Vidare forskning

Ämnesområdet är viktigt och vi anser att det behövs vidare forskning. Arbetet med elever som har en NPF-diagnos är aldrig statiskt och med vidare forskning kan kanske mer strategier, förbättringspunkter eller viktiga faktorer för ett barn med en NPF-diagnos i skolan utvecklas. Vidare forskning kan fokusera på hur elevernas skolmiljö och livskvalité ska förbättras. Det finns olika strategier och arbetssätt inom skolan med elever som har diagnoser, här finns det även utrymme för ytterligare forskning för att titta på effektiviteten hos de olika strategierna och hur de främjar eller påverkar eleven negativt i undervisningen. Ytterligare ett intressant område skulle kunna vara att se hur eleverna med NPF-diagnoser upplever sin skoltid och om de strategierna som används upplevs som negativa eller positiva. Ett annat intressant område är att titta på hur olika kulturer ser på diagnoser och hur det påverkar ungdomarna, samt om detta leder till ett mörkertal gällande diagnoser bland elever kopplat till exempelvis kultur.

Källor:

Allan. J. & Persson. E. 2016. Students’ perspectives on raising achievement through inclusion in Essunga, Sweden. Educational Review, Vol. 68 Iss. 1. Pages 82-95. DOI:

10.1080/00131911.2015.1058752 https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/full/10.1080/00131911.2015.1058752 (Hämtad 20210118)

Andersson, I. 1996. Samverkan: för barn som behöver. Stockholm: Folksam.

Aspelin, J. & Persson, S. 2011. Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerup.

Bateson. G. 1979. Ande och Natur: en nödvändig enhet. Stehag: Brutus Östling förlag symbiosen.

Berglund, S-A. & Cederlund, C. 2017. Socialpedagogik – pedagogiskt socialt arbete. 2. uppl.

Stockholm: Liber.

Bryman, A. 2018. Samhällsvetenskapliga metoder. 3 uppl. Stockholm: Liber.

Edvinsson, E. 2019. Handbok i barn- och ungdomspsykiatriskt utredningsarbete. Lund:

Studentlitteratur.

FASS Vårdpersonal. 2020. Metylfenidat Actavis. Stockholm: Läkemedelsindustriföreningens Service AB. https://www.fass.se/LIF/product?nplId=20150702000083&userType=0 (Hämtad, 20210128)

Förenta nationerna Sverige. Socialdepartementet. 2009. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning: och fakultativt protokoll till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Socialdepartementet, Regeringskansliet.

Gillberg, C. 2018. Essence: om autism, adhd och andra utvecklingsavvikelser. Stockholm: Natur

& kultur.

Gillberg, C. 2020. Motorisk koordinationsstörning. Göteborg: Göteborgs universitet.

https://www.gu.se/gnc/motorisk-koordinationsstorning#Utredning-och-behandling (Hämtad, 20210218)

Habiliteringen. 2021. För barn och ungdomar. Stockholm: Region Stockholm.

https://www.habilitering.se/din-habilitering/for-barn-och-ungdomar/ (Hämtad, 20210119)

Julin, M. 2013. Pedagogiska samtal i psykiatrin: Bemötande och behandling av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Stockholm: Gothia fortbildning.

Kutcher, M. L. 2010. ADHD: att leva utan bromsar: en praktisk vägledning. Stockholm: Natur

& kultur.

Kvale, S. & Brinkmann, S. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3 uppl. Lund:

Studentlitteratur AB.

Mitchell, D. 2016. Inclusive education strategies in New Zealand, a leader in inclusive education. Eesti Haridusteaduste Ajakiri (Estonian Journal of Education), nr 4(2), 2016, 19-29.https://www.researchgate.net/publication/309466332_Inclusive_education_strategies_in_Ne w_Zealand_a_leader_in_inclusive_education http://dx.doi.org/10.12697/eha.2016.4.2.02a

Nilholm, C. & Göransson, K. 2014. Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen?. Härnösand: Specialpedagogiska myndigheten.

Parsons, T. 1964. Social structure and personality. London: Free press of Glencoe.

Patel, R. & Davidson, B. 2011. Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur AB.

Persson, B. & Persson, E. 2012. Inkludering och måluppfyllelse: att nå framgång med alla elever.

1 uppl. Stockholm: Liber.

Pfahl, L. & Powell, J. 2011. Legitimating school segregation. The special education profession and the discourse of learning disability in Germany. Disability & Society Vol. 26 Iss. 4. Pages 449-462.

https://search-proquest-com.proxy.lnu.se/socialservices/docview/887498750/2DF9CAC3D02247DCPQ/1?accountid=1 4827

doi.org.proxy.lnu.se/10.1080/09687599.2011.567796

Sahlgrenska universitetssjukhuset. 2018. Neuropsykiatrisk utredning barn. Göteborg: Västra Götalandsregionen. https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-1/neurologi-psykiatri-habilitering/a-o/neuropsykiatrisk-utredning-barn-och-ungdomar/ (Hämtad, 20210211)

Skolverket. 2021a. Läroplan för grundskolan. Stockholm: Skolverket

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-

grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fcurriculum.htm%3Ftos%3Dgr&

sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f#anchor_1 (hämtad 20210311)

Skolverket. 2019. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019. Stockholm: Skolverket.

Skolverket. 2020. Leda elevhälsan i skolan. Stockholm: Skolverket.

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/leda-personal/leda-elevhalsan-i-skolan (Hämtad, 20210203)

Skolverket. 2021b. Elevhälsa. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/elevhalsa (Hämtad, 20210203, uppdaterad 20210301)

Socialstyrelsen. 2013. Psykologutredning i skolan. ISBN: 978-91-7555-084-8

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2013-6-39.pdf (Hämtad, 20210312).

