När det kommer till våra lösningsförslag ser vi att det finns vissa lösningar som potentiellt kan implementeras på en gång. Push-notiser och sms-tjänst är varken tekniskt svårt eller särskilt kostsamt att införa. Tekniska verkens app har dessutom redan idag push-notiser inbyggda i appen men funktionen används bara till att påminna användarna om att ställa ut soptunnan i tid för tömning. Genom att införa dessa åtgärder först kan resultatet användas för att se om det sker en förändring i användarnas beteende, innan en större satsning på exempelvis skärmar testas.
Det finns många aspekter som behöver utvärderas och testas innan ett system med skärm på sopnedkast kan genomföras. För det första behöver de scenarion som presenterats i uppsatsen utvärderas för att se om någons perspektiv har förbisetts. Då vårt designförslag enbart är konceptuellt ser vi att en framtida forskning kan göras gällande den fysiska designen. En intressant synvinkel hade då varit att testa detta designförslag på en användargrupp och på så sätt få fram scenarion som är från slutanvändare.
För det andra måste en ekonomisk och ekologisk utvärdering göras för att fastställa om fördelarna är så pass stora att de överväger kostnaderna. Det är främst framställande, uppsättning och underhåll av skärmarna som vi ser som kostnader. Den ekologiska aspekten, det vill säga systemets påverkan på miljön, är viktig i detta fall eftersom målet med artefakten är att förbättra vår miljö, inte försämra den. Systemet måste sedan implementeras i praktiken, förslagsvis i Vallastaden i Linköping eller annan stad som infört viktbaserad avfallstaxa på flerhushåll. Om systemet visar sig vara lyckat kan det dessutom undersökas om skärmar är något som kan införas på villor med egen soptunna. Eller överstiger kostnaden nyttan i det fallet?
I vår studie undersökte vi inte huruvida skärmen skulle kunna ersätta appen eller sms-tjänsten helt och hållet men det är något som skulle kunna testas när viktbaserad avfallstaxa tillsammans med push-notiser och sms-tjänst är väletablerat.
Källor
Avfall Sverige. (2011). Viktbaserad avfallstaxa - En litteraturöversikt. (Rapport U2011:10). Hämtad 2017-04-28 från
http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Rapporter/Utveckling/Rapporter_2011/U2011 -10.pdf
Avfall Sverige. (2016a). Insamling av matavfall i flerbostadshus – goda exempel från kommuner och allmännyttiga bostadsföretag. (Rapport 2016:03). Hämtad 2017-05-11 från http://www.avfallsverige.se/rapporter/rapporter-2016/201603/
Avfall Sverige. (2016b). Vad slänger hushållen i soppåsen? Nationell sammanställning av plockanalyser av hushållens mat- och restavfall. (Rapport 2016:28).
Avfall Sverige. (2016c). Hushållsavfall i siffror - Kommun- och länsstatistik 2015. (Rapport 2016:33). Hämtad 2017-05-24 från
http://www.avfallsverige.se/fileadmin/uploads/Statistikfiler/2016-33_Statistikrapport.pdf Benyon, D. