Vidare forskning

Denna studie har testat blockkedjan som koncept för att se hur dess egenskaper kan förbättra interoperabilitet inom de svenska hälso- och sjukvårdssystemen. Våra upptäckter visar på att tekniken är en intressant infallsvinkel mot

interoperabilitet men det krävs mer utförliga undersökningar och utvärderingar för att kunna fastställa blockkedjans potentiella nytta inom de svenska hälso- och sjukvårdssystemen. En framtida studie av en mer etablerad aktör inom branschen, exempelvis Inera, som undersöker hur blockkedjan kan stödja vårdens IT-system skulle därför vara av värde. Det vore av intresse att jämföra organisationer som har använt blockkedjan i sina IT-lösningar, exempelvis Estland.

7.3 Bidrag

Den presenterade artefakten kan ses som ett bidrag till förståelsen av blockkedjeteknikens potentiella roll inom sjukvården i en svensk kontext. Resultaten visar på hur blockkedjan kan främja interoperabilitet både inom och över organisationsgränser, givet att vissa villkor är uppfyllda. Vår studies resultat stödjer de argument Mettler (2016), Yue et al. (2016), Randall et al. (2017) m.fl. för kring hur blockkedjetekniken är en intressant infallsvinkel mot

interoperabilitet i sjukvården och i sin tur en mer patientcentrerad vård. Det som skiljer studierna åt är främst kontexten, men resultaten är av likartad karaktär. Resultatet kan ses som ett abstrakt test av ett koncept för att lösa ett

organisatoriskt problem. Vi har presenterat blockkedjan som en intressant infallsvinkel med förutsättningar för interoperabilitet inom vårdsveriges IT- system. Men blockkedjan behöver utvecklas, testas och analyseras mer. Med tanke på den metodansats vi tog kan man se vår uppsats som en studie fram till steg fem utvärdering, av Peffers et al. (2007) sex steg. Diskussionen vi för kring vår artefakt (se avsnitt 6.3 – Kritisk diskussion) kan inte ses som en fullständig utvärdering, endast ett preludium. Vi lämnar därför nu över stafettpinnen till nästa person(er) för att testa och utveckla artefakten i ett praktiskt fall. Först då kan det avgöras om blockkedjetekniken är en del i framtidens interoperabla och

patientcentrerade IT-system. Därför kan vår studie användas som utgångspunkt för en utförligare studie för hur blockkedjan kan främja interoperabilitet inom de svernska hälso- och sjukvårdssystemen.

REFERENSLISTA

Angraal, S., Krumholz, M. H. & Schulz, L. W. (2017). Blockchain Technology Applications in Health. Circulation: Cardiovascular Quality and Outcomes,

10(9).

doi: 10.1161/CIRCOUTCOMES.117.003800

Azaria, A., Ekblaw, A., Viaro, T. & Lippman, A. (2016). MedRec: Using blockchain for medical data access and permission management. 2016 2nd

International Conference on Open and Big Data (OBD). doi:

10.1109/OBD.2016.11

Aanestad, M., Grisot, M., Hanseth, O. & Vassilakopoulou, P. (2017). Information

Infrastructures within European Health Care - Working with the Installed Base

Cham: Springer International Publishing.

Bider I., Johannesson P., Perjons E. (2013) Using Empirical Knowledge and Studies in the Frame of Design Science Research. In: vom Brocke J., Hekkala R., Ram S., Rossi M. (red.) Design Science at the Intersection of Physical and Virtual

Design. (s.464-471). Berlin: Springer.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber

Crosby, M., Nachiappan, Pattanayak, P., Verma, S., & Kalyanaraman, V. (2016). Blockchain Technology: Beyond Bitcoin. Applied Innovation Review 2016:02 Das, R. (2017). Does blockchain have a place in healthcare?. Forbes.

Hämtad 2018-03-07 från:

https://www.forbes.com/sites/reenitadas/2017/05/08/does-blockchain-have-a- place-in-healthcare/#157b7e9e1c31

e-Estonia (u.å). Estonian blockchain technology - Frequently asked questions.

