Uttrycken vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet har fått ökad tyngd genom en ny bestämmelse i 2010 års skollag. Vetenskaplig grund innebär att kritiskt granska, pröva och sätta enskilda faktakunskaper i ett sammanhang. Beprövad erfarenhet innebär att lärare stödjer sig på erfarenheter som prövats under en längre tid, som är granskad och dokumenterad (Skolverket, 2013).
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i verksamheten
Karin berättar att just vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet egentligen inte är någonting hon tänker på så mycket i det dagliga arbetet. Däremot menar hon att det kommer in på så sätt att hon använder material som är beprövat utifrån erfarenhet. Hon nämner att hon själv arbetar med Gudrun Löwendahls material när hon gör kartläggnings och pedagogiska utredningar. Hon nämner också att de jobbar mycket med inkluderingsbegreppet och att hon och hennes kollega är helt överens om att elever ska vara i klassrummet så mycket som möjligt. Karin nämner också Hattie.
Jag tänkte att det blev bra när vi hade vår föreläsning och att vi kunde relatera till forskare för att stärka våra argument. Det var inte meningen eller planerat men det kändes bra efteråt. Men annars tänker jag inte så mycket på det. Jag tänker på min erfarenhet och allt jag lärt mig och det har jag såklart i bakhuvudet men jag tänker annars mest här och nu. Jag är mest i nuet. (Karin)
Linn som har specialpedagogutbildningen färsk berättar om att det är viktigt att få arbetstiden att räcka till att förkovra sig i forskning men också för att hitta stöd för sina argument. Hon tar upp diskussioner som hon har med lärarna kring lärmiljön i klassrummen. Linn menar att det finns en enorm kunskap som läraren besitter efter att ha arbetat inom sitt fält länge men att de måste få syn på detta och sätta ett större värde på det.
Vi måste bara försöka lita på det och då får man kanske söka stöd i forskning och litteratur för att visa att här har vi en forskare som pratar om det ni gör inne i klassrummet. Att hitta stöd i forskningen så att man får kollegorna till att förstå att deras erfarenhet och det de gör är kopplat till forskning. Det ger jättestor styrka! (Linn)
Jessica beskriver att hon inte tänker så mycket på själva begreppen i sin vardag däremot menar hon att det är själva grunden till allt hon gör och tänker egentligen. Hon menar att det är när hon började arbeta som specialpedagog som bitarna föll på plats.
33
När du väl börjat jobba som specialpedagog och är inne i det då tar man till sig det på ett annat sätt och tar verkligen med det i sitt görande. Vi har forskningen med oss absolut som när vi jobbar med lågaffektivt bemötande exempelvis. Men sen använder du beprövad erfarenhet också, speciellt i hur du kommunicerar i mötet med människor, speciellt där. (Jessica)
Anders menar att vetenskaplig grund använder han i arbetet när han gör pedagogiska kartläggningar och i samtalen med föräldrarna. Han menar att genom forskning får han belägg för det han kommit fram till i utredningar och kan hänvisa till detta i samtalen.
Jag väger alltid in i mina pedagogiska utredningar att mina belägg pekar på den här forskningen. Till exempel om jag skrivit om barn med autism så kan jag nämna theory of mind. Det behöver man också förklara för föräldrar och pedagoger varför barnet hamnar i den här situationen, att de har bekymmer med det sociala samspelet och att de inte kan tänka hur andra tänker helt enkelt. (Anders)
Han nämner att alla metoder han använder är evidensbaserade. Den beprövade erfarenheten den har han fått efter att ha arbetat många år i skolans miljö och på så sätt testat många teorier och modeller. Han nämner lågaffektiv bemötande som en metod som han använder och har gjort under lång tid.
Jag har provat detta under så många år och jag vet också vad jag gjorde för fel när det inte blev som jag hade tänkt. För det blir ju så när man arbetar med lågaffektivt bemötande och med utåtagerande barn så är det omöjligt att göra rätt hela tiden men skillnaden är att du lär dig att reflektera kring det. (Anders)
Petra menar att hennes bakgrund från högskola och universitetsvärlden har givit henne en annan syn på hur hon tänker kunskap och lärande. Denna bakgrund är en av hennes styrkor i yrkesrollen som specialpedagog för att hon har en teoretisk infallsvinkel. Hon menar att det ibland är svårt att möta lärarkollegor som hon menar inte är intresserade av att gräva djupare och reflektera mer kring vad de kan göra för att möta elevers behov i undervisningssituationen.
Det är jättesvårt för man vill ju inte hamna i ett görande utan man vill att lärarna också ska förändra sitt mindset. Jag tänker att det är samma principer som när vi vill att eleverna ska utveckla sina förmågor. Att när man ska lära sig något nytt så behöver man lite fakta och träna sig på att använda den fakta och värdera den mot annan. Och man behöver kunna, skriva, tänka och prata och det är ju likadant med lärare. Så jag servar dem med en del bakgrund från forskningen, det gör jag. (Petra)
Petra utvecklar sedan sitt resonemang med att berätta om att de arbetat på skolan med språkutvecklande undervisning och då har hon bidragit med att läsa in sig på området och presenterat didaktiska metoder för kollegierna som har sin grund i beprövad erfarenhet.
34
Då försöker jag ge en teoretisk bakgrund och säga det här står detta för. Det här är nu beprövat, vi behöver inte gå in och analysera en massa forskningsartiklar utan detta är redan gjort åt oss och det här är slutsatsen. (Petra)
Disa menar att hon använder det relationella perspektivet och att hon använder det för att skapa relationer med lärare och elever på skolan. Hon uttrycker inte någon specifik skillnad mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hon menar också att hon alltid haft med sig att möta människor på ett sådant sätt som hon själv vill bli bemött. Och att nyckeln till att nå fram till människor är att skapa en relation.
Om man utgår från sig själv, vad svarar man på? Man svarar på människor som man känner att personen bryr sig och att det är genuint. Att jag inte bara är någon som ska bockas av på listan. Jag tror att alla människor svara på det relationella. Du kan knäcka den tuffaste elev till slut, så att de mjuknar upp och vill ta emot stödet man erbjuder. (Disa)
Metoder specialpedagogerna väljer
Metod ett planmässigt tillvägagångssätt för att uppnå visst resultat (SO, 2009).
Material som metod
Karin beskriver att hon inte arbetar så mycket med eget material med eleverna. Hon hjälper eleverna med de uppgifterna som läraren tillhandahåller. Hon nämner att det är en del i att hålla eleverna inkluderade, de vill arbeta med samma saker som sina klasskamrater och de mår bra av att känna sig färdiga med de uppgifter de fått av sin lärare. Hon nämner däremot att hon brukar jobba extra med elevernas kognitiva förmågor som tex med minnesträning. Hon spelar gärna memory med dem för att stärka arbetsminnet. Karin menar vidare att detta är någonting som läraren ofta missar.
Läraren är alldeles för inriktad på sitt ämne. När jag var i ett klassrum häromdagen tänkte jag på det. Varför visar läraren dessa tre filmer om vind och vattenkraft? Tror man att eleverna kan detta sedan de sett filmerna? Jag tycker vi är alldeles för dåliga på att tänker på varför vi gör saker och sedan på att förklara detta för eleverna. (Karin)
Kommunikation som metod
Linn väljer att beskriva mer övergripande strategier som hon använder i sin relativt nya roll som specialpedagog på skola 1. Hon berättar att det gäller att ta det försiktigt i början och lära känna den miljö du ska arbeta i. Med miljö menar hon vilken skolkultur som råder på skolan, hur
35
ledning och personal arbetar och att lära känna eleverna. Hon menar att man inte bara kan dundra in och ändra på allt och försöker ha en strategi att vara medvetet tillbakalutad och samtidigt driva på de saker som hon tycker är viktigt att jobba med.
