ESGC I ETT AV VÄRLDENS MEST HÅLLBARA LÄNDER
Bär ESGC-betyget vikt för de finansiella prestationerna inom
svenska börsnoterade företag?
Robin Andersson, Oscar Eriksson
Enheten för företagsekonomi Civilekonomprogrammet
Examensarbete i företagsekonomi, 30 hp, VT 2021 Handledare: Tobias Svanström
SAMMANFATTNING
Företagens främsta uppgift är att maximera värdet för aktieägarna. Länge ansågs detta endast vara möjligt om företagets resurser enbart ägnas åt kärnverksamheten och att affärsmässiga aktiviteter som rör hållbarhet skadar företagets förmåga att vinstmaximera.
I takt med samhällets ökade intresse för hållbart företagande har den traditionella synen på vinstmaximering utmanats av teorier som menar att företagen behöver ta hänsyn till ett bredare spektrum av intressenter och dess behov för att kunna vinstmaximera. Sverige ligger i framkant globalt när det kommer till hållbarhetsarbete och rankades år 2020 som världens mest hållbara land vilket lyfter frågan huruvida svenska företag noterade på Stockholmsbörsen kan vinstmaximera genom att inkorporera ett hållbart företagande i sina affärsstrategier. Tidigare studier har påvisat både positiva och negativa samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation, men ingen studie har till vår vetskap genomförts på svenska börsnoterade företag. Studiens syfte var därför att undersöka om det finns ett samband mellan hållbart företagande och finansiell prestation.
För att kvantifiera företagens hållbarhetsprestationer användes Refinitivs ESGC-betyg som visar hur företag presterar inom områden relaterade till miljön, samhället och företagsstyrning. Företagens finansiella prestation mäts med hjälp av det marknadsbaserade lönsamhetsmåttet Tobin’s Q samt de resultatbaserade måtten Return on Equity (ROE) och Return on Assets (ROA). Studien testar även sambanden mellan de enskilda komponenterna i ESG-betyget, E, S och G, och de finansiella prestationsmåtten för att identifiera skillnader mellan delbetygens påverkan på det finansiella. Genom multipla regressionsanalyser utförda på 40 företag över 10 år besvaras studiens två frågeställningar.
Studiens resultat visade att det finns ett positivt signifikant samband mellan ESGC-betyg och de finansiella prestationsmåtten ROE och ROA inom svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Vidare kunde ett signifikant positivt samband även påvisas mellan delbetyget E och ROE, delbetyget S och ROE, samt ett signifikant positivt samband mellan delbetyget S och ROA. Baserat på resultaten drogs slutsatsen att hållbart företagande, vilket representeras av ESGC-betyget, leder till bättre finansiella prestationer representerat av ett högre ROE och ROA bland svenska företag som är noterade på Stockholmsbörsen. Vidare drogs även slutsatsen att en ökad satsning på de faktorer som relaterad till miljön inom ESG-betyget ger bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE. Dessutom konstateras att en ökad satsning inom de faktorer som relaterar till det sociala inom ESG-betyget leder till bättre finansiella prestationer i form av ett högre ROE och ROA. Dessa upptäckter stöttar teorin om att ett utökat hänsynstagande till den affärsmässiga omgivningen i form av exempelvis miljö- och social påverkan utöver enbart aktieägarens intresse leder till vinstmaximering.
TACKORD
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Tobias Svanström för all hjälp och stöd han givit oss genom arbetets gång. Med goda råd och tips på förbättringar har Tobias givit oss bästa möjliga förutsättningar för att genomföra studien.
Tack!
Umeå 2021-05-19
Robin Andersson & Oscar Eriksson
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INTRODUKTION ... 1
1.1 PROBLEMBAKGRUND ... 1
1.2 PROBLEMDISKUSSION ... 2
1.3 SYFTE ... 4
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR ... 4
1.5 AVGRÄNSNINGAR ... 4
2. DEFINITIONER, BEGREPP OCH TIDIGARE FORSKNING ... 6
2.1 DEFINITIONEN AV HÅLLBAR UTVECKLING ... 6
2.2 CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY ... 7
2.3 ESG-BETYGET ... 8
2.3.1 Vad är ESG? ... 8
2.3.2 Thomson Reuters - Refinitiv - TruValue Labs ... 8
2.3.3 MSCI ... 11
2.4 GENOMGÅNG AV TIDIGARE FORSKNING INOM RELATIONEN HÅLLBARHETSPRESTATIONER - FINANSIELLA PRESTATIONER. ... 13
3. TEORETISKT RAMVERK ... 15
3.1 AKTIEÄGARTEORIN ... 15
3.2 INTRESSENTTEORIN ... 15
3.3 KOPPLINGEN MELLAN HÅLLBART FÖRETAGANDE OCH FINANSIELL PRESTATION. ... 16
3.4 HYPOTESER ... 17
4. VETENSKAPLIG METOD ... 19
4.1 FORSKNINGSPARADIGM ... 19
4.1.1 Positivism ... 19
4.1.2 Interpretivism ... 19
4.2 ANGREPPSSÄTT OCH FORSKNINGSMETOD ... 20
4.3 LITTERATURSÖKNING ... 20
4.4 KÄLLKRITIK ... 21
4.5 DATABAS ... 22
4.6 ETIK OCH MORAL ... 22
5. PRAKTISK METOD ... 24
5.1 POPULATION OCH URVAL ... 24
5.2 STATISTISKA HYPOTESER ... 25
5.2.1 Hypoteser för forskningsfråga 1 ... 25
5.2.2 Hypoteser för forskningsfråga 2 ... 25
5.3 REGRESSIONSANALYS ... 26
5.3.1 Ordinary Least Squares ... 26
5.3.2 Generalised Least Squares ... 27
5.3.2 Omitted variable bias ... 27
5.4 REGRESSIONSMODELLER ... 28
5.5 VARIABLER ... 28
5.5.1 Beroende variabler ... 28
5.5.2 TESTvariabler ... 29
5.5.3 Kontrollvariabler ... 30
5.6 SANNINGSKRITERIER ... 31
5.6.1 Validitet och reliabilitet ... 31
6. DATA ... 33
6.1 DATAINSAMLING ... 33
6.2 REGRESSIONSMODELLENS ANTAGANDEN ... 33
6.2.1 Linjäritet ... 33
6.2.2 Fördelning och korrelation av feltermen ... 35
6.2.3 Seriell korrelation ... 36
6.2.4 Heteroskedasticitet ... 37
6.2.5 Multikolinjäritet ... 37
6.3 SLUTLIGA REGRESSIONSMODELLER ... 38
6.4 DESKRIPTIV STATISTIK ... 39
7. RESULTAT ... 42
7.1 SAMMANFATTNING AV RESULTAT FRÅN STATISTISK HYPOTESPRÖVNING ... 42
7.2 MARKNADSBASERADE LÖNSAMHETSMÅTTET TOBIN’S Q ... 43
7.2.1 ESGC och Tobin’s Q ... 43
7.2.2 Miljöbetyget (E) och Tobin’s Q ... 44
7.2.3 Socialbetyget (S) och Tobin’s Q ... 44
7.2.4 Bolagsstyrningsbetyget (G) och Tobin’s Q ... 45
7.3 RESULTATBASERADE LÖNSAMHETSMÅTTET ROA ... 45
7.3.1 ESGC och ROA ... 45
7.3.2 Miljöbetyget (E) och ROA ... 46
7.3.3 Socialbetyget (S) och ROA ... 46
7.3.4 Bolagsstyrningsbetyget (G) och ROA ... 47
7.4 RESULTATBASERADE LÖNSAMHETSMÅTTET ROE ... 47
7.4.1 ESGC och ROE ... 47
7.4.2 Miljöbetyget (E) och ROE ... 48
7.4.3 Socialbetyget (S) och ROE ... 48
7.4.4 Bolagsstyrningsbetyget (G) och ROE ... 49
7.5 REGRESSIONER ÖVER 5 ÅR ... 49
7.5.1 ESGC och Tobin’s Q ... 50
7.5.2 ESGC och ROA ... 51
7.5.3 ESGC och ROE ... 51
7.5.4 BETA-variabelns påverkan ... 52
8. ANALYS ... 53
8.1 ESGC-BETYG OCH FINANSIELL PRESTATION ... 53
8.2 DELBETYGEN E, S & G OCH FINANSIELL PRESTATION ... 56
9. DISKUSSION OCH SLUTSATSER ... 58
9.1 SLUTSATSER ... 58
9.2 MÖJLIGA SOCIALA IMPLIKATIONER ... 59
9.3 TEORETISKT OCH PRAKTISKT BIDRAG ... 59
9.4 IDENTIFIERAD BRIST I STUDIEN ... 60
9.5 FÖRSLAG TILL FRAMTIDA FORSKNING ... 60
10. REFERENSLISTA ... 62
APPENDIX 1. FÖRETAG I DE 10-ÅRIGA REGRESSIONERNA ... 67
APPENDIX 2. KATEGORISERINGEN KÄNSLIGA OCH OKÄNSLIGA INDUSTRIER. ... 68
APPENDIX 3. KORRELATION MELLAN RESIDUALER OCH OBEROENDE VARIABLER ... 69
APPENDIX 4. WOOLDRIDGE TEST ... 69
APPENDIX 5. WHITE’S TEST ... 70
APPENDIX 6. VIF-TEST MULTIKOLINJÄRITET ... 70
APPENDIX 7. GLS-REGRESSION ESGC & TOBINSQ_LOG 3 ÅR ... 70
FÖRTECKNING ÖVER TABELLER
TABELL 1:REFINITIVS MÄTPUNKTER FÖR RESPEKTIVE ESG-KOMPONENT ... 10
TABELL 2:EXEMPEL PÅ VIKTFÖRDELNING MELLAN ESG-KOMPONENTERNA ... 10
TABELL 3:MSCI’S MÄTPUNKTER FÖR RESPEKTIVE ESG-KOMPONENT ... 12
TABELL 4:NYCKELORD SOM ANVÄNTS VID LITTERATURSÖKNING ... 21
TABELL 5:DESKRIPTIV STATISTIK ÖVER VARIABLERNA SOM ÄR INKLUDERADE I MODELLEN ... 39
TABELL 6:KORRELATIONSMATRIS ... 40
TABELL 7:SAMMANFATTNING HYPOTESER OCH RESULTAT ... 42
TABELL 8:GLS-REGRESSION ESGC&TOBINSQ_LOG 10 ÅR ... 43
TABELL 9:OLS-REGRESSION ESGC&TOBINSQ_LOG 10 ÅR ... 44
TABELL 10:GLS-REGRESSION E&TOBINSQ_LOG 10 ÅR ... 44
TABELL 11:GLS-REGRESSION S&TOBINSQ_LOG 10 ÅR ... 45
TABELL 12:GLS-REGRESSION G&TOBINSQ_LOG 10 ÅR ... 45
TABELL 13:OLS-REGRESSION ESGC&ROA10 ÅR ... 46
TABELL 14:OLS-REGRESSION E&ROA10 ÅR ... 46
TABELL 15:OLS-REGRESSION S&ROA10 ÅR ... 47
TABELL 16:OLS-REGRESSION G&ROA10 ÅR ... 47
TABELL 17:OLS-REGRESSION ESGC&ROE_W 10 ÅR ... 47
TABELL 18:OLS-REGRESSION E&ROE_W 10 ÅR ... 48
TABELL 19:OLS-REGRESSION S&ROE_W 10 ÅR ... 49
TABELL 20:OLS-REGRESSION G&ROE_W 10 ÅR ... 49
TABELL 21:GLS-REGRESSION ESGC&TOBINSQ_LOG 5 ÅR ... 50
TABELL 22:OLS-REGRESSION ESGC&ROA_W 5 ÅR ... 51
TABELL 23:OLS-REGRESSION ESGC&ROE_W 5 ÅR ... 52
FÖRTECKNING ÖVER FIGURER FIGUR 1:ALTERNATIV 1 FÖR ATT BESKRIVA HÅLLBAR UTVECKLING ... 7
FIGUR 2:ALTERNATIV 2 FÖR ATT BESKRIVA HÅLLBAR UTVECKLING ... 7
FIGUR 3:SPRIDNINGSDIAGRAM AV RESIDUALERNA MOT VÄRDENA FÖR TOBINSQ ... 33
FIGUR 4:SPRIDNINGSDIAGRAM AV RESIDUALERNA MOT VÄRDENA FÖR TOBINSQ_LOG ... 34
FIGUR 5:SPRIDNINGSDIAGRAM AV RESIDUALERNA MOT VÄRDENA FÖR ROA ... 34
FIGUR 6:SPRIDNINGSDIAGRAM AV RESIDUALERNA MOT VÄRDENA FÖR ROE ... 35
FIGUR 7:SPRIDNINGSDIAGRAM AV RESIDUALERNA MOT VÄRDENA FÖR ROE_W ... 35
FIGUR 8:FÖRDELNING AV FELTERM ... 36
FIGUR 9:GENOMSNITTLIGT ESGC-BETYG FÖR FÖRETAGEN INKLUDERADE I VÅR MODELL ... 40
DEFINITIONER
CSR – Företagens ansvar relaterat till deras påverkan på samhället.
Eikon – Databas med finansiell information som tillhandahålls av Refinitiv.
ESG – Hållbarhetsmått som baseras på tre komponenter; Environmental, Social and Governance risks.
ESGC-betyg – Utökat ESG-betyg där även kontroverser tas i beaktning vid betygssättningen.
FLEV - Finansiell hävstång, Totala skulder / Totala tillgångar.
Refinitiv – Före detta Thomson Reuters. Framställare och utgivare av ESG-betyg och finansiella data.
ROA - Return on Assets (Income After Taxes / Average Total Assets)
ROE - Return on Equity (Net income Before Extraordinary Items / Average Total Equity)
SIZE - Den naturliga logaritmen av totala tillgångar.
Tobin’s Q - Marknadsbaserat lönsamhetsmått ((Aktiepris x antal stamaktier) +
likvidationsvärde av preferensaktierna + (Kortfristiga skulder - Omsättningstillgångar + bokfört värde av långfristiga skulder)) / Bokfört värde totala tillgångar.
1. INTRODUKTION
I detta introducerande kapitel presenteras studiens problembakgrund med ett efterföljande diskussionsavsnitt som argumenterar för varför valt forskningsområde anses vara relevant. Dessa inledande avsnitt mynnar sedan ut i en beskrivning av studiens syfte och frågeställningar. Kapitlet avslutas med en beskrivning av studiens avgränsningar.
1.1 PROBLEMBAKGRUND
Företagens främsta uppgift är att maximera värdet för aktieägarna. Friedman (1970) menar att social hållbarhet är varje individs egna ansvar och att företagens resurser inte ska användas till att tillfredsställa samhällets behov. Denna teori kallas aktieägarteorin och menar att ett företag som exempelvis investerar i hållbarhet inte kan vinstmaximera.