Estonian government. Hämtad 2018-02-06 från: https://e-estonia.com/wp- content/uploads/faq-a4-v02-blockchain.pdf

E-hälsa.se (u.å) Så kan Sverige lära av Estland i digitalisering av vården. Ehälsa.se

Hämtad 2018-05-22 från:

http://e-halsa.se/sa-kan-sverige-lara-av-estland-i-digitalisering-av-varden/ EU (2017). Sverige är tredje bäst på digitalisering. Europeiska kommisionen. Hämtad 2018-02-05 från https://ec.europa.eu/sweden/news/20160225_sv

Graneheim, U.H. & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse

Educ Today. (2004:02) doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hevner, A.R., March, S.T., Park, J. & Ram, S. (2004) Design research in information systems research. MIS Quarterly (2004:03. Vol. 28)

Hämtad 2018-04-12 från https://www.ibm.com/blockchain/what-is- blockchain.html Inera. (2016). Årsrapport 2016. Hämtad: 2018-02-20 från: https://www.inera.se/globalassets/om- inera/styrdokument-och-rapporter/ineras- arsrapporter/inera_arsrapport_2016_final.pdf Inera. (2017). Verksamhetsstrategi 2017. Hämtad: 2018-02-20 från: https://www.inera.se/globalassets/om-inera/styrdokument-och-rapporter/strategi- och-handlingsplan/ineras-verksamhetsstrategi.pdf

Inera. (2018a). Digital utveckling i kommunal verksamhet. Hämtad 2018-05-18 från: https://www.inera.se/globalassets/om-

inera/kommuner/1-2018-01-18-digital-utveckling-i-kommunal-verksamhet.pdf Inera. (2018b). Nationella tjänsteplattformen

Hämtad 24-02-2018 från

https://www.inera.se/om-inera/arkitektur-och-regelverk/om-tjansteplattformen/ ISO/TC (2016) Blockchain and distributed ledger technologies

Hämtad 2018-04-12 från: https://www.iso.org/committee/6266604.html Jacobsen, D. I. (2002). Vad, hur och varför? – Om metodval i företagsekonomi

och andra samhällsvetenskapliga ämnen, Lund: Studenlitteratur.

Johannesson, P. & Perjons, E. (2012). A Design Science Primer. Stockholm: CreateSpace Independent Publishing Platform

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. Mattila, J. (2016). The Blockchain Phenomenon – The Disruptive Potential of Distributed Consensus Architectures. ETLA Working Papers (2016:05). Hämtad 2018-05-01 från: http://pub.etla.fi/ETLA-Working-Papers-38.pdf

Mason, J. 2002. Qualitative Researching. Thousand Oaks, CA: Sage Publications. McKinsey (2016). Värdet av digital teknik i den svenska vården.

Hämtad 2018-02-05 från:

https://www.mckinsey.com/~/media/McKinsey/Industries/Healthcare%20Systems %20and%20Services/Our%20Insights/Digitizing%20healthcare%20in%20Swede n/Digitizing-healthcare-in-Sweden.ashx

Mettler. M. (2016). Blockchain technology in healthcare: The revolution starts here. e-Health Networking, Applications and Services (Healthcom), 2016 IEEE

18th International Conference

doi:10.1109/HealthCom.2016.7749510

Monax (2018a) What is a permissioned blockchain network?

Hämtad 2018-05-04 från: https://monax.io/learn/permissioned_blockchains/ Monax (2018b) What are smart contracts?

Hämtad 2018-05-04 från https://monax.io/learn/smart_contracts/

Näringsdepartementet. (2016) Uppdrag att genomföra fortsatta insatser avseende

digitalisering för bättre hälsa, vård och omsorg

Hämtad 2018-03-07 från:

http://www.regeringen.se/4a1ae1/contentassets/2873e3c5606a4a998d8344016d10 337f/uppdrag-att-genomfora-fortsatta-insatser-avseende-digitalisering-for-battre- halsa-vard-och-omsorgx.pdf

Olsson, M. & Kempe, M. (2017) Blockkedjan – en möjliggörare i hälso- och

vårddatahanteringen. Kairos Future.

