöfrågor

– i övrigt besluta i och hantera frågor som enligt dessa stadgar och Svenska Pistolskytteförbundets stadgar, anvisningar och beslut ligger på kretsstyrelsen.

Har styrelsen beslutat att godkänna en förenings namnändring eller beslutat i annat ärende som rör förenings förhållande till förbundet så ska förbundet omedelbart underrättas.

§ 10 Uteslutning av förening

Kretsstyrelsen kan besluta om uteslutning av förening i kretsen om

– föreningen under två på varandra följande år under- låtit att betala fastställd avgift till kretsen

– föreningen under två på varandra följande år inte har lämnat föreskriven årsrapport

– föreningen har antagit stadgar som inte kan godkän- nas av kretsen och inte heller därefter inom rimlig tid verkat för att få stadgar som kan godkännas av kretsen– föreningen i övrigt uppenbart har motarbetat Svens- ka Pistolskytteförbundets verksamhet eller ändamål eller skadats förbundets eller kretsens intressen.

Om möjligt bör kretsstyrelsen innan en förening utesluts ge föreningen möjlighet att förklara sig.

§ 11 Firmateckning och räkenskapsår

Kretsens firma tecknas av styrelsen eller, om styrelsen så beslutar, av två styrelseledamöter i förening eller var för sig. Styrelsen kan också utse person att teckna kretsens firma för särskilt ändamål.

Kretsens räkenskapsår och verksamhetsår är kalen- deråret.

§ 12 Revision

För granskning av kretsens verksamhet och medels- förvaltning utser årsmötet minst en revisor samt en suppleant för varje revisor. Revisor har rätt att fortlö- pande ta del av kretsens räkenskapsmaterial, protokoll och övriga handlingar som gäller kretsens verksamhet. Revisor har rätt att närvara vid styrelsens möten.

Styrelsen ska senast den 1 februari överlämna protokoll, årsbokslut och räkenskapsmaterial för det gångna året till revisorn.

Revisionsberättelsen ska överlämnas till styrelsen senast den 1 mars. I berättelsen ska styrelsens ansvarsfrihet tillstyrkas eller avstyrkas.

Årsmötet utser en valberedning som består av en sammankallande ordförande och minst två andra ledamö- ter. Årsmötet utser ordförande eller överlåter till beredningen att utse ordförande inom sig. Årsmötet kan utse förening inom kretsen att inom sig utse ledamot i valberedningen.

Ledamot i valberedningen får inte vara ledamot eller suppleant i kretsstyrelsen. Den som avgår ur styrelsen kan dock utses till ledamot i valberedningen. Om valberedningen avser att inom sig nominera någon till ledamot eller suppleant i styrelsen så har denne att med omedelbar verkan lämna beredningen. Ledamot i valberedningen bör inte samtidigt vara ledamot eller suppleant i annan skytteorganisations riks- eller distriktsstyrelse. Ledamot i valberedningen har rätt att närvara vid styrelsens sammanträden.

Styrelsen ska senast sex veckor före årsmötet meddela valberedningens ordförande vilka valda personer som är i tur att avgå, avsägelser och annat som kan vara beredningen till hjälp i dess arbete.

Valberedningen ska senast fyra veckor före årsmö- tet meddela styrelsen sitt förslag.

Kretsårsmötets och kretsstyrelsens beslut kan över- klagas av förening som är medlem i kretsen. Fören- ingen företräds av sin styrelse. Även enskild medlem i förening i kretsen kan överklaga sådana beslut. Över- klagandet sker till förbundets överklagandenämnd och ges in till kretsen. Nämndens beslut kan inte över- klagas. Innan nämnden tar ställning bör kretsstyrelsen ha fått möjlighet att yttra sig.

Ett överklagande ska ha kommit in till förbundet inom tre veckor efter det att protokollet med beslutet slutjusterades under förutsättning att protokollet har sänts ut till berörda föreningar inom en vecka efter slutjusteringen. I annat fall gäller tre veckor från det att protokollet sändes ut.

Talan i tvist mellan medlem och kretsen eller mellan förening och kretsen får inte väckas vid allmän

(10)

domstol. Sådan tvist ska – om medling inte lyckas – överlämnas till förbundets överklagandenämnd.

§ 15 Tolkning av stadgarna

Om årsmötet inte kan lösa en fråga med hjälp av stadgarna, eller få vägledning av Svenska Pistolskyt- teförbundets stadgar och övriga bestämmelser, har årsmötet att följa allmänna svenska föreningsrättsliga principer. Detsamma gäller kretsstyrelsen, om den inte väljer att överlämna frågan till årsmötet. Kretsen kan också begära yttrande om stadgarnas tolkning från förbundets överklagandenämnd.

