Under analysarbetet av denna studie har vi sett många intressanta ingångar i vårt empiriska material, däremot har vi inte haft möjlighet att fördjupa oss vidare då de inte svarade an till studiens syfte och frågeställningar. Vi uppmärksammade barnens samspel under skapandets gång och reflekterade över om barnen var överens och gemensamt införstådda med lekens och skapandets innehåll? Vi upplever därför att intressanta vidare forskningsområden skulle kunna vara att undersöka barns kamratkulturer i relation till skapandet, då vi sett att barnen ibland haft olika uppfattningar om vad som går att skapa.
Vi har även sett att barnen kommit in i en sekvens där andra barn redan befinner sig och direkt anslutit sig till skapandet. Vi undrar även vad som hade hänt om vi hade introducerat begreppet skapande för barnen innan eller under de digitala gåturerna? Hade introduktionen påverkat vilket skapande vi hade fått se och vilka associationer hade barnen gjort till begreppet? I inledningen till denna studie lyfter vi att barns eget kulturskapande inte längre benämns i den senast reviderade läroplanen för förskolan, utan ersatts med att barn ska ges tid, rum och ro till eget skapande (Lpfö 18 2018, s. 9). Vi undrar därför varför det egna kulturskapandet inte längre finns kvar i läroplanen, då barnkulturen kopplas till dagens syn på barn och barndom. Vilket skapande är det då som läroplanen vill framhäva? Kan det vara så att förskolan och dess styrdokument blir allt mer resultatinriktade och att skapandet därför endast ska vara ett metodiskt arbetssätt för barns utveckling och lärande? Skulle detta i så fall kunna leda till att skapandet och estetiken i förskolan förlorar kopplingen till det sköna och lustfyllda? Vi upplever att dessa frågeställningar skulle vara intressanta för vidare forskning kring ämnet. Slutligen skulle vi också vilja påpeka att metoden digitala gåturer, som tidigare nämnts, är relativt obeprövad.
Vilket gör att metoden även är relevant att utveckla och fortsätta bepröva för vidare forskning i framtiden.
32
Referenser
Andersson, M. (2014). Berättandets möjligheter: Multimodala berättelser och estetiska lärprocesser.
Diss. Luleå: Luleå tekniska universitet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:998888/FULLTEXT01.pdf
Andersson, A. & Sandberg, E. (2017). Förskolan - En god investering i jämlika livsvillkor. Delrapport från Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm. Stockholm: Stockholms stad.
https://start.stockholm/globalassets/start/om-stockholms-stad/utredningar-statistik-och- fakta/utredningar-och-rapporter/social-hallbarhet/forskolan-en-god-investering-i-jamlika-livsvillkor-delrapport-fran-kommissionen-for-socialt-hallbart-sthlm.pdf
Aronsson, K. (2012). Barnperspektiv: Att avläsa barns utsatthet. Locus, 24(1–2), ss. 95–111.
http://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.142307.1376051688!/menu/standard/file/Barnperspektiv-1%20Aronsson.pdf
Aspán, M. & Balldin, J. (2017). FörUndran: Barns rätt och estetiska uttryck i utbildning. I Aspán, M., Balldin, J., Engel, C. & Röing Hellberg, A. (red.) Estetiska uttryck och barns rättigheter i utbildning.
Malmö: Gleerups Utbildning AB, ss. 17–40.
Asplund, J. (1983). Tid, rum, individ och kollektiv. Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3:e uppl. Stockholm: Liber.
David, P. (2006). Article 31: The Right to Leisure, Play and Culture. I Alen, A., Vande Lanotte, J., Verhellen, E., Ang, F., Berghmans, E. & Verheyde, M. (red.) A Commentary on the United Nations Convention on the Rights of the Child. Leiden: Martinus Nijhoff Publishers, ss. 1–36.
Dere, Z. (2019). Investigating the Creativity of Children in Early Childhood Education Institutions.
Universal Journal of Educational Research, 7(3), ss. 652–658.
http://www.hrpub.org/journals/article_info.php?aid=7788
Enochsson, A-B. (2014). Barn och digitala medel. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 92–102.
Fornäs, J. (2012). Kultur. Stockholm: Liber.
Franzén, K. (2014). De yngsta barnen - exemplet matematik. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M. &
Franzén, K. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber, ss. 58–68.
Fritzell, C. (2009). Generaliserbarhet och giltighet i pedagogisk forskning och teoribildning.
Pedagogisk Forskning i Sverige, 14(3), ss. 191–211.
33 https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1029/880
Günindi, Y. (2015). Preschool Children’s Perceptions of the Value of Affection As Seen in Their Drawings. International Electronic Journal of Elementary Education, 7(3), ss. 371–382.
EJ1068067.pdf (ed.gov)
Halldén, G. (2007a). Inledning. I Halldén, G. (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv.
Stockholm: Carlsson, ss. 9–24.
Halldén, G. (2007b). Barndomssociologi och möjligheten av psykosocialt perspektiv. I Halldén, G.
