Detta kapitel lämnar en motivering till valet av vetenskaplig metod. Därefter behandlas studiens litteratursökningsprocess, val av källor, samt relaterande etiska och moraliska forskningsaspekter.
4.1 FORSKNINGSPARADIGM
Ett forskningsparadigm är ett filosofiskt ramverk som beskriver hur vetenskaplig forskning ska bedrivas (Collis & Hussey, 2014, s. 43). Under flera hundra år fanns det bara ett forskningsparadigm, vilket idag kallas positivismen. Positivismen härstammar från en filosofi som kallas realism. Positivismen har utvecklats av teoretiker som Comte (1798–1857), Mill (1806–1873) and Durkheim (1859–1917). (Collis & Hussey, 2014, s.
43–44). I takt med industrialiseringen och kapitalismens intåg började forskare uppmärksamma sociala fenomen och ett nytt forskningsparadigm uppkom (Smith, 1983, refererad i Collis & Hussey, 2014, s. 44). Alternativet till positivism kallas interpretivism och baseras på idealismen, en filosofi som associeras med Kant (1724–1804) och som senare utvecklats av Dilthey (1833–1911), Rickert (1863–1936) och Weber (1864–1920).
(Collis & Hussey, 2014, s. 44).
4.1.1 POSITIVISM
Positivister menar att verkligheten är oberoende av vår egen uppfattning och att upptäckter av nya teorier kommer från empirisk forskning. Det ska vara möjligt att bevisa rationella påståenden med hjälp av logiska eller matematiska bevis. Sociala fenomen kan mätas och därför associeras positivismen med kvantitativa analysmetoder och kvantitativa forskningsdata (Collis & Hussey, 2014, s. 45). Ontologi betyder läran om verkligheten och handlar om hur vi ser på verkligheten och vad som anses vara verklighet.
Positivisterna utgår från att det bara finns en verklighet (Collis & Hussey, 2014, s. 46).
Denna verklighet är objektiv och extern för forskaren och alla har samma uppfattning av vad som är verkligt (Collis & Hussey, 2014, s. 47). Epistemologi betyder läran om kunskap. Enligt positivism ska giltig kunskap objektivt kunna bevisas, observeras och mätas. Det forskaren själv tycker är kunskap får inte inkluderas i forskningen (Collis &
Hussey, 2014, s. 46–47). Positivistisk forskning kan sammanfattas som kvantitativ, objektiv, vetenskaplig och traditionell (Collis & Hussey, 2014, s. 46).
4.1.2 INTERPRETIVISM
Positivismens motsättning är interpretivism. Interpretivister frångår objektiviteten och gör subjektiva tolkningar eftersom de anser att människors olika uppfattningar har en påverkan. Det läggs mer vikt vid att förstå komplexiteten i sociala fenomen och tolkningar än att kvantifiera fenomenen. Resultaten härrör från kvalitativa analysmetoder och kvalitativa forskningsdata (Collis & Hussey, 2014, s. 45). Interpretivisternas verklighetssyn och deras ontologiska antaganden utgår från att verkligheten är socialt konstruerad och att det finns flera olika verkligheter eftersom varje person har sin egen uppfattning (Collis & Hussey, 2014, s. 47). Kunskapssynen bygger på subjektiva bedömningar för att inte begränsa våra uppfattningar. Forskaren är integrerad med forskningen och de fenomen som studeras (Collis & Hussey, 2014, s. 47). Interpretivism sammanfattas som kvantitativ, subjektiv, humanistisk och fenomenologisk (Collis &
Hussey, 2014, s. 46).
4.2 ANGREPPSSÄTT OCH FORSKNINGSMETOD
Forskning kan genomföras med två olika angreppssätt, deduktivt och induktivt (Collis &
Hussey, 2014, s. 7). Det deduktiva angreppssättet bygger på att forskaren använder sig av tidigare teorier för att skapa en konceptuell och teoretisk struktur som sedan testas genom empiriska observationer. Det kan beskrivas som att forskaren går från det allmänna till det specifika. Forskaren samlar in specifika data om variabler som tidigare forskning identifierat som viktiga (Collis & Hussey, 2014, s. 7). Genom att skapa hypoteser kan forskaren testa i vilken utsträckning teorin håller och bygga upp ett empiriskt stöd för detta (Fejes & Thornberg, 2015, s. 24). Med ett induktivt angreppssätt studeras och observeras den empiriska verkligheten för att skapa nya teorier. Vilket blir motsatsen till det deduktiva angreppssättet. Här genereras allmänna slutsatser och teorier utifrån individuella eller specifika observationer (Collis & Hussey, 2014, s. 7). Fejes &
Thornberg (2015, s. 24) hävdar dessutom att forskaren drar slutsatser utifrån sin egen erfarenhet.
Det finns två olika forskningsmetoder, kvantitativ och kvalitativ forskning. Den kvantitativa metoden innebär att data samlas in och analyseras med statistiska metoder.