Detta synsätt har däremot utmanats av intressentteorin som med tiden blivit en alltmer accepterad teori inom affärsrelaterad litteratur och forskning. Intressentteorin bygger på synsättet att företag har ett bredare ansvar än att endast tillfredsställa aktieägarna, vilket innebär att hänsyn till företagets alla intressenters intressen är avgörande för att kunna vinstmaximera (Freeman et al. 2010). Ett sådant hänsynstagande kan exempelvis vara att bedriva ett hållbart företagande och att som företag sträva efter att agera hållbart ur ett miljö-, socialt- och företagsstyrningsperspektiv har visat sig vara mer än bara en trend på den finansiella marknaden. I takt med att investerare blivit mer och mer medvetna om riskerna relaterade till exempelvis klimatpåverkan har även flera initiativ tagits av samhället i form av bland annat uppdaterad lagstiftning för att styra den finansiella marknaden mot att bli mer transparent (Europeiska Kommissionen, 2020).
Dessa förändringar har lett till att begrepp som CSR och ESG fått utökat utrymme inom finansmarknaden. Principles for Responsible Investment (PRI) är internationellt nätverk av investerare stöttat av FN som bland annat bistår med resurser i form av strategier och lärande verktyg för att utveckla kunskaperna kring ansvarsfullt investerande (UNPRI, u.å.). PRI är världens ledande förespråkare för ansvarsfulla investeringar och arbetar mot ett hållbart globalt finansiellt system för att på lång sikt skapa värde för såväl miljön som samhället. För att uppnå målet med ett hållbart globalt finansiellt system har de framtagit sex principer för att ge investerare ett bättre beslutsunderlag samtidigt som det ger incitament till företag att bli mer miljömedvetna och förbättra sina hålbarhetsinsatser (UNPRI, u.å.). Principerna listas nedan:
Princip 1: Integrera ESG-frågor i investeringsanalyser och beslutsprocesser.
Princip 2: Bidra med ett aktivt ägarskap och integrera ESG-frågor i ägarpolicys och praxis.
Princip 3: Söka lämplig information om ESG-frågor från de enheter som investeras i.
Princip 4: Främja acceptans och implementering av principerna inom investeringsbranschen.
Princip 5: Arbeta tillsammans för att förbättra effektiviteten när det gäller att implementera principerna.
Princip 6: Rapportera om aktiviteterna och göra framsteg inom implementeringarna av principerna.
Varje princip har ett flertal punkter under sig som erbjuder förslag på möjliga åtgärder för att integrera ESG-frågor i praktiken och använda ESG som ett verktyg i olika investeringsmetoder (UNPRI, u.å.). ESG står för Environmental, Social och Governance risks (MSCI 2021a). Dessa kriterier fungerar som standarder för hur företag presterar ur ett hållbarhetsperspektiv. Miljökriteriet (E) mäter hur företag tar hänsyn till naturen, exempelvis genom att mäta koldioxidutsläpp. Det sociala kriteriet (S) undersöker hur företag agerar gentemot sina anställda, de samhällen de verkar i, slutanvändare av deras produkter och i andra affärsrelationer. Styrningskriteriet (G) relaterar exempelvis till hur företagen styrs, förvaltas, genomgår revision och hanterar interna kontrollsystem (Chen, J. 2021). Med anledning av hur begränsade investerare är på egen hand vid insamling och analys av företagsinformation relaterad till CSR har flera olika institut med inriktning mot hållbarhet agerat mellanhänder och försett allmänheten med ESG-data (Drempetic et al., 2020). Baserat på tidigare litteratur och ESG-utgivare själva anses ESG-betyget vara ett väldigt effektivt sätt att mäta och bedöma organisationers CSR-insatser (Drempetic et al., 2020; Refinitiv, 2021c; Velte, 2017).
En studie av CoreData (2020, refererad i Whyte, 2021) visar att 60 procent av globala investerare och kapitalallokerare har blivit mer fokuserade på ESG sedan starten av coronapandemin. Den breda uppfattningen är att det krävs en omställning på finansmarknaden angående hållbarhet då den har en stor påverkan på samhället i stort.
Att coronapandemin bidragit till ett ökat fokus på ESG kan bero på att investerarna valt att förflytta sitt fokus från den dagliga verksamheten då prestationer kan vara svåra att bedöma och förutse i ett sådant exceptionellt läge. Å andra sidan kan ökade satsningar i CSR-insatser under en pandemi även innebära att företag känner sig trygga i att investera långsiktigt trots mer ekonomiskt utmanande tider. Det ökade fokuset på ESG och CSR startade dock långt innan coronapandemin och Sveriges regering (2013) presenterar i en rapport flera anledningar till varför ökat CSR är viktigt, vilket möjligen kan förklara varför företag väljer att utöka sina satsningar. Man nämner ambitionen till att säkerställa en långsiktig inriktning för värdeskapande och riskhantering som en anledning, men även vikten av en långsiktig strävan efter att nå de mål som finns för hållbar utveckling ur ett globalt perspektiv. Till exempel varnar Finansinspektionen (2016, s. 4) för att en ökning med 2 till 3 grader celsius i medeltemperaturen globalt kan komma att orsaka förluster för samhället i form av 3 procent av världens totala BNP, och därav krävs åtgärder för att hantera riskerna. Förslag på åtgärder från Finansinspektionen (2016, s. 18) innehåller bland annat att ett generellt accepterat format för rapportering och redovisning av företags koldioxidexponeringar bör utvecklas.
1.2 PROBLEMDISKUSSION
Medan påtryckningarna om ökade satsningar på hållbarhetsarbete och att ha höga ESG- betyg blir fler för företagen har de samtidigt en skyldighet gentemot sina intressenter att bedriva sin kärnverksamhet på ett långsiktigt, lönsamt och kostnadseffektivt sätt, och studier har visat varierande resultat huruvida det finns ett positivt samband mellan höga ESG-betyg hos företag och deras finansiella prestationer. I en studie av Wang et al. (2016, s. 1083) genomfördes en systematisk granskning och kvantifiering av länken mellan CSR-insatser och finansiella prestationer i företag baserat på 42 tidigare studier, där man påvisar ett signifikant positivt samband mellan CSR-insatser och företags finansiella prestationer. Å andra sidan, har andra studier ej kunnat påvisa ett sådant samband som till
exempel Garcia et al. (2017), vilket innebär att det råder en ovisshet kring vilken påverkan företags hållbarhetsarbete har på deras finansiella prestationer.
Det finns faktorer som kan innebära en trade-off mellan finansiella prestationer och ökade ESG-investeringar. På kort sikt kan ökade hållbarhetssatsningar påverka de finansiella resultaten negativt genom resurskrävande omställningar som till exempel nya produktionsprocesser med lägre utsläppsnivåer. Likväl kan sämre finansiella resultat komma att påverka utrymmet för nya hållbarhetssatsningar negativt. Å andra sidan går det inte att fastställa en sådan trade-off om ett längre tidsperspektiv används då effekterna av ökade hållbarhetsinvesteringar kan visa sig på olika sätt och inom olika tidsramar.
Likväl kommer det även finnas svårigheter med att härleda ESG-investeringar till förbättrade finansiella resultat utöver att kunna fastställa samband. Utifrån det längre tidsperspektivet kan det exempelvis vara svårt att peka ut vilka exakta fysiska handlingar som utförts flera år tidigare som har en positiv effekt på ett företags finansiella prestationer, särskilt om de hållbarhetsinsatser som genomförs sker löpande.
Hållbarhetsinsatser är dessutom bara en av många värdeskapande aktiviteter som sker inom företag vilket gör dem svåra att separera från andra värdeskapande aktiviteter som till exempel marknadsföring. Då investeringar i hållbarhet initialt innebär en kostnad ligger denna studies intresse i om det finns ett samband mellan hållbarhetsarbete och finansiella prestationer över tid.
Denna studie är longitudinell och undersöker sambandet mellan ESGC-betyg och finansiell prestation hos svenska företag noterade på Stockholmsbörsen över en 10- årsperiod. ESGC är ett utökat ESG-betyg vilket beskrivs vidare i avsnitt 2.3.2. Det valda tidsperspektivet grundas på att stora globala händelser visat sig ha en påverkan på företagens hållbarhetsarbete och framför allt intressenternas syn på företagens hållbarhetsarbete. Med en undersökning som sträcker sig över en 10-årsperiod kan förändringar som orsakats av finanskrisen 2008 och 2009 fångas upp. Velte (2017) menar i en studie av sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation inom tyska bolag att finanskrisen bland annat resulterade i striktare krav på hållbarhetsredovisning och implementeringen av CSR i företagens affärsmodeller och strategier påskyndades.
Studien av Velte (2017) utfördes som nämnt på tyska företag, och det är inte självklart att samma effekter uppstod i Sverige. Däremot finns ett intresse av att undersöka om och hur den svenska marknaden påverkades av finanskrisen. Vidare, då studien av CoreData (2020, refererad i Whyte, 2021) visade att 60 procent av världens investerare har blivit mer fokuserade på ESG sedan starten av coronapandemin, finns indikationer på att Sverige också kan ha påverkats. Coronapandemin är en annan väldigt aktuell global kris och med valt tidshorisont kommer effekterna av den, eller åtminstone början av den att inkluderas.
Genomgång av tidigare forskning i ämnet visar att det i dagsläget inte genomförts en studie som undersöker sambandet mellan ESGC-betyg och finansiella prestationer inom svenska företag noterade på Stockholmsbörsen varpå målsättningen med denna studie är att bidra med empiri i ämnet. Sverige ligger i framkant globalt när det kommer till hållbarhetsarbete och rankades år 2020 som världens mest hållbara land av investeringsföretaget Robeco. Rankingen baseras på hållbarhetsfrågor som sträcker sig från miljöaspekter till civila rättigheter (Robeco 2020a). Detta kan vara en faktor som försvårar möjligheterna till att identifiera samband relaterade till hållbarhet i Sverige då svenska företags hållbarhetsinsatser är relativt homogena och därför inte har en så pass stor differentierande effekt för företagen. Å andra sidan är det även lättare att som företag
halka efter i sin bransch om man inte klarar av att upprätthålla ett hållbarhetsarbete av samma dignitet som konkurrenterna, vilket i sin tur skulle kunna påverka det affärsmässiga. Vi menar att det är viktigt att även företag som verkar i ett företagsklimat där CSR-arbete får stor uppmärksamhet studeras och med hänsyn till det exceptionella företagsklimat svenska företag verkar i kan denna studie lämna ett nytt perspektiv och ett unikt bidrag till forskningen kring sambandet mellan hållbart företagande och finansiell prestation.
1.3 SYFTE
Baserat på avsnitten ovan kan det konstateras att företag över tid fått ett alltmer genomgripande ansvar för att agera hållbart, ett ansvar som är resurskrävande men som samtidigt är mer eller mindre omöjligt att som företag blunda för, särskilt med intressentteorin i åtanke.
Det huvudsakliga syftet för denna studie är därför att undersöka om det är lönsamt eller ej för företag att investera hållbart. Mer specifikt är syftet att undersöka om det finns ett samband mellan ESGC-betyg och finansiella prestationer i form av det marknadsbaserade prestationsmåttet Tobin’s Q, samt de två resultatbaserade prestationsmåtten Return on Assets (ROA) och Return on Equity (ROE) inom svenska företag noterade på Stockholmsbörsen.
Ett delsyfte med studien är undersöka om det finns ett samband mellan något av delbetygen E, S och G och de finansiella prestationsmåtten för att i stora drag kunna se om de svenska företagen bör lägga mer fokus på något av ESG-betygets delkomponenter.
1.4 FRÅGESTÄLLNINGAR
Studiens syfte mynnar ut i två frågeställningar. Den primära forskningsfrågan som ska besvaras är huruvida det är lönsamt eller ej för företag att investera hållbart och därmed erhålla höga ESG-betyg är:
● Finns det ett samband mellan totalt ESGC-betyg och finansiella prestationer hos svenska företag noterade på Stockholmsbörsen?
För att kunna undersöka om det finns ett samband mellan något av delbetygen E, S och G och de finansiella prestationsmåtten ställs även en sekundär forskningsfråga upp som lyder:
● Finns det ett samband mellan de enskilda delarna av ESG-betyget och finansiella prestationer hos svenska företag noterade på Stockholmsbörsen?
1.5 AVGRÄNSNINGAR
Avgränsningar görs för att uppnå studiens syfte och presentera så trovärdiga resultat som möjligt kring sambanden mellan ESG och finansiella prestationsmått. Nedan listas avgränsningarna för denna studie:
● Studien avgränsas till svenska företag som är listade på Nasdaq OMX Stockholm, inkluderat Large-, Mid- och Small-cap.
● Företagen ska ha blivit givna ESG-betyg i 10- och/eller 5-års följd för att undersöka samband under 10 respektive 5 år. ESG-betygen hämtas från Refinitivs databas Eikon och tidsspannet för data sträcker sig från 2010 till 2019.
● För att mäta effekterna av ESG på finansiella prestation används ett så kallat “time lag” där ESG betyg från år t jämförs med finansiella prestationer från år t+1. Detta innebär att data för de finansiella prestationsmåtten och kontrollvariablerna baseras på det bokförda värdet i slutet av varje år mellan 2011 och 2020. Även finansiella data hämtas från Refinitivs databas Eikon.
● Banksektorn exkluderas från urvalet då dessa har en affärsmodell som skiljer sig mycket från övriga branschers, vilket är i linje med tidigare forskning som exempelvis Velte (2017, s. 172).
2. DEFINITIONER, BEGREPP OCH TIDIGARE FORSKNING Detta kapitel syftar till att ge läsaren en förståelse för de definitioner och begrepp som återkommer genom studiens gång, samt till att redogöra för tidigare forskning i ämnet. Inledningsvis definieras hållbar utveckling, följt av en definiering av Corporate Social Responsibility. Sedan ges en beskrivning av ESG-betyget och dess utgivare innan tidigare forskning presenteras.
2.1 DEFINITIONEN AV HÅLLBAR UTVECKLING
Då begreppen hållbarhet och hållbar utveckling är centrala genom denna studie är det viktigt att de definieras. Hållbar utveckling kan beskrivas som ett begrepp som används för att beskriva en utveckling som är önskvärd utifrån ett samhällsperspektiv. I en rapport från Bruntlandkommissionen (1987) definieras begreppet som utveckling där dagens behov tillgodoses utan att det riskerar att skada framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Detta bygger i sin tur på att man sätter de grundläggande behoven hos de mest utsatta främst samt tar hänsyn till de begränsningar som vårt ekosystem har för att kunna tillgodose nuvarande och framtida behov.
Hållbar utveckling består av tre dimensioner. Dessa beskrivs kortfattat nedan:
Ekologisk hållbarhet:
- Relaterar till jordens ekosystem och dess komponenter som kvalitéten på vatten, land och luft, erosion av land och jord, biologisk mångfald och tjänster i form av fotosyntes och pollinering (KTH, 2021a).
Social hållbarhet:
- Relaterar till samhällets välbefinnande och sociala frågor som rättvisa, rättigheter och behov. Ett system som frekvent används för att mäta detta är FN:s “Human Development Index” som ger ett sammanslaget index av invånares förväntade livslängd, förväntade utbildningslängd och välfärd i form av köpkraft och bruttonationalinkomst (KTH, 2021b).
