Fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö
Villkor som främjar eller begränsar barns möjligheter till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö.
Författare: Miriam Pettersson och Julia Erserum
Handledare: Jan Berggren
Självständigt arbete i
förskolepedagogiskt område, 15 hp
Abstrakt
Physical activity in preschool's indoor environment
Studien synliggör några förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet i inomhusmiljön samt villkor i inomhusmiljön som möjliggör eller begränsar barns fysiska aktivitet. Tidigare forskning visar att förskolans miljö begränsar den fysiska aktiviteten och att förskollärares förhållningssätt är en bidragande faktor till att barn är fysiskt aktiva. Studien kan bidra till fördjupad förståelse som kan inspirera till fortsatt arbete i förskolan med fysisk aktivitet i inomhusmiljön.
För att samla in resultat till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med fem förskollärare. Förskollärarnas svar kategoriseras upp för att belysa gemensamma uppfattningar om förskollärares förhållningssätt och villkor som främjar eller begränsar fysisk aktivitet i inomhusmiljön. Resultatet visar att förskollärares kunskap om fysisk aktivitet är viktig för att främja barns möjligheter. Vidare visar resultatet att en gemensam grundsyn i arbetslaget och en tydlig kommunikation är villkor som också bidrar till ökade möjligheter för barns fysiska aktivitet i
inomhusmiljön. Ljudnivå, stora barngrupper och liten yta i inomhusmiljön är villkor som förskollärarna upplever begränsar möjligheten att erbjuda fysisk aktivitet.
Studien visar att förskollärare erbjuder barn få tillfällen i veckan med planerad fysisk aktivitet i inomhusmiljön men att den spontana fysiska aktiviteten sker dagligen i de flesta fall.
Nyckelord
Fysisk aktivitet i förskola, förskolans inomhusmiljö
Tack
Vi vill rikta ett stort tack till vår handledare Jan Berggren för den hjälp och vägledning han har gett oss. Vi vill även rikta ett tack till de förskollärarna som deltog i intervjuerna, utan dem hade det inte varit möjligt att skriva uppsatsen.
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
2 Syfte och frågeställningar 2
2.1 Syfte 2
2.2 Forskningsfrågor 2
3 Bakgrund 2
3.1 Barns fysiska aktivitet 2
3.2 Miljöns påverkan på fysisk aktivitet 3
3.3 Centrala begrepp 4
3.4 Tidigare forskning 4
3.4.1 Inomhusmiljöns villkor för fysisk aktivitet 4 3.4.2 Förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet i inomhusmiljön 5
3.5 Teoretiska perspektiv 6
3.5.1 Fenomenografi 6
3.5.2 Mediering 6
3.5.3 Affordance 6
4 Metod 7
4.1 Val av metod 7
4.2 Urval 7
4.3 Genomförande och bearbetning av empiri 8
4.4 Analys av empiri 8
4.5 Validitet och reliabilitet 9
4.6 Generalisering och eventuella felkällor 9
4.7 Etiska ställningstaganden 9
5 Resultat 10
5.1 Förskollärarnas förhållningssätt 10
5.1.1 Gemensamt synsätt och tillåtande förhållningssätt 10
5.1.2 Förskollärarnas bemötande av barns behov 11
5.1.3 Se möjligheter istället för begränsningar 12
5.1.4 Förskollärarnas kunskap och intresse 12
5.2 Fysisk aktivitet i inomhusmiljön 13
5.2.1 Planerad fysisk aktivitet 13
5.2.2 Fördelar med fysisk aktivitet inomhus 14
5.2.3 Inomhusmiljöns utformning 14
5.3 Hinder som kan begränsa fysisk aktivitet 15
5.3.1 Begränsad yta 15
5.3.2 Gruppstorlek 15
5.3.3 Hög ljudvolym 16
5.4 Utvecklingsmöjligheter 16
5.4.1 I förhållningssättet 16
5.4.2 I miljön 17
6 Analys av resultat 17
6.1 Ett fenomenografiskt perspektiv på förskollärares förhållningssätt 17 6.2 Miljöns villkor utifrån teoretiska perspektiv 18
7 Diskussion 19
7.1 Resultatdiskussion 19
7.1.1 Förskollärares förhållningssätt, en betydelsefull faktor till barns
fysiska aktivitet. 19
7.1.2 Inomhusmiljöns villkor för fysisk aktivitet 22
7.2 Slutdiskussion 23
7.3 Vidare forskning 24
8 Referenser 25
Bilagor
Bilaga 1- Informationsbrev Bilaga 2- Intervjufrågor
Bilaga 3a-e - Bilder på förskolornas inomhusmiljö
1
Inledning
Under vår utbildning till förskollärare läste vi en kurs som heter “Hälsa och Motorik i förskolan” och under kursens gång ökade vårt intresse för fysisk aktivitet hos barn och vi fick även förståelse för hur viktigt det är att lägga grunden för barns fysiska aktivitet tidigt. De flesta barn går i förskolan och tillbringar stor del av sin vakna tid där, det är därför av vikt att lägga fokus på att barn får tillräcklig mängd fysisk aktivitet i förskolan. Genom tidigare erfarenheter inom förskolans verksamhet har vi sett en brist av fysisk aktivitet i inomhusmiljön.
Enligt folkhälsomyndigheten (u.å) behöver barn, ett till fem år gamla, tre timmar fysisk aktivitet per dag. Fysisk aktivitet kan förklaras som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den energiförbrukning vi har i vila. Vidare nämner Läroplanen för förskola (Skolverket 2018) att förskolan ska bidra till rörelseglädje och därigenom ska barnen utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.
Förskollärare ska arbeta efter förskolans läroplan och förskollärarna ska hitta balansen mellan planerad undervisning och fri lek. I Reunamo, Hakala, Saros, Letho, Kyhälä & Valtonens (2014) studie framkommer det att barn bara var fysiskt aktiva under 24 minuter under de observationerna som gjordes vilket är betydligt mindre än rekommendationerna. Det kräver därför också kunskap hos förskollärarna hur viktigt det är att bidra till att barn är fysisk aktiva, och aktivt bidra till det i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det finns en kunskapslucka i förskolans inomhusmiljö och i förskollärares förhållningssätt när det gäller fysisk aktivitet. I den här studien fokuserar vi därför på att studera olika villkor som begränsar eller möjliggör barns fysiska aktivitet i inomhusmiljön.
2 Syfte och frågeställningar
I det här kapitlet presenteras syftet med studien som utgår från den tidigare forskningen. Vidare presenteras de två forskningsfrågorna.
2.1 Syfte
Syftet är att skapa förståelse för olika villkor som begränsar eller möjliggör barns fysiska aktivitet. Vi studerar likheter och skillnader i förskollärares uppfattningar om förhållningssätt till förutsättningar i inomhusmiljön som främjar eller begränsar barns fysiska aktivitet.
2.2 Forskningsfrågor
• Vad har förskollärare för förhållningssätt till barns fysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö?
• På vilka sätt sätter förskolans inomhusmiljö villkor för barnens möjligheter att vara fysiskt aktiva dagligen, enligt förskollärarna?
3 Bakgrund
I det här kapitlet redogörs fysisk aktivitet, miljö samt definitioner av centrala begrepp. Avsnittet består även av tidigare forskning på området och avslutas med valda teoretiska perspektiv som används vid analys av insamlad data.
3.1 Barns fysiska aktivitet
Folkhälsomyndigheten (u.å) skriver fram att barn behöver vara fysiskt aktiva varje dag för att få förutsättningar till en hälsosam tillväxt och utveckling. Vidare nämner Folkhälsomyndigheten att regelbunden fysisk aktivitet ger positiva effekter på hälsan både fysiskt och psykiskt. Fysisk aktivitet ökar koncentrationen och påverkar minnet positivt vilket ökar möjligheterna till förbättrad inlärning av kunskaper, bland annat i förskola och skola. Fysisk aktivitet stärker skelettet och minskar risken för benbrott och frakturer. Risken att drabbas av fetma och fetmarelaterade
sjukdomar såsom diabetes typ-2 samt hjärt-kärlsjukdomar minimeras vid en hälsosam livsstil och daglig fysisk aktivitet och minskar risken för att dö i förtid.
Folkhälsomyndigheten betonar vidare att en hälsosam fysisk aktiv livsstil minskar risken för att drabbas av psykisk ohälsa. Osnes, Skaug & Eid Kaarby (2012) lyfter fram att barn behöver få möjlighet till lek och fysisk aktivitet i förskolan då kroppen och rörelse erfarenheter är kopplat med deras självuppfattning och utveckling. Barn måste få uppleva att de behärskar sin kropp genom rörelse. På det sättet får de även upplevelser av att klara saker som leder till att de blir motiverade och
självförtroendet stärks. Det har betydelse för barns självuppfattning som är en del av personligheten. Världshälsoorganisationen (u.å) har tagit fram riktlinjer för
mängden fysisk aktivitet som rekommenderas för olika åldrar. Barn i förskoleåldern bör vara fysisk aktiva minst tre timmar per dag och de tre timmarna ska fördelas under dagen i förskolan. De nämner också att barn under fem år inte bör vara stillasittande mer än en timme åt gången förutom vid sömn. Rekommendationerna
som finns för fysisk aktivitet är från Världshälsoorganisationen och därför arbetar Folkhälsomyndigheten på att ta fram svenska riktlinjer under våren 2021 för att minska stillasittandet bland barn och vuxna.
3.2 Miljöns påverkan på fysisk aktivitet
Den fysiska miljön är betydelsefull för barns rörelse och aktivitetsmöjligheter. För att främja spontan lek men även lärande behöver förskollärare anpassa material och planerandet av tid och rum i förskolan. Miljön är avgörande för vilka möjligheter som barn får att leka, utforska, lära och utvecklas. Barn tillbringar mycket tid inomhus på förskolan och det är därför väsentligt att planera miljön så att den ger möjlighet till fysisk aktivitet inomhus. Det finns ofta restriktioner för den fysiskt aktiva leken inomhus då faktorer som stora barngrupper, buller, säkerhet och trångt med utrymme. Det kan därför vara en utmaning att ta vara på utrymme så som korridorer och andra mindre ytor och samtidigt behålla en bra och säker
lärandemiljö för barnen. Förskolan ska erbjuda barnen möjlighet till fysisk aktivitet året om, och särskilt under vinterhalvåret när det kan vara svårt att röra sig ute och är kallt så är det av vikt att skapa en bra miljö för fysisk lek i inomhusmiljön (Osnes, Skaug & Eid Kaarby 2012).
I de flesta förskolor i Sverige är Reggio Emilia en inspiration till hur miljöerna och materialet i verksamheterna iscensätts. Den pedagogiska miljön på förskolorna i Reggio Emilia är utformad för interaktion och samarbete och den beskrivs som den tredje pedagogen. Förskolorna med Reggio Emilia pedagogik består av ett flertal rum som är avdelade i olika verksamhetshörnor där barnen ska erbjudas det som de visar intresse för i miljön och det ska finnas möjligheter till avskildhet men det ska även finnas en mötesplats för lek, fri aktivitet och interaktion (Alnervik och Göthson 2017). Bjervås (2017) skriver att i den pedagogiska miljön visar sig lärarens bild av barnet och barnets kompetens samt lärarens syn på kunskap och lärande. Hon menar på att det är betydelsefullt att reflektera över vad miljön sänder ut för budskap och vilka förutsättningar som finns i den för att barn ska utvecklas.
Vidare skriver hon att om miljön ska ändras så måste förskollärare utgå från
barngruppen som ska tillbringa sin tid i miljön. Den pedagogiska miljön ska vara en plats som utvecklar barns kompetenser och den måste förändras i samband med de förändringar som sker i barngruppen. Osnes, Skaug & Eid Kaarby (2012) tar upp att studier har visat att lärmiljöer har en inverkan på hur barn tänker och handlar i situationer när det handlar om att röra sig och utföra rörelser med kroppen. De nämner även att den vuxnes beteende betyder mycket för hur barn deltar i aktiviteter.
FYSS (2017) betonar att daglig fysisk aktivitet hos barn under fem år ska uppmuntras och underlättas. Det kan ske genom att erbjuda intressanta och motoriskt utmanande, lustfyllda och säkra miljöer. Den sociala interaktionen i aktiviteten ska vara väl anpassad för barnets ålder för att uppmuntra till att vara delaktiga. Vidare tar Osnes, Skaug & Eid Kaarby (2012) upp att det är genom kroppen och rörelserna som barn lär och det behövs därför utrymme, tid och ett bra
förhållningssätt till fysisk aktivitet för alla barn i förskolan oberoende av ålder, förutsättningar, kön och etnicitet.
3.3 Centrala begrepp
Under den här rubriken definieras de centrala begrepp som används i studien.
Fysisk aktivitet- Folkhälsomyndigheten (u.å) betonar att fysisk aktivitet kan förklaras som all kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver den energiförbrukning vi har i vila.
Planerad och spontan fysisk aktivitet- Den planerade undervisningen planeras av förskollärare och har ett tydligt syfte med vad som ska läras ut. Den genomförs under ledning av förskollärare till exempel i en samling där fysisk aktivitet är fokuset. Spontan undervisning och aktivitet sker under hela dagen och i barns lek.
Förskollärare tar tillvara på barns handlingar och skapar tillfällen för barns spontant uppkomna aktiviteter och intressen (Skolverket 2018)
Förskollärares förhållningssätt- Förskollärares förhållningssätt bygger på
återkommande attityder och engagemang i vuxnas samspel med barnen. Det är hur förskollärare bemöter barnet i olika situationer och vilken barnsyn som denna har (Skolverket 2016).
Förskolans inomhusmiljö- Förskolans inomhusmiljö har betydelse för barns lärande och lek. Förskollärare planerar och skapar inomhusmiljöer som är inbjudande för barnen. Beroende på hur inomhusmiljön är planerad kan den både vara tillåtande och begränsande för barns lek och lärande (Johansson och Pramling Samuelsson 2009).