Jag är noga med att prata med lärarna om att det är viktigt att ha med föräldrarna och elevernas röster i utredningar till exempel. Det påpekar jag ofta i samtalen kring utredningar. Jag pratar också mycket med lärarna om lärmiljöerna i klassrummen. Man får tvinga sig in i det området runt lärarna, de är så inne i sitt så det är inte alltid de tänker på vad de kan göra för att underlätta för eleverna i undervisningssituationen. (Linn)
Jessica beskriver hur hennes sätt att kommunicera är den viktigaste metod hon använder i sitt arbete. Hon menar att hennes tidigare erfarenheter och år i arbetet i förskoleklass givit tyngd i hennes sätt att arbeta och att det är något hon haft med sig in i rollen som specialpedagog där hon kan använda sig av sin tidigare erfarenhet. Det har hjälpt henne mycket att tidigare ha suttit i många möten och haft kontakt med människor på alla plan som hon uttrycker det.
Det är en sådan styrka att kunna kommunicera på ett sätt där du faktiskt får med dig andra och lyfter andra, utan att trampa någon på tårna. För det är väldigt mycket i vårt uppdrag, att du ska få med dig lärare, du ska få lärare att känna att du faktiskt är där och tycker att de är bra. Du får aldrig trampa någon på tårna. Det är jättekänsligt. Och den strategin har jag med mig, och jag tror att det till viss del är personligt men också för att jag har arbetat så många år inom förskola och skola. (Jessica)
Anders menar att hans metoder i arbetat som specialpedagog bygger på dels tidigare erfarenhet dels på allt han läst tidigare. Han menar att han inte hade kunnat dra de slutsatser han gör i olika situationer utan all den erfarenhet och kunskap han införskaffat. Han söker upp den kunskap han fattas om han behöver det. Han menar att det gör att han kan ställa de rätta frågorna som gör att det går att tolka orsakerna bakom ett beteende.
Vidare menar han att en metod han använder är att han försöker röra sig mycket på skolan, han nämner småpratets betydelse.
Det är viktigt med den biten, det där att man kan prata med alla man behöver, elever, läraren, vaktmästaren. (Anders)
Disa beskriver också att hon har en medveten strategi där hon rör sig mycket ute i verksamheten. Hon ser till så att hon är synlig för de elever hon arbetar med och träffar inte dem enbart vissa tider. Hon vill visa att hon är en naturlig del av deras skoldag. Därför ser hon till att hon möter
36
eleverna under olika tider på skoldagen och i olika situationer. Hon hälsar på dem och pratar en stund och ser till så att det inte är något konstigt med hennes närvaro.
Jag tänker att det är positivt för relationerna. Att man är synlig. Och alla vet vem jag är. I många andra fall känner jag att eleverna inte vet vad en specialpedagog är och hur ska de då kunna vända sig och söka stöd. Det är inte alltid man går till sin undervisande lärare, ibland kan det vara lättare att bara ta mig i förbifarten. (Disa)
Nyfikenhet som metod
Petra beskriver att hon alltid försöker förstå var både elever och kollegor befinner sig. Hon menar att det gäller både i arbetet med eleverna men också i arbetet med att möta kollegorna utefter deras förutsättningar. Hon menar att hennes nyfikenhet är en metod hon använder för att ta reda på mer kring var människor befinner sig i olika situationer. Petra berättar vidare att det kommer enkelt för henne att vara nyfiken på eleverna men att det inte är lika enkelt med vuxna.
Jag vet att jag borde känna samma sak för lärarna och tänka att de också är som mina elever. Var är du och på vilket ställe är du i den här organisationen. Och tänka mer så kring lärarna och de olika arbetslagen. (Petra)
Petra reflekterar vidare kring varför hon upplever det svårare med de vuxna.