Ekonomisk hållbarhet:
- Denna dimension av hållbar utveckling kan definieras på två olika sätt. Den första definitionen syftar till att den ekonomiska utvecklingen inte får skada den sociala och ekologiska utvecklingen. Den andra definitionen syftar enbart till ekonomisk tillväxt och kan ses som hållbar så länge det ekonomiska kapitalet växer (KTH, 2020a).
Viktigt att poängtera är att dessa dimensioner inte kan likställas med dimensionerna i ESG-betyget och att de endast beskriver hållbar utveckling ur ett allmänt samhällsperspektiv.
Nedan presenteras två vanligt förekommande sätt att beskriva hållbar utveckling och hur de tre dimensionerna, ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet hänger ihop. I figur 1 hålls ekologisk hållbarhet som fundamental för att det överhuvudtaget ska gå att uppnå
social och ekonomisk hållbarhet. Samma förutsättningar gäller för sambandet mellan social och ekonomisk hållbarhet där ekonomisk hållbarhet endast är möjligt om social hållbarhet finns. Figur 2 visar ett annat vanligt sätt att beskriva detta samband där alla dimensioner ges samma utrymme och beskrivs som lika värdefulla (KTH, 2020b).
Figur 1: Alternativ 1 för att beskriva hållbar utveckling
Figur 2: Alternativ 2 för att beskriva hållbar utveckling
Figur 1: Självillustrerad Figur 2: Självillustrerad 2.2 CORPORATE SOCIAL RESPONSIBILITY
Europeiska Kommissionen (2011) definierar CSR som det ansvar företag har relaterat till deras påverkan på samhället och att det därför ska bedrivas av företag. Att klassa specifika aktiviteter som CSR-aktiviteter kan vara svårt då det är ett brett koncept som visar sig på olika sätt inom olika industrier och företag (Fernando, J. 2021). Konceptets grundar sig däremot i att som företag ta sitt sociala ansvar genom att företagets affärsstrategi och verksamhet inkluderar och tar hänsyn till faktorer som mänskliga rättigheter, konsumenten, etik, sociala frågor och miljön. Utöver detta innefattar ansvaret även att företaget följer relevant lagstiftning. Som nämnt krävs det att företagen själva är drivande i att integrera dessa element i sina aktiviteter för att kunna vara CSR-orienterade.
Myndigheter har dock också en roll i att stärka denna integration genom att besluta om komplementerande lagstiftning på de områden där det behövs. (Europeiska Kommissionen, 2011).
CSR kan även skapa nytta ur ett internt företagsperspektiv då det öppnar upp för ett mer transparent förhållande mellan arbetstagare och arbetsgivare samtidigt som arbetsmoralen löper större chans att förbättras om de anställda kan stå för de aktiviteter som organisationen bedriver med gott samvete. Vanligt förekommande är att de företag som antar en tydlig CSR-strategi är av den större skalan. Detta kan bero på att deras tillväxt gett ekonomiskt utrymme för att faktiskt kunna ta ett större socialt ansvar. Å andra sidan kan detta även bero på att större företag får ett större medialt utrymme och att de därför väljer att profilera sig som socialt ansvarstagande i syfte att stärka sin image (Fernando, J. 2021).
Som nämnt ovan grundar sig CSR-begreppet i ett antal faktorer som relaterar till hållbar utveckling. Då någon typ av instrument krävs för att kunna kartlägga hur företag agerar
kring dessa faktorer och underlätta jämförelser har ESG-betyget getts utrymme i syfte att skapa en transparens för investerare då de sällan kan samla in denna typ av information på egen hand (Drempetic et al, 2019).
2.3 ESG-BETYGET 2.3.1 VAD ÄR ESG?
MSCI är en organisation som ger investerare ett verktyg för att jämföra och bedöma företags prestationer när det kommer till miljöpåverkan, socialt ansvarstagande och företagsstyrning (MSCI, 2019). Detta verktyg eller mått, kallas för ESG-betyg. ESG är en förkortning för Environmental, Social and Governance risks (MSCI 2021a). MSCI är inte den enda organisationen som framställer ESG-betyg. Refinitiv är ett företag vars verksamhet bygger på att framställa affärsinformation i olika former (Refinitiv, 2021a) och ESG-betyg är en utav dem (Refinitiv, 2021b). Vidare finnes i denna kategori även Bloomberg och Morningstar som likt ovan nämnda organisationer också erbjuder ESG- data i syfte att ge intressenter och företag bättre underlag för värdering av tillgångar och CSR-rapportering (Bloomberg, 2021; Morningstar, 2021).
ESG-betyget är applicerbart på alla typer av företag och det finns ingen nedre eller övre gräns för hur miljövänligt eller socialt hållbart ett företag måste vara för att erhålla ett ESG-betyg. Till exempel har Volkswagen varit ett av bolagen med högst ESG-betyg trots att största delen av intäkterna kommer från fossildrivna bilar. Oljebolag som BP och Shell har också blivit givna ett ESG-betyg (Ahonen, 2020), vilket kan se positivt ut vid första anblick om man är av uppfattningen att ESG-betyg är en slags stämpel på hållbart företagande. Ett högt betyg eller ett betyg över huvud taget behöver dock inte innebära att betyget är “bra” ur ett absolut perspektiv eftersom betygen sätts utifrån branschstandarder. Olika branscher betygsätts på olika sätt i form av en viktning som är standardiserad för respektive bransch och hur resterande företag inom branschen presterar (Refinitiv, 2021c, s. 9 & 19; MSCI, 2020).
Det råder en viss oklarhet kring vilka faktiska handlingar som leder till ett visst ESG- betyg. Detta beror delvis på att olika organisationer kan betygsätta företagen på olika sätt.
Enligt The Global Initiative for Sustainability Ratings fanns över 125 ESG-utgivare år 2016 (SSGA, 2019; FinScience, 2020). Nedan presenteras två populära leverantörer av ESG-data för att beskriva skillnaden som finns mellan de olika organisationernas sätt att betygsätta.
2.3.2 THOMSON REUTERS - REFINITIV - TRUVALUE LABS
I denna studie kommer en ESG-utgivare benämnas som Thomson Reuters eftersom tidigare studier och litteratur använt sig av just Thomson Reuters ESG-betyg. I dagsläget har dock Thomson Reuters ersatts av Refinitiv Eikon som framställare och utgivare för ESG-betygen. Mer detaljerat har Refinitiv och databasen Eikon tidigare ägts av Thomson Reuters men såldes i augusti 2019 till London Stock Exchange Group (Nasdaq, 2021).
Refinitiv och Eikon förknippas dock fortfarande med Thomson Reuters, dels för att url- adressen till databasen Eikon innehåller namnet Thomson Reuters (Refinitiv, u.å.a) men Reuters är även involverade som indirekt ägare till 82,5 miljoner aktier i London Stock Exchange Group, nya ägaren till Refinitiv och Eikon (Nasdaq, 2021).
Vidare till det mer relevanta om Refinitivs ESG-betyg ur ett forskningsperspektiv.
Refinitiv täcker upp mer än 70 % av världens totala marknad med över 500 olika mätpunkter. Betygen finns tillgängliga på cirka 9000 företag världen över, med tidsseriedata sedan 2002 (Refinitiv, 2021c, s. 3). Företagen får ett betyg mellan 0 och 100.
Poängskalan delas upp i fyra kvartiler. Den första kvartilen representerar en relativt dålig ESG-prestation från företaget med en otillräcklig grad av rapporterad och användbar ESG-data. Den andra kvartilen indikerar på en relativt tillfredsställande ESG-prestation och en måttlig transparens i det offentliggjorda materialet som tolkas för att sätta ett ESG- betyg. Tredje kvartilen visar på en relativt god ESG-prestation och övergripande transparens i den rapporterade ESG-datan. Fjärde kvartilen motsvarande poäng mellan 75 och 100 indikerar utmärkta relativa ESG-prestationer och den offentliggjorda ESG-data som finns tillgänglig har hög transparens (Refinitiv, 2021b). Betygen finns också tillgängliga på en skala från D- till A+. D-, D och D+ motsvarar den första kvartilen i poängskalan, C- till C+ motsvarar andra kvartilen, B- till B+ tredje kvartilen och A- till A+ motsvarar den fjärde kvartilen (Refinitiv, 2021c, s. 7).
Insamling av ESG-data görs av 150 analytiker runt om i världen. De analyserar över 500 olika mätpunkter och går manuellt igenom dessa för varje enskilt företag. Informationen som analytikerna granskar kommer från årsrapporter, hemsidor, nyhetskällor och CSR- rapporter. Data granskas varje vecka och nya beräkningar av ESG-betyget sker vid indikation på förändringar. Vanligast är dock att betyget uppdateras en gång per år när företagen själva publicerar ny information om sitt CSR-arbete. (Refinitiv, 2021c, s. 4).
Analytikerna granskar som sagt mer än 500 olika datapunkter, men några av dessa slås samman och andra faller bort vilket innebär att det i det slutgiltiga ESG-betyget ingår 186 olika mätpunkter (Refinitiv, 2021c, s. 6). Dessa 186 sammansatta mätpunkter fördelas mellan de olika ESG-komponenterna illustrerade i Tabell 1.
Tabell 1: Refinitivs mätpunkter för respektive ESG-komponent
Självillustrerad baserad på information från Refinitiv (2021c).
Tabell 1 sammanfattar mätpunkterna i stora drag men betygen påverkas även av vilka branscher företagen är verksamma inom. Betygen är relativa till sin bransch och varje bransch har en viktfördelning över hur stor inverkan varje kategori ska ha på slutbetyget (Refinitiv, 2021c, s. 9). Vi kan till exempel se att i branschen för datorer, telefoner och hushållselektronik läggs endast 6 % av den totala viktfördelningen på utsläpp, medan utsläppen har 20 % påverkan på det slutliga betyget inom kolindustrin. I stället har branschen för hushållselektronik mer än 5 gånger så stort produktansvar gentemot kolindustrin i den här viktfördelningen (Refinitiv, 2021c, s. 19). Fler exempel visas i Tabell 2.
Tabell 2: Exempel på viktfördelning mellan ESG-komponenterna
Självillustrerad baserad på information från Refinitiv (2021c, s. 19).
Refinitiv erbjuder även ett utökat ESG-betyg som benämns ESGC där C:et står för
“Controversies” eller kontroverser på svenska. ESGC-betyget är ett avrundat och mer omfattande betyg än ESG. C:et beräknas på 23 kontroversiella ämnen och kort sagt kan det förklaras som att om företaget är involverat i exempelvis skandaler, tvister, stämningar eller får böter så blir ESGC-betyget lägre än ESG-betyget. Om företaget inte är inblandade i några kontroverser så är ESG-betyget = ESGC-betyget (Refinitiv, 2021c,
Koldioxidutsläpp Utsläpp Avfall
(28 mätpunkter) Biologiskmångfald Miljöledningssytem Innovation Produkt innovation
(20 mätpunkter) Gröna intäkter, FoU och investeringar (CapEx) Vatten
Resursanvändning Energi (20 mätpunkter) Förpackningar
Hållbar försörjningskedja Gemenskap
(14 mätpunkter) Mänskliga rättigheter
(8 mätpunkter)
Ansvarsfull marknadsföring Produktkvalitet
Dataintegritet
Mångfald och integration Arbetskraft Karriärutveckling och utbildning (30 mätpunkter) Arbetsvillkor
Hälsa och säkerhet CSR-strategi CSR-strategi
(9 mätpunkter) ESG rapporteing och transparens
Ledning Struktur (oberoende, mångfald, kommittéer) (35 mätpunkter) Kompensationer
Aktieägare Ägarnas rättigheter
(12 mätpunkter) Aktiveter för att motstå företagsförsäljning
E S
Gemenskap Mänskliga rättigheter Produkansvar
(10 mätpunkter)
G
Industrigrupp Utsläpp Innovation Resursanvändning Mänskliga rättigheter Produktansvar Arbetskraft Gemenskap Ledning Aktieägare CSR-strategi
Bilar och bildelar 10% 16% 8% 15% 9% 10% 8% 16% 5% 3%
Datorer, telefoner och hushållselektronik 6% 14% 4% 18% 11% 11% 9% 18% 6% 4%
Kol 20% 2% 19% 6% 2% 10% 10% 20% 6% 4%
Maskneri, verktyg, tunga fordon 9% 18% 8% 11% 9% 8% 9% 19% 6% 4%
Fastighetsverksamhet 12% 8% 12% 4% 4% 16% 11% 22% 7% 4%
Förnybar energi 14% 13% 13% 2% 7% 7% 11% 23% 7% 5%
ENVIRONMENTAL SOCIAL GOVERNANCE
s. 7). Ett praktiskt exempel är en skandal som uppstod till följd av bristfälligt integritetsskydd hos ett företag. Nyheten som spreds i media om hur miljontals kunder drabbats slog relativt hårt på företagets Controversy-score. Från att ha erhållit maxbetyget (100) några år tidigare blev företaget givet betyget 18.52 på C-komponenten till följd av kontroversen. Eftersom företaget inte har 100 i betyg på C-komponenten blir ESGC- betyget lägre än ESG-betyget. Företagets ESG-betyg blev 71.68 det året och ESGC- betyget blev 45.10.
I denna studie används ESGC-betyget för att undersöka samband mellan företags hållbarhetsprestationer och finansiella prestationer.
Tidigare i detta avsnitt presenterades Refinitivs insamlingsmetoder och mätpunkter.
Refinitiv har ett samarbete med TruValue Labs som också granskar företags ESG- prestationer. Detta integreras med Refinitivs betyg för att kunna presentera ett så precist betyg som möjligt i databasen Eikon (Refinitiv, u.å.b). TruValue Labs menar själva att de tillför ett perspektiv där intressenterna får se ESG från utsidan och in, inte inifrån och ut som företagen annars illustrerar sina ESG-prestationer (TruValue Labs, u.å.). TruValue Labs använder sig av artificiell intelligens för att analysera, spåra och betygsätta fler än 16 000 företag genom 100 000 olika källor på mer än 1 000 000 datapunkter, där allt sker i realtid (TruValue Labs, u.å.).
2.3.3 MSCI
MSCI har mer än 40 års erfarenhet av att beskriva företags hållbarhetsprestationer med hjälp av ESG-betyget. De var den första leverantören av ESG-data som betygsatte företagen utifrån branschens ekonomiska väsentlighet, vilket de gjort sedan 1999. MSCI var även den första utgivaren som inkluderade företagens riskexponering i sin bedömning (MSCI, 2020). MSCI samlar in, granskar, standardiserar och modellerar data från 3 400 publika källor för att sätta sina ESG-betyg. Med över 200 ESG-analytiker och 1 700 forskningsklienter världen över betygsätter de 8 500 olika företag, vilket blir 14 000 företag om dotterbolag inkluderas (MSCI, 2020).
MSCI betygsätter företagen på en skala från AAA till CCC, där intervallet BB till A anses vara ett medelmåttigt betyg (MSCI 2021a). Betygen och kriterierna är branschspecifika och likvärdiga företag ställs mot varandra när betygen sätts. Det enskilda företagets betyg är beroende av de likvärdiga företagens betyg. Betygen baseras på den senast uppdaterade informationen som finns tillgänglig, vilket betyder att betyget uppdateras åtminstone en gång per när företagen släpper sina hållbarhetsrapporter (MSCI 2020). En regel som MSCI förhåller sig till är att cirka 45 % av data som används vid betygssättning ska härstamma från någon annan källa än företaget som analyseras (MSCI 2020).
