Målåret 2010 har visserligen varit mindre lyckosamt om man ser till andelen hinder som återstår att åtgärda. Men som riktmärke för olika initiativ har det haft väldigt stor betydelse. Det är nu viktigt att kunna ha ett lika tydligt sikte framöver, så att HIN-åtgärderna inte var ett ”projekt” som avslutades 2010 och sedan tappar man farten. Flera olika initiativ som har vuxit fram med avstamp i enkelt avhjälpta hinder, som
exempelvis olika nätverk, har nu hittat sina arbetsformer och kan utgöra en bas i ett mer stabilt arbetssätt framöver. Även konstellationer som ännu knappt hunnit förbi startfasen utgör goda förutsättningar för att tillgänglighetsfrågan ska kunna få fäste i vidare kretsar framöver. För som årets HIN-undersökning visar finns det fortfarande grupper och områden där man ännu inte hunnit bli medveten om frågan. Arbetet behöver dessutom i större utsträckning än hittills gå över från att vara ett projekt till att bli en självklar del av det ordinarie arbetet.
Kunskapen behöver spridas Kunskapen behöver fördjupas Arbetet behöver bli ”vardagsmat”
Kunskapen behöver spridas
Behovet av att sprida kunskapen ytterligare finns även fortsättningsvis, för att få fäste även i grupper som idag ser sig endast som perifert berörda av frågan. Det är huvudsakligen där som det allmänt sett återstår ännu inte identifierat åtgärdsarbete.
Det är bland de små och de privata fastighetsägarna som det fortfarande är en alltför stor andel som inte känner till reglerna. Det framgår tydligt av uppföljningen av HIN. De som har fått information har främst fått den från Boverket eller branschorganisationer. Men när det gäller ”Spurtseminarierna” är det få privata fastighetsägare som har deltagit. En slutsats är alltså att det behövs andra typer av insatser för att bättre nå dessa grupper.
Vi bedömer att dessa grupper i stor utsträckning efterfrågar konkreta uppgifter och insatser. Man vill ”veta vad som gäller”. Kommunernas information och tillsyn av regeltillämpningen, i kombination med en nära dialog med berörda fastighetsägare, kan vara en effektiv och
resultatinriktad insats på det här området. Det finns exempel från kommuner som visar detta.
Kunskapen behöver fördjupas
Kunskapen behöver också ytterligare fördjupas hos dem som idag har kommit igång med enkelt avhjälpta hinder och hanterar åtgärder, men där frågan behöver etableras i organisationen eller verksamheten. Det gäller inom alla grupper av tillämpare, såväl privata som offentliga.
Det är angeläget att synliggöra var bristerna finns, och hur man kan åtgärda dem med rimliga insatser är något som behöver lyftas fram. I många fall är kunskapen om hur man kan rätta till problemen mer direkt avgörande för resultatet än pengarna.
Inom tillsynsarbetet på kommunerna är kunskapen särskilt
Slutsatser 43
privata fastighetsägarna behövs en fördjupad kännedom om tillgänglighetsfrågan till innehåll och innebörd.
Arbetet behöver bli ”vardagsmat”
Hos många aktörer har enkelt avhjälpta hinder hanterats som ett projekt med avslut 2010. Och i den mån man har nått uppsatta mål är det naturligtvis vällovligt. Men enkelt avhjälpta hinder och
tillgänglighetsarbetet behöver gå in som en självklar del i de ordinarie verksamheterna. Detta är nödvändigt för att undvika att hinder som identifieras framöver hamnar utanför etablerade arbetsområden eller processer och inte åtgärdas. Förbättringen av den fysiska tillgängligheten riskerar då att bromsas upp.
Metoder
Tillsynen
Att det finns en fungerande tillsyn över hur reglerna följs är en viktig faktor för reglernas genomslag och här har även länsstyrelserna en viktig roll. Enligt resultatet i SKL:s enkät hösten 2010 har andelen kommuner som bedriver tillsyn av HIN blivit väsentligt större sedan 2008. Det framgår dock inte hur många som bedriver tillsyn på eget initiativ och hur många som agerar först efter anmälningar. En fjärdedel av kommunerna svarar 2010 att de inte alls bedriver tillsyn av HIN. Här behövs alltså ytterligare förbättringar.
Ett av pilotprojekten som för närvarande pågår inom ramen för "Kompetenssatsning 2008-2010 för bättre PBL-tillämpning" har tema "Uppföljning inom byggområdet". Målet för projektet är att
länsstyrelsernas uppföljning och tillsyn inom byggområdet medverkar till goda kvaliteter i byggbeståndet, samt bra snabba och effektiva
byggprocesser som också underlättar för företagandet. Projektet ska slutrapporteras till Boverket 31 januari 2011.
I nya PBL som träder i kraft 2 maj 2011 är kommunens tillsynsansvar tydliggjort. Enligt förslaget till ny plan- och byggförordning (att träda i kraft samtidigt som PBL) har länsstyrelserna och Boverket ansvar för tillsynsvägledning, så att av kommunerna kan genomföra tillsynen. Boverkets och länsstyrelserna kommer också att ha ett
uppföljningsansvar över hur systemet fungerar.
