• No results found

3. Metod

3.1 Vetenskaplig utgångspunkt

Enligt Sohlberg och Sohlberg (2013) behandlar vetenskapsteori studien om forskning och vetenskap. De menar att det finns olika perspektiv som visar hur kunskapen söks. Vetenskapsteori grundar sig från den filosofiska traditionen som delas in i ontologi (hur människan ser på världen) och epistemologi (hur människan får kunskap om världen). Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan socialt ansvarstagande och lönsamhet och ta reda på om sambandet är starkare eller svagare när det är kvinnor i styrelsen. Utifrån bakgrunden, problemformuleringen och syftet har metodvalen valts, först presenteras forskningsfilosofi.

3.1.1 Forskningsfilosofi

Studien utgår från en positivistisk kunskapssyn som enligt Bryman och Bell (2017) handlar om att forskaren strävar efter att kunskapen ska vara värderingsfri, det vill säga objektiv. Den strävar efter det naturvetenskapliga synsättet och förespråkar användningen av de naturvetenskapliga metoderna. Sohlberg och Sohlberg (2013) menar att positivismen handlar om att kunskap fås genom erfarenheter. Den positivistiska traditionen har som uppgift att söka lagbundenheter och förklara samband. Den fokuserar också på att förklara kausala samband (Sohlberg och Sohlberg, 2013) och därför utgår denna studie från en positivistisk tradition. Denna undersökning strävar också efter att vara objektiv i största möjliga mån. Sohlberg och Sohlberg (2013) hävdar däremot att en sträng form av positivism har visat sig svår att upprätthålla. De menar att det leder till att forskare med en positivistisk inriktning numera ser objektivismen som ett ideal att sträva efter snarare än ett krav som ska uppfyllas (ibid). Utifrån studiens syfte och diskussionen ovan utgår studien från en positivistisk vetenskapstradition.

24

3.1.2 Forskningsansats

Denna studie har en deduktiv ansats och det innebär att en eller flera hypoteser härleds utifrån befintlig kunskap och använder existerande teorier för att testa dem (Bryman och Bell, 2017). Se Figur 1 för processen med forskningsprocessen. När hypoteserna har skapats samlas datamaterial in och analyseras, slutligen presenteras detta i ett resultat. Utifrån detta kan hypoteserna sedan bekräftas eller förkastas och nya hypoteser kan utformas. Bryman och Bell (2017) menar att kvantitativ forskning ofta innehåller en deduktiv ansats för relationen mellan teori och praktisk forskning där vikten ligger vid teoriprövning. Eftersom det finns tidigare forskning och teorier om CSR, lönsamhet och kvinnor i styrelsen, kommer studien bygga vidare på dessa och avsikten är att testa dem. Den deduktiva metoden, även kallad hypotetiskt-deduktiva metoden, innebär alltså att studien utgår från ett antal hypoteser som deducerat fram ur den teoretiska referensramen (Sohlberg & Sohlberg, 2013). Med utgångspunkt från teorin skapas två hypoteser mot det insamlade datamaterialet och resultatet. Detta för att kunna bekräfta eller förkasta dem (Bryman och Bell, 2013; Sohlberg & Sohlberg, 2013). Denna studie undersöker sambandet mellan CSR och lönsamheten samt påverkan av kvinnor i styrelsen. Syftet är att undersöka om de teorier som existerar inom ämnet stämmer överens med verkligheten, därför väljs en deduktiv ansats.

Figur 1: Den deduktiva forskningsprocessen. Från Företagsekonomiska forskningsmetoder (s.43) Bryman och Bell (2017)(Upplaga 3). Stockholm: Liber.

3.1.3 Forskningsstrategi

Enligt Bryman och Bell (2017) finns det två olika forskningsstrategier inom den företagsekonomiska forskningen, kvalitativ och kvantitativ forskning. Aspers och Corte (2019) menar att det allmänna målet för kvantitativ och kvalitativ forskning är densamma

25 - att förstå världen bättre. Både Aspers och Corte (2019) och Bryman och Bell (2017) menar att det som skiljer sig är metoderna för de olika strategierna. Kvantitativ forskning handlar om insamling av numeriska data och något som kan studeras genom mätning. Den lägger också tonvikt på kvantifiering när det handlar om insamling och analys av data (Bryman och Bell, 2017). Eftersom denna studie ska mäta och undersöka samband väljs en kvantitativ studie.

Positivismen och den deduktiva forskningsansatsen hänger ofta ihop med den kvantitativa forskningsstrategin (Bryman och Bell, 2017). Eftersom denna studie utgår ifrån befintliga teorier för att deducera fram hypoteser som testas är den kvantitativa forskningsansatsen lämplig. Den kvantitativa forskningen har en inriktning mot mätbarhet och att söka samband (Bryman och Bell, 2017). Detta gör att valet av kvantitativ forskningsstrategi stärks. Studien använder data från 157 företag i Norden från 2018. Studien undersöker hur det ser ut vid ett visst årtal och enligt Bryman och Bell (2017) är det en tvärsnittsdesign eftersom data samlas in från fler än ett fall vid en viss tidpunkt. Syftet med detta är att komma fram till ett antal kvalitativa eller kvantifierbara data som kan kopplas till två eller fler variabler, som sedan ska kunna analyseras för att upptäcka olika sambandsmönster.

Fördelen med denna design är att det ofta går att hitta variation eftersom flera fall studeras, och genom att dessa studeras vid samma tidpunkt. Det gör att skillnader i insamlingsperiod undviks och alla får samma förutsättningar (Bryman och Bell, 2017). Tvärsnittsdesignen kan däremot ge upphov till skensamband eftersom det är en enkel tidsperiod, till skillnad från longitudinella studier som studerar ett fenomen under tid. Den longitudinella studien fokuserar på flera mätningar över en bestämd tidsperiod (ibid). Tvärsnittsstudie väljs eftersom studien fokuserar på sambandet under ett år, det ger även en ögonblicksbild av det aktuella sambandet. 2018 är det senaste räkenskapsår där data finns tillgängligt och genom att välja färska siffror framkallas en aktuell bild av samhället. Studien slår ner under 2018 som också var det året när EU-direktivet började gälla och lagstiftades om i Sverige. Att en longitudinell studie inte väljs beror på att studien ska undersöka sambandet i det räkenskapsår där EU-direktivet började tillämpas. Ekatah (2011) menar att CSR kan ha en kortsiktig effekt och en långsiktig effekt på lönsamheten. Andra studier har undersökt samband över tid medan denna studie gör ett nedslag och

26 kontrollerar sambandet mellan CSR, lönsamhet och könsdiversifieringen i styrelsen vid en tidpunkt.

Related documents