MSCI’s ESG-betyg är också uppdelat i de tre komponenterna Environmental, Social och Governance. Varje komponent har ytterligare underkategorier som mäts för att beskriva påverkan på respektive komponent (MSCI 2021b). Se Tabell 3.
Tabell 3: MSCI’s mätpunkter för respektive ESG-komponent
Självillustrerad baserad på information från MSCI (2021b).
När tabell 3 ställs mot tabell 1 kan vi se skillnader över hur de olika ESG-utgivarna MSCI och Refinitiv sätter sina ESG-betyg. Vi saknar dock mer detaljerad information över vad de olika komponenterna faktiskt mäter för att kunna uttala oss om konkreta skillnader, men i praktiken är mätpunkterna relativt lika. För att undersöka om några större skillnader finns mellan Refinitiv och MSCI:s betygssättning undersöker vi hur respektive organisation har betygsatt Företag1 under åren 2017 - 2019. Från Refinitivs skala D- till A+ har Företag1 under dessa år erhållit betyget A (Refinitiv u.å.a). MSCI har under samma år givit Företag1 betyget AA från deras betygsskala (MSCI, 2021c). Detta får betraktas som en relativt likvärdig betygsättning med tanke på hur de olika skalorna ser ut, men å andra sidan finns även skillnader. Exempelvis gavs Företag2 ESG-betyget A av MSCI år 2019, medan det åren 2018 och 2017 fick betyget BBB (MSCI, 2021d). Refinitiv gav Företag2 betyget C+ för 2019, C för 2018 och C- för 2017 (Refinitiv u.å.a).
Skillnaderna är dock små och kan förklaras med hur betygsskalan är uppbyggd. MSCI använder betygen CCC, B, BB, BBB, A, AA, AAA. Företag2’s betyg är alltså medelmåttiga enligt MSCI:s skala (MSCI 2021a). Refinitiv använder i sin bokstavsskala en kvartilsuppdelning som sträcker sig från D- till A+ (Refinitiv, 2021c, s. 7) och Företag2 har alltså erhållit betyg från kvartil två under åren 2017–2019. Det är svårt att dra några konkreta slutsatser kring detta men i det stora hela drar ESG-betygen från de olika organisationerna åt samma håll.
Koldioxidutsläpp
Produkternas koldioxidavtryck Den finansiella miljöpåverkan Företagets sårbarhet för klimatförändringar Vattenanvändning
Biologisk mångfald och användning av markytor Råvaruinköp
Giftiga utsläpp
Emballage och material för paketering av varor Elektroniskt avfall (exempelvis datorer)
Möjlighet att använda Clean Tech (exempelvis solceller)
Möjlighet att nyttja gröna byggnader (ex. kontor i energisnåla fastigheter) Möjlighet att nyttja förnybar energi
Arbetsförvaltning Utvecklingen av humankapital Hälsa och säkerhet
Arbetsnormer för försörjningskedjan Produkternas kvalitet och säkerhet Kemisk säkerhet
Säkerheten kring förvaring av de färdiga produkterna Datasäkerhet
Ansvarsfulla investeringar Hälso- och demografisk risk
Tillgång till kommunikationsnätverk Finansieringsalternativ Tillgång till vård
Utvecklingspotential inom hälsa och näring Mångfald inom styrelsen
Verkställande lön Ägarskap och kontroll Bokföring och redovisning Etiskt företagande Konkurrenshämmande metoder Skattetransparens
Korruption och instabilitet Stabiliteten av finansiella system Kontroversiella inköp
Sociala möjligheter
G
BolagsstyrningFöretagens beteende
S
Humankapital
Produktansvar
Intressenternas opposition
E
KlimatförändringNaturliga resurser Föroreningar och avfall Möjligheter till miljöförbättringar
2.4 GENOMGÅNG AV TIDIGARE FORSKNING INOM RELATIONEN HÅLLBARHETSPRESTATIONER - FINANSIELLA PRESTATIONER.
Wang et al. (2016) har genomfört en meta-analys av 42 tidigare studier som undersöker sambandet mellan CSR och företags finansiella prestationer. De menar att tidigare studier misslyckats med att ge en tydlig förklaring för sambandets betydelse då resultaten varit anmärkningsvärt varierande. Denna studie fann ett positivt samband mellan CSR och finansiella prestationer baserat på 42 tidigare studier som undersöker detta samband och Wang et al. (2016, s. 1101) argumenterar för att företag presterar bättre ur ett finansiellt perspektiv genom att ta sitt sociala ansvar baserat på resultaten från deras analys.
Som påvisat ovan i detta kapitel är CSR ett begrepp som kan anses vara mer generellt och övergripande än ESG-betyget, och CSR kan mätas på flera sätt där ESG-betyget är ett utav dem. Bland de studier som ingår i meta-analysen av Wang et al. (2016, s. 1090) har fem olika mättekniker använts för att kvantifiera CSR. Dessa är betygsättning av företags rykte, innehållsanalyser av företagspolicys, kartläggningar av företags ageranden, databaser som ger ett index av företags hållbarhetsprestationer och proxyvariabler som till exempel filantropi inom företag. Dessa tekniker som presenteras ovan för att mäta hållbarhetsinsatser har alla sina begränsningar. Tekniker som betygssättning av företags rykten och innehållsanalyser av företagspolicys kan innebära problem med att särskilja hur företag kommunicerar sitt sociala ansvarstagande från vad de faktiskt gör i praktiken (Wang, et al., 2016, s. 1090–1091). Även index över företags sociala ansvarstagande har sina begränsningar då data kan tänjas för att möta de förväntningar forskarna har (Wang et al., 2016, s. 1091). Å andra sidan är dessa tekniker de mest frekvent använda då inga andra erkända tekniker har etablerats för att kvantifiera CSR. Som presenterat tidigare i detta kapitel innehåller ESG-betyget element av samtliga tekniker presenterade ovan, men det kan konstateras att det framför allt är ett index av företags hållbarhetsprestationer, och många studier använder därför ESG-betyget som hållbarhetsmått för att undersöka sambandet mellan företags sociala hållbarhetsprestationer och finansiella prestationer.
Friede et al. (2015) har genomfört en analys av runt 2 200 tidigare studier som undersöker sambandet mellan ESG-betyg och finansiell prestation och det är vid tidpunkten för publicering den mest genomgripande analysen av tidigare studier i ämnet (Friede, et al., 2015, s. 210). Resultaten från denna studie visar att det affärsmässiga beslutet att investera i ESG kan motiveras med empiri då runt 90 % av studierna som analyseras visar ett icke- negativt samband mellan ESG-betyg och finansiell prestation. Dessutom visar majoriteten utav dessa studier ett samband som är positivt (Friede et al., 2015, s. 226). I de fall E, S och G testats separat har G ett positivt samband i 62.3 % av fallen medan E och S har ett positivt samband i 58.7 % respektive 55.1 % av de studier som analyseras (Friede, et al., 2015, s. 222).