Den data som används behöver nödvändigtvis inte vara ny, och samlas vanligtvis in från ett arkiv, databas eller annan publicerad källa. Med den kvalitativa metoden samlar forskaren in data genom exempelvis intervjuer som senare analyseras med hjälp av olika tolkningsmetoder (Collis & Hussey, 2014, s. 5–6). Collis & Hussey (2014, s. 6) hävdar att det kan vara vilseledande att hänvisa till enbart en kvantitativ eller kvalitativ forskningsmetod eftersom dessa kan kombineras genom att exempelvis intervjuer kvantifieras och analyseras med statistiska metoder. Bryman & Bell (2015, s. 37–38) skriver dock att målet med den kvalitativa metoden oftast är att generera nya teorier, vilket leder till ett induktivt angreppssätt. Tillsammans med den kvantitativa metoden används oftast ett deduktivt angreppssätt för att testa existerande teorier. Enligt epistemologiska och ontologiska antagande är kvantitativa studier kopplat till positivism och realism.
Kvalitativa studier har motsatta antaganden med interpretivismens och idealismens synsätt (Bryman & Bell, 2015, s. 37–38; Collis & Hussey, 2014, s. 45–47).
I den här studien används ett flertal tidigare vetenskapliga studier och allmänt erkända teorier för att skapa hypoteser som senare testas. Variablerna som används baseras på de variabler som tidigare studier identifierat som viktiga inom området. I enlighet med Collis
& Hussey (2014, s. 7) används då ett deduktivt angreppssätt. Nödvändiga data samlas in via en databas och analyseras med hjälp av statistiska metoder. Således används en kvantitativ forskningsmetod. Denna studie kan sammanfattas som kvantitativ och objektiv, därmed används ett positivistiskt synsätt som beskrevs under 4.1.1. Detta är i linje med vad Bryman & Bell (2015, s. 37–38) samt Collis & Hussey (2014, s. 45–47) presenterar som en vanlig kombination av forskningsmetod, synsätt och angreppssätt. Vi ser även denna kombination i tidigare forskning där studierna baseras på sekundärdata (Drempetic et al., 2019; Eccles et al., 2014; Garcia et al., 2017; Velte, 2017).
4.3 LITTERATURSÖKNING
De databaser som använts vid litteratursökning av vetenskapliga artiklar är Umeå Universitetsbiblioteks databas, DiVa och Google Scholar. Även referenslistor från tidigare studier har använts för att hitta relevant fakta och forskning i ämnet. För att studiens pålitlighet ska vara så hög som möjligt är de artiklar och studier som arbetet
refererar till vetenskapligt granskade. I denna studie förekommer även en del litteratur som inte är vetenskapligt granskad, där konsekvenserna diskuteras vidare under avsnitt 4.4. Denna typ av litteratur är nödvändig då hållbarhet är ett ämne som på grund av sin samtida natur hela tiden genererar ny information, frågor och teorier. Vidare har böcker inom företagsekonomisk forskning använts för att stödja de vetenskapliga tillvägagångssätt som studien använder. Dessa böcker består av tidigare kurslitteratur inom Civilekonomprogrammet på Umeå Universitet samt andra likvärdiga böcker som hittats genom att studera andra studiers referenser.
Tabell 4: Nyckelord som använts vid litteratursökning
4.4 KÄLLKRITIK
I denna studie har förstahandskällor använts vid varje fall det varit möjligt och motiverbart för att inte riskera att inkludera information som blivit misstolkad eller förvrängd av annan än originalförfattarna. I en del fall har även andrahandskällor behövt användas då förstahandskällor ej varit tillgängliga eller där analys av förstahandskällor anses vara för omfattande i relation till dess betydelse. Ett exempel på sådan situation är där metaanalyser använts för att beskriva resultat från tidigare forskning. Att analysera varje originalkälla i en metaanalys kan inte motiveras utifrån den tidsåtgång som det skulle kräva.
Då hållbarhet är ett ytters samtida ämne är avsikten i denna studie att litteratur och referenser i ämnet är så aktuella som möjligt. Däremot används äldre källor i de fall där kvalitén av en nyare källa inte kan fastställas eller om en gammal källa fortfarande är allmänt accepterad inom ämnet. Till exempel används artikeln “The social Responsibility of Business is to Increase Profits” skriven av Friedman (1970) vilken lade grunden för aktieägarteorin som än idag kan anses vara relevant för forskning inom företagsekonomi då den antar aktieägarens perspektiv. Källornas publiceringsdatum sträcker sig i denna studie från år 1960 till 2021.
För att insamla data av ESG-betyg för svenska företag noterade på Stockholmsbörsen används Refinitivs databas Eikon. Detta då det är en av de mest frekvent använda databaserna vid vetenskaplig forskning samtidigt som databasen är tillgänglig via Umeås Universitetsbibliotek. Det är däremot viktigt att poängtera att Refinitiv inte är den enda aktören som framställer och förmedlar ESG-data, samt att de olika aktörerna som framställer ESG-betyg gör det på olika sätt, vilket innebär att det inte går att fastställa att samma resultat skulle uppnås om en annan databas används för att samla in ESG-betyg.
Betygen från de olika databaserna bör däremot vara någorlunda likvärdiga och eftersom databasen som används i denna studie förekommer i flertalet tidigare studier som
Vidare används ett fåtal övriga webbplatser som referenser där informationen isolerad från övrig vetenskapliga fakta inte kan styrkas. Däremot ligger den information som härstammar från dessa källor helt i linje med annan vetenskaplig forskning i samma ämne och dessa referenser inkluderas i syfte att ytterligare motivera användandet av en viss typ av fakta.
4.5 DATABAS
Det finns ett flertal olika databaser som publicerar ESG betyg. År 2016 fanns det som tidigare nämnt över 125 olika ESG-utgivare (SSGA, 2019; FinScience, 2020). Många organisationer som sätter ESG-betyg använder en och samma databas för publicering av betygen. Bloomberg (2021) är en av databaserna som erbjuder ESG-betyg från olika leverantörer och MSCI, Sustainalytics, ISS, och Robeco’s betyg finns att hämta på databasen. Ett flertal tidigare studierna har använt sig av data från Thomson Reuters (Drempetic et al., 2019; Eccles et al., 2014; Garcia et al., 2017; Velte, 2017). Refinitivs Eikon, tidigare Thomson Reuters, är databasen som används för insamling av ESG-betyg och finansiella data även i den här studien. Dels för att Refinitiv erbjuder det utökade ESG-betyget ESGC som vi är intresserade av att testa, och dels för att Refinitivs databas Eikon är tillgänglig via Umeå Universitetsbibliotek, vilket underlättar insamlingen av data och motiverar valet av databas. Refinitiv som samarbetar med en annan stor framställare av ESG-betyg, TruValue Labs (Refinitiv, u.å.b; TruValue Labs, u.å.) stärker dessutom träffsäkerheten i ESG-betyget.
ESG-betygen från Refinitiv kan skilja sig mot andra ESG-utgivares betyg. I kapitel två presenteras två olika utgivare efter varandra, i den uppställningen som gjordes kan skillnader pekas ut men detta ska inte vara av större betydelse då det endast är en överblick av vad som mäts, benämningarna kan skilja sig åt men vara i princip samma i praktiken (Tabell 1; Tabell 3). Dessutom jämfördes ESG-betyg från två olika utgivare mellan två olika företag. Med tanke på hur olika betygsskalor de olika utgivarna använder sig av är det svårt att säga hur betygen skiljer sig mellan dem, men i stora drag lämnar utgivarna likvärdiga ESG-betyg till samma företag.
4.6 ETIK OCH MORAL
I detta avsnitt diskuteras de etiska och moraliska frågor som uppstår när studier av denna natur genomförs och hur de hanterats under arbetets gång. De etiska principerna inom företagsekonomisk forskning kan brytas ner i följande fyra områden (Diener & Crandall, 1978, refererad i Bryman & Bell, 2015, s. 128):
● huruvida deltagare i studien påverkas negativt
● huruvida bekräftat samtycke från deltagare finns
● huruvida det sker ett intrång i någons privata angelägenheter
● huruvida forskningen presenteras som något annat än vad det är
Då denna studie inte innefattar några respondenter eller fysiska personer finns ingen anledning att diskutera de etiska frågor som rör individers deltagande, samtycke och privatliv. Då all data som använts i denna studie består av offentlig information som dels är baserad på företagens egna rapporter, samt analyser från Refinitiv uppstår inga konfidentiella problem relaterade till använd data. Den data som inkluderats i studien är
alltså inte belagd med någon form av sekretess. Studien nämner inga specifika företag vid namn där enskilda bolag har avvikande värden på data. I stället används fiktiva namn där företag lyfts fram enskilt, (ex. Företag1 och Företag2). Om företagen benämnts vid sina riktiga namn hade det ändå inte kunnat anses vara ett problem då använd data är offentlig.
Om företagens ESGC-betyg presenteras enskilt kan det ha en positiv eller negativ effekt på hur läsaren uppfattar företagens sociala ansvarstagande, vilket kan ställa en del företag i dålig dager. Dock är detta inte ett problem i denna studie då företagen analyseras i grupp och inte på enskild nivå. Vidare har studien utformats till att vara så transparent som möjligt för att uppnå högsta möjliga pålitlighet och generaliserbarhet genom att till exempel motivera val av tillvägagångssätt för läsaren i relevant mån.
Bryman & Bell (2015, s. 142) diskuterar även hur författarens koppling till ämnet som studeras kan påverka studiens trovärdighet. Författarna i denna studie har ingen relation till de företag som studerats eller till någon institution eller politisk ideologi som kan anses inbringa partiskhet i forskningsprocessen eller resultaten. Inga personliga åsikter yttras angående studiens möjliga utfall och således föreligger ingen risk att studiens resultat kan misstolkas. Studiens resultat kan däremot medföra en del sociala implikationer. Dessa diskuteras vidare i kapitel 9.