Hämtad 2018-03-06 från:

https://www.kairosfuture.com/se/publikationer/nyheter/blockkedjan-en- mojliggorare-i-halso-och-varddatahanteringen/

Peffers, K., Tuunanen, T., Rothenberger, A,M., & Chatterjee, S. (2007). A Design Science Research Methodology for Information Systems Research, Journal of

Management Information Systems (2007:08)

Peterson, K., Rammohan,D., Kanjamala, P. & Kelly, B. (2016). A Blockchain- Based Approach to Health Information Exchange Networks.

Hämtad 2018-03-19 från:

http://www.colleaga.org/sites/default/files/12-55-blockchain-based-approach- final.pdf

Pilkington, M. (2015). Blockchain technology: principles and applications. Research Handbook on Digital Transformations,. F. Xavier Olleros and Majlinda Zhegu. Edward Elgar.

Randall, D., Goel, P. & Abujamra, R. (2017). Blockchain applications and use cases in health information technology. Journal of health & medical informatics,

8(3). doi: 10.4172/2157-7420.1000e144

Sellberg. N, Eltes. J.(2017). The Swedish Patient Portal and Its Relation to the National Reference Architecture and the Overall eHealth

Infrastructure. Aanestad, M., Grisot, M., Hanseth, O. & Vassilakopoulou, P. (ed).

Information Infrastructures within European Health Care - Working with the Installed Base (s.225 -244). Cham: Springer International Publishing.

SFS 2008:355. Patientdatalagen (PDL). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Socialstyrelsen (2017). Nationell informationsstruktur 2017. Stockholm: Socialdepartmentet

Socialstyrelsen (2010). Nationell eHälsa- strategin för tillgänglig och säker

information inom vård och omsorg. Stockholm: Socialdepartementet

Sveriges kommuner och landsting (SKL) (2017). Projektet. Gemensamt ramverk

för interoperabilitet - del 2. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting.

Sveriges Yngres Läkare Förening (SYLF). (2016). Vårdens IT-stöd - en

Swan, M. (2015). Blockchain. Sebastopol: O'Reilly.

Vaishnavi, V., Kuechler, W., & Petter, S. (2004/17). Design Science Research in Information Systems January 20, 2004 (skriven 2004 och uppdaterad till 2015 av Vaishnavi, V. & Kuechler, W.); senast uppdaterad (by Vaishnavi, V. and Petter, S.), December 20, 2017.

Visma (2016) Digitaliseringsindex 2016. Stockholm: Visma AB.

Vårdanalys. (2016). Ändamålsenliga journalsystem i primärvården - lärdomar

från läkarnas perspektiv. Stockholm: Myndigheten för vårdanalys.

Yue, Wang, Jin, Li & Wiang (2016). Healthcare Data Gateways: Found

Healthcare Intelligence on Blockchain with Novel Privacy Risk Control. Journal

of medicalystems, 40(218). doi: 10.1007/s10916-016-0574-6 Figurförteckning

Figur 3. Thunholm, A. (2014). Infrastrukturen i de svenska hälso- och

sjukvårdssystemen

Hämtad 2018-03-24 från:

http://slideplayer.se/slide/7398068/24/images/14/Nationella+till%C3%A4mpning ar.jpg

BILAGA

Bilaga 1 – Intervjuguide

1. Vem är du?

a. Kan du berätta lite mer om dig?

b. Vilka system och applikationer arbetar du med? 2. Säkerhet

a. Hur jobbar ni med säkerhet

b. Vad för utmaningar/problem finns det utifrån säkerhetsaspekterna? 3. Integritet

a. Hur arbetar ni med integritet? b. Vad blir konsekvenserna av detta? 4. Interoperabilitet

- Interoperabilitet är ett begrepp som vår litteratur behandlar väldigt ofta a. Vad betyder det begreppet för dig?

b. Hur arbetar ni med interoperabilitet?

c. Ser du några uppenbara områden som behöver förbättras? 5. Utvecklingsarbete

a. Hur arbetar ni med digital utveckling hos er? 6. Framtiden

a. Hur tror du att framtiden kommer att se ut inom de svenska hälso- och sjukvårdssystemens IT-tjänster?

7. Avslut

a. Har vi missat att fråga om något?