Förutsättningarna för en väl fungerade tillsyn framöver kommer alltså att kunna vara förbättrade jämfört med dagens situation.
Nätverk och samarbeten
Förutom de olika ”formella” samarbeten som finns mellan exempelvis olika myndigheter har flera olika plattformar och initiativ uppstått inom området funktionshinder och för enkelt avhjälpta hinder. Deras aktivitet och funktion behöver hållas igång, stärkas och utvecklas.
Vi vill särskilt nämna följande:
Handisams och SKL:s nätverk för tillgänglighetsfrågor Handisams och SKL:s ”e-verktyget för tillgänglighetsarbete” SKL:s EAH-spindlar
För Boverkets del handlar det om att inom dessa olika verksamheter bistå med den sakkunskap som behövs, bidra till utvecklingen och återkoppla mot övriga insatser som Boverket gör på området.
Nätverket för tillgänglighetsfrågor
Nätverket för tillgänglighetsfrågor är i första hand till för anställda och politiker i kommuner och landsting/regioner för att de ska få diskutera med andra som kanske har eller haft samma frågeställningar. Det handlar om att tjänstemännen ska bli styrkta i sin roll, få ökad kraft att arbeta med tillgänglighetsfrågor och få stöd för bra arbetssätt att bedriva
tillgänglighetsfrågorna på. 325 personer från 139 kommuner och 12 landsting är idag med i Nätverket och medlemmar i nätverkets grupparbetsplats. Även en av Boverkets medarbetare är medlem.
Nätverket för tillgänglighetsfrågor har träffar två gånger per år och aktuella insatser presenteras och diskuteras. Man bjuder även in ”gäster”.
Informationssatsningen om enkelt avhjälpta hinder har presenterats för medlemmarna i Nätverket för tillgänglighetsfrågor, dels vid två av nätverkets träffar, dels via information på den gemensamma
grupparbetsplatsen, samt via e-postbrev direkt till medlemmarna.
e-verktyget för tillgänglighetsfrågor
E-verktyget är skapat för att stödja tillgänglighetsarbetet i kommuner och landsting. För den som har arbetat en tid med enkelt avhjälpta hinder blir användandet av e-verktyget en naturlig fortsättning och fördjupning när insatserna breddas till att handla om tillgänglighet i en bredare
bemärkelse.
I e-verktyget finns såväl information om hur man arbetar framgångsrikt med enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet som möjligheter att visa alla berörda både hur man arbetar och hur långt man har kommit i sitt arbete.
Den öppna och systematiska redovisningen som e-verktyget erbjuder ökar möjligheterna till en konstruktiv dialog mellan beslutsfattare och berörda.
Idag redovisar 45 kommuner sitt tillgänglighetsarbete i e-verktyget. 66 kommuner har skaffat sig rätt att publicera. Och ytterligare många fler använder det systematiska arbetssätt som e-verktyget erbjuder.
Vid ”Spurtseminarierna” har Handisam och SKL informerat om e- verktyget.
SKL:s EAH-spindlar
Insatsen med ”EAH-spindlarna” får sägas vara framgångsrik, utifrån det stora deltagandet (74 procent av kommunerna) och de effekter i form av uppmärksamhet och aktiviteter som kan ses runt om i kommunerna. Att hålla aktiviteten med ”EAH-spindlarna” igång och följa upp resultatet regelbundet framöver är viktigt för att behålla fokus på frågan. De kommuner som aktivt jobbar vidare med materialet ska också ha möjligheten att redovisa sina förbättringar.
SKL vill förorda att man gör en ny spindel under våren 2011, för att bekräfta att arbetet med att undanröja enkelt avhjälpta hinder pågår. Man anser vidare att spindlarna bör följas upp de närmaste åren därefter för att ytterligare betona att detta arbete inte är en engångshändelse.
Slutsatser 45
Informationsspridning
Behovet av information är, som nämnts tidigare, stort och kommer att vara det även fortsättningsvis. Uppdragets aktörer har alla någon särskild information om enkelt avhjälpta hinder - digitalt på webben och i olika tryckta publikationer.
De särskilda sidorna om reglerna på Boverkets webbsida, boverket.se, är under bearbetning i informationsuppdragets slutskede och kommer att utvecklas vidare under 2011. Boverket har också färdigställt en ny bok som kommer att finnas tillgänglig efter årsskiftet. Boken beskriver genomförande och upplägg av arbetet med enkelt avhjälpta hinder.
47
Kommunikationsmaterial
Bilagor 51
Cd-skiva ”Verktygslådan” och inbjudan
Bilagor
Bilagorna finns att hämta på Boverkets respektive SKL:s webbplats.
Ekonomisk sammanställning (Boverket) Organisation och ansvarsfördelning (Boverket) Nulägesanalys (Boverket 2009)
Utvärdering av ”Spurtseminarierna” (Boverket 2010) Uppföljning av HIN (Boverket 2010)
Kommunikationsplan (Boverket 2010) SKL:s rapport om EAH-spindlarna
Box 534, 371 23 Karlskrona Besök: drottninggatan 18 Telefon: 0455-35 30 00 Webbplats: www.boverket.se