6. Analys och diskussion
6.8 Vidare forskning
Till gruppen som fortfarande är lärare, kan man utreda vidare, varför är man kvar i yrket om man är missnöjd med lönen? Kan det bero på andra faktorer som är viktiga i läraryrket som överväger den dåliga lönen? Som att man brinner för att undervisa, har trevligt samarbete med kollegor och elever eller har förmånliga arbetstider etc.
Gruppen respondenter som aldrig arbetat som lärare vore också intressant att utreda mer för att få svar på frågorna om vad som egentligen hände efter lärarexamen? För att kunna göra en trovärdig undersökning behövs en större population än två respondenter.
48
7. Slutsats
Det är jämnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett väl övervägt beslut att bli lärare, snarare än ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lärarexamen är i genomsnitt drygt 10 år och har ett spann mellan 2 och 28 år. De övervägande skälen till att gå
lärarutbildningen är att få en lärarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa. Dessutom anser respondenterna att det viktigaste de lärde sig under praktikperioden var att planera och genomföra en lektion samt att samarbeta med kollegor och att använda olika typer av läromedel. Det man främst saknade i utbildningen var konfliktlösning och retorik men även kunskap i att hantera betygssystemet. Respondenternas uppfattningar om stödpersoner under utbildningen varierar och i undersökningen får handledarna på praktikplatsen störst förtroende medan lärarna på Malmö Högskola får minst förtroende.
De allra flesta respondenterna fick arbete som lärare inom tre månader medan två
respondenter aldrig fick något arbete som lärare. De respondenter som fortfarande arbetar som lärare och de som har arbetat som lärare betonar vikten av den tidigare arbetslivserfarenheten, som är drygt tio år. Arbetslivserfarenheten anser de sig ha mycket stor nytta av i sitt
lärararbete, beträffande ämneskunskap, det höga arbetstempot, förmågan att formulera
problem, referera till realistiska exempel från arbetslivet samt konsten att tala inför grupp. De nackdelar dessa lärare upplever är lönen, skolans ekonomiska resurser och arbetsbelastningen.
49
8. Referenser
Ahlström, Karl-Georg (1995) Lära till lärare. En vänbok till Karl-Georg Ahlström.
HLS Förlag, Stockholm.
Arfwedson, Gerd B och Arfwedson, Gerhard (2002) 2:a omarbetade upplagan, Didaktik för
lärare, En bok om lärares yrke i teori och praktik. HLS Förlag, Stockholm.
Bell, Judith (2011) Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur, Lund.
Bruzelius, Lars H och Skärvad, Per-Hugo (1995) 7:e omarbetade upplagan, Integrerad
organisationslära. Studentlitteratur, Lund.
Dimenäs, Jörgen (2010) Att lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt
förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Liber, Stockholm.
Lindblad, Sverker (1995) Läraryrke, levnadsbana och livserfarenhet. I boken, En vänbok till
Karl-Georg Ahlström. HLS Förlag, Stockholm.
Lundahl, Ulf och Skärvad, Per-Hugo (1982) Utredningsmetodik för samhällsvetare och
ekonomer. Studentlitteratur, Lund.
Olsson, Kelly (2007) Examensarbete, Kompetensutveckling bland ekonomilärare. Malmö
Högskola.
Säljö, Roger (2010) Lärande & kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva
minnet. Norstedts Förlagsgrupp AB, Falun.
Trost, Jan (2012) Enkätboken. Studentlitteratur, Lund.
Widersheim-Paul, Finn och Eriksson, Lars Torsten (1991) Att utreda, forska och rapportera. Liber ekonomi, Karlshamn.
Öhrström, Jenny (2011) Examensarbete, Skolutveckling sett ur lärarperspektiv – Några
ekonomilärare resonerar om sina utvecklingsmöjligheter, Malmö Högskola.
Elektroniska källor:
Skolverket, Gymnasieskolan – Personal – Riksnivå. Tabell 5A Lärare i olika lärarkategorier
läsåret 2011/12, Sveriges officiella statistik.
Wikipedia (2012) sv.wikipedia.org/wiki/Kvalitativ_forskning
Övriga källor:
Berglund, Bengt (2012) PP-presentation, Kvalitativ och kvantitativ undersökningsmetodik. Chalmers Tekniska Högskola Göteborg.
Sterner, Liselotte (2012) Respondentlistor, Kursadministratör, Lärarutbildningen, Malmö Högskola.
Lundgren, Björn (2012) Artologik - programvara. Kursansvarig, Universitetslektor, Malmö Högskola.
50
Bilaga 1
51
Bilaga 2
Enkät
56 Fråga 42 fortsätter på nästa sida
59
Bilaga 3
120910
Hej NN!
Vi (Ann Cato och Finn Slettengren) går motsvarande lärarutbildning som Du
gjort och vi håller nu på med vår uppsats.
Vi undrar om Du har tagit Din lärarexamen på Malmö Högskola?
