Vidare forskning

Vi har fått mycket empiri trots få intervjuade förskollärare vilket gör att vi ser möjligheter till att forska vidare på ämnet. Alla förskollärarna är medvetna om att de behövs mer fysisk aktivitet i dagens samhälle och att det ligger i förskollärarnas uppdrag att erbjuda barnen det. Utifrån analysen av resultatet ser vi att det inte finns någon gemensam mall för förskolor hur man kan arbeta med fysisk aktivitet och att det kan vara en bidragande faktor till varför det inte erbjuds mer fysisk aktivitet.

Därför ser vi att det behövs mer forskning kring fysisk aktivitet i förskolans

inomhusmiljö. Eftersom det inte var möjligt för oss att komma ut till förskolorna på grund av Covid-19 och se hur förskollärarna arbetar med fysisk aktivitet i

inomhusmiljön väcktes en tanke om hur fortsatt forskning skulle kunna genomföras för att få nya kunskaper inom ämnet. För forskningsområdet vore det intressant att göra en aktionsforskning genom att besöka en förskola under en tidsperiod där forskarna utför planerad fysisk aktivitet med barnen tre timmar dagligen utspritt över hela dagen för att se om det hade genererat i något resultat och i så fall vilket.

Studien hade varit relevant då rekommendationerna från Folkhälsomyndigheten (u.å) säger att barn i förskoleåldern ska vara fysiskt aktiva tre timmar varje dag och att det är svårt att veta om mängden fysisk aktivitet på förskolan uppnår det om aktiviteten inte mäts eller genomförs under en beräknad tid. I studien går det inte att få ett resultat på hur mycket fysisk aktivitet barnen faktiskt får under både spontan lek och planerad aktivitet, men att de iallafall erbjuds spontan fysisk lek i

inomhusmiljön så gott som dagligen. Den planerade fysiska aktiviteten skiljer sig en hel del från förskola till förskola. Flera förskollärare uttryckte att det väcktes en medvetenhet hos dem under intervjun och att de började tänka på hur de kan arbeta med det i den pedagogiska verksamheten. Vi hoppas att studien bidrar till en medvetenhet om hur förhållningsätt och villkor som finns i miljön främjar eller begränsar barns fysiska aktivitet i inomhusmiljön för att utveckla arbetet med fysisk aktivitet i förskolan eftersom det är en viktig del för barns välbefinnande.

8 Referenser

Alnervik K. & Göthson H. (2017) Bilden av Reggio Emilia som inspiration till den svenska förskolan. I Riddersporre, B. & Persson, S. Utbildningsvetenskap för förskolan. (Andra utgåvan). Stockholm: Natur & kultur.

Bjervås, L. (2017) Det kompetenta barnet. I Johansson, E. & Pramling Samuelsson I. (red.) Förskolan-barns första skola! Lund: Studentlitteratur

Cheung, P. (2020). Teachers as role models for physical activity: Are preschool children more active when their teachers are active? European Physical Education Review, 26(1), 101-110.

doi:http://dx.doi.org.proxy.lnu.se/10.1177/1356336X19835240 [Hämtad:2020-10-20]

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur

Folkhälsomyndigheten (u.å) https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/fysisk-aktivitet--rekommendationer/

[2020-11-05]

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

FYSS 2017: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. [3., rev.

uppl.] (2016). Stockholm: Läkartidningen förlag AB Tillgänglig på Internet: För barn och ungdomar | Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (fyss.se)

Johansson, E. (2015). Möten för lärande pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan. Johanneshov: MTM.

Johansson E, Pramling & Samuelsson I, (2009) Kreativa lek-och lärandemiljöer i pedagogisk verksamhet. I Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.). Leka för att lära:

utveckling, kognition och kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Kihlström S, (2007) Fenomenografin som forskningsansats. I Björkdahl Ordell, S., Dimenäs, J. & Davidsson, B. Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Läroplan för förskolan, Lpfö 18 [Elektronisk resurs]. (2018). Skolverket Osnes, H., Skaug, H.N. & Eid Kaarby, K.M. (2012). Kropp, rörelse och hälsa i förskolan. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Persson, S. (2012). Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande och hälsa [Elektronisk resurs]. Kommission för ett socialt hållbart Malmö, Malmö stad.

Säljö, R. (2015) L.S Vygotskij- forskare, pedagog och visionär. I Forsell A. Boken om pedagogerna 6., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber

Van Zandvoort, M., Tucker, P., Irwin, J. D., & Burke, S. M. (2010). Physical activity at daycare: Issues, challenges and perspectives. Early Years: An International Journal of Research and Development, 30(2), 175-188. Retrieved from

http://proxy.lnu.se/login?url=https://www-proquest-com.proxy.lnu.se/docview/754906212?accountid=14827 [Hämtad:2020-10-20]

Reunamo, J., Hakala, L., Saros, L., Lehto, S., Kyhälä, A. & Valtonen, J. 2014, Children’s physical activity in day care and preschool, Early years, vol. 34, nr 1, s.

32-48 DOI:10.1080/09575146.2013.843507 [Hämtad:2020-10-20]

Weinberger, N., Butler, A.G. & Schumacher, P. 2014, "Looking Inside and Out:

Perceptions of Physical Activity in Childcare Spaces", Early Child Development and Care, vol. 184, nr 2, s. 194-210. DOI:10.1080/03004430.2013.779579 [Hämtad:2020-10-20]

Wikland, M. (2013) Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan.

Socialmedicinsk tidskrift, Vol 19, 4:2013.

https://socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/1024/842 [Hämtad:2020-10-20]

World Health Organization (1995-). The world health report: report of the Director-General. Geneva: World Health Organization.

Bilaga 1 – Informationsbrev

Information och samtyckesblankett till dig som vill delta i studie om fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö.

Hej! Vi heter Julia och Miriam och studerar på Linnéuniversitetet till förskollärare.

Vi går sista terminen och ska skriva vårt avslutande examensarbete. Ämnet vi har valt är fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö.

Tidigare forskning belyser att barn får för lite daglig fysisk aktivitet jämfört med vad rekommendationer säger. Syftet är att skapa förståelse för barns möjligheter till fysisk aktivitet i några förskolors inomhusmiljö. Vidare också lyfta fram likheter och skillnader i förskollärares uppfattningar om förhållningssätt och förutsättningar i inomhusmiljön som främjar eller begränsar barns fysiska aktivitet.

Studien kommer att genomföras via intervjuer som behandlar frågor om fysisk aktivitet i inomhusmiljön. Datan kommer att samlas in genom röstinspelning och sedan transkriberas skriftligt. Svaren kommer sedan att analyseras och resultatet kommer att sammanställas i vår studie. På grund av rådande pandemi kommer intervjuerna att ske digitalt via exempelvis zoom eller skype, alternativt ske

utomhus i samråd med er. Eftersom vi inte kan besöka er avdelning och ta del av er inomhusmiljö vore vi tacksamma om det finns möjlighet att ni tar bilder på den, som vi får ta del av till studien. Det hjälper oss att få en vidare förståelse när vi bearbetar den insamlade datan från intervjun. Bilderna skickas på mail till någon av oss innan intervjutillfället. För att vi ska kunna ta del av era bilder krävs det att de följer GDPR och inte innehåller bilder på barn eller annat som kan avslöja personuppgifter,

Genom att skriva under den här samtyckesblanketten godkänner du att dina

personuppgifter behandlas inom ramen för uppsatsen/studien som beskrivs ovan. Du kan när som helst dra tillbaka ditt samtycke genom att kontakta någon av

kontaktpersonerna nedan. Dina personuppgifter kommer därefter inte längre att bevaras eller behandlas vidare utan annan laglig grund.

De personuppgifter som kommer samlas in från dig är namn, ålder och antal verksamma år i förskolans verksamhet samt dina svar på våra intervjufrågor. Ditt namn kommer inte att nämnas i studien utan används till att hålla isär intervjuerna.

Dina personuppgifter kommer behandlas från november 2020 till januari 2021 varefter de raderas/arkiveras.

Du har alltid möjlighet att få information om vad som registrerats om dig eller ha synpunkter på behandlingen eller de uppgifter som samlats in genom att kontakta någon av kontaktpersonerna nedan eller lärosätets dataskyddsombud på

dataskyddsombud@lnu.se. Klagomål som inte kan lösas med Linnéuniversitetet kan lämnas till Datainspektionen.

……… ………

Underskrift Ort och datum

………

Namnförtydligande

Kontaktuppgifter:

Studenternas namn och e-postadress:

Handledarens namn och e-postadress: