6. Analys och diskussion
6.4 Vidare forskning
(Mörnerud, 2004:49)
Genom det här arbetet har jag styrkts i mina tankar kring samarbetet mellan modersmåls- och Sfi-lärare. Jag ser en mänsklig vinst med detta samarbete där eleverna får möjlighet att visa och ta till vara på hela sin personlighet och kunna uttrycka sig utan att behöva gissa sig till vad läraren försöker illustrera med kroppsspråk och bilder.
I min vardag som Sfi- lärare ser jag också hur språkinlärningen försvåras av oron för den kvarvarande familjen i hemlandet, avslag och lång väntan på beslut från Migrationsverket som gör att många elever i flyktinggruppen har svårt att hålla uppe motivationen och koncentrationen på studierna. Andra elever och lärare har också upplevt att familjesituationen, bostadsproblem och dålig ekonomi är faktorer som kan försvåra språkutvecklingen hos nybörjarelever på sfi.
Om eleverna får en möjlighet att undervisas på sitt modersmål och på svenska får de en ökad möjlighet att lyckas med sina studier och på så sätt bli en del av det svenska samhället. Jag anser att lyckade studier är nyckeln till ett arbete och självförsörjning som i sin tur ökar chanserna till en lyckad integration.
6.4 Vidare forskning
Det hade varit intressant att utföra denna studie i större skala och då kunna jämföra resultaten mellan olika skolor och elever under en längre tid. För att se vilka metoder och hjälpmedel som andra Sfi-elever använder sig av samt vad som kan försvåra språkinlärningen för nybörjarelever på Sfi. Underlaget och slutsatserna hade då fått en större trovärdighet. Jag anser att det finns för lite forskning om vuxnas språk-, läs- och skrivinlärning, då majoriteten av forskningen kring detta ämne oftast är riktad mot barn. Vuxna har ofta fler individuella faktorer som påverkar deras språkutveckling än vad barn har. Det vore mycket intressant om
fler Sfi-lärare eller modersmålslärare ville fortsätta att studera på högskolor och universitet och på så sätt sprida kunskaper om Sfi-elevernas språkinlärning och hur vi lärare ska bedriva undervisningen på bästa sätt. Det vore också intressant och se hur dagens moderna teknik ex.
mobiltelefoner och Ipads kan förbättra och komplettera Sfi-elevernas språkinlärning.
Referenser
Axelsson, Monica, Lennartsson-Honkkanaen, Ingrid & Sellgren, Marina. 2002. Den röda tråden. Utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning – målområde språkutveckling och skolresultat. Stockholm: Repo Print AB
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red). 2008. Barn utvecklar sitt språk. Hungary: Reálsziztéma Dabas Printing House.
Bryman, Alan. 2002. Samhällsvetenskapliga metoder. Liber, Malmö
Dahl, Daniela, Haugeröd, Maria, Myhrberg Ulrika. 2010. Vad motiverar invandrare att lära sig svenska. Projektarbete, HLK, Jönköping.
Franker, Qarin. 2000. Alfabetisering i Sverige-förutsättningar och möjligheter. I: Åhl Svenskan i tiden-verklighet och visioner. HLS Förlag.
Fredriksson, Gunilla. 1991. Invandrareleverna och skrivprocessen. Gleerups, Kristianstad.
Gröning, Inger. 2006. Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. Uppsala universitet 2006.
Hill, Margareth. 1996. Invandrarbarns möjligheter. Om hemspråksundervisning och språkutveckling. Institutionen för pedagogik Göteborgs universitet.
Hyltenstam, Kenneth. 2003. Kapitel 4. I Att läsa och skriva – en kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Myndigheten för skolutveckling, Stockholm.
Hyltenstam, Kenneth. 2007. Att läsa och skriva-forskning och beprövad erfarenhet.
Myndigheten för skolutveckling, Stockolm.
Lundgren, Berit. 2005. Skolan i livet, livet i skolan. Några litterata invandrarkvinnor lär sig tala, läsa och skriva på svenska som andraspråk. Doktorsavhandlingar i pedagogiskt arbete, Umeå universitet.
Mörnerud, Elisabeth. 2004. Modersmålsbaserad alfabetisering i Sverige. Studie i alfabetisering och tvåspråkighet. Magisteruppsats, Malmö högskola, Malmö.
Rydén, Inga Lena. 2003. Som att öppna en dörr. Diskussion om alfabetisering – förutsättningar och utvecklingsmöjligheter sam lägesbeskrivning av alfabetisering i åtta kommuner. Skolverket, Stockholm.
Schleppegrell, Mary. 2004. The Language of Schooling. A Functional Linguistics Prespectre.
Manwan, NJ:Lawrence Erlbaum.
Trost, Jan. 2007. Enkätboken. Tredje upplagan. Lund. Studentlitteratur.
Internetkällor
Regeringen 2008, Författningsförslag om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare. Ds 2008:19.
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/10/17/70/ce621709.pdf, 2010-05-03
Regeringen, 2008. Sfi-lyftet - bättre kvalitet och högre krav i sfi. 18 februari 2008 http://www.regeringen.se/sb/d/9984/a/98336,. 2010-05-03
Riksdag & Departement, 2010. Sfi-bonus införs i hela landet redan i sommar. 27 februari 2010 www.rod.se/politikomraden/migration_och _integration/Sfi-bonus-i-hela-landet, 2010-05-03
Riksdagen, Skollagen 1985:1 100.
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100, 2010-05-03
Skolverket, 2004. Sfi – kartläggning och studieplanering från skolverket. Stockholm http://www.skolverket.se/content/1/c4/11/19/sfi-kartl-studiepl.pdf, 2010-05-03
Skolverket, SKOLFS 2006:28. Förordning om kursplan för svenskundervisning för invandrare. 2010-05-03
Skolverket, 2007, Ny kursplan för svenskundervisning för invandrare (sfi).
http://www.skolverket.se/content/1/c4/77/00/SFI_svenska.pdf, 2010-05-03
Intervju med Inger Lindberg, professor i andraspråksinlärning, i Rapport 2010-09-04, Elever positiva till sfi-bonus. Http://svtplay.se/v/2132828/elever_positiva_till_sfi-bonus, 2011-07-18
Figurförteckning
Regeringen 2008, Författningsförslag om prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare. Ds 2008:19.
http://www.sweden.gov.se/content/1/c6/10/17/70/ce621709.pdf, 2010-05-03
Bilaga 1
Intervjufrågor till Sfi-skola med handledare
Elevfrågor
Bakgrundsinformation: ålder, land, språk, skolgång i hemlandet, start , nuvarande sfi-nivå, läs- och skrivkunnighet på modersmålet.
1. Hur lär du dig svenska bäst?
2. Varför vill du lära dig svenska?
3. Vilka hjälpmedel använder du för att lära dig svenska?
4. Har du känt ett behov av att ha en lärare som talar ditt modersmål?
5. Vad tror du att en modersmålslärare skulle kunna ge dig för hjälp?
6. Vilka problem/hinder gör att din språkinlärning tar längre tid?
7. Tror du att du att sfi-bonusen gör att du lär dig svenska snabbare?
Lärarfrågor
Bakgrundsinformation: utbildning, verksamma år inom sfi, vilken undervisningsnivå, arbetstid.
1. Hur ser din arbetssituation ut? (gruppstorlek, utb.nivå i undervisningsgruppen, samarbete med andra lärare, undervisningstid i gruppen)
2. Vad kan hindra elevernas språkinlärning?
3. Vilka metoder använder eleverna för att lära sig svenska?
4. Hur tror du att en modersmålslärare skulle kunna påverka sfi-undervisning?
5. Skulle du vara intresserad av att arbeta tillsammans med en modersmålslärare?
6. Hur skulle det samarbetet kunna se ut?
7. Vad anser du om sfi-bonusen? Fördelar/nackdelar?
Bilaga 2
Intervjufrågor till Sfi-skola med modersmålsundervisning
Elevfrågor
Bakgrundsinformation: ålder, land, språk, skolgång i hemlandet, start , nuvarande sfi-nivå, läs- och skrivkunnighet på modersmålet.