3.4 Tidigare forskning
Under den här rubriken sammanfattas tidigare forskning inom fysisk aktivitet.
Avsnittet är uppdelat i två underkategorier. Den ena belyser utrymmet i förskolan för fysisk aktivitet och den andra underkategorin belyser förskolepersonals förhållningssätt gentemot fysisk aktivitet.
3.4.1 Inomhusmiljöns villkor för fysisk aktivitet
Persson (2012) betonar att den fysiska miljön är betydelsefull för barns lärande och lek. Han menar på att det inte finns tillräckligt med utrymme i förskolans miljö då många förskolor är byggda för en mindre grupp barn och att det inte finns möjlighet att arbeta på det sätt som önskas. Vidare hävdar Persson att miljön är den tredje pedagogen och att barns interaktion och lek styrs av miljön och därför måste de ha tillgång till material utan att behöva be om hjälp. Likt det Persson nämner lyfter även Van Zandvoort, Tucker, D.Irwin & M. Burke (2010) fram i deras studie att det finns konsekvenser och hinder som pedagogerna har att hantera för att kunna främja fysisk aktivitet och engagemang hos förskolebarn på förskolan. De betonar vidare
att hinder som finns för fysisk aktivitet är att det inte finns tillräckligt med utrymme i både inomhusmiljön och utomhusmiljön. Studiens resultat visar också att faktorer som främjar fysisk aktivitet är utrymme för fysisk aktivitet och pedagogernas förhållningssätt.
Weinberger, Butler & Schumacher (2014) studie behandlar hur vidare lekytor kan optimeras för att bidra till hög fysisk aktivitet i inom- och utomhusmiljö. Resultatet visar att barnen var mer fysiskt aktiva i utomhusmiljöerna. I studien undersöktes även säkerheten i inom- och utomhusmiljön för fysisk aktivitet, men det visade inte på någon större skillnad. Resultat från fotografierna visar att i inomhusmiljön var barnen mest aktiva på de stora öppna lekytorna. Bland förskollärarna visar resultatet att de flesta var mer tillfreds med att barnen var fysiskt aktiva utomhus jämfört med inomhus.
3.4.2 Förskollärares förhållningssätt till fysisk aktivitet i inomhusmiljön
Wikland (2013) skriver om olika förutsättningar i förskolans verksamhet som bidrar till fysisk aktivitet, såsom verksamhetens miljö, pedagogerna och organiseringen av dagen. Wikland tar också upp att i inomhusmiljön är stora lekytor en faktor för fysisk aktivitet. Det är även pedagogernas kunskap och förhållningssätt som bidrar till att barnen är aktiva. Vidare menar hon på att det finns studier som stödjer att om pedagogerna är med och är aktiva och hejar på barnen stärker det barns deltagande i fysiska aktiviteter. Även Cheung (2020) undersöker i sin studie om barn i förskolan är mer aktiva i fysisk aktivitet när deras lärare är det. Resultatet visar att
aktivitetsnivån hos barnen var högre och de var mer fysiskt aktiva när läraren var aktiv. Cheung (2020) betonar att det därför är väsentligt i förskollärarutbildningen att förbättra lärares kunskaper när det gäller hälsa och kondition. Van Zandvoort et.
al (2010) lyfter också fram att det är betydelsefullt att förskollärare visar
engagemang och är en förebild för att barnen ska bli engagerade i fysisk aktivitet.
I Reunamo, Hakala, Saros, Letho, Kyhälä & Valtonen (2014) studie observeras barn i inom- och utomhusmiljö och även i fri lek jämfört med lärarstyrda aktiviteter, för att mäta deras fysiska aktivitetsnivå i olika miljöer. Resultat visar att mer än hälften (57 %) av barnens höga aktivitetsnivå sker i fri lek utomhus. Även Wikland (2013) betonar i sin studie att de studier som utförts stödjer att barn rör sig mer utomhus och att hon vidare vill undersöka faktorer som stimulerar den fysiska
aktivitetsnivån. Reunamo et.al (2014) säger att lärarstyrda aktiviteter som var planerade för hög fysisk aktivitet såsom dans eller gymnastik hade låga värden av barns deltagande i aktiviteten. Barnen var mer aktiva i den fria leken inomhus.
Studien visade även på att det sammantagna stunderna av barns höga fysiska aktivitet endast var 24 minuter under den delen av dagen som observationerna gjordes vilket är betydligt mindre än rekommendationerna. Wikland (2013) lyfter fram att det behövs mer kunskap och fungerande utvärderingssätt så att forskning kan bedrivas inom området, för att främja barns möjligheter till fysisk aktivitet i förskolan.
3.5 Teoretiska perspektiv
Under följande rubrik presenteras de teoretiska perspektiv som har använts i studien för att tolka och analysera den insamlade empirin. För att tolka den insamlade datan används den fenomenografiska ansatsen. Vidare kommer även begreppet mediering och affordance att användas för analysera empirin.
3.5.1 Fenomenografi
Fenomenografins huvudsyfte är att få reda på hur människor uppfattar sin omvärld utifrån olika aspekter. Ansatsen är av andra ordningens perspektiv då det inte finns något rätt eller fel utan det handlar om vilka uppfattningar människor har av ett fenomen. Genom en fenomenografisk ansats studerar man hur människor i en undersökningsgrupp uppfattar det bestämda fenomenet. Undersökningarna görs vanligtvis med intervjuer antingen enskilda eller i grupp. Människors sätt att tolka ett fenomen utgår från egna erfarenheter, vilket kan vara både genom upplevelser och teoretiska kunskaper. En fenomenografisk studie har som syfte att systematisera människors erfarenheter av olika fenomen genom att kategorisera dem och hitta likheter och skillnader i dem. De gemensamma strukturerna av föreställningarna blir resultatet för fenomenet (Kihlström 2007). Den fenomenografiska ansatsen kommer att användas för att få förståelse för vilka uppfattningar förskollärare har samt vilken variation det finns bland deras uppfattningar kring vilka villkor som finns för barns möjlighet till fysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö.
3.5.2 Mediering
Mediering är ett av de grundläggande antaganden inom det sociokulturella perspektivet. Begreppet mediering är anslutet till att människan är en
redskapsanvändande varelse då människan har skapat hjälpmedel som används i vardagen. Vygotskij skiljer på två redskap, fysiska och psykologiska. Fysiska redskap kan också kallas artefakter. Artefakterna hör till det som finns runtomkring oss, de redskap som är skapade av människan för att ha vissa egenskaper och till att kunna användas i praktiken. I det sociokulturella perspektivet har det betydelse för barns lärande och utveckling (Säljö 2015).
3.5.3 Affordance
Begreppet affordance står för inbjudande möjligheter och handlar om vad miljön erbjuder en individ. Beroende på vad miljön erbjuder individen kan det begränsa eller öppna upp för möjligheter. Vidare handlar det om vad barnet gör med miljön vilket beror på tidigare erfarenheter och färdigheter. Miljön måste därför vara utformad så att den väcker ett intresse hos barn att utforska och ta del av miljön (Osnes, Skaug & Eid Kaarby 2012). Affordance och mediering kommer att användas till tolkande av miljön och materialets påverkan på barns möjlighet till spontan fysisk aktivitet.
4 Metod
Under det här kapitlet förklaras val av metod som har gjorts för studien. Vidare beskrivs vilket urval som har gjorts och på vilka grunder det valdes. Under genomförande och bearbetning av empiri beskrivs det hur studien utfördes.
Fortsättningsvis beskrivs hur analys av empiri har skett, validitet och reliabilitet och vidare generaliseringar samt eventuella felkällor som kan ha skett. Kapitlet avslutas med etiska ställningstaganden som tagits hänsyn till i studien.
4.1 Val av metod
Studien är en kvalitativ studie som baseras på förskollärares uppfattningar kring fysisk aktivitet. Den metod som har valts till studien är en kvalitativ
semistrukturerad intervju. Denscombe (2018) menar på att intervju är en bra metod då informanterna får framföra sina åsikter och kunskaper och där de också får möjlighet att utveckla sina svar och beskriva vad som är centralt i deras arbetssätt.
Vidare beskriver han att semistrukturerade intervjuer kan utveckla intervjuns innehåll och göra den mer innehållsrik. Genom att utgå från semistrukturerade intervjuer gjorde vi en kvalitativ forskning där förskollärarnas kunskap styrde svaren på frågorna. Intervjufrågorna (se bilaga 1) förbereddes med öppna
frågeställningar för att svaren skulle kunna bli varierade. Denscombe (2018) betonar vidare att den kvalitativa forskningen handlar om att samla in data i form av ord, för att sedan tolkas och användas som data. Vidare menar han på att kvalitativ forskning kan ske genom insamlade bilder och artefakter. På grund av pandemin med Covid- 19 kunde inte intervjuerna ske på förskollärarnas arbetsplatser. Det tog bort vår möjlighet att ta del av förskolans innemiljö i samband med intervjun. Förskollärarna blev tillfrågade om de kunde ta bilder på deras inomhusmiljö och utifrån bilderna presentera sina förhållningssätt till fysisk aktivitet inomhus. Denscombe (2018) beskriver att bildbaserad data blir en värdefull källa med information då bilden har ett pålitligt innehåll som inte innehåller värderingar på det sätt som ord gör. Genom bilderna kunde förskollärarna stödja sina berättelser (se bilaga 3a-3e).
4.2 Urval
Vid val av personer att intervjua har förskollärare med olika åldrar och erfarenheter valts ut för att se om det finns skillnader och likheter i förskollärarnas arbetssätt och förhållningssätt kring fysisk aktivitet. För att svaren i intervjun skulle bli lättare att jämföra och dra slutsatser ifrån begränsades åldersspannet på de barn som de intervjuade förskollärarna arbetade med. Samtliga förskollärare arbetade med barn i åldrarna tre till sex år. På grund av rådande pandemi var det svårt att komma ut och besöka respondenterna på deras förskolor och därför valdes förskollärare som vi redan mött tidigare i verksamheten, som till exempel tidigare handledare. Urvalet gjordes utifrån ett explorativt urval som Denscombe (2018) betonar ofta används i småskalig forskning. Det används som metod för att forskningen ska generera information som är av relevant karaktär. Det valdes ut respondenter som skulle kunna generera insikter och kunskaper i det valda ämnet, vilket gör studien explorativ. Respondenterna fick fiktiva namn för att hållas anonyma. Nedan kommer en tabell med respondenternas fiktiva namn och arbetade år i förskolans
verksamhet samt som förskollärare för att lättare skapa sig en bild av resultatet i studien.
Information om förskollärarnas antal år i verksamheten och som förskollärare Förskollärare Antal år i förskolans verksamhet Antal år som
förskollärare
Anna Lite innan som vikarie 2
Berit 32
Camilla 8
Doris 19år 13
Eva 39år 25
4.3 Genomförande och bearbetning av empiri
Förskollärarna blev kontaktade direkt via mail eller meddelande där en informations och samtyckesblankett skickades ut (se bilaga 1). Förskollärarna fick själva välja om de ville delta i studien och skicka tillbaka om de var intresserade. Sex förskollärare var tillfrågade att delta men endast fem av dem hade möjlighet. Det minskade antalet deltagare eftersom tiden för att fråga fler inte fanns. Eftersom intervjuerna inte fick utföras på plats på grund av Covid-19 genomfördes de via zoom.
Denscombe (2018) menar på att intervju via internetbaserade möten kan genomföras likt en intervju ansikte mot ansikte. Intervjuerna spelades in med röstinspelning efter respondentens godkännande. Den insamlade datan transkriberades ordagrant för en lättare kategorisering och för att det skulle bli möjligt att använda citat.
4.4 Analys av empiri
I analysen av empirin framkommer det hur den insamlade empirin har analyserats och vidare hur den har kategoriserats samt hur kategoriseringen genomfördes med hjälp av valda teorier.
Kihlström (2007) beskriver intervjuer som en kvalitativ metod och för att bearbeta och förstå den insamlade datan görs det utifrån en fenomenografisk ansats. Vi samlade in empirin genom att göra intervjuer med fem förskollärare. Intervjuerna transkriberades sedan ordagrant varefter de lästes åtskilliga gånger för att hitta gemensamma resultat och varierande uppfattningar. Den insamlade datan kategoriserades upp i fyra huvudkategorier som är gemensamma komponenter i respondenternas svar. Kategorierna är förskollärarnas förhållningssätt, fysisk aktivitet i inomhusmiljön, hinder som kan begränsa fysisk aktivitet samt utvecklingsmöjligheter. Sedan tillades underrubriker som belyste variationer i förskollärares förhållningssätt som hittades i empirin. Kihlström betonar vidare att rubrikerna ska vara tydligt åtskilda för att belysa gemensamma resultat i texten som
framkommit. Det läggs inga värderingar i respondenternas egna uppfattningar utan det är det gemensamma och variationerna som kategoriseras och blir resultatet.
4.5 Validitet och reliabilitet
Resultaten som framgår i den insamlade empirin ska kunna kommuniceras och diskuteras av personer inom samma kontext, det vill säga personer som arbetar inom förskolans verksamhet. Validiteten visar på hur giltiga resultaten är och det är därför viktigt att kategorierna går att förstå på ett lätt och tydligt sätt. För att få en
reliabilitet av kategorierna läses datan igenom av båda studenterna för att se ifall samma resultat hittas i texten och inga egna värderingar läggs. För att läsaren ska förstå kategoriernas innebörd finns citat under varje kategori som stärker
tillförlitligheten av resultatet (Kihlström 2007). Citat från alla respondenter valdes ut för att alla skulle bli representerade och att resultatet inte skulle bli värderat utifrån egna åsikter. Förskollärarna hade tagit bilder på sin förskolas inomhusmiljö för att stärka det dem säger om miljön på deras förskolor.
4.6 Generalisering och eventuella felkällor
Respondenterna valdes av studenterna och alla var förskollärare från olika förskolor inom samma kommun. Det fanns en variation i hur lång tid förskollärarna har arbetat inom förskolan vilket gav möjlighet till att ta del av olika synvinklar och erfarenheter som de har fått under åren de har arbetat, men även från
förskollärarutbildningen. Det gav en bredd i intervjusvaren som blev givande för resultatet. Kihlström (2007) betonar att i en kvalitativ studie kan resultat som framkommit generaliseras till en liknande kultur. Det framkomna resultatet i studien kan då generaliseras till förskollärare i samma kultur men kan inte stå för hela populationen av förskollärare. Resultatet kan dock överföras till ens egna
erfarenheter inom arbetet och därigenom öka förståelsen för andras uppfattningar av samma fenomen som man själv upplevt. Felkällor kan förekomma då förskollärare tog bilder på deras förskolors inomhusmiljö, och bildernas fokus ligger på olika saker utifrån hur förskollärarna tog bilderna. Någon förskollärare tog bild på miljön som helhet medan någon annan tog bild på redskap eller material som används för fysisk aktivitet. Det gör det svårare att jämföra miljöerna, både ytmässigt och materialmässigt och därför kan resonemanget i diskussionen bli ofördelaktigt.
4.7 Etiska ställningstaganden
Vetenskapsrådet (2002) belyser vikten av att forskningen ska genomföras på ett sätt som skyddar de individer som deltar i forskningen. Individskyddskravet är en central utgångspunkt för hur all forskning genomförs vilket övervägdes noga i intervjuerna. Individskyddskravet delas upp i fyra huvudkrav som tydligt beskriver deltagarnas rättigheter.
Informationskravet- Innan intervjuerna utfördes gavs en beskrivning av studiens syfte. Respondenterna fick även en beskrivning av vad intervjusvaren kommer att användas till.
Samtyckeskravet- Innan vi utförde intervjuerna gavs samtycke från respondenterna att genomföra intervjuerna. Samtycke fanns även för att få använda det insamlade materialet till studien. Respondenterna blev upplysta om att deltagandet var frivilligt och att de har rätt att avbryta när som om det inte känns bra. För allas säkerhet fick respondenterna skriva på en samtyckesintyg innan intervjutillfället.
Konfidentialitetskravet- Intervjuerna spelades in med röstupptagning, vilket respondenterna först fick godkänna. Det för att lättare kunna samla in tillförlitlig data, vilket kan vara svårt med endast anteckningar. Respondenterna har blivit informerade om att de kommer att vara anonyma och inte går att identifiera i den insamlade datan. I studien fick respondenterna fiktiva namn för att hålla dem anonyma.
Nyttjandekravet- Respondenterna blev informerade om att de inspelade intervjuerna endast kommer användas av oss och inte delas vidare med utomstående parter.
Respondenternas svar kommer endast att användas av oss i det syfte vi informerat om.
5 Resultat
I resultatkapitlet skrivs respondenternas svar på intervjufrågorna (Se bilaga 2) fram och dessa svar har kategoriserats utifrån forskningsfrågorna. I resultatet kan även läsaren ta del av bilder på miljön på förskolorna som förskollärarna har tagit (se bilaga 3). Kapitlet är uppdelat i fem kategorier med underkategorier för att få en tydlig uppdelning av resultatet.
5.1 Förskollärarnas förhållningssätt
5.1.1 Gemensamt synsätt och tillåtande förhållningssätt
Alla förskollärare säger att de har en gemensam grundsyn i vad de tillåter barnen att göra men att det kan även skilja i förhållningssätten hur de möter och erbjuder barnen fysisk aktivitet. Eva säger:
Jag tycker att vi har det, och att vi pratar väldigt mycket om det. Och att om jag tillåter en bana där man får hämta stolar från hela förskolan, då måste ju mina kollegor vara informerade om det så de inte säger till barnet, Stopp. Så där kommunicerar vi väldigt mycket med varandra.
Som tidigare citat, säger även Berit att en gemensam grundsyn är viktigt och att dialogen när de tycker olika är ett måste för att hitta kompromisser och se lösningar.
En gång kom barnen själva på att de skulle sätta stolar/pallar på varandra och så balanserade de och gick emellan. Då var vi två kollegor som tyckte att det var en bra idé medan en annan kollega såg farorna och riskerna med det. Det är ju rätt på båda hållen men det kan vara ett dilemma som vi stöter på ibland. Vi har en bra dialog mellan oss och ofta blir det kompromisser och vi hittar andra lösningar.
Berit säger att det är viktigt att påminna sig själv när barnen springer inomhus att det är ett fysiskt behov hos barnen och att pedagogerna ska se till att barnen får möjlighet till det. Vidare säger hon att barn är i behov av att röra sig vilket vi inte heller får ta ifrån dem vilket vi tyvärr gör ibland. Camilla säger även hon att man måste se till barnens behov, att ett barn kanske inte klarar att sitta ner i en samling utan att den måste få röra på sig och då är det upp till pedagogerna att lära sig vilka barn som har behov av det och att man inte tvingar dem att sitta still om de inte vill.
Hon nämner också att det oftast finns en anledning till varför ett barn inte sitter stilla i en samling och då får man uppmuntra det barnet till att göra något annat eller acceptera att det är okej att barnet rör på sig. Eva nämner likt det Berit sa att det handlar om att se behovet hos barn och säger:
Men det tar tid för vi är så olika, någon blir ju väldigt trött av ljudet tex. eller att det blir konflikter. Men vi har pratat mycket om det och ser behovet hos barnen.
Likt det Eva säger om att vissa pedagoger kan bli väldigt trötta av att det är hög ljudnivå under en längre tid inomhus, så nämner även Anna att det kan finnas en variation i hur mycket man tillåter barnen att vara fysiskt aktiva inomhus beroende på vilken egen toleransnivå för ljud man har.
5.1.2 Förskollärarnas bemötande av barns behov
Flera förskollärare nämner att om de märker att barnen är i behov av att vara fysiskt aktiva och har spring i benen så hänvisas de till andra platser som till exempel motorikrum eller erbjuder barnen att de går ut. Doris säger att de försöker fånga upp barnen när de springer inomhus genom att erbjuda dem tabata eller någon annan aktivitet istället. Alla förskollärarna är medvetna om att barn har ett stort
rörelsebehov och att de behöver möta barnen i det. Camilla säger att om något barn upplevs ha behov av att röra sig erbjuder de att sätta på musik. Hon nämner också att:
Jag ber de lugna ner sig några gånger sen så delar vi ofta upp oss i två olika rum så två pedagoger i varje rum och så hittar vi lösningar. Är det väldigt mycket spring och oroligheter då går vi ut.
Eva säger att de möter barnen genom att erbjuda dem att gå ut och springa och ser det som en möjlighet istället för att barnen springer inomhus. Hon betonar att barnen inte ska behöva sitta stilla inomhus om möjligheten finns att gå ut. Hon beskriver vidare att om barn vill röra på sig så kan man inte erbjuda barnen en lugn aktivitet.
Även Berit säger att de erbjuder barnen, om det finns möjlighet att gå ut lite tidigare om de ser att behov finns. Vidare nämner Berit att:
När de börjar springa brukar jag säga ”Vet ni vad jag ska säga till er nu?” ”Ja” svara barnen då. ”Vad bra då behöver jag inte säga det” och så säger jag inte mer och det brukar funka ibland.
Eva, Berit och Camilla har ett liknande sätt att bemöta barnen, eftersom de inte vill att de ska springa inomhus. De erbjuder barnen att gå ut och springa om möjlighet finns eftersom de båda ser att barnen har ett behov att röra på sig.
5.1.3 Se möjligheter istället för begränsningar
De flesta av förskollärarna betonar att det alltid finns möjligheter, det handlar bara om pedagogernas förhållningssätt och tillåtande. Vidare nämner Eva att det är viktigt att man inte förbjuder fysisk aktivitet, utan att man istället skapar möjligheter för dem. Det säger även Berit när hon beskriver att de försöker se de tillfällen när barnen är i behov av rörelse. Vidare säger Berit att vill man, tänker och planerar för det så hittar man möjligheter också. Camilla säger:
Möjligheterna som finns är att det är alltid hälsosamt att barnen rör på sig. Om man vill ha möjligheter så har man möjligheter. Det finns inget hinder mer än att jag som pedagog inte tycker det. Så möjligheten finns alltid. Sen är det barnens intresse och barn idag gillar musik och tycker om att röra på sig och då tycker jag att det är bra som förskola att skapa de förutsättningar att på förskolan får man göra det men inte hela tiden för att tyvärr blir det oftast att de kanske börjar jaga varandra, springer och skriker. Men möjligheter tycker jag att det alltid finns, det enda som stoppar det är vi pedagoger av olika anledningar.
Camilla menar med sitt citat att det handlar om att förskolläraren måste se möjligheter och inte neka barn dess behov av fysisk aktivitet. Det finns
förutsättningar till fysisk aktivitet men det krävs att förskollärare planerar för det och möter barnen i deras behov. Camilla uttrycker att det finns olika anledningar för pedagoger att stoppa fysisk aktivitet till exempel när de jagar varandra, springer och skriker.
5.1.4 Förskollärarnas kunskap och intresse
Berit och Doris tar upp att de har gått en utbildning i Balanserade barn som har gett kunskaper i hur de kan arbeta med fysisk aktivitet i förskolan samt hur viktigt det är för barn att röra sig. Både Berit och Doris säger att de använder material som bland annat tabata pass och aktivitetskort när de har fysisk aktivitet med barnen. Doris nämner att hon var med i ett projekt som heter Bunkeflo-projektet som gick ut på att ha ett gympapass varje dag för att stärka benstommen på barn. Hon beskriver vidare att det visade snabba resultat och att det spelade roll för barnens hälsa. Doris betonar också att ju mer kunskap hon har fått desto mer förståelse har hon fått för barns rörelsebehov och hur det kan arbetas med. Eva och Berit säger att de har ett eget intresse för fysisk aktivitet. Eva säger:
Och sen är det ju så roligt att röra sig, sen är man ju olika alla människor, jag har alltid hållit på med fysisk aktivitet och tycker det är kul och det är ju klart att det färgar mitt sätt att se på det.
Även Berit berättar att hon är fysiskt aktiv och ser vinster med att röra på sig. Eva och Berit menar att deras eget intresse för fysisk aktivitet är en bidragande faktor till att de arbetar med fysisk aktivitet i förskolan. Anna, Camilla och Doris berättar att de inte har ett eget intresse för fysisk aktivitet mer än det som sker i arbetet på förskolan.
5.2 Fysisk aktivitet i inomhusmiljön
5.2.1 Planerad fysisk aktivitet
Doris säger att de gör tabatapass varje dag som planerad aktivitet innan mellanmålet och att de har ”miniröris”, hinderbana och sådana saker inne som planerad fysisk aktivitet. Även Eva säger att de använder sig av tabatapass och gympaprogram som de projicerar med kanonen eller på en stor skärm så alla kan vara med. Vidare nämner hon att hon brukar planera för någon form av rörelse varje vecka. Anna säger att de har gymnastik en dag i veckan men att hon märker att de har behov av det flera gånger i veckan egentligen. Camilla säger att de har valt att ha planerad fysisk aktivitet två gånger i veckan med barnen men att det inte är på bestämda dagar. Vidare nämner även Eva att hon arbetar med fysisk aktivitet
när de jobbar med prepositioner, och använder sig då av stolar och bänkar som barnen får röra sig på. Eva säger:
Det jag planerar kan ju vara lekar som innehåller rörelser, just nu är kurragömma väldigt populärt, jättestort intresse hos oss och det blir ganska fysiskt eftersom man får springa runt mellan alla rum. Annars brukar jag försöka planera för någon form av rörelse varje vecka och tabata är ju jättepopulärt att köra.
Eva betonar i citatet att hon utgår från barnens intresse både i den spontana fysiska aktiviteten men även i det planerade. Förskollärarna berättar även att de utför planerade fysiska aktiviteter antingen varje dag eller några dagar i veckan. Vidare berättar Camilla och Berit att de planerar och erbjuder mer fysisk aktivitet utomhus än inomhus. Berit berättar vidare att barnen är mer fysiskt aktiva i lekarna utomhus än vad de är inomhus. Doris säger att det är lättare att ha mer styrda rörelselekar utomhus där det finns mer yta att springa på. Camilla säger:
Vi har bestämda tidpunkter för fysisk aktivitet inomhus men utomhus har vi det hela tiden.
Vi har även en vision som vi arbetar med här hos oss men som inte befinner sig inne utan ute. På fredagar kör vi ett pass med barnen, alltifrån ”duran och mollan” till andra former av musik för att de ska röra på sig och springa och studsa, vi bygger hinderbanor och tar fram bollar.
Den planerade fysiska aktiviteten sker som Camilla nämner mer i deras utemiljö, och att de då har fysisk aktivitet hela tiden, medan den i inomhusmiljön sker vid bestämda tidpunkter. Hon nämner att det är en vision och utifrån det är det så de vill arbeta med fysisk aktivitet framöver.
5.2.2 Fördelar med fysisk aktivitet inomhus
Doris säger att en fördel med att kunna ha fysisk aktivitet inomhus är att det kan vara skönt när det regnar att kunna göra samma sak inne som ute. Eva nämner även hon att det är bra att kunna ha fysisk aktivitet inomhus då man inte är så
väderberoende. Vidare säger Eva:
Så att, sen har vi ju de barnen som hellre är inne, dom kan ju ibland bli mer stilla när de kommer ut, man kan ju tro att alla barn är väldigt fysisk aktiva utomhus men vi har ju dem som inte är det.
I det Eva nämner så synliggör hon att det finns en medvetenhet hos henne om att alla barn inte är fysiskt aktiva utomhus. Eva betonar även att en svårighet för barnen kan vara att röra sig ute om de är frusna eller när de har overall, och att det då är viktigt att de erbjuder fysisk aktivitet inomhus med för att alla barn ska få möjlighet till att vara fysiskt aktiva. Vidare säger hon att det kan vara lättare att locka barnen till fysisk aktivitet inomhus med hjälp av en projektor och med musik.