§ 16 Stadgeändring

Dessa stadgar är avsedda att innehålla bestämmelser som är gemensamma för alla pistolskyttekretsar. Det medför att kretsens stadgar ska ändras när förbunds- mötet har beslutat om ändring i normalstadgarna för pistolskyttekrets.

Följande frågor är dock fria för kretsen att besluta:

– Årsmötet bestämmer i vilken ort kretsen ska ha sitt säte.

– Styrelsen beslutar om firmateckning.

– Styrelsen bestämmer om årsmötet – inom ramen för

§ 3 – och hur föreningarna ska kallas.

– Årsmötet kan behandla fler ärenden än de som står i § 4.

– Årsmötet beslutar hur många ledamöter och suppleanter som ska ingå i styrelsen och ledamöternas man- dattid. Det är lämpligt att hälften av ledamöterna väljs på två år.

– Styrelsen fördelar uppgifterna inom sig och kan om- fördela arbetet under verksamhetsåret.

– Styrelsen utser någon sammankallande som tar emot anmälan om förhinder vid styrelsemöten och som ser till att mötet når beslutsförhet.

– Styrelsen beslutar om sin organisation men bör tän- ka på att styrelsens ansvar som regel är kollektivt.

– Årsmötet bestämmer antal revisorer och därmed också antal suppleanter.

– Årsmötet bestämmer hur många som ska ingå i valberedningen och kan utse ordförande eller överlämna det till nämnden eller låta förening utse ledamot.

När förbundsmötet har ändrat normalstadgarna så ligger det på kretsstyrelsen att föra upp frågan om stadgeändring vid nästa årsmöte.

Årsmötet beslutar om ändring i dessa stadgar. För beslut krävs att minst två tredjedelar av de avgivna rösterna stöder förslaget.

§ 17 Förändring av kretsen

En pistolskyttekrets är föreningarnas och förbundets regionala organ och är därför beroende av vad för- bundsmötet beslutar i fråga om regional indelning. En krets kan inte utträda ur Svenska Pistolskytteförbun-

det. Det ligger på förbundsmötet att besluta om vilka kommuner eller regionala områden som ska ingå i en krets. FM beslutar om nedläggning av en krets och om uppgående i en annan krets.

Om det blir fråga om upplösning av en krets på initiativ av förbundsmötet har kretsen att på årsmöte besluta om upplösning och om hur kretsens tillgångar ska användas. Tillgångarna får bara användas för att överföras till annan krets eller för annat ändamål som anges i § 1 i förbundets stadgar. Årsmötet ska också besluta om hur kretsens handlingar ska bevaras, som att överlämnas till annan krets som övertar kretsens verksamhet, eller till arkiv.

Protokoll från årsmötet, bokslut och revisionsberät- telse ska senast två månader efter årsmötet tillställas förbundet.

(11)

Dessa stadgar antogs vid konstituerande möte den 14 mars 1936. Den senaste stadgeändringen antogs vid ordinarie förbundsmöte den 13 juni 2010.

§ 1 Förbundets uppgift

Svenska Pistolskytteförbundet (SPSF) är riksorgani- sation för landets föreningar som driver verksamhet med pistolskytte inom de grenar som förbundet har på sitt program (nationellt skytte).

Förbundets uppgift är att främja och utveckla skyttet med pistol och revolver och därmed verka för ökad skjutskicklighet och en ansvarsfull och säker hantering av vapnen.

Riktlinjerna för förbundets verksamhet är samlade i policydokument som är bilaga till dessa stadgar.

Förbundet är en frivillig försvarsorganisation. Som anslutna till förbundet kan även kretsar och fören- ingar ha att följa de regler som gäller för de frivilliga försvarsorganisationerna.

Förbundet har sitt säte i Stockholm.

§ 2 Organisation

Grunden för verksamheten är de till förbundet anslutna föreningarna. Föreningarna är områdesvis sam- manslutna till pistolskyttekretsar, som är förbundets regionala organ. Kretsarna samverkar i fyra landsde- lar, Syd, Väst, Öst och Nord. Kretsarnas och landsde- larnas geografiska områden bestäms av förbundsmö- tet (FM).

Föreningarna är medlemmar i sin pistolskyttekrets och utser ombud till kretsens årsmöten. Kretsens års- möte utser ombud till FM.

Förbundsmötet är högsta beslutande organ inom förbundet och dess beslut kan bara ändras av FM. När FM inte är samlat är förbundets styrelse (FS) förbun- dets beslutande och verkställande organ. Förbunds- styrelsen har ett verkställande utskott (VU) vars be- slutanderätt bestäms av FS (delegation).

