Till studien användes intervju som metod men under arbetets gång har det väckts ett intresse och en nyfikenhet om resultatet blivit annorlunda om vi observerat förskollärarnas arbete med digitala verktyg. En annan intressant och relevant fråga som uppkommit under arbetet är i vems ansvar det ligger att förskollärarna får den kunskap de är i behov av i arbetet med förskolans digitala verktyg. Är det förskollärarens egna ansvar att utbilda sig på egen hand för att få en tillräcklig kompetens i arbetet med digital teknik eller är det förskolerektorns ansvar att se till att medarbetarna innehar den kompetens som krävs för att uppfylla läroplanens mål och riktlinjer?
7 Referenser
Blackwell, Courtney K., Lauricella, Alexis R. & Wartella, Ellen (2014). Factors influencing digital technology use in early childhood education. Computers och Education, 77, 82 – 90. Hämtad 2020-11-03 från https://www-sciencedirect-
com.proxy.library.ju.se/science/article/pii/S0360131514000980
Bruce, Barbro & Riddersporre, Bim (2019). Kärnämnen och digitala verktyg. Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (red.) Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund (s. 41 – 60). (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur
Bråten, Ivar & Thurmann-Moe, Anne Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. Bråten, Ivar (red.). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Elyoussoufi, Nea (2018). Digitalitet i förskolan. (Första upplagan). Nacka: Askunge Thorsén förlag. Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. Ahrne, Göran & Svensson, Peter
(red.). Handbok i kvalitativa metoder. (s. 34 - 54).Stockholm: Liber.
Forsling, Karin (2011). Digital kompetens i förskolan. Hämtad 2020-08-05 från http://kau.diva- portal.org/smash/get/diva2:490546/FULLTEXT01.pdf
Forsling, Karin (2020). Hur tänkte du nu? Digitala verktyg och kollegiala lärprocesser i förskolan.
Barn (Trondheim, Norway), 2020-06-30, Vol.38 (2), p.57 - 73. Hämtad 2020-10-06 från
https://www.ntnu.no/ojs/index.php/BARN/article/view/3706
Hernwall, Patrik (2016). ‘We have to be professional’ – Swedish preschool teachers’
conceptualisation of digital media. Nordic Journal of Digital Literacy, volume 11, no 1-2016 p. 5–23 ISSN online: 1891-943X. Hämtad 2020-08-06 från
https://www.idunn.no/file/pdf/66838794/we_have_to_be_professional_swedish_presc hool_teachers_.pdf
Johannessen, Asbjørn, Tufte, Per Arne & Christoffersen, Line (2020). Introduktion till
samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 2 Stockholm: Liber
Kjällander, Susanne (2019). Övergripande aspekter av digitalisering I förskolan. Kjällander, Susanne & Riddersporre, Bim (red.). Digitalisering i förskolan: på vetenskaplig grund (21 – 40). (Första utgåvan). [Stockholm]: Natur & Kultur.
Masoumi, Davoud (2015). Preschool teachers’ use of ICTs Towards a typology of practice.
