Denna studie visar på flertalet intressanta tendenser till skillnader i attityd till manliga och kvinnliga ledare som besitter maskulina egenskaper. Studien ämnade inte till att generalisera slutsatser. Vid vidare forskning med större tillgång till tid och resurser skulle en studie vara möjlig för att dra generella slutsatser, genom att samla in data från ett representativt urval för hela samhället. Vid denna typ av studie uppfattas det som optimalt att ha tillgång till ett enkätverktyg som möjliggör för användning av SRS. Vidare, som förklarat i metodavsnittet, hade en kvalitativ metod så som intervjuer kunnat stärka studien med fler intressanta aspekter. Vidare studier med mindre tidsbegränsning hade därmed kunnat tillföra en kvalitativ metod för att stärka den kvantitativa metoden med citat och djupare förklaringar av attityderna i form av följdfrågor kring varför respondenterna reagerar som de gör. Detta skulle öppna upp för är att kunna dra generella slutsatser för större populationer och djupare kunna analysera
teorierna mot attityder och värderingar av ledares kön.
Studier i hur yngre generationers attityder ser ut gentemot kvinnliga ledare skulle kunna ge ett vidare bidrag till hur utvecklingen för jämställdheten inom organisationer kan te sig. Detta genom att undersöka om den yngre generationen har potentialen till att utveckla jämställda organisationer eller om det finns tendenser till att även kommande generationer fortsätter att upprätthålla könsrollerna och stereotyperna inom organisationer. Med detta testa om det faktiskt kommer ta 50 år innan det blir jämställt i organisationer.
Vidare forskning skulle även behöva fokusera helt på manliga respondenter. Eftersom denna studie signalerar att manliga respondenters attityd är mindre positiv till kvinnliga ledare som besitter samma maskulina egenskaper som manliga ledare skulle en fokusstudie kunna bidragit till ytterligare information om detta. Eftersom män ofta besitter högre positioner skulle en fokusstudie på manliga respondenter som besitter högre positioner se om attityden är mindre negativ till kvinnliga ledare även där, vilket skulle vidare kunna ge en förklaring till att glastaket består och att problemen följer med även över glastaket.
46
Källförteckning
Acker, J. (1990). Hierarchies, jobs, bodies: A Theory of Gendered Organizations. Gender &
Society, 4(2): ss. 139–158. doi: 10.1177/089124390004002002.
Allen, M. (2017). The sage encyclopedia of communication research methods (Vols. 1–4). Thousand Oaks, CA: SAGE Publications, Inc. doi: 10.4135/9781483381411.
Alvesson, M. (1998). Gender Relations and Identity at Work: A Case Study of Masculinities and Femininities in an Advertising Agency. Human relations (New York). Vol.51 (8), p.969- 1005. doi: 10.1177/001872679805100801.
Arnold, K.A., & Loughlin, C. (2019). Continuing the Conversation: Questioning the Who, What, and When of Leaning In. Academy of Management Perspectives, 33(1), 94–109. doi: 10.5465/amp.2016.0153.
Brescoll, V.L. (2016). Leading with their hearts? How gender stereotypes of emotion lead to biased evaluations of female leaders. The Leadership Quarterly, 27(3), 415–428. doi:
10.1016/j.leaqua.2016.02.005.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Cambridge Dictionary. (u.å.). Glass Ceiling, Hämtad 2020-10-12 från https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/glass-ceiling
Creswell, J.W. (2015). A concise introduction to mixed methods research. Thousand Oaks, CA: Sage.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
47
Drabble, S.J., & O'Cathain, A. (2015). Moving from randomized controlled trials to mixed methods intervention evaluations. In: Hesse-Biber, S., and Johnson, R.B. (eds) The Oxford
Handbook of Multimethod and Mixed Methods Research Inquiry. New York: Oxford
University Press, pp. 406–425.
Doyle, L., Brady, A.-M., & Byrne, G. (2016). An overview of mixed methods research – revisited. Journal of Research in Nursing, 21(8), 623–635. doi: 10.1177/1744987116674257.
Eagly, A.H., & Karau S.J. (2002). Role Congruity Theory of Prejudice Toward Female Leaders. Psychological Review, 109(3), 573–598. doi: 10.1037//0033-295X.109.3.573.
Ellemers, N. (2018). Gender Stereotypes. Annual Review of Psychology, 69(1), 275–298. doi: 10.1146/annurev-psych-122216-011719.
Eriksson-Zetterquist, U., Kalling, T., & Styhre, A. (2015). Organisation och organisering. Stockholm: Liber.
Fink, A. (2003). Keep questions closed or open them up?. In Fink, A. The Survey kit: How to
ask survey questions (pp. 35–38). Thousand Oaks, CA: SAGE Publications, Inc. doi:
10.4135/9781412984393.
Fischbach, A., Lichtenthaler, P.W., & Horstmann, N. (2015). Leadership and Gender Stereotyping of Emotions. Journal of Personnel Psychology, 14(3), 153–162. doi: 10.1027/1866-5888/a000136.
Flabbi, L., Macis, M., Moro, A., & Schivardi, F. (2019). Do female executives make a difference? The impact of female leadership on gender gaps and firm performance. The
48
Fricker, Jr., Ronald D., & Schonlau, M. (2013). Advantages and Disadvantages of Internet Research Surveys: Evidence from the Literature. SAGE Publications Ltd. London. doi: 4135/9781446268513.
Gaustad, T., & Raknes, K. (2015). Männ som ikke liker karrierekvinner. Hämtad 2020-10-01 från
https://tankesmienagenda.no/uploads/images/medias/tankesmien_agenda_rapport_menn_som _ikke_liker_karrierekvinner_1__1567709038980.pdf
Given, L.M. (2008). The SAGE encyclopedia of qualitative research methods (Vols. 1–0). Thousand Oaks, CA: SAGE Publications, Inc. doi: 10.4135/9781412963909.
Hair, J., Gabriel, M., Silva, D., & Braga, S. (2019). Development and validation of attitudes measurement scales: fundamental and practical aspects. RAUSP Management Journal, Vol. 54 No. 4, pp. 490–507. doi: 10.1108/RAUSP-05-2019-0098.
Hirdman, Y. (2003). Genus: om det stabilas föränderliga former. Malmö: Liber.
Jacobsen, D-I. (2017). Hur genomför man undersökningar?. Lund: Studentlitteratur.
Koenig, A.M., Eagly, A.H., Mitchell, A.A., & Ristikari, T. (2011). Are Leader Stereotypes Masculine? A Meta-Analysis of Three Research Paradigms. Psychological Bulletin, 137(4), 616-642. doi: 10.1037/a0023557.
Lavrakas, P.J. (2008). Encyclopedia of survey research methods (Vols. 1–0). Thousand Oaks, CA: Sage Publications, Inc. doi: 10.4135/9781412963947.
Ledarna. (2016). Glastaket består – 50 år till jämställdhet på den högsta chefsnivån. Hämtad 2020-10-05 från
49
Muhr, S. (2011). Caught in the Gendered Machine: On the Masculine and Feminine in Cyborg Leadership. Gender, Work and Organization 18 (3): ss. 337-357. doi: 0.1111/j.1468- 0432.2010.00529.x.
Regeringskansliet. (2016). Jämställdhetsintegrering. Hämtad 2020-11-10 från
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/jamstalldhetsintegrering/
Regeringskansliet. (2019). Feministisk politik ska göra skillnad i människors liv och vardag. Hämtad 2020-11-10 från https://www.regeringen.se/artiklar/2019/03/feministisk-politik-ska- gora-skillnad-i-manniskors-liv-och-vardag/
Saint-Michel, S.E. (2018). Leader gender stereotypes and transformational leadership: Does leader sex make the difference? Management (Paris, France : 1998), 21(3), pp.944–966. doi: 10.3917/mana.213.0944.
SCB. (2020a). På tal om kvinnor och män. Hämtad 2020-10-10 från
https://scb.se/contentassets/98bad96ec1bd44aea171b2fb4f7b3f64/le0201_2019b20_br_x10br 2001.pdf
SCB. (2020b). Förnamn, topp 100.. Hämtad 2020-10-10 från https://www.scb.se/hitta- statistik/statistik-efter-amne/befolkning/amnesovergripande-
statistik/namnstatistik/pong/tabell-och-diagram/samtliga-folkbokforda--fornamn-och- tilltalsnamn-topplistor/fornamn-kvinnor-topp-100/
Stainback, K., Kleiner, S., & Skaggs, S. (2016). ‘Women in Power: Undoing or Redoing the Gendered Organization?’, Gender & Society, 30(1), pp. 109–135. doi:
10.1177/0891243215602906.
Svenska akademien. (2015). Svenska akademiens ordlista över svenska språket. (Fjortonde upplagan). Stockholm: Svenska akademien.
50
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer. Hämtad 2020-11-30 från https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Wahl, A., Holgersson, C., Höök, P., & Linghag, S. (2011). Det ordnar sig: teorier om
organisation och kön. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Williams, C., Muller, C., & Kilanski, K. (2012). Gendered Organizations in the New Economy. Gender & Society, 26(4), pp. 549-573. doi: 10.1177/0891243212445466.
51