§ 3 Stadgar och ansvar

Till förbundet anslutna föreningar är i sin verksamhet med nationellt skytte skyldiga

– att följa dessa stadgar,

– att ha egna stadgar som godkänts av pistolskyttekretsen

– att utan dröjsmål följa de beslut som fattas av FM, FS och andra förbundets organ och som framgår av protokoll, skjuthandbok och liknande

– att följa de bestämmelser som utfärdas av myndighet– att till förbundet betala den årsavgift som bestämts av FM

– att till sin pistolskyttekrets betala den årsavgift som kretsens årsmöte bestämt, och

– att varje år rapportera om sin verksamhet under fö- regående år.

Pistolskyttekrets är skyldig – att följa dessa stadgar,

– att ha egna stadgar som stämmer överens med för- bundets normalstadgar för pistolskyttekrets,

– att utan dröjsmål följa de beslut som fattas av FM, FS och andra förbundets organ och som framgår av protokoll, skjuthandbok och liknande

– att följa de bestämmelser som utfärdas av myndighet. Om en pistolskyttekrets inte längre förmår att full- göra sina uppgifter har FS möjlighet att vidta de åt- gärder som behövs för att få kretsen att återuppta sin verksamhet.

§ 4 Kallelse till förbundsmöte

Ordinarie förbundsmöte ska hållas årligen före juni månads utgång på tid och plats som FS bestämmer.

Kallelse med dagordning ska tillställas kretsarna med post, e-post eller på annat lämpligt sätt minst fyra veckor före mötet.

Verksamhetsberättelse, årsbokslut, revisionsberät- telse, budgetförslag och övriga aktuella handlingar som motioner med FS yttranden samt propositioner ska tillställas kretsarna minst fyra veckor före mötet.

Valberedningens förslag ska tillställas förbundet senast sex veckor före förbundsmötet.

§ 5 Ärenden vid ordinarie förbundsmöte

Vid ett ordinarie FM ska följande ärenden förekom- ma:1. Upprop och fastställande av röstlängd

2. Val av mötesordförande 3. Val av mötessekreterare

4. Val av två personer att jämte ordföranden justera protokollet och vara rösträknare

5. Fråga om mötet har utlysts på rätt sätt 6. Fastställande av dagordningen

7. Redovisning och behandling av styrelsens verk- samhetsberättelse

8. Redovisning och behandling av styrelsens årsboks- lut (resultat- och balansräkning)

9. Föredragning av revisionsberättelsen 10. Frågan om ansvarsfrihet för styrelsen 11. Behandling av styrelsens propositioner 12. Behandling av kretsarnas motioner

13. Fastställande av reviderad budget för det räken-

Förbundsstyrelsens förslag till nya stadgar för

Svenska Pistolskytteförbundet

till årsmötet den 13 juni 2010

(12)

skapsår som är påbörjat och preliminär budget för nästa räkenskapsår.

14. Fastställande av föreningarnas årsavgift för nästa räkenskapsår

15. Val av förbundets ordförande

16. Val av ordförande i förbundsstyrelsen

17. Val av övriga ledamöter i förbundsstyrelsen samt suppleanter

18. Val av två revisorer och två revisorsuppleanter 19. Val av ordförande i valberedningen samt de kretsar som ska utse ledamöter i beredningen.

Ett ärende som inte står på dagordningen får behandlas av årsmötet, men för att ett beslut ska kunna fattas i ärendet krävs att minst tre fjärdedelar av de avgivna rösterna är för att ärendet ska tas upp för beslut på årsmötet.

FM får utse hedersledamot i förbundet.

§ 6 Röstning vid förbundsmöte

Varje pistolskyttekrets har vid FM ett ombud som kan ha en eller två suppleanter. Ombud eller suppleant får inte tillhöra FS.

Varje krets har två röster. Krets som har minst 200 aktiva medlemmar i anslutna föreningar har ytterligare en röst för 200-399 aktiva medlemmar, ytterligare en röst för 400-599 aktiva medlemmar osv.

Bestämmande för antal aktiva medlemmar och anslutna föreningar är den redovisning som lämnats av föreningarna per den 31 december året före förbunds- mötet. Förening som inte redovisat eller som inte har betalt sin avgift till förbundet får inte inräknas i kretsens röstunderlag.

Krets får inte dela upp sina röster utan röstar som en enhet.

Ledamot i FS har en röst vid FM. Ledamot får inte rösta genom ombud. Suppleant i FS som trätt in i ledamots ställe vid FM övertar rätten att rösta. Ledamot i FS eller inträdd suppleant får inte rösta i frågor som berör FS förvaltning eller delta i val av styrelse eller revisorer.

FM har beslutsförhet med det antal röstande som efter kallelse i korrekt ordning deltar i mötets beslut.

FM beslutar med öppen omröstning. Vid val ska sluten omröstning genomföras om någon röstberätti- gad begär det.

Om inte annat sägs i dessa stadgar avgörs alla frå- gor med enkel majoritet. Vid lika röstetal har mötets ordförande utslagsröst. Vid val ska vid lika röstetal lotten avgöra.

