Under 108 år betraktade svenska institutioner selknam-individerna som studieobjekt och struntade i omständigheterna kring deras död och förvärv av materialet till institutionernas förfogande. Med vetenskapen i tanke, tänkte man förmodligen inte att den skottskadade individen som skildes från sitt kranium och monterades i ett laboratorium kunde vara någon levande människas anhörig. Förtrycket, förnedringen och folkmordet på Eldslandets
urbefolkning försiggick i skuggan av ett globalt handelssystem, med komplexitetfrån
regeringar, handelsmän och vetenskapsmän. Forskarnas hierarkiska indelning av människor i olika raser hade en direkt påverkan på urinvånarnas liv och död, vetenskap användes som en förevändning för att legitimera plundring och extremt våld. Rasificering gjorde att urinvånare som överlevde folkmordet fick sudda bort eller dölja sin identitet för att kunna fortsätta leva. Denna överlevnadsstrategi överfördes till deras avkomma och detta pågick i flera
generationer, fram till idag. Gamla rasklassificeringar är fortfarande synliga inom den
akademiska världen och utgör ett hinder för dagens urinvånare som försöker återuppbygga sin identitet.
Det finns fortfarande forskare som ser sig själva som förvaltare av urinvånarnas förflutna tid, samt med rätten att bestämma över deras identitet. Hermany Molina, ordförande för selknam-organisationen Comunidad Covadonga Ona, hävdar att forskarna förnekar selknam-folkets kulturella kontinuitet i nuet. Nutidens selknam-individer är ständigt åskådare av hyllningar, möten, samtal, analyser och studier om sig själva, men de själva exkluderas från dessa
aktiviteter (Awaska 2020). Selknam-ättlingar är bärare av sina förfäders dolda berättelser som talar om överlevnadsstrategier som överfördes under flera generationer och som är viktiga för ättlingarnas identiteter. Dessa är viktiga även för vår kunskap om selknam-folket, samt om sociala och historiska processer i Patagonien. Berättelserna kan möjliggöras genom att länka bevis från arkeologi, historia och muntlig historia, så som Gosden föreslår (2001).
33
processerna som ledde till urinvånarnas delegitimering, öppnar en väg för nya kunskaper som även kan vara till nytta för dem vars förflutna studeras. Mänskliga kvarlevor bör behandlas som individer med en egen livshistoria som är intimt kopplad till andra människors liv, inte bara i det förflutna, utan även i nutiden. Återlämning av de mänskliga kvarlevorna till
urbefolkningen i Eldslandet och även av de föremål som Nordenskjöld stal från deras förfäder skulle vara en korrekt handling och utgöra en viss gottgörelse. Inklusive de mänskliga
kvarlevorna av yaghan-individer som grävdes upp från en begravningsplats under samma expedition som den här uppsatsen behandlar. De mänskliga kvarlevorna och föremålen skulle kunna bli påtagliga element för invånarnas historiska minne i Patagonien och Tierra del Fuego och bidra till urinvånarnas återuppbyggande av sin identitet, samt till historisk reparation och läkning.
34
12. Sammanfattning
Uppsatsens syfte är konstruktionen av en arkeologisk biografi om en skelettsamling som fördes till Sverige av Otto Nordenskjöld från sin expedition till Magellanländerna 1895‒1897. Den visar vilka svenska institutioner som använde sig av materialet och med vilka ändamål. Den lyfter fram den sociala och politiska kontexten i Eldslandet vid tiden då insamlingen gjordes, samt vetenskapens syn på urinvånare vid den tiden. Uppsatsen behandlar även selknam-ättlingarnas identiteter, uppfattningar kring selknam-folket och vetenskapens påverkan på urbefolkningen i Patagonien.
Som metod användes analysen av skriftliga källor, kontakter med personal på svenska institutioner och kontakter med två selknam-ättlingar. Analysen visar att Nordenskjölds berättelse om individernas död stämmer delvis, men att katalogen innehåller några felaktiga uppgifter om materialet. Det framgår även att en av individerna saknas från skelettsamlingen och att en annan individ saknar flera skelettdelar. Det visas även att gamla rasklassificeringar utgör även idag ett hinder för selknam-ätlingar som försöker återuppbygga sin identitet.
35
13. Referenser / litteratur
Ansel, Bernard D. 1970. European Adventurer in Tierra del Fuego: Julio Popper. The
Hispanic American Historical Review, Vol. 50 (1), February 1970:89–110.
Appadurai, Arjun. 1988. The Social Life of Things. Commodities in Cultural Perspective
.
New School University, New York. Cambridge University Press.
Appadurai, Arjun. 2006. The Thing Itself. Public Culture, Vol.18 (1): 15–22.
Atalay, Sonya. 2006. Indigenous Archaeology as Decolonizing Practice. American Indian
Quarterly, Vol. 30, No. 3/4, Decolonizing Archaeology. Summer - Autumn, 2006: 280–310.
Báez, Christian & Mason, Peter. 2006. Zoológicos humanos. Fotografías de fueguinos y
mapuches en el Jardín de Aclimatación de París, siglo XIX. Pehuén Editores, Santiago de
Chile.
Bascopé, Joaquín. 2011. Antes de la ley. Salvajismo y comercio sexual en Tierra del Fuego y Patagonia, 1884-1920. En Capitalismo y pornología. Pavez, J. & Kraushaar, L. (eds.). Pp. 180–216. Qillqa, Universidad Católica del Norte, Instituto de Investigaciones Arqueológicas y Museo R. P. Gustavo le Paige. San Pedro de Atacama.
Bianchi Villelli, M. 2011. Coloniality in Patagonia. Historical archaeology and postcolonial critique in Latin America. World Archaeology 43 (1):86-101.
Bidaseca, Karina & Sierra, Marta 2012. Postales femeninas desde el fin del mundo. El Sur y
las politicas de la memoria. Ediciones Godot, Buenos Aires.
Borrero, Alberto. 2001. Los selknam (onas): evolución cultural en Tierra del Fuego. Colección aborígenes de la Argentina. Editorial Galerna, Buenos Aires.
Chapman, Anne. 1982. Drama and Power in a Hunting Society: The Selk'nam of Tierra del
Fuego. Cambridge University Press. Cambridge.
Cámara de diputados. 2019. Reconocimiento de extinción de etnias ona y tehuelche. Legislatura 366ª Sesión 137ª, en jueves 7 de marzo de 2019. Redacción de sesiones, publicación oficial. Valparaíso (Chiles deputeradekammare, lagstiftning 366, Session 137, den 7 mars 2019. Erkännande av utrotning av de etniska grupperna ona och tehuelche. Sessionsredaktion, oficiell publikation).
Childs, Herbert 1936. El Jimmy, fugitivo de la Patagonia. Trad. E. Pisano. Ediciones de la Universidad de Magallanes, Punta Arenas.
36
Clemente, Ignacio. 1997. Los instrumentos líticos de Túnel VII: una aproximación
etnoarqueológica. Universidad autónoma de Barcelona. Consejo superior de investigaciones
científicas, Madrid.
Drenzel, Gustafsson Reinius, Hauptman, Hejll & Svanberg. 2016. Mänskliga kvarlevor vid offentliga museer. FoU Rapport 15. Statens historiska museer samt arkeologiska
uppdragsverksamheten. Stockholm.
Durán, Matías. 2018. Estado, soberanía y resistencia indígena. La colonización ovina de Tierra del Fuego y la resistencia selk’nam, 1881–1911. Seminario de Licenciatura del
Instituto de Historia UC. Colonialismos poscoloniales: soberanía, expansión y construcción
de Estado en Argentina y Chile. Universidad Católica de Chile, Santiago.
Edbom, Gunilla. 2005. Samiskt kulturarv i samlingar: Rapport från ett projekt om
återföringsfrågor gällande samiska föremål. Jokkmokk: Sametinget.
Edmundson, William. 2009. A History of the British Presence in Chile. Palgrave Macmillan, London.
Gosden, Chris & Marshall, Yvonne. 1999. World Archaeology. Vol. 31, No. 2, The Cultural Biography of Objects. October 1999: 169–178.
Gosden, Chris. 2001. Postcolonial archaeology: issues of culture, identity and knowledge. In
Archaeological Theory Today. Hodder, Ian (ed.). Pp 241–261. Cambridge: Polity Press.
Gusinde, Martin. 1951. Hombres primitivos en la Tierra del Fuego. De investigador a
compañero de tribu. Escuela de estudios hispano-americanos de Sevilla, Sevilla.
Gusinde, Martin. 1982. Los indios de Tierra del Fuego. Tomo primero, vol. II. Los selknam. Centro argentino de etnología americana. Buenos Aires.
Gustavsson, Anne & Lindskoug, Henrik B. 2015. Stories from below: human remains at the Gothenburg Museum of Natural History and the Museum of World Culture. Journal of the
History of Collections, Volume 27, Issue 1, March 2015: 97–109.
Hagerman, Maja 2015. Käraste Herman: rasbiologen Herman Lundborgs gåta. Norstedt, Stockholm.
Hallgren, C. (red.) 2010. Mänskliga kvarlevor, ett problematiskt kulturarv. Etnografiska museet, Stockholm.
Harambour, Alberto. 2012. Borderland Sovereignities. Postcolonial Colonialism and State
Making in Patagonia. Argentina and Chile, 1840s–1922.Stony Brook University, New York. Harambour, Alberto. 2015. The Shepherd and the outlaw. Trajectories, crossings and genocide
in two British travelogues in Tierra del Fuego (Decade of 1890). Universidad Católica de
Chile, Santiago.
37
Islands/Malvinas, Patagonia, and Tierra del Fuego, 1830s–1910s. Oxford Research
Encyclopedia of Latin American History. Oxford University Press. USA.
Harambour, Alberto. 2017. Partes del exterminio: la barbarie de la civilización o el genocidio
selknam en la Tierra del Fuego. La Roca, nr.4. Diciembre 2017: 38–58.
Harambour, Alberto. 2019. Soberanías fronterizas. Estados y capital en la colonización de la
Patagonia. Ediciones de la Universidad Austral de Chile. Valdivia.
Hultkrantz, Vilhelm. 1898. Några bidrag till Sydamerikas fysiska antropologi. Ymer. Svenska sällskapet för geografi och antropologi. Lund.
Hultkrantz, Vilhelm. 1907. Zur osteologi der Ona- und Jaghan-Indianer des Feuerlandes. In
Schwedichschen expedition nach den Magellansländern. F. A. Nordstedt & Söner, Stockholm.
Keene, Suzanne. 2005. Fragments of the World: Uses of Museum Collections. Routledge. Amsterdam.
Kopytoff, Igor. 1988. The cultural biography of things: commoditization as process
.
InThe Social Life of Things. Appadurai, Arjun (ed.). Pp 64– 92. New School University, New
York. Cambridge University Press.
Larsdotter, Anna & Nordin, Torgny. 2001. Otto Nordenskjöld och forskningen vid Världens ände. Populär historia, 14 mars 2001.
Lindsten, J.; Ljungström, O.; Normark, D. 2011. Karolinska Institutet 200 år. Från ett institut till danande af skickelige fältläkare till ett internationellt väl känt medicinskt universitet.
Svensk Medicinhistorisk Tidskrift. Vol. 15, nr.1: 15– 45.
Lita, Ramón.1887. Viaje al país de los onas, Tierra del Fuego. Establecimiento topográfico de Alberto Nuñez, Buenos Aires.
Marchante, Alonso. 2014. Menéndez, rey de la Patagonia. Editorial Catalonia,Barcelona.
Marchante, Alonso. 2019. Selknam, genocidio y resistencia. Editorial Catalonia, Barcelona. Martinic, Mateo. 1973. Panorama de la colonización en Tierra del Fuego entre 1881 y 1900.
Anales del instituto de la Patagonia, Vol 4. Punta Arenas.
Martinic, Mateo. 1979. La política indígena de los gobernadores de Magallanes 1843–1910.
Anales del Instituo de la Patagonia, vol. 10: 7–58.
Martinic, Mateo. 1982. La tierra de los Fuegos. Municipalidad de Porvenir, Tierra del Fuego. Punta Arenas.
Martinic, Mateo. 1989. El genocidio selknam, nuevos antecedentes. Anales del Instituto de la
Patagonia, vol. 19: 23–28.
Martinic, Mateo. 2001. Braun y Menéndez, prehombres patagónicos. Ediciones de la Universidad de Magallanes. Punta Arenas.
38
Martinic, Mateo. 2003. La minería aurífera en la región austral americana (1869–1950).
Historia, Vol. 36, 2003: 219–254. Instituto de Historia, Pontificia Universidad Católica de
Chile. Santiago de Chile.
Martinic, Mateo. 2007. Los británicos en la región magallanica. Editorial PuntÁngeles, Universidad de Playa Ancha. Valparaíso.
Massone, Mauricio. 2004. Los cazadores después del Hielo. Centro de Investigaciones Diego Barros Arana & Museo de Historia Natural de Concepción. Concepción, Chile.
Méndez, Patricia María. 2012. La extinción de los selknam (onas) de la isla de Tierra del Fuego. Ciencia, discurso y orden social. Gazeta de Antropología. 2012, 28 (2): artículo 05. Muñoz, Adriana. 2011. From curiosa to world culture. The history of the Latin American
collections at the Museum of World Culture in Sweden. Department of Historial Studies,
University of Gothenburg.
Mülchi, Hans. 2010. Calafate, zoológicos humanos (documental). Datos históricos: Christian Báez. El Taller Producciones. Región Metropolitana, Chile.