Man glömmer sin egen inre resa och tänker att såhär har jag alltid tänkt men så är det ju inte. Det är så många olika lager man fått med sig, jag har gått en hel utbildning som har förändrat mig och gjort någonting med mig i grunden. Men vi glömmer att vi har förflyttat oss och att vi har gjort den här inre resan. (Petra)
Analys
När specialpedagogerna resonerar om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet så lyfter flera av dem att de använder sig av vetenskapligt beprövat material i exempelvis utredningsarbetet. Några menar vidare att det är viktigt för deras profession att de kan förklara varför de kommer fram till vissa resultat eller varför de resonerar som de gör i olika situationer. Utifrån Lave & Wenger (1991) går det att göra tolkningen att det inom varje praktikgemenskap finns noviser och experter. I detta fall skulle man kunna säga att specialpedagogerna är experter inom detta område då de uttalar att de använder vetenskaplig grund som en bekräftelse för de material och metoder de använder. De använder alltså vetenskaplig grund som ett redskap i sitt yrkesutövande.
37
Beprövad erfarenhet innebär en erfarenhet prövad under tid, systematiskt granskad och dokumenterad. Flera av specialpedagogerna hänvisar ofta till sina egna erfarenheter och likställer det med beprövad erfarenhet. Vad kan denna syn på berövad erfarenhet visa på, är det så att specialpedagogerna själva är noviser på begreppets betydelse, eller beror det på andra faktorer? Specialpedagogerna nämner själva att de använder metoder som nyfikenhet, kommunikation och minnestränande material som en del av sitt vardagliga arbete. Det är visserligen exempel på metoder som kan underlätta elevers skoldag men om inte dessa metoder blir utvärderade och prövade tillsammans med lärarkollegorna riskerar dessa metoder att stanna hos specialpedagogerna. Det gynnar då inte hela skolans verksamhet vilket är själva poängen med beprövad erfarenhet. Det är viktigt att specialpedagogerna kan sätta ord på den kunskap de besitter och tydliggöra de begrepp som de har gemensamt med lärarkollegorna så att båda yrkesgrupperna kan arbeta utifrån en gemensam grund som både begreppet vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet kan utgöra. Specialpedagogerna måste naturligtvis då börja med att förstå vad begreppen betyder och hur det ska kunna användas i praktiken. Lindqvist (2013) beskriver att det är svårt att utröna i vilken grad specialpedagoger har utmanat etablerade strukturer och på så vis åstadkommit förändringar i skolsystemet. I samma studie konstateras att i en viss mån har specialpedagoger lyckats etablera en ny yrkesroll då de arbetar mer med handledning, dokumentation och utvärdering än tidigare. Informanterna i vår studie har alla beskrivit hur de arbetar tillsammans med elever och lärarkollegor men det framgår inte tydligt hur de använder sig av beprövad erfarenhet när det gäller de egna metodval, även om några är inne på det så behöver specialpedagogerna bli bättre på att beskriva hur de använder sig av beprövad erfarenhet i arbetet. Detta resultat är intressant då Rosen-Webb (2011) beskriver hur specialpedagogerna tar sig an sin roll genom att hjälpa lärarkollegor att ta fram information på ett rådgörande och utvecklande sätt både när det gäller metodval och material som kan utveckla lärmiljöer. Något som även informanterna beskriver att de gör. I resultatet framgår det att specialpedagogerna menar att lärarna inte står på samma vetenskapliga grund som de själva och att detta leder till kommunikationssvårigheter. Vetenskapsrådet (2007) beskriver att specialpedagogik är ett tvärtvetenskapligt kunskapsområde där en rad olika teorier och perspektiv möts. Denna komplexitet skulle också kunna bidra till svårigheter i kommunikation då lärarna har ett ”nu” perspektiv på verksamheten och specialpedagogerna har ett mer långsiktigt perspektiv på verksamheten. Det långsiktiga perspektivet hos specialpedagogerna har sitt ursprung i den komplexa kärnan av specialpedagogik. Specialpedagogerna blir genom sin vidareutbildning till viss del experter på att kunna kommunicera kring dessa begrepp och
38
också föra samtal kring forskning. Utifrån Lave & Wenger (1991) situerat lärande skulle man kunna beskriva läraren i detta fall resonerar som en novis och som nybörjare inför denna yrkeskunskap som specialpedagogen är expert på.