(red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson, ss. 25–40.
Halldén, G. (2007c). Barns plats och platser för barn. I Halldén, G. (red.) Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson, ss. 81–96.
Helander, K. (2000). Barnteater som pedagogik, förströelse och konst. I Helander, K. (red.) Barn Teater Drama. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, ss. 137–151.
Helander, K. (2011). ’Den var rolig och så lärde man sig nånting, men jag kommer inte ihåg vilket det var’: Om barnteater och receptionsforskning. Locus, 11, ss. 81–97.
https://www.buv.su.se/polopoly_fs/1.134031.1367844388!/menu/standard/file/355440_locus3-4-2011-inlaga_T.pdf
Helander, K. (2014) Barnets rätt till kultur och konst. I Cederborg, A-C & Warnling-Nerep, W. (red.) Barnrätt: En antologi. Stockholm: Nordstedts Juridik AB, ss. 186–198.
Holloway, L. S. & Valentine, G. (2000). Children’s geographies and the new social studies of
childhood. I Holloway, L. S. & Valentine, G. (red). Children's geographies: Playing, living, learning.
London: Routledge, ss. 1–22.
Hägglund, S., Quennerstedt, A. & Thelander, N. (2013). Barns och ungas rättigheter i utbildning.
Malmö: Gleerups Utbildning AB.
James, A. & Prout, A. (2015a). Introduction. I James, A. & Prout, A. (red). Constructing and reconstructing childhood: Contemporary issues in the sociological study of childhood. 3:e uppl.
London: Routledge, ss. 1–5.
James, A. & Prout, A. (2015b). A new paradigm for the sociology of childhood?: Provenance, promise and problems. I James, A. & Prout, A. (red). Constructing and reconstructing childhood:
Contemporary issues in the sociological study of childhood. 3:e uppl. London: Routledge, ss. 6–28.
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv: Forskares och pedagogers möte med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1–2), ss. 42–57.
https://open.lnu.se/index.php/PFS/article/view/1198/1047
Karlsson Häikiö, T. (2012). Att vara vid sinnen: Kultur, estetik och lärande. I Klerfelt, A. & Qvarsell, B. (red). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerups utbildning AB, ss. 101–127.
34 Knutsdotter Olofsson, B. (2003). I lekens värld. 2:a uppl. Stockholm: Liber.
Lindh, Y. (2017). Barn och konst: Samtal, kommunikation och demokrati. Tidskrift for Nordisk barnehageforskning, 15 (2), ss. 1–18.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24217
Lindqvist, G. (2002). Lekens estetik. Psyke & Logos, (23), ss. 437–450.
https://tidsskrift.dk/psyke/article/view/8598
Lpfö 98 (1998). Läroplan för förskolan Lpfö98. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6549ad/1553957859396/Om%20f%C3%
B6rskolans%20l%C3%A4roplan;%20Regeringens%20f%C3%B6rord%20till%20l%C3%A4roplanen.
Lpfö 18 (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Stockholm: Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pdf Lorentzon, Y. (2012). Barnets rättigheter, den vuxnes skyldigheter: Barnkultur, barns kultur och rätten till det egna perspektivet. I Klerfelt, A. & Qvarsell, B. (red.) Kultur, estetik och barns rätt i
pedagogiken. Malmö: Gleerups Utbildning AB, ss. 27–42.
Lorentzon, Y. (2018). Öppna världar, slutna rum: Om status och barnpolitik i scenkonstens vardagspraktik. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.
FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org)
Magnusson, L-O. (2017) Treåringar, kameror och förskola: En serie diffraktiva rörelser. Diss.
Göteborg: Göteborgs universitet.
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/53380/1/gupea_2077_53380_1.pdf
Marigliano, L. M. & Russo, J. M. (2011). Moving Bodies, Building Minds: Foster Preschoolers' Critical Thinking and Problem Solving through Movement. National Association for the Education of Young Children, 66(5), ss. 44–49.
https://www.jstor.org/stable/42730771
Mouritsen, F. (2002). Child culture – play culture. I Mouritsen, F. & Qvortrup, J. (red.) Childhood and Children’s Culture. Odense: University Press of Southern Denmark, ss. 14–17.
Mouritsen, F. & Qvortrup, J. (2002). Introduction. I Mouritsen, F. & Qvortrup, J. (red.) Childhood and Children’s Culture. Odense: University Press of Southern Denmark, ss. 7–13.
Pramling Samuelsson, I., Sheridan, S. & Hansen, M. (2013). Young children’s experience of aesthetics in preschool. Nordisk barnehageforskning, 6(31), ss. 1–12.
https://doi.org/10.7577/nbf.457
Qvarsell, B. (2012). Kultur och estetik i pedagogiken: Skapande kunskapsbildning och gemenskap bland barn. I Klerfelt, A. & Qvarsell, B. (red). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö:
Gleerups utbildning AB, ss. 61–76.
35 Qvortrup, J. (2015). A voice for children in statistical and social accounting: A plea for children's rights to be heard. I James, A. & Prout, A. (red). Constructing and reconstructing childhood:
Contemporary issues in the sociological study of childhood. 3:e uppl. London: Routledge, ss. 74–93.
Rasmussen, K. (2004). Places for children – children's places. Childhood, 11(2), ss. 155–173.
ReadingRasmussen.pdf (kingscollege.net)
SCB (2020). Namnstatistik: Tilltalsnamn på nyfödda namngivna 2019.
Alice och Lucas populäraste namnen (scb.se)
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Unicef: FN:s konvention om barnets rättigheter. (1989/2018). Stockholm: UNICEF.
https://unicef.se/rapporter-och-publikationer/barnkonventionen
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
God forskningssed - Vetenskapsrådet (vr.se)
Wallersted, C. & Pramling, N. (2017). Estetiska uttrycksformer och lärande. I Lindgren, A-L., Pramling, N. & Säljö, R. (red.) Förskolan och barns utveckling. Malmö: Gleerups utbildning AB, ss.
195–208.
Änggård, E. (2005). Bildskapande: En del av förskolebarns kamratkulturer. Diss. Linköping:
Linköpings universitet.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:20796/fulltext01.pdf
Änggård, E. (2015). Gåturer som forskningsmetod med barn. Educare, 2015 (1), ss. 93–116.
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:857504/FULLTEXT02.pdf
36
Bilagor
Bilaga 1 Information- och samtyckeskrav
Hej Vårdnadshavare på XXX förskola!
Vi är studenter på Barn- och Ungdomsvetenskapliga Institutionen, avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning vid Stockholms universitet. Inom ramen för vår sista och avslutande kurs på förskollärarutbildningen ska vi skriva ett examensarbete. Vår studie kommer handla om barnkultur och barns möjlighet till eget skapande. På grund av rådande omständigheter vill vi utföra digitala gåturer tillsammans med barnen via Zoom, Skype eller Teams. Med hjälp av en förskollärare kommer barnen att få berätta om sitt skapande samt om förskolans miljöer och material, därför kommer fokus endast att vara på det materiella. För att samla in material till arbetet skulle vi vid enstaka tillfällen vilja närvara digitalt i verksamheten vid förskolan under tiden 2020–11 – 2020–12. Vid dessa tillfällen vill vi observera barnen med hjälp av förskolans digitala utrustning och en förskollärare. Dessa gåturer kommer att spelas in via förskolans lärplatta med ljud och bild. Förskolläraren kommer att stödja barnen i att fokus endast ska läggas på det materiella. Eventuell film som berör annat än barnens skapande och berättande om
förskolans miljö eller material kommer att tas bort direkt. Barns eventuella filmande av varandra kommer därför inte att sparas.
Ett självständigt arbete är reglerat av regler om tystnadsplikt, dataskyddsförordningen (GDPR) samt Vetenskapsrådets skrift om God Forskningssed. Detta innebär exempelvis att barnets, familjens, personalens och förskolans identitet inte får avslöjas och att fullständig konfidentialitet gäller. Allt insamlat material kommer därmed att avidentifieras och inga listor/register över personuppgifter kommer att upprättas. Det dokumenterade materialet får endast användas för vår egen bearbetning och analys samt sammanställas i en uppsats. Materialet kommer att förstöras efter att uppsatsen är godkänd.
Uppsatsen kommer att publiceras digitalt.
Med detta brev vill vi be om ert medgivande för ert barns medverkan i studien. All medverkan är frivillig och kan när som helst avbrytas. Samtycker ni till studien så räcker det att ni mailar in svaret i stället för att skriva under och skicka in blanketten. All information som finns på blanketten behöver finnas med i mailet. Om ni accepterar kommer barnen också att bli informerade om arbetet och får möjlighet att besluta om sitt eget deltagande. En förutsättning för barnens medverkan är att ni samtycker till studien.
Om ni tackar ja till medverkan, men barnen säger nej så kommer barnens beslut att respekteras.
Önskar ni ytterligare information är ni välkomna att kontakta oss studenter eller vår handledare vid Stockholms universitet.
Vänliga hälsningar,
Rebecca Fjellvik och Beatrice Hallgren
Rebecca Fjellvik/Beatrice Hallgren Tel.nr: XXX
Mailadress: XXX
Margareta Aspán (handledare) Stockholms universitet
Barn och Ungdomsvetenskapliga Institutionen 106 91 Stockholm
Telefon: 08-120 762 54
Mailadress: margareta@buv.su.se
37 Förfrågan om samtycke till medverkan i studie. Återlämnas ifylld till förskollärare eller via mail. Vi skulle uppskatta om ni kunde svara snarast möjligt. Om du/ni inte samtycker till medverkan är det bara att bortse från detta brev.
Jag/Vi MEDGER att mitt/vårt barn deltar i studien.
Barnets namn ………
Vårdnadshavares namnunderskrift/er………
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se