För varje beslut ska när så krävs anges den tidpunkt från vilken beslutet gäller.

§ 7 Motioner till förbundsmötet

Endast pistolskyttekretsarna har rätt att lägga motioner till FM. Motioner får bara läggas till ett ordinarie

FM. En motion ska ha kommit in till FS senast den 1 februari för att kunna behandlas vid FM. Inkomna motioner sänds av FS till kretsarna i den första hela veckan i februari för att kunna tas upp vid de ordinarie årsmötena i kretsarna. Om FS yttrande över motio- nerna finns en regel i § 4.

§ 8 Propositioner till förbundsmötet

Förbundsstyrelsens förslag till FM ska ha tillställts kretsarna i den första hela veckan i februari och vara kända för föreningarna när kretsarna håller sina ordinarie årsmöten i mars.

Om FS anser att en ny fråga, som bör behandlas av FM, har blivit aktuell senare än som nyss sagts så har FS att så snart ske kan och om möjligt i samband med kallelsen till FM meddela kretsarna sitt förslag till beslut. Om frågan finns på dagordningen i kallelsen till FM kan frågan behandlas utan den beslutsordning som sägs i 5 § andra stycket.

§ 9 Extra förbundsmöte

FS kan kalla kretsarna till extra möte. FS är skyldig att kalla kretsarna till ett extra förbundsmöte när för- bundets revisor begär det eller när minst en tredjedel av kretsarna begär det för behandling av en viss fråga.

En sådan begäran ska vara skriftlig och motiverad.

När FS har tagit emot en begäran som uppfyller nämnda krav ska FS inom fyra veckor kalla till extra förbundsmöte som ska hållas senast inom två måna- der från kallelsen. Med kallelsen ska följa ett förslag till dagordning för mötet.

Vid ett extra förbundsmöte får endast behandlas den fråga eller de frågor som är orsak till mötet. Om rösträtt vid mötet, beslutsförhet m.m. gäller i övrigt vad som ovan har sagts om ordinarie FM.

§ 10 Förbundets ledning

Förbundets främste företrädare är förbundsordföran- den som särskilt har att företräda förbundet i officiella sammanhang och om möjligt leda förhandlingarna vid förbundets årsmöten. Förbundsordföranden väljs av FM för ett år och har rätt att deltaga i styrelsens verksamhet i alla avseenden men saknar rösträtt.

Förbundsstyrelsens ordförande leder styrelsearbetet och har en verkställande funktion tillsammans med det verkställande utskottet och generalsekreteraren, som även förestår kansliet.

§ 11 Förbundsstyrelsens sammansättning Förbundets styrelse består av

– styrelsens ordförande, vald av FM för ett år

– tio ordinarie ledamöter, valda av FM på två år. Om möjligt bör hälften av dessa väljas samtidigt.

– fyra suppleanter som inträder i styrelsen vid ordinarie ledamots förfall i den ordning som FM bestämmer.

(13)

Suppleant väljs för ett eller två år av FM.

Försvarsmaktens kontaktperson får delta i styrelsens sammanträden och har då förslags- och yttranderätt.

Generalsekreteraren fungerar som huvudföredra- gande och sekreterare i styrelsen och ansvarar för att FS får relevant information.

Styrelsen får till sig adjungera personer för speciella uppgifter och även representanter för andra organisationer. Adjungerad person har inte rösträtt, men får yttra sig och har, om styrelsen så beslutar, även förslagsrätt.

Styrelsen får inom sig utse vice ordförande och de övriga funktioner som styrelsen anser behövs.

§ 12 Förbundsstyrelsens beslutsförhet m.m.

FS är beslutsför när samtliga ledamöter har kallats senast tio dagar före sammanträdet och då minst tre fjärdedelar av ledamöterna är närvarande, inklusive suppleanter som trätt i ledamots ställe. Under samma förutsättningar kan beslut fattas om minst hälften av antalet ordinarie ledamöter är närvarande och eniga om beslutet. Styrelsens ordförande anses som ordinarie ledamot.

Om ordföranden finner det nödvändigt kan bråd- skande ärende avgöras genom skriftlig omröstning (även e-post) eller vid telefonsammanträde. Sådant beslut ska anmälas vid det närmast därefter följande styrelsesammanträdet och protokollföras.

Vid omröstning fattas beslut med enkel majoritet.

Vid lika röstetal gäller den mening som ordföranden biträder.

Styrelsen sammanträder minst fyra gånger per år.

§ 13 Verkställande utskottet

Styrelsen utser inom sig ett verkställande utskott att ansvara för den löpande verksamheten mellan styrelsens sammanträden och för att förbereda och verkstäl- la FS beslut. Utskottet består av fem ledamöter som inom sig utser ordförande och vice ordförande. Ut- skottets sammansättning kan ändras fortlöpande. För giltighet av ett beslut fordras att minst tre ledamöter är ense.