1. Hur lär du dig svenska bäst?
2. Varför vill du lära dig svenska?
3. Vilka hjälpmedel använder du för att lära dig svenska?
4. Hade du kunnat lära dig svenska lika bra utan modersmålslärare?
5. Vad får du för hjälp av en modersmålslärare?
6. Vilka problem/hinder gör att din språkinlärning tar längre tid?
7. Tror du att sfi-bonusen gör att du lär dig svenska snabbare?
Lärarfrågor
Bakgrundsinformation: utbildning, verksamma år inom sfi, vilken undervisningsnivå, arbetstid.
1. Hur ser din arbetssituation ut? (gruppstorlek, utb.nivå i undervisningsgruppen, samarbete med andra lärare, undervisningstid i gruppen)
2. Vad kan hindra elevernas språkutveckling?
3. Vilka metoder använder sig eleverna av för att lära sig svenska?
4. Hur påverkar modersmålslärare sfi-undervisningen?
5. Hur ser du på samarbetet med modersmålslärare?
6. Hur ser det samarbetet ut?
7. Vad anser du om sfi-bonusen? Fördelar/nackdelar?
Bilaga 3
Elevpresentationer
Albin kommer från Somalia och är i 30-årsåldern. Han kom till Sverige i mars 2010 och har i hemlandet arbetat som reparatör och han har lärt sig läsa och skriva under en kort skoltid på cirka tre år . Han är flykting och väntar på sin stora familj, som har flytt till Etiopien på grund av kriget i Somalia. Han studerar på A- nivå, men kommer inom några veckor att flyttas till en B-grupp.
Anna är en kvinna som kommer från Kosovo. Hon är i 20-årsåldern och kom till Sverige i augusti 2010 på grund av giftermål med en landsman. Hennes skolgång i hemlandet var kort, mindre än två år, men hon kan läsa och skriva lite på albanska. I hemlandet hjälpte hon till på föräldrarnas lilla jordbruk. Hon studerar på A-nivå.
Anders är flykting och kommer från Somalia. Han är snart 30 år. Han har inte gått i skola, men hans pappa har lärt honom läsa och skriva. Han har i många år arbetat som lastbilschaufför och saknar sin fru och sina barn som är på flykt någonstans i Somalia. Han studerar nu på A-nivå.
Alma är en kvinna i 35-årsåldern. Hon kommer från Thailand och har bott i Sverige i drygt två år. Hon kan läsa och skriva på modersmålet samt kan lite engelska och har gått 4 år i skolan i hemlandet. Hon kan det latinska alfabetet eftersom hon kan engelska. Hon har arbetat som expedit och har kommit till Sverige på grund av kärlek till en svensk man. De har litet barn tillsammans som precis har börjat på förskolan. Nu har hon börjat på B-nivå.
Astrid kommer från Kosovo och har gått 8 år i skola i sitt hemland och kan läsa och skriva på modersmålet. Hon är i 25-årsåldern och har arbetat som frisör. Hon har varit i Sverige i sex år och arbetat i affär och på en metallindustri. Hon säger själv att hon pratar ganska bra svenska men behöver träna mycket på att skriva. Hon har aldig läst svenska i skolan tidigare. Hon går på B-nivå.
Anton är en man i 20-årsåldern med flyktingstatus som har arbetat som kassör i flera år i Somalia. Han lärde sig läsa och skriva under sin 4 år långa skolutbildning i hemlandet. Han kan också arabiska och engelska. Han har varit i Sverige i drygt ett år och väntar på besked om hans familj får komma till Sverige. Nu studerar han på B-nivå.
Arvid är en 30-årig student från Somalia. Han kan engelska och har studerat på gymnasiet i sitt hemland och kan således läsa och skriva på sitt modersmål samt engelska. Han är flykting och ogift. Han studerar nu på C-nivå. Han har varit i Sverige i nio månader.