Vår uppsats ska undersöka vad vi som ekonomer har gjort och gör efter vår
lärarexamen?
För att kunna göra denna undersökning så fullständig som möjligt, är Din
medverkan mycket betydelsefull!!
Undersökningen ska genomföras som en Webbaserad frågeenkät och eftersom
vi inte har Din e-mail adress, ber vi Dig skicka den till oss på nedanstående
e-mail adress.
ann-per@telia.com
Tack på förhand!
Ann och Finn
Mvh Ann Cato
Skördevägen 15
239 31 Skanör
0760-926898
60
Bilaga 4
120910
Hej NN!
Vi (Ann Cato och Finn Slettengren) går motsvarande lärarutbildning som Du
gjort och vi håller nu på med vår uppsats.
Vi undrar om Du har tagit Din lärarexamen på Malmö Högskola?
Vår uppsats ska undersöka vad vi som ekonomer har gjort och gör efter vår
lärarexamen?
För att kunna göra denna undersökning så fullständig som möjligt, är Din
medverkan mycket betydelsefull!!
Undersökningen ska genomföras som en Webbaserad frågeenkät och eftersom
vi inte har Din e-mail adress, ber vi Dig skicka den till oss som ett SMS-svar
eller till nedanstående e-mailadress.
ann-per@telia.com
Tack på förhand!
Ann och Finn
61
Bilaga 5
120910
Hej NN!
PÅMINNELSE
Din hjälp är viktig för oss!
Vi (Ann Cato och Finn Slettengren) går motsvarande lärarutbildning som Du
gjort och vi håller nu på med vår uppsats.
Vi undrar om Du har tagit Din lärarexamen på Malmö Högskola?
Vår uppsats ska undersöka vad vi som ekonomer har gjort och gör efter vår
lärarexamen?
För att kunna göra denna undersökning så fullständig som möjligt, är Din
medverkan mycket betydelsefull!!
Undersökningen ska genomföras som en Webbaserad frågeenkät och eftersom
vi inte har Din e-mail adress, ber vi Dig skicka den till oss som ett SMS-svar
eller till nedanstående e-mailadress.
ann-per@telia.com
Tack på förhand!
Ann och Finn
62
Bilaga 6
Fråga 54: Har Du några personliga kommentarer till vår undersökning? Skriv gärna ned dessa är Du snäll.
- Jag har upplevt att det har varit svårt att finna lärartjänster när man bara har behörighet i ett ämne, "Ekonomiska ämnen". Kanske fler som delar den erfarenheten?
- LÅNG!
- Jag jobbar just nu som verksamhetskonsult i ett privat företag. I mina uppgifter ingår bl a att utbilda skolledning/lärare i schemaläggning i datorbaserat program samt andra
skoladministrativa system. Jag lägger även schema på uppdrag från skolor som inte klarar det själva. I arbetet ingår även kursplanering/försäljning av kurser till skolor.
- Skalfrågorna kan vara svåra att besvara, t ex om man varit nöjd med sin handledare under utbildningen. Jag var mycket nöjd med den första men inte särskilt nöjd med den andre. Satte därför ett medelbetyg (vi hade mer än en under vår utbildning i början av 90-talet).
- Jag arbetar på en Landstingsägd skola. Underliga svars alternativ till en del frågor... - Svaret på fråga 8 skall vara >20 är.
- Största omställningen vid byte av yrke har varit kulturkrocken mellan det privata näringslivets företagskultur och skolvärldens kultur. Lärare är ofta rädda för förändringar och ifrågasättande och inte alltid helt professionella i sin attityd.
- Bra utformad undersökning, relevanta frågor och alternativ.
- Att vara företagschef och lärare är nästan samma sak. Läraren ska vara ledaren i klassrumet. Precis som en företagschef ska man motivera, lösa konflikt och mäta om målen uppnås. Allt detta gör en lärare för betydligt mindre lön än vad en företagschef får. Samtidigt ansvarar läraren för dokumentationen av elevens kunskapsutveckling och välmående (fysiskt och psykiskt). Läraren får för lite stöd av Skolverket. Läraryrket på gymnasienivån spädas ut mer och mer. Min uppfattning är att många tycker att varje dag blir tråkigare och tråkigare att vara lärare. Jag själv funderar på att lämna yrket. Jobbet är inte så kul när man inte håller med alla satsningar som görs t.ex. krav på lärarlegitimation, dokumentation/åtgärdsprogram, m.m. Pengar är inte det viktigaste men det hjälper inte heller att varje månad när jag får min låga lön känner jag mig inte så uppskattad.
- Jag arbetar fortfarande inom skolans värld men som rektor
- Lärare har en fullt tillräcklig lön. Åtminstone på gymnasienivå. Slå ut den per timme på ett år (dvs med loven inkluderade) och den är lika hög som andra högutbildade yrkesgrupper, om inte högre.