5.2.3 Inomhusmiljöns utformning
Majoriteten av förskollärare säger att barnen har möjlighet till spontan fysisk aktivitet i inomhusmiljön varje dag. Camilla säger att de har fysisk aktivitet mest spontant i inomhusmiljön. Vidare nämner hon att i det ena rummet med soffan (se bilaga 3c bild 3) brukar de sätta igång musik och de barn som vill får dansa till musiken. Doris nämner att de använder hallen (se bilaga 3d bild 1) ganska mycket för att den är rätt stor och outnyttjad och där gör de en hinderbana under bänkarna.
Hon nämner vidare att de har en discolampa som barnen sätter på själva, som blir en naturlig del till att de dansar mycket. Doris nämner också att de har en matta med siffror som barnen ofta använder att hoppa på. Även Eva säger att de har en matta med siffror:
Ja det är den med hopphagen, med siffror där. Den ligger ute i hallen och den kan de nästan inte gå förbi utan att hoppa lite. Det är så perfekt. (se bilaga 3e bild 2).
Eva nämner att de har lagt en matta i hallen som ska inbjuda barnen till fysisk aktivitet. Eva säger att det är perfekt att ha en matta som inbjuder till fysisk aktivitet där för barnen kan inte gå förbi mattan utan att hoppa.
Utöver mattan berättar Eva att de har ett rum med kuddar där barnen får vara fysiskt aktiva och där det finns utrymme till det. Det rummet använder barnen även till att dansa i och de får musik när de frågar efter det (se bilaga3e bild 1). Hon berättar vidare att de även är okej att barnen är aktiva i hallen där de har satt en bil och en båt de kan leka i (se bilaga 3e bild 3). Även Anna säger att de har ett motorikrum där barnen får vara under hela dagen och att det sker spontan fysisk aktivitet där (se bilaga 3a bild 1).
Camilla säger att de har två ställen i deras verksamhet där fysisk aktivitet kan vara och det är bland annat i bokrummet för där har dem bara en soffa och det är tomt annars. Där har de en projektor som de kan ha på en helvit vägg och där sker fysisk aktivitet. Hon nämner vidare att de även har olika typer av motorikbanor, oftast i det
rummet med mattan för där finns plats (se bilaga 3c bild 1). Som Camilla sa, säger även Doris att de har en projektor. Den har de igångsatt under hela dagen och inbjuder till både spontan dans och tabatapass (se bilaga 3d bild 4). Camilla säger:
Vi sätter igång till exempel ”just dance” på youtube där det är olika danser och det gillar barnen. De gillar även ”tiktok” så det brukar vi också sätta igång olika tik-tok danser.
Camilla säger att de tar vara på att barnen gillar tiktok danser och att de ofta sätter på det på projektorn som finns i rummet med soffan. Genom att betona vilka rum de väljer att vara i till vissa aktiviteter säger hon att det behövs plats för barnen att kunna röra sig på som är anpassat till det som är tänkt.
5.3 Hinder som kan begränsa fysisk aktivitet
5.3.1 Begränsad yta
Alla förskollärarna nämner att utrymmet i förskolans lokaler är begränsat och att det påverkar mängden fysisk aktivitet som sker både spontant och planerat. Berit säger:
Vi har trånga utrymmen men det finns ett rum som går att anpassa till fysisk aktivitet. Det rummet som är stort och som vi använder till fysisk aktivitet används också som ett byggrum så det gäller att få med alla på tåget, att till exempel säga att nu får vi avsluta byggandet en stund för att göra något annat. Och att man behöver göra om för att det kan inte bli en naturlig del utan då behöver man flytta om något annat för att det ska kunna vara en fysisk aktivitet inomhus. (se bilaga 3b bild 5).
Eva nämner likt det Berit säger att eftersom utrymmet är begränsat så kan inte uppbyggda banor stå kvar under hela dagen utan måste plockas undan för att rummet ska kunna användas till annat efteråt. Vidare betonar Doris att de har det väldigt litet där de är nu men att de får anpassa sig, att de inte kan ha ett helt rum till fysisk aktivitet. Anna nämner att:
Vi har ett rum, ett motorikrum som vi använder till det. Vi har inte jättebra möjligheter till det annars. De mindre rummen bjuder inte in till fysisk aktivitet men motorikrummet gör det.
Vi har inte så mycket yta (se bilaga 3a bild 1-5).
Anna berättar att de gjort ett motorikrum som inbjuder till fysisk aktivitet för att de utöver det har ett begränsat utrymme i miljön. Det rummet används till all fysisk aktivitet som erbjuds.
5.3.2 Gruppstorlek
Flera av förskollärare tar upp att de har stora barngrupper och att det begränsar den fysiska aktiviteten inomhus. De stora barngrupperna gör det svårt att dela upp barnen i grupper då det inte finns tillräckligt med personal för att göra det. Camilla säger:
Det hindret som skulle kunna vara det är ju i så fall som jag sa innan att det kanske inte funkar när man har 25 barn och två pedagoger, att man inte kan dela upp det. En fysisk aktivitet ska vara givande och rolig annars blir det oroligt och stimmigt.
Camilla betonar med citatet att det ibland inte är möjligt att dela upp barnen i mindre grupper för att kunna ha fysisk aktivitet och att om de erbjuder det i helgrupp bara blir stimmigt och inte givande för barnen. Därför blir det ett hinder som gör att fysisk aktivitet inte är möjligt att erbjuda hela tiden. Även Doris nämner att det mer är antal barn som man får begränsa, att man kanske inte ska ha en hel grupp på 20 i ett rum som är jättelitet utan att man är några stycken. Det påpekar även Anna när hon säger att de har möblerat för att det inte ska bli för mycket spring för att de har så många barn i barngruppen på en liten yta.
5.3.3 Hög ljudvolym
Camilla och Eva nämner att ett bidragande hinder för fysisk aktivitet är att det lätt blir hög ljudnivå om barnen springer och är aktiva inomhus. Camilla säger att de har en barngrupp där det lätt blir mycket spring och att det är hög ljudnivå och att de istället känner att de behöver jobba med det lugna. Vidare säger Eva:
Det jag kan tänka mig är ljudvolymen, många av våra fysiska aktiviteter innefattar ju, det blir hög volym när de leker och rör sig, med automatik blir det högt ljud. Och när man har små ytor och många barn.
Eva ser den höga ljudnivån som ett hinder för fysisk aktivitet inomhus, och att det är oundvikligt när det är många barn på en liten yta.
5.4 Utvecklingsmöjligheter
5.4.1 I förhållningssättet
Majoriteten av förskollärare berättar att de vill planera in mer kontinuerlig fysisk aktivitet i deras arbete. Anna och Berit anser att de är medvetna om att de kan utveckla arbetet med fysisk aktivitet på flera sätt då fokuset inte har varit på det innan. Anna säger:
Den hade kunnat utvecklats på alla sätt. Arbetet har kommit lite i skymundan men vi är medvetna om att det kan göra och hända mer.