Nordenskjöld, Otto. 1898. Från Eldslandet. Skildringar från den svenska expeditionen till
Magelanländerna, 1895–1897. P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm.
Nordin, Torgny. 2006. Open horizons: a trek through Otto Nordenskjöld´s many landscapes. In Antarctic Peninsula & Tierra del Fuego: 100 years of Swedish-Argentine scientific
cooperation at the end of the world. Rabassa, Jorge & Borla, Laura (eds.). Pp 159–168. Taylor
& Francis, London.
Rodríguez, Mariela E. 2016. Tehuelches and Selknam (Santa Cruz and Tierra del Fuego). We did not dissapear. In Indigenous Peoples in Argentina: histories, cultures, languages and
education. Hirsch, Silvia & Lazzari, Axel (eds.). Chapter 12, pp.7–39. Ministerio de
Educación de la Nación. Buenos Aires.
Rodríguez S., Juan Agustín. 1985. Chile en el canal Beagle y mares australes. Tratado de paz
entre Chile y Argentina. Gráfica Progresión, Santiago.
Roos, Denise. 2013. Perimortalt våld från Eldslandet. Skottskador hos en urinvånare, Tierra del Fuego, Argentina. Uppsats i osteologisk paleopatologi. Handledare Anna Kjellström. Stockholms universitet.
Rättsdomstolen i Magallanes: Juzgado de Letras de Magallanes, legajo 75, archivo nro. 549, 2 de nov. 1895. Sumario sobre Vejámenes inferidos a indígenas de Tierra del Fuego. Punta Arenas.
Señoret, Manuel. 1896. Tierra del Fuego y sus pueblos nativos. Memoria del gobernador de
Magallanes. Imprenta Nacional, Santiago de Chile.
Steward, Julian H. (red.). 1963. Handbook of South Amerian Indians. Physical anthropology,
39
Institution Bureau of American Ethnology, Bulletin 143. Cooper Square Publishers, New York.
Svanberg, Fredrick. 2015. Människosamlarna. Anatomiska museer och rasvetenskap i Sverige
ca 1850–1950. Statens historiska museum, Stockholm.
Zárraga, Cristina. 2016. Cristina Calderón: Memorias de mi abuela yagán. Ediciones Pix. Heidenheim, Germany.
Databaser
Carlotta, Världskulturmuseernas databas:
1. Kranium IV B 121: http://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/1975332 2. Kranium IV B 123: http://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/1975330 3. Kranium IV B 124: http://collections.smvk.se/carlotta-vkm/web/object/1975331
4. Samling 1897.07 från Eldslandet, överförd av O. Nordenskjöld:
http://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/1020943
5. Svenska expeditionen till Magellanländerna 1895 - 1897 (hämtad 2020-04-25):
http://collections.smvk.se/carlotta-em/web/object/2433438
6. Världskulturmuseets samlingar (hämtad 2020-05-30):
http://www.varldskulturmuseerna.se/varldskulturmuseet/forskning-samlingar/om-samlingarna/
Memoria Chilena –Nationella biblioteket i Chile, Ministeriet för kultur, konst och kulturarv:
http://www.memoriachilena.gob.cl/602/w3-channel.html
Museo Regional de Magallanes, digitala samlingar. Sammanställning av rättsundersökningen
i Punta Arenas 1895: https://www.museodemagallanes.gob.cl/sitio/Contenido/Objeto-de-Coleccion-Digital/71414:Sumario-sobre-vejamenes-inferidos-a-indigenas-de-Tierra-del-Fuego
Universidad de Magallanes. Aike - Biblioteca virtual de la Patagonia:
http://www.bibliotecadigital.umag.cl/
Websidor
Awaska. Green Network Projekt, indigenous network (hämtad 2020-05-12):
40
Comunidad Rafaela Ishton, facebook:
https://www.facebook.com/comunidadindigena.rafaelaishton
Corporación Selk'nam Chile, facebook:
https://www.facebook.com/Corporaci%C3%B3n-Selknam-Chile-290386811857373
Medicinhistoriska museet (hämtad 2020-04-29): https://www.medicinhistoriskastockholm.se/historik
Museo de la Memoria (Museum of Memory), Santiago. Samtal med selknam-ättlingar
(hämtad 2020-05-18). Video: https://youtu.be/BGl1Vjwp-hw
Radio de la Universidad Nacional de Tierra del Fuego. Intervju med Margarita Maldonado (hämtad 2020-04-28). Audio: https://cl.ivoox.com/es/entrevista-a-margarita-maldonado-audios-mp3_rf_47738156_1.html