Contemporary Issues in Early Childhood 2015, Vol. 16(1) 5 –17. Hämtad 2020-08-06 från
Otterborn, Anna, Schönborn, Konrad & Hultén, Magnus (2018). Surveying preschool teachers’ use of digital tablets: general and technology education related findings. International journal
of technology and design education, 2018-09-11, Vol.29 (4), p.717-737. Hämtad 2020-11-03 från
https://www-proquest-
com.proxy.library.ju.se/docview/2102156526?OpenUrlRefId=info:xri/sid:primo&accou ntid=11754
Regeringen (2015). Digitaliseringskomissionen Gör Sverige i framtiden - Digital kompetens
(SOU:2015:28). Stockholm. Hämtad 2020-10-13 från
https://data.riksdagen.se/fil/6996B5F3-357D-4040-B7C7-223834FDF6DC Regeringen (2017). Nationell digitaliseringsstrategi för skolväsendet. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 2020-10-13 från
https://www.regeringen.se/4a9d9a/contentassets/00b3d9118b0144f6bb95302f3e08d11c /nationell-digitaliseringsstrategi-for-skolvasendet.pdf
Regeringen (2019). Regeringsinitiativ med anledning av OECDs grundläggande genomlysning av Sveriges
digitaliseringspolitik. Regeringskansliet. Hämtad 2020-10-25 från
https://www.regeringen.se/artiklar/2019/08/regeringsinitiativ-med-anledning-av-oecds- grundlaggande-genomlysning-av-sveriges-digitaliseringspolitik/
Rennstam, Jens & Wästerfors, David (2015). Att analysera kvalitativt material. Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder (s. 220 - 236).Stockholm: Liber. Sehnalová, Vladimíra (2014). Using ICT in education of preschool children. Journal of Technology
and Information Education 2014, 6(1):4-18. Hämtad 2020-10-06 från https://search-
proquest-
com.proxy.library.ju.se/docview/1898057439?rfr_id=info%3Axri%2Fsid%3Aprimo Sheridan, Sonja, Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Learning through ICT in Swedish Early
Childhood Education from a pedagogical perspective of quality. Childhood Education, 2003;
Olney Vol. 79, Iss. 5, (2003): 276-282. Hämtad 2020-08-06 frånhttps://search-proquest- com.proxy.library.ju.se/docview/210387519/fulltextPDF/2028C84491D14821PQ/1?accountid= 11754
Skolverket (2016). IT-användning och IT-kompetens i skolan. Hämtad 2020-11-03 från https://www.skolverket.se/getFile?file=3617
Skolverket (2018a). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018b). Digitaliseringen i skolan - möjligheter och utmaningar. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-09-20 från https://www.skolverket.se/publikationsserier/forskning-for- skolan/2018/digitaliseringen-i-skolan---mojligheter-och-utmaningar
Skolverket (2020). Fyra aspekter av digital kompetens. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-11-03 från https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade- omraden/digitalisering/fyra-aspekter-av-digital-kompetens
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Sverige (2015). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). (Nionde upplagan). Stockholm: Norstedts juridik.
Säljö, Roger (2011). L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. Forssell, Anna (red.). Boken
om pedagogerna (s. 153 – 177). Stockholm: Liber.
Säljö, Roger (2014) Den lärande människan. Lundgren, Ulf, P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare] (s. 251 – 309). Stockholm: Natur & kultur.
Thoresson, Anna (2019). Utforska digitala verktyg i förskolan. Stockholm: Lärarförlaget.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer – inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2020-08-05 från
https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Öberg, Peter (2015). Livshistorieintervjuer. Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i
8 Bilagor
Bilaga 1 - Samtyckeskrav
Förskollärarutbildningen – Examensarbete UEFP10
Madeleine Sjögren och Minna Manninger genomför en studie i kursen Examensarbete inom ramen för förskollärarprogrammet vid Jönköping University. Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om att undersöka förskollärarnas kompetenser och arbete med digitala verktyg i förskolan.
Madeleine Sjögren och Minna Manninger genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet; (b) få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning; och (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för Lärande och Kommunikation vid Jönköping University.
Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att bli involverad i samtal med studentforskarna i informella individuella intervjuer.
All information som genereras kommer att avidentifieras vilket garanterar att du inte kan bli identifierat. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att det försvinner t ex genom stöld.
Du har din fulla rätt att avbryta ditt deltagande och därmed ta tillbaka samtycke när som helst och av vilken orsak som helst.
Om du har frågor gällande den här undersökningen och/eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig Carin Falkner (carin.falkner@ju.se) eller examinator Cathrine Ryther (cathrine.ryther@ju.se).
Om du accepterar att delta, vänligen skriv under nedan. Deltagarens kontaktinformation, ________________________________ ________________________________ Telefon Mail ________________________________ Datum ________________________________ _______________________________ Deltagarens signatur Deltagarens namnförtydligande ________________________________ ________________________________ Studentens signatur Studentens namnförtydligande