Anna visar en medvetenhet för sitt arbetssätt genom det hon nämner att de inte har erbjudit den mängd fysisk aktivitet som det kanske behövs, eftersom det inte har varit ett fokusområde.
Två av förskollärarna berättar att de gärna ser att man har fortsatta diskussioner i arbetslagen för att främja fysisk aktivitet. Berit tar upp att hon vill hitta fler möjligheter och inte se fysisk aktivitet i inomhusmiljön som ett hinder. Vidare nämner Berit att hon blev inspirerad av samtalet och gärna vill sätta fysisk aktivitet mer i fokus, eftersom hon tror att de tyvärr begränsar det. Berit berättar också att de
kan bli bättre på att låta barnen själva få hålla på eftersom de oftast har egna idéer.
Berit säger:
Det jag tänker är att det kan bli mer tabatapass och det kan bli utvecklingsmöjligheter att plocka in hela läroplanen i de fysiska aktiviteterna som matematik till exempel. Det är jag nyfiken på och skulle tycka vara spännande att utveckla hos mig själv.
Berit vill planera in mer fysisk aktivitet utifrån läroplanens mål då hon säger att det finns möjligheter till att utveckla både fysisk aktivitet men också sin egen roll som förskollärare genom att göra det.
5.4.2 I miljön
Berit, Camilla och Doris säger att de gärna hade haft möjlighet att ha ett helt rum avsatt till fysisk aktivitet. Eva nämner att hennes vision är att möblera om och hitta möjligheter för fysisk aktivitet. Doris och Berit säger att de gärna hade haft tillgång till en gymnastiksal där de hade haft tillgång till både stor yta och material så som ribbstolar. Eva nämner att de har tillgång till en gymnastiksal en gång i veckan, men hade gärna använt den mycket mer än vad de har tillgång till. Eva och Camilla säger att de önskar att de hade mer material som barnen hade kunnat använda spontant till fysisk aktivitet som till exempel bollar och balansplattor. Camilla berättar:
Hade det varit en större förskola hade det varit roligt att ha ett motorikrum eller en gympasal att kunna springa av sig och klättra i ribbstolar, det hade varit en vision i så fall att ha den möjligheten.
Camilla säger att det hade varit lättare att få tillfällen till mer fysisk aktivitet om det hade funnits ett rum avsatt för fysisk aktivitet, och där det också finns material att tillgå. Ytan till att ha fysisk aktivitet på är något som de flesta förskollärarna önskar hade funnits då det nämner att det finns trångt med utrymme för barnen att vara fysiskt aktiva på.
6 Analys av resultat
Här presenteras analysen av resultatet utifrån de teoretiska perspektiven. Analysen är uppdelad i två underkategorier som berör förskollärarnas förhållningssätt och villkor i miljön.
6.1 Ett fenomenografiskt perspektiv på förskollärares förhållningssätt
Alla förskollärare betonar att en gemensam grundsyn är betydelsefullt i ett arbetslag när det gäller fysisk aktivitet. I resultatet framkom det att majoriteten av
förskollärarna ser ett behov hos barnen av att vara fysiskt aktiva och att de behöver möta barnen i det. Det skiljer sig i förhållningssättet hur förskollärare möter barns fysiska aktivitet, både genom att avleda och erbjuda andra lugnare aktiviteter eller att gå ut och springa istället. Vissa förskollärare nämner att de möter barnen i aktiviteten och försöker anpassa den fysiska aktiviteten som barnen initierar till, för att den ska vara säker och lärorik. Eva säger att man inte kan erbjuda barnen att göra
en lugn aktivitet om det är röra sig de vill och behöver. Några av förskollärarna har gått en utbildning och fått kunskaper i hur de ska arbeta med fysisk aktivitet och har då fått en större medvetenhet för barns behov av rörelse och möter barnen på ett annat sätt än tidigare. Vissa fysiska aktiviteter som begränsades innan tillåts för att det finns en medvetenhet hos förskollärarna som de har fått genom mer kunskap från utbildningen. Utifrån det som har framkommit i resultatet kan det knytas ihop med det Kihlström (2007) skriver att inom fenomenografin handlar det om hur människor tolkar och möter ett fenomen som grundar sig från egna upplevelser och kunskaper som de har av fenomenet. Hur förskollärarna möter barnen i den fysiska aktiviteten handlar om vad de har för erfarenheter och kunskaper med sig samt hur de upplever det och därmed agerar förskollärarna utifrån det. Flera av förskollärarna säger att de stoppar och begränsar barns fysiska aktiviteten inomhus för att det finns anledningar till det som till exempel att det blir hög ljudvolym inomhus. Ljudnivån uppfattas av förskollärarna som en bidragande faktor till att förskollärarna begränsar den fysiska aktiviteten och det sker ett bemötande utifrån det. I resultatet nämner både Eva och Doris det att det är en fördel att kunna erbjuda fysisk aktivitet inomhus. Eva upplever att vissa barn inte rör på sig utomhus och det därför är viktigt att kunna erbjuda de barnen möjlighet till fysisk aktivitet inomhus. Doris nämner att vädret kan bidra till sämre möjligheter ute och att det därför kan vara skönt att kunna vara inomhus och att barnen kan vara fysiskt aktiva där.
Fenomenografins sätt att lyfta fram upplevelser av ett fenomen går att koppla till det som förskollärarna säger att barn ska ha möjlighet och vilja att röra på sig och att det därför inte bara ska erbjudas fysisk aktivitet utomhus (Kihlström 2007).
6.2 Miljöns villkor utifrån teoretiska perspektiv
Säljö (2015) skriver om begreppet mediering och menar på att mediering är förknippat med att människan är en redskapsanvändande människa och de redskap som används i praktiken är betydelsefulla för barns lärande och utveckling. Det framkommer i resultatet att förskollärarna använder sig av olika redskap och material för att främja fysisk aktivitet och det kan därmed knytas ihop med
mediering. Flera av förskollärarna berättar att de använder till exempel en projektor när de har fysisk aktivitet med barnen. Genom projektorn får barnen möjlighet till rörelse då förskollärarna visar tabatapass eller “mini-röris”. En av förskollärarna berättar också att de använder aktivitetskort som material för både spontana och planerade aktiviteter. Flera förskollärare nämner att de använder stolar, bänkar och mattor som barnen får möjlighet till att utöva fysisk aktivitet på. Stolar och bord finns i alla förskolemiljöer men har på olika förskolor olika syften, tex bara att sitta och äta vid, vilket minskar redskap som finns tillgängliga i miljön som skulle kunna användas till fysisk aktivitet. Vid ett tillåtande förhållningssätt hos förskollärarna får barnen möjlighet att använda fysiska redskap som finns i miljön runt omkring dem och som är välkända för dem. Barnens fysiska aktivitet främjas om de tillåts
använda redskap att vara aktiva på i den vardagliga miljön då det alltid finns tillgång till det materialet.