Generalsekreteraren är ständigt adjungerad till det verkställande utskottet och fungerar som dess sekreterare och huvudföredragande. Även annan person får adjungeras till utskottet.

Det verkställande utskottets protokoll ska anmälas vid FS nästa styrelsemöte.

§ 14 Styrelsens åligganden Det åligger förbundsstyrelsen

– att se till att förbundsmötets beslut verkställs – att bereda de ärenden som ska behandlas av FM – att bestämma tid och plats för förbundsmötet – att fastställa förbundets tävlingsprogram

– att anordna rikstävlingar

– att bestämma reglemente och andra regler för täv- lingsverksamheten

– att förvalta förbundets tillgångar och årligen redovisa föregående års verksamhet

– att till förbundets revisor senast den 31 mars över- lämna samtliga handlingar som behövs för revision – att besluta om och utdela förbundets utmärkelse- tecken

– att lämna förslag på hedersledamot

– att utse ordförande, ledamöter och suppleanter i överklagandenämnden

– att tillsätta förbundets representanter i styrelser och andra organ där SPSF är representerat

– att bestämma om organisationen av och befattningar vid förbundskansliet

– att i frågor av gemensamt intresse samarbeta med andra riksorganisationer

– att i övrigt sköta löpande ärenden och fullgöra de skyldigheter som enligt dessa stadgar ankommer på förbundet.

§ 15 Firmateckning och räkenskapsår

Förbundets firma tecknas av styrelsen och generalsekreteraren, och om styrelsen så beslutar, av två sty- relseledamöter i förening eller var för sig. Styrelsen kan också utse person att teckna förbundets firma för särskilt ändamål.

Förbundets räkenskapsår och verksamhetsår är ka- lenderåret.

§ 16 Revision

Förbundets räkenskaper och förvaltning ska årligen granskas i enlighet med lag och god revisionssed av de revisorer som utses av FM. En av revisorerna ska vara auktoriserad.

Senast fem veckor före ordinarie förbundsmöte ska revisorerna överlämna sin berättelse till styrelsen.

Förbundets valberedning består av ordförande och fyra ledamöter. FM utser årligen två kretsar enlig lö- pande schema som utser representant och suppleant i valberedningen på två år. Som framgår av § 5 utses ordföranden av FM.

Kretsstyrelse ska senast den 1 oktober efter årsmö- tet meddela förbundet vilka personer som har utsetts.

Generalsekreteraren ska därefter kalla valberedningens ledamöter till sammanträde och redovisa kända avsägelser och annat som kan vara till ledning för beredningen.

Valberedningen ska senast sex veckor före ordinarie förbundsmöte meddela generalsekreteraren sitt för- slag. Generalsekreteraren vidarebefordrar på lämpligt sätt förslaget till kretsarna.

(14)

Om valberedningen avser att inom sig nominera någon till ledamot eller suppleant i styrelsen så har denne att med omedelbar verkan lämna beredningen.

Ledamot i valberedningen har rätt att närvara vid för- bundsstyrelsens sammanträden.

Ledamot i valberedningen bör inte samtidigt vara ledamot eller suppleant i annan skytteorganisations riks- eller distriktsstyrelse.

När en medlem i en skytteförening ansluten till för- bundet överklagar ett beslut av en förening så prövas överklagandet av pistolskyttekretsens styrelse om för- eningens styrelse har beslutat att frågan inte ska prö- vas i annan ordning.

Om kretsen anser att den inte bör pröva frågan så ska överklagandet överlämnas med ett eget yttrande till förbundet. Ett beslut av tävlingsanordnare i samband med tävling prövas enligt skjuthandboken.

Om en förening inom kretsen eller medlem i sådan förening överklagar ett beslut av en pistolskyttekrets så ska överklagandet prövas av förbundet.

Ett överklagande av beslut av det verkställande utskottet prövas av FS. Den som berörs av ett beslut av det verkställande utskottet får begära att det överprö- vas av FS.

Ett överklagande ska ha kommit in till den som har sänt ut det justerade protokollet inom tre veckor efter det att protokollet slutjusterades. Den som sänder ut protokollet har att senast inom tre dagar efter slutjusteringen sända ut protokollet till berörda föreningar eller kretsar. Vad gäller en förenings årsmötes- eller styrelseprotokoll så ska medlem som är direkt berörd få del av protokollet eller beslutet så snart som möjligt och övriga medlemmar ska på lämpligt sätt få del av vad årsmötet eller styrelsen har beslutat.

§ 19 Överklagandenämnd

Nämnden består av tre ledamöter, varav en är ord- förande. Nämnden utses av FS efter varje ordinarie förbundsmöte. Ledamöterna ska vara kunniga i frågor som gäller förbundets stadgar och regler i övrigt. FS utser även tre suppleanter att inträda i tur och ordning vid förfall för ledamot.