Andrea kommer från Rumänien och är snart 30 år. Hon har gått 13 år i skola i hemlandet och har arbetat på apotek. Hon läser och skriver obehindrat på både rumänska och italienska. Hon är gift med en rumänsk man, som har bott länge i Sverige och tillsammans har de ett litet barn. Hon har varit i Sverige i drygt två år, men aldrig läst svenska förut. Hon studerar på C-nivå.
Amanda är en ingenjör från Irak. Hon är 30 år gammal och väntar sitt första barn. Hon är gift med en landsman, som har bott i Sverige några år. Hon har en universitetsexamen från Irak och har arabiska som modersmål och har studerat på engelska . Hon kom till Sverige för sex månader sedan. Hon studerar på C-nivå.
Sahar är en kvinna i 45-årsåldern som kommer från Somalia. Hon har ingen skolbakgrund och var inte läs- och skrivkunnig på sitt modersmål när hon kom till Sverige. I hemlandet arbetade han som hemmafru samt tjänade lite pengar på hemarbete. Hon började sfi i slutet av 2009 och går i kurs A.
Sora är en kvinna i 30-årsåldern som kommer från Thailand. Hon har gått 5 år i skolan där hon fått hjälpliga skriv- och läskunskaper på sitt modersmål. Hon har i hemlandet försörjt sig på att vara servitris. Hon kan också tala lite engelska. Hon började sfi under våren 2010 och började i studieväg 2.
Soran är i 35-årsåldern och kommer från Somalia. Han har gått tre år i skolan och kan läsa och skriva lite på hemspråket. Han försöjde sig genom att köra lastbil och taxi i hemlandet.
Pga många kontakter kan han också tala och förstå lite italienska och engelska. Han började sfi i april 2010 och han läser i kurs A.
Salem kommer från Irak och är i 45-årsåldern. Han har gått tio år i skola i hemlandet och han är läs- och skrivkunnig på arabiska. Dessutom hade han kunskaper om det latinska alfabetet och han kan tala, läsa och förstå lite engelska. Han började sfi i september 2010 och han läser i kurs C.
Bilaga 4
Lärarpresentationer
Skola med handledare är Småland 1, 2 och 3. Skola med modersmålslärare är Skåne 1, 2 och 3.
Småland 1 har arbetat som sfi-lärare i 15 år. Hon är utbildad grundskollärare och har också arbetat som speciallärare under sina 27 år på grundskolan. Hon har fått fortbildning i svenska som andraspråk på 1990-talet. Hon har på sfi mest undervisat på C-nivå, spår två. Nu arbetar hon på A-nivå, spår ett, som är nybörjare i svenska. Hon arbetar heltid och har 15 somaliska elever i gruppen. Dessa elever har 0-5 år i skolbakgrund och kräver mycket hjälp, några ska alfabetiseras och andra kan skriva och läsa lite. Hon får stöd av en somalisk praktikant under några lektioner varje vecka.
Småland 2 har undervisat två år på sfi. Hon har en lärarexamen från sitt hemland och har undervisat i engelska där. Nu studerar hon svenska som andraspråk 30-60 hp på distans för att få ut en svensk examen och arbetar 90% på sfi. Hon arbetar med nybörjare på B- nivå.
Gruppen består av 19 elever, främst från Somalia och majoriteten av eleverna är män.
Småland 3 är grundskollärare, men har efter sin examen alltid arbetat på sfi, i 23 år. Hon har under de senaste åren arbetat på C-nivå, spår tre, för högutbildade nybörjare. Hon arbetar heltid och har 26 elever i sin grupp. Gruppen är en blandning av tio olika nationaliteter och majoriteten är män i gruppen.
Skåne 1 läser just nu svenska som andraspråk 0-30 hp och har tidigare läst på folkhögskollärarprogrammet och ingenjörsutbildning på universitet. Inom sfi:n har han arbetat heltid i snart 5 år och undervisar i grupper med B-, C- och D-nivå.
Skåne 2 som läst lärarutbildningen och har 60 hp i svenska som andraspråk har arbetat 1 år på sfi och undervisar heltid på A- och B-nivå.
Skåne 3 är modersmålslärare i arabiska och har arbetat med detta i fem år och samarbetar med sfi-lärare i A- och B-grupperna.