Med bakgrund av resultaten efterlyses mer forskning på området för att undersöka bråklek och fri leks möjligheter att tillämpas i fritidshemmet; en verksamhet i förändring. Ska läroplanen tolkas i riktning mot en allt mer målstyrd verksamhet, eller bör fokus läggas på rekreation och elevens intressen? Mer forskning efterfrågas därför på hur läroplanen tolkas genom studier av fritidspersonals erfarenheter, samt genom observationer på hur verksamheten faktiskt utformas. Framför allt efterfrågas forskning inom detta område utifrån barns perspektiv, som kan belysa och mer precist ringa in vad barns behov och intressen, åtminstone generellt, består av. Även forskning som fokuserar på hur fri lek och bråklek kan införlivas i fritidshemmets verksamhet efterfrågas, för att på sikt inkludera denna kunskap även i grundlärarutbildningen med inriktning fritidshem. Att forskningen pekar på dessa lekar positiva roll råder det inget tvivel om, men hur en verksamhet med stora barngrupper ska kunna införliva dessa lekar borde undersökas, särskilt hur de tillgängliggörs för de elever som kanske behöver det som mest,
30
elever med NPF. Hur ska egentligen läroplanen tolkas och vilken vikt ska läggas på vad? Hur påverkar detta personalens syn på lek och bråklek? Oavsett hur man väljer att tolka detta så innehar bråklek och fri lek finner en central roll i elevernas sociala utveckling, och möjligen särskilt hos den ökande gruppen av elever med NPF. Brist på detta kan tänkas leda till en förtappad generation fylld av medicinerade och psykologiskt instabila narcissister (Brown, 2014; Gray, 2011; Panksepp, 2007). Denna motsättning mellan praktik och forskning behöver studeras vidare, dels för att överbrygga det ur den insamlade empirin synbara glappet mellan teori och praktik och således borga för
yrkesutövning som vilar på vetenskaplig grund, och dels för att samla praktiska exempel från den beprövade erfarenheten inom området i framtida forskning. Vilket trots allt och sammantaget är det som grundläraren i fritidshems uppdrag ska landa i.
31
Referenser
Aronsson, K. (2012). Barnperspektiv: Att avläsa barns utsatthet. LOCUS, 24(1-2), 100-117.
Back, C., & Berterö, C. (2015) Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys (ss. 148-161). Stockholm: Liber AB.
Bokony, P., & Patrick, T. (2009), Rough and tumble play, what the experts say. University of Arkansas for Medical Science. Hämtad på: https://www.ucy.ac.cy/nursery/documents/Agrio_Pexnidi_sta_Nipia.pdf Brown, S. L. (2014) Consequences of Play Deprivation. Scholarpedia, 9(5):30449. Hämtad på:
http://www.scholarpedia.org/article/Consequences_of_Play_Deprivation
Carlson, F. M. (2011). Rough Play: One of the Most Challenging Behaviors. YC Young Children, 66(4), 18. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=edsjsr&AN=edsjsr.42731274&site=eds-live&scope=site
Corsaro, W. A. (2000). Early Childhood Education, Children’s Peer Cultures, and the Future of Childhood. EUROPEAN EARLY CHILDHOOD EDUCATION RESEARCH JOURNAL, 2, 89.
Corsaro, W. A. (2005). The sociology of childhood. (2. ed.) Thousand Oaks: Pine Forge Press.
Dahlgren, L. O., & Johansson, K. (2015) Fenomenografi. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys (ss. 162-174). Stockholm: Liber AB.
Elkind, D. (2008). The Power of Play: Learning What Comes Naturally. American Journal of Play, 1(1), 1–6. Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2011) Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (red.). Handbok i kvalitativa
metoder (ss. 36-57). Stockholm: Liber AB.
Gray, P. (2011). The Decline of Play and the Rise of Psychopathology in Children and Adolescents. American Journal of Play, 3(4), 443–463. Retrieved from
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db=eric&AN=EJ985541&site=eds-live&scope=site Jensen, M. (2013). Lekteorier. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Johansson, E. (2003) Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. (2003). Pedagogisk Forskning i Sverige, 1–2, 46.
Kilvington, J., & Wood, A. (2010). Reflective playwork: For all who work with children. London: Continuum Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. (2. uppl.) Stockholm: Liber.
Nabuzoka, D., & Smith, P. K. (1999). Distinguishing Serious and Playful Fighting by Children with Learning Disabilities and.. Journal of Child Psychology & Psychiatry & Allied Disciplines, 40(6), 883.
https://doi.org/10.1111/1469-7610.00506
Panksepp, J. (2007). Can PLAY diminish ADHD and facilitate the construction of the social brain? Journal of the Canadian Academy of Child and Adolescent Psychiatry = Journal de l’Academie Canadienne de Psychiatrie de l’enfant et de l’adolescent, 16(2), 57–66.
Pellegrini, A. D., & Smith, P. K. (1998). Physical Activity Play: The Nature and Function of a Neglected Aspect of Play. Child Development, 69(3), 577. https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.2307/1132187
Quennerstedt, A., & Quennerstedt, M. (2014). Researching children’s rights in education: Sociology of childhood encountering educational theory. British Journal of Sociology of Education, 35(1), 115-132 Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Rev. uppl.). Stockholm:
Skolverket.
Tannock, M. T. (2008). Rough and Tumble Play: An Investigation of the Perceptions of Educators and Young Children. Early Childhood Education Journal, 35(4), 357.https://doi-org.ezp.sub.su.se/10.1007/s10643-007-0196-1
Tannock, M. (2011). Observing Young Children’s Rough-and-Tumble Play. Australasian Journal of Early Childhood, 36(2), 13–20. https://doi.org/10.1177/183693911103600203
Tholander, M., & Thunqvist Cekaite, A. (2015) Konversationsanalys. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys (ss. 194-215). Stockholm: Liber AB.
Thornberg, R., & Fejes, A. (2015) Kvalitet och generaliserbarhet i kvalitativa studier. I A. Fejes & R. Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys (ss 256-276). Stockholm Liber AB.
32
Trondman, M. (2013). Att förstå barndom: Till frågan om barndom som tillblivelse (becoming) eller vara (being). Utbildning & Demokrati: Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik, 22(2), 7-36.
Uprichard, E. (2008). Children as ‘Being and Becomings’: Children, Childhood and Temporality. CHILDREN & SOCIETY VOLUME 22(4), 303–313. DOI:10.1111/j.1099-0860.2007.00110.x
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. S. (1978). Mind in society: the development of higher psychological processes. Cambridge, Mass.: Harvard U.P.
1
Bilagor
Bilaga 1. Samtyckesbrev
2020-02-04 Stockholm Hej!
Vi är studenter på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, vid Stockholms universitet. Under denna termin skriver vi ett självständigt arbete.Syftet med studien är att undersöka fritidshemspersonals syn på och erfarenheter av elevers lek och bråklekar.
Vill du delta i en intervju på ca 30 min om din syn på lek och bråklekar i fritidshemmet? Det är helt frivilligt att delta, och du kan när som helst välja att avbryta intervjun - utan att ange någon orsak till varför du avbryter intervjun.
Hantering av data och deltagande
Vi följer i vår studie Vetenskapsrådets riktlinjer för god forskningssed (Vetenskapsrådet, 2017). Vi kommer spela in intervjun och transkribera den för att sedan analysera intervjusvaren. Vi använder inte ditt namn, skolans namn eller andra uppgifter som kan igenkännas, och intervjun är helt anonym. Allt insamlat material kommer att avidentifieras och inga listor med personuppgifter kommer att upprättas. Vi förvarar materialet på ett säkert sätt och ingen obehörig kommer få tillträde till materialet, det är bara vi (Frej och Patrik), vår handledare samt vår examinator som får tillgång till intervjumaterialet. När vi fått vår uppsats godkänd kommer alla inspelningar och transkribering av intervjuer att raderas. Vid denna tidpunkt kommer vi även att via mejl bifoga studiens resultat till dig, och du ges då möjlighet att ta del av slutresultatet.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet. Vänliga hälsningar Patrik Wester och Frej Backström
Patrik Wester, tel. 0703058582, patrik_wester@hotmail.com Frej Backström, tel. 0707750733, frejbackstrom@gmail.com Josefine Krigh (handledare) Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm josefine.krigh@buv.su.se
Samtycke till medverkan i intervju
Datum:
Underskrift: ___________________________________________________
2
Bilaga 2. Intervjuguide
Uppvärmningsfrågor
Hur länge har du arbetet inom fritids/skola? Hur länge har du arbetat på din nuvarande skola? Vad har du för utbildning?
Leken roll i fritids
Hur ser lek på fritids ut en vanlig dag? Ge några exempel? Leker eleverna fritt? Eller är det styrda lekar?
Vad föredrar du?
Vilken roll upplever du att leken har i fritidshemsverksamheten?
Vilka eventuella begränsningar till lek ser du i fritidshemmets verksamhet? Vad är det som begränsar leken?
Påverkar personaltätheten och lokaler möjligheter till lek?
Fysiska lekar och bråklekar
Vilka lekar har du lagt märke till att barnen ägnar sig åt just nu?
Vilka fysiska lekar kommer du att tänka på som förekommer på skolan? Hur ser du på dessa lekar?
Hur ser du på lek med pinnar? Snöbollar? Brottning? Och varför? Motivera svar. (hur gör dina kollegor)
Går ni in och avbryter leken, och i så fall i vilket skede? Avbryter du snöbollskrig med mera? (hur gör dina kollegor?)
Skulle du säga att det är tillåtet för barnen att leka krig och pistoler med föremål? När övergår bråklekar och andra fysiska lekar till riktiga bråk?
Hur märks det på barnens uttryck att leken övergår till bråk? Hur uppstår bråk? Vilka områden - varför?
Varför leker barn bråklekar?
Varför tror du att barn (ibland) söker sig till bråklekar och andra fysiska lekar? Upplever du att vissa grupper (oftare) bråkleker mer än andra?
Vad tror du i så fall att det beror på? (Eventuell följdfråga om kön/genus/struktur, om de kommer in på det).
3
Upplever du att barnen tränar på eller utvecklar några förmågor i bråklekar? Kan du se att det finns en naturlig anledning till att barn bråkleker?
Påverkar hemmet?
Upplever du att föräldrar har åsikter om bråklekar? Vilka åsikter? Påverkar deras åsikter hur ni utformar fritidshemsverksamheten?
I vilken utsträckning anpassa lekar efter föräldrars eventuella påtryckningar?
Ledningens syn på bråklek
Har skolan någon policy kring vilka lekar som tillåts eller ej? Uppmuntras vissa typer av lek? Påverkar ledningen vilka lekar som tillåts och inte?
Skiljer det sig i er/din tolerans mot bråklek mellan tid i fritidshemmet och skoltid? Upplever du att din syn på lek skiljer sig från klasslärarnas?
Leken över tid
Upplever du att skolans syn på lek/bråklek förändrats över tid? Har föräldrars syn på lek/bråklek förändrats över tid?
Har din syn på lek/bråklek förändrats över tid?
Hur upplever du att bråklekar togs emot när du växte upp?
Hur skulle en fritidsverksamhet och dess möjligheter till lek se ut, om Du fick bestämma? Hur skulle du balansera den fria och den styrda leken?
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se