Nämnden kan sammanträda, men om det är möj- ligt bör nämnden avgöra ärendena på det skriftliga materialet och per telefon eller e-post. Nämnden är beslutsför med tre ledamöter. Beslut om avskrivning av ett ärende när överklagandet är återkallat eller saken förfallen, om inhibition – dvs att ett beslut inte får börja gälla förrän ärendet är prövat av nämnden – och om avvisning av för sent överklagande, får dock fattas av ordföranden ensam.

Om en fråga som har överklagats är av principiellt intresse för förbundet kan nämnden överlämna till FS

att besluta i frågan. I övriga fall är nämndens beslut definitiva och kan inte överklagas.

Pistolskyttekrets, landsdel, förening eller förenings- medlem får inte föra talan vid allmän domstol mot beslut av något av förbundets organ.

§ 20 Landsdelarna

Pistolskyttekretsarna inom landsdelen samverkar för att ordna landsdelsmästerskap och för andra arrang- emang, som t ex landsdelskonferenser.

Möte med de kretsar som ingår i landsdelen ska hål- las minst en gång per år för att besluta om landsdels- mästerskapen minst ett år framåt. Kallelse till möte med en landsdels kretsar sker, om inte landsdelsmötet beslutar annat, i alfabetisk ordning där varje krets kallar till ett möte, och till nästa möte nästa krets osv.

Kallelse ska ske minst fyra veckor före mötet.

Ledamot i FS och GS har rätt att delta i landsdels- möte. Om FS finner att ett möte behövs kan den kalla till mötet.

För att komma till beslut vid landsdelsmöte ska minst hälften av kretsarna vara representerade och de kretsarna ska vara överens om beslutet. Avstår krets från att rösta hindrar det inte att övriga kretsar kommer till ett beslut. Kan kretsarna inte komma överens ska frågan omgående överlämnas till FS.

Beslut vid landsdelsmöte ska protokollföras och sändas till de i landsdelen ingående kretsarna och till förbundet.

FS bestämmer i en arbetsbeskrivning de riktlinjer efter vilka landsdelarna ska verka. Om en landsdel har egna stadgar och styrelse så ska stadgarna stämma överens med vad som sägs i denna paragraf och med den nämnda arbetsbeskrivningen. En landsdel är dock ingen organisatorisk enhet inom förbundet.

§ 21 Tolkning av förbundets stadgar

När det finns tvekan om hur dessa stadgar ska tolkas så hänskjuts frågan i första hand till FM. I brådskande fall får frågan om tolkning i stället avgöras av FS eller av verkställande utskottet.

§ 22 Ändring av förbundets stadgar

Beslut om ändring av förbundets stadgar kan endast fattas av FM om frågan finns med på den dagordning som före förbundsmötet sänts ut till kretsarna. Förslag om ändring får bara lämnas av FS eller av pistolskyttekrets. För giltighet av beslut om ändring av stadgarna krävs beslut av FM med minst 2/3 av antalet avgivna röster.

För beslut om upplösning av förbundet krävs beslut med minst 2/3 av antalet avgivna röster vid två ordinarie FM. Vid beslut om upplösning ska även beslutas om användning av förbundets tillgångar för ändamål som främjar pistolskytte.

(15)

Normalstadgar för Pistolskytteförening är att se som ett ramverk avsett att underlätta främst för nytillkom- na föreningar. Normalstadgarna visar hur SPSF anser att stadgefrågan skall lösas och har utformats för att tillgodose SPSF intressen vad gäller ändamål och administrativa rutiner. Normalstadgarna har även utformats för att möjliggöra att föreningen är ansluten till andra skytteorganisationer (SvSF, IPSC, Svartkruts- federationen m fl). Då detta i vissa fall förutsätter til- lägg till dessa normalstadgar har samtliga paragrafer gjorts dispositiva (inte tvingande). Den förening som en gång har fått sina stadgar godkända av sin krets behöver normalt inte ändra stadgarna enbart på grund av att SPSF ändrar normalstadgarna. Samma princip tillämpas av SvSF (Den s.k. ”farfarsregeln”). Dock ska nya stadgar och stadgeändringar godkännas av kretsen för att äga giltighet. Kommentaren ska vara ett hjälpmedel och förklara meningen med de olika reglerna och ibland ge förslag till alternativa formu- leringar. I kommentaren påtalas speciellt vad en för- ening som önskar vara ansluten såväl till SPSF som SvSF (RF) har att beakta.

Stadgar

Inget hindrar att föreningen kallas klubb e.d. men juridiskt sett är det en (ideell) förening.

Säte i en kommun är ett juridiskt begrepp som be- stämmer var ett bolag, en stiftelse eller en förening hör hemma vid taxering, vilken domstol som är rätt instans osv. Som regel bör en skytteförening ha sitt säte där skjutbanan finns.

Stadgarna ska godkännas av kretsen. Datum för godkännande noteras på härför avsedd rad efter det att kretsen lämnat sitt godkännande.

§ 1 Föreningens uppgift

Första stycket har särskild tyngd eftersom det är grunden för föreningens anslutning till SPSF och till det nationella skyttet. Föreningen lovar att följa förbun- dets regler och beslut i sin verksamhet med nationellt pistolskytte. Man kan se det som en del av ett avtal med förbundet. Nu hindrar det inte att föreningen är ansluten till (har avtal) också med annan skytteorga- nisation. Detta är accepterat och en förening ansluten till SvSF (motsvarande) kan här lägga till ett ändamål som stämmer med SvSF:s (motsvarande) normalstadgar för förening.

Anslutning till en pistolskyttekrets är obligatorisk.

Vilken krets en förening tillhör avgörs av FS om det inte är helt klart att bara en krets kan väljas.

SPSF är en frivillig försvarsorganisation. Förening-

arna kan genom sin anslutning till förbundet komma att få uppgifter inom ramen för den frivilliga försvars- verksamheten och har då att följa de regler som gäller för denna verksamhet.

§ 2 Föreningens organisation

Normalt hålls årsmöte före mars månads utgång men andra tidsgränser är möjliga. Dock bör föreningen ha sitt årsmöte före kretsårsmötet. Detta ger föreningens representanter möjlighet att vid kretsårsmötet fram- föra eventuella synpunkter som kommit fram på för- eningens årsmöte. Årsmötet är av grundläggande betydelse för att föreningen ska fungera. Föreningen ska därför kalla till och genomföra årsmöte varje år.

Styrelsen har det verkställande ansvaret men kan delegera avgränsade uppgifter till andra. Om föreningen är ansluten till flera skytteorganisationer kan det vara en fördel att dela upp ansvaret på olika personer eller sektioner.

§ 3 Medlemskap i förening

Paragrafen skiljer sig en hel del från de mycket enkla krav som finns i RF:s och SvSF:s normalstadgar. Mo- tivet är helt naturligt den speciella verksamhet som skytteföreningarna driver.

Kravet på bosättning bygger på vapenlagstiftningen.

Nu finns det i föreningarna personer som bor i grann- land eller vistas utomlands. Det finns också diplo- matisk personal som formellt inte är bosatt i Sverige.

Därför finns en ventil för kretsstyrelsen att från fall till fall – inte generellt – tillåta medlemskap även för den som inte är bosatt i Sverige. I vilket land en person är medborgare saknar betydelse.

Styrelsen, en sektionsstyrelse eller ett utskott beslutar om medlemskap. Frågan är så viktig att medlemskapet måste kunna verifieras på något sätt, t ex i ett protokoll. Datum har betydelse för t ex sexmånaders- perioden för att få vapentillstånd, för rapporteringen om medlemmar och för avgiftsskyldighet.

Att medlemskap inte kan beviljas juridiska personer är nytt och överensstämmer med RF:s regler.

Medlemmarna registreras oftast i datoriserade med- lemsregister och tävlingsresultat förekommer nästan bara i elektronisk form. Enligt Personuppgiftslagen krävs skriftligt medgivande för att registrera person- uppgifter (något förenklat) och för att det inte ska bli några tveksamheter är det lämpligt att det i medlems- ansökan finns ett medgivande att personuppgifterna får databehandlas. En skriftlig ansökan är också ett legalt dokument, där sökanden lovar att följa fören- ingens regler.

Kommentar till

Svenska Pistolskytteförbundets Normalstadgar för Pistolskytteförening

Version inför årsmötet 2010

(16)

Den som har en gällande vapenlicens har ju prövats av polismyndigheten och kan oftast utan vidare be- dömas vara lämplig som medlem. Men om personen är allmänt känd som en otrevlig typ som skulle kunna skapa en olustig stämning i föreningen så finns det exempel på att styrelsen ändå har kunnat vägra medlemskap. Har styrelsen konkreta skäl – som att sty- relsemedlemmar skulle avgå om sökanden släpptes in – så kan det vara skäl nog att vägra medlemskap.

Att sökanden ska kunna lämna referenser betyder underförstått att referenserna också ska vara positiva.

Bedömningen av nybörjarskyttar är svår. Det får till stor del bli upp till utbildarna att bedöma om personen, framför allt ur säkerhetssynpunkt, har det goda omdöme som krävs för att hantera skjutvapen. Vissa föreningar begär att den sökande uppvisar utdrag ur belastningsregistret. Detta är fullt lagligt men snarare en fråga om rutiner än en stadgefråga. Under alla om- ständigheter är det upp till föreningen om man vill utnyttja denna möjlighet eller inte.

De två strecksatserna om avslag på ansökan är en lätt omarbetning av motsvarande regler i RF:s normalstadgar. Hur man ska kunna känna till sökandens avsikt att motarbeta föreningens ändamål eller intressen redan vid ansökningstillfället är inte alldeles lättbegripligt. Närmast är det väl fråga om personer som är kända för kriminell verksamhet eller som har påtagliga psykiska defekter.

Att ett avslagsbeslut ska vara skriftligt, motiverat, fattat av styrelsen och möjligt att överklaga är i enlighet med normal föreningspraxis och stämmer överens med RF:s och SvSF:s normalstadgar. Dock nämner dessa ingenting om möjligheten att använda e-post.

Principiellt kan en förening anta stadgar som ger styrelsen möjlighet att vägra medlemskap utan mo- tivering och utan appell. Det finns inte någon allmän rätt att bli medlem i en ideell förening. Det är i regel föreningens sak att avgöra vem den vill ha som medlem. Någon diskriminering på grund av religion, ras etc. är dock inte tillåten (se Hemström/Giertz: Fören- ingar 2007 s. 34). Vederbörande kan då att vända sig till domstol, som bara lär ta upp frågan om det gäller diskriminering av något slag. Dock kan en sådan för- ening sannolikt inte bli ansluten till RF (SvSF). En risk med ett blankt avslag är att föreningen vid be- skattningen kan ses som sluten och då bli taxerad. En annan risk är att föreningen går miste om eventuella kommunala bidrag.

Idag finns ingen regel om när medlemskapet ska börja gälla och praxis varierar. Det bör ligga på styrelsen att bestämma tidpunkten. Om styrelsen inte be- stämmer någon dag så anses sökanden ha blivit medlem dagen för styrelsens sammanträde.

En förening kan ha speciella inträdeskrav, som till- hörighet till viss yrkesgrupp, bara gälla anställda vid

ett visst företag eller vara avsedd endast för kvinnor eller veteraner. Detta är tillåtet så länge det inte finns rasistiska eller andra liknande motiv. Vid beskattning- en har en ”enkönad” förening ansetts vara öppen beroende på de speciella förutsättningarna.

Det är även möjligt för en förening att bilda en självständig sektion i en större idrottsförening med

”stadgar” för sektionen som ligger i linje med SPSF:s normalstadgar.

Om en förening ska ses som öppen eller sluten har betydelse ur skattesynpunkt. Vad som står i stadgarna är inte avgörande utan domstolarna ser på hur fören- ingen i praktiken tillämpar sina antagningsregler. Att inte ha rösträtt för passiva medlemmar kan t ex strida mot öppenhetskravet. Om uteslutning sker utan gil- tiga skäl är en förening inte öppen. Se vidare Skatte- verkets ”Handledning för stiftelser, ideella föreningar och samfälligheter” som finns på verkets hemsida.

§ 4 Medlemskapets upphörande m.m.

En medlem i en förening har alltid rätt att med omedelbar verkan säga upp sitt medlemskap. Det ger dock ingen rätt att få tillbaka erlagda avgifter. De ekonomiska krav på medlemmen som föreningen har kvar- står. Däremot kan föreningen inte kräva att den f d medlemmen fullgör något uppdrag han eller hon kan ha haft.

Då de gamla normalstadgarna (2 § sista stycket) ibland har feltolkats så att en medlem skulle ha rätt att kvarstå i två år trots bristande betalning har texten ändrats. Normalt ska en medlem som inte betalar sin årsavgift först få en påminnelse och sedan kunna – vid utebliven betalning – uteslutas.

Om styrelsen inte agerar ska den ändå kunna utesluta en medlem på grund av bristande betalning, som regel då fyra månader efter förfallodagen. Föreningen kan i sina stadgar ha en annan tidsfrist.

Styrelsen kan i övrigt besluta om uteslutning ...

De två första strecksatserna är nya, de två senare är i princip vad som gäller idag och de motsvarar RF/

SvSF:s regler.

Medlem som missköter sig och mister sina licenser kan uteslutas liksom den som är farlig i sitt agerande med vapen, en säkerhetsrisk. Drogpåverkan är natur- ligtvis inte acceptabel. En allvarlig psykisk störning kan vara skäl för uteslutning.

Det finns en utvecklad praxis vad som menas med att motarbeta föreningens intressen. Det räcker inte med att personen anses vara besvärlig eller att han ut- talat sig förklenande om styrelsen eller andra funktio- närer eller är allmänt kritisk mot styrelsen. Medlem får inte uteslutas därför att han med utnyttjande av sin stadgeenliga rätt fört talan mot styrelsebeslut eller av det skälet att han är känd för att hålla på att gällande