I en studie av Eccles et al. (2014) följs företag under en 18-årsperiod där sambandet mellan företags hållbarhetsinsatser och de marknadsmässiga och finansiella prestationerna undersöks. Resultatet visar att företag som jobbar för en hög grad av hållbarhet överträffar företag som är mindre hållbarhetsinriktade ur ett finansiellt perspektiv (Eccles et al., 2014, s. 2836) baserat på företagens sociala- och miljöinriktade policys som kompletterats med en ESG disclosure score från Thomson Reuters och Bloomberg. Detta ESG-mått mäter hur fullständig företagens hållbarhetsrapportering är på en skala från 0 % till 100 % (Eccles et al., 2014, s. 2846). Studiens slutliga urval är 180 amerikanska företag. Bland annat exkluderas 100 företag inom banksektorn eftersom
flera mätpunkter inom detta ESG-betyg inte kan appliceras på finansiella institutioner vilket medför en risk att resultaten blir missvisande (Eccles et al., 2014 s. 2837). För att mäta de finansiella prestationerna används ROE och ROA som resultatbaserade lönsamhetsmått samt aktieavkastning som ett marknadsbaserat lönsamhetsmått (Eccles et al., 2014 s. 2851). 90 företag med hög grad av hållbarhetsinsatser ställdes mot 90 företag med låg grad av hållbarhetsinsatser. Resultatet visade att 1 investerad dollar 1993 var värd
$22,6 i slutet av 2010 för de hållbara företagen. De mindre hållbara företagen gick i genomsnitt från $1 till $15,4 (Eccles et al., 2014, s. 2849,). ROA och ROE var också högre hos de hållbara företagen (Eccles et al., 2014 s. 2851).
I en studie av Velte (2017) undersöks om det finns ett samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer. Studien testar ESG-betyget i sin helhet samt respektive komponent enskilt (E, S och G) mot de två finansiella prestationsmåtten ROA och Tobin’s Q där ROA är ett resultatbaserat finansiellt prestationsmått och Tobin’s Q är ett marknadsbaserat prestationsmått. Den data som används hämtas från Thomson Reuters Datastream (Velte, 2017, s. 172). Urvalet består av 110 tyska företag från DAX30, TecDAX och MDAX. Tidshorisonten är fem år, från år 2010 till 2014. Avsikten med att använda detta tidsperspektiv var för att bolagens reaktion på det minskade förtroendet efter finanskrisen 2008 och 2009 skulle inkluderas, vilket innebar att företagen blev tvungna att implementera fler CSR aspekter till deras affärsstrategier (Velte, 2017, s. 170–
171). Efter bortfall varierar det slutliga urvalet mellan 80 och 85 observationer per år, vilket resulterar i totalt 412 observationer. Företag inom banksektorn exkluderas på grund av deras ovanliga företagsmodeller (Velte, 2017, s. 172). Resultatet visar ett positivt signifikant samband mellan ESG-betyg och ROA. Respektive komponent visar också ett positivt samband till ROA varav G har det starkaste sambandet. Studien finner inget signifikant samband mellan ESG-betyg och Tobin’s Q (Velte, 2017, s. 175). Velte (2017, s. 176) lyfter fram två möjliga förklaringar till varför sambandet är starkast mellan ROA och G. Tyskland har länge haft ett tydligt regelverk kring rapportering av bolagsstyrning vilket kan ha medfört positiva effekter, eller så har relevansen av bolagsstyrnigen ökat hos intressenterna. Vidare är Velte (2017, s. 176) förvånad över att inget samband kunde påvisas mellan ESG och Tobin’s Q.
Garcia et al. (2017) undersöker också om det finns ett samband mellan ESG-betyg och finansiella prestationer. Företagen som studeras kommer från de så kallade BRICS- länderna Brasilien, Indien, Sydafrika, Kina och Ryssland och fokus läggs på industrier som ofta finner sig i centrum för debatter, politiska diskussioner och som anses ha en större negativ påverkan på samhället i form av påverkan på miljön och det sociala (Garcia et al., 2017, s. 135). ESG-betygen är hämtade från Thomson Reuters databas Eikon och bland annat används ROA som finansiellt prestationsmått som testas mot ESG-betygen (Garcia et al., 2017, s. 139). Garcia et al. (2017, s. 146) finner ett negativt samband mellan delbetyget E i ESG-betyget, alltså den faktor som relaterar till miljön och finansiell prestation. Studien finner inget samband mellan hela ESG-betyget eller delbetygen G och S och finansiell prestation vilket innebär att företag som har högst ESG-betyg tenderar att vara mindre lönsamma. Då detta går emot de resultat som Wang et al. (2016), Eccles et al. (2014) och Velte (2017) presenterar i sina respektive studier finns indikationer på att relationen mellan hållbarhetsprestation och finansiell prestation kan anta både en negativ och en positiv form vilket skapar ett forskningsgap gällande hur relationen ser ut i svenska företag noterade på Stockholmsbörsen. Återkoppling till detta görs i Kapitel 3.
3. TEORETISKT RAMVERK
I detta kapitel presenteras det teoretiska ramverk studien grundar sig i. De vetenskapliga teorier som används för att stötta studiens resultat är aktieägarteorin och intressentteorin som i sin tur kopplas till den forskning som presenteras i Kapitel 2 i syfte att motivera studiens angreppssätt och hypoteser. Dessa avsnitt mynnar avslutningsvis ut i två hypoteser.
3.1 AKTIEÄGARTEORIN
I artikeln “The social Responsibility of Business is to Increase Profits” la Milton Friedman (1970) grunden för aktieägarteorin. I artikeln argumenterar Friedman (1970, s.
1) för att företag inte kan ha ett socialt ansvar, och att sådant ansvar endast kan tillfalla individen. Han menar att en företagsledare som använder företagets resurser till att tillfredsställa allmänna behov i samhället sviker aktieägarnas intressen då det investerade kapitalet inte ägnas åt vinstmaximering. Om en företagsledare har intresse av att investera i socialt hållbara aktiviteter bör hen göra det med privata medel för att inte riskera att orsaka agentproblem. Å andra sidan innebär detta även att företagsledaren inte bör agera emot aktieägarnas intresse om intresset är just socialt ansvarstagande. Om intressenter som till exempel aktieägare, anställda och kunder har ett behov av att ta ett socialt ansvar menar Friedman att denne kan göra det privat och inte bör lägga sådant ansvar på vinstdrivande företag (Friedman 1970, s. 2). Att som företag investera i samhällets generella sociala behov minskar enligt Friedman aktieägarnas avkastning på det investerade kapitalet. Vidare påverkar det även kunderna genom prisökningar samt anställda enligt principen att andra intressenters pengar spenderas genom företaget istället för att dessa intressenter själva får välja att investera i sociala behov eller ej.
Företagsledaren agerar i dessa fall inte som en agent då investeringar i social hållbarhet anses försämra förutsättningarna för att nå så goda finansiella resultat som möjligt (Friedman 1970, s. 2).
“The corporate executive would be spending someone else's money for a general social interest. Insofar as his actions in accord with his "social responsibility" reduce returns to stockholders, he is spending their money. Insofar as his actions raise the price to customers, he is spending the customers' money. Insofar as his actions lower the wages of some employees, he is spending their money”.
I en perfekt marknadsekonomi för privat egendom finns inget tvång och det finns inga värderingar som till exempel socialt ansvarstagande utöver individens egna val. Däremot kan individen behöva anpassa sig till en majoritet där det inte är möjligt att uppnå enhällighet. Friedman (1970, s. 6) menar därför att de som vill spendera utifrån samhällets behov bör göra det privat då företagens enda sociala ansvar är att engagera sig i aktiviteter som maximerar bolagets vinster.
3.2 INTRESSENTTEORIN
Intressentteorin bygger på att företag har ett bredare ansvar än att endast tillfredsställa aktieägarna. Freeman et al. (2010, s. 9) menar att de som deltar i värdeskapande aktiviteter och handel har ett ansvar gentemot de som kan påverka eller bli påverkade av dessa aktiviteter. Vanligtvis innebär detta att fokus åtminstone bör riktas mot kunder, anställda, leverantörer, samhället, aktieägare och långivare. Dessa parters intressen är alla centrala