Socialstyrelsen. 2015. Läkemedelsbehandling av adhd av barn och vuxna: stöd för beslut om behandling. Stockholm: Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-4-14.pdf (Hämtad, 20210218)

Socialstyrelsen. 2019. Geografiska skillnader i förskrivningen av adhd-läkemedel till barn.

Stockholm: Socialstyrelsen. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-6-6219.pdf (Hämtad 20210214)

Socialstyrelsen. 2019. Stöd inom funktionshinderområdet. https://www.socialstyrelsen.se/stod-i-arbetet/funktionshinder/ (Hämtad, 20210312)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). 2019. Pedagogik och förhållningssätt.

Härnösand: Specialpedagogiska

skolmyndigheten. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/pedagogik-och-forhallningssatt/ (Hämtad, 20210128)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). 2020a. Elever med särskild begåvning och NPF.

Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/sarskild-begavning/ (Hämtad 20210128)

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). 2020b. Autismspektrumtillstånd.

https://www.spsm.se/for-laromedelsproducenter/producera-tillgangliga-laromedel/for-olika-elevgrupper/autismspektrumtillstand/ (hämtad, 20210313)

Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM). Skolinspektionen. 2012. Inte enligt mallen - Om skolsituationen för elever i grundskolan med diagnos inom autismspektrumtillstånd.

https://www.spsm.se/globalassets/studiepaket-stodmaterial-delwebbar/studiepaket-npf/inte-

enligt-mallen-om-skolsituationen-for-elever-i-grundskolan-med-diagnos-inom-autismspektrumtillstand-paskolinspektionens-webbplats.pdf (Hämtad 20210128)

Statistiska centralbyrån (SCB). 2020. Barn med funktionsnedsättning. Stockholm:

Finansdepartementet. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-barns- levnadsforhallanden/pong/tabell-och-diagram/statistik-om-barn-med-funktionsnedsattning/tabeller-2018-2019/ (Hämtad, 20210124)

Svenska Unescorådet. 2006. Salamancadeklarationen och salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.

Sverige. 2010. Skollagen (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Sverige. 2018. Lagen (2018:1197) om Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter.

Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet MRB.

Sveriges television (SVT). 2018. Kraftig ökning av diagnoserna adhd och autism. Stockholm:

Sveriges television. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/kraftig-okning-av-diagnoserna-adhd-och-autism (Hämtad: 20210124)

Thurén, T. 2019. Vetenskapsteori för nybörjare. 3 uppl. Stockholm: Liber.

UNICEF Sverige. 2009. Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm:

UNICEF Sverige.

Vetenskapsrådet. 2017. God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet

Bilagor

Bilaga 1: Mail

Hej!

Joel van Doorn och Tor Greveby heter vi och vi är två studenter som läser inom programmet ”Socialpedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård”, vid Linnéuniversitetet i Växjö!

Vi kontaktar er med anledning av den C-uppsats vi håller på att skriva och vill därför se om det finns ett intresse hos er att delta med en intervju.

Vårt intresse rör högstadiet och hur elevhälsoteamet arbetar kring inkludering och det främjande arbetet med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan, exempelvis ADHD eller Autism.

När det gäller detta anser vi att er kunskap och erfarenhet skulle vara mycket värdefull att få ta del av gällande arbetet med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

För att få göra detta skulle vi vilja intervjua ert elevhälsoteam mellan vecka 5 och vecka 8 om möjligt.

Vid intresse att delta i en intervju kontakta gärna oss genom de uppgifterna nedan, vi kommer även att ta kontakt med er via telefon för att kolla deltagande och för att boka tid om detta tillåts. Vi lägger även till kontaktinformation till vår handledare nedanför. Vid intresse kommer de etiska riktlinjerna för intervjun och intervjuguiden med frågorna skickas till er. Uppsatsen kommer även att skickas till er när den är färdig ifall intresset finns!

Med vänliga hälsningar,

Joel van Doorn och Tor Greveby Kontaktinformation:

Joel van Doorn, Mail: jv222jz@student.lnu.se Telefon: 070-*******

Tor Greveby, Mail: tg222hm@student.lnu.se Telefon: 073-*******

Handledare:

Åsa Schmähl Bolmvall Mail: asa.schmahlbolmvall@lnu.se

Bilaga 2: Intervjuguide

Tema 1: Inkludering

Huvudfråga: Hur inkluderas elever med NPF-diagnoser i grundskolan?

• Hur arbetar ni på skolan för att inkludera elever som har en NPF – diagnos?

• Hur påverkar inkludering elevernas relationsbyggande?

• Hur kan inkludering möjliggöra framgång i skolan för elever med NPF – diagnos?

Tema 2: Relationsbygge

Huvudfråga: Hur upplever elevhälsoteamet att det relationsbyggande och inkluderande arbetet med elever med NPF-diagnoser fungerar?

• Vad anser ni är framgångsrikt med det inkluderande och relationsbyggande arbetet?

• Hur arbetar ni på skolan för att skapa goda relationer mellan elever och personal (pedagog, lärare, rektor och elevhälsoteamet)?

• Hur arbetar ni i EHT här på skolan för att skapa goda relationer mellan eleverna?

Tema 3: Samarbete

Huvudfråga: Hur ser samarbetet ut inom elevhälsoteamet med NPF-diagnos?

• Hur samarbetar ni i EHT tillsammans med elever som har NPF – diagnos?

• Hur samarbetar ni i EHT med t ex. lärare kring elever som har NPF – diagnos?

• Hur se samarbetet ut med vårdnadshavare som har barn som har NPF – diagnos?

• Finns det några yttre yrkesgrupper som ni samarbetar med?

• Hur ser en socialpedagogs roll ut i arbetet tillsammans med elever som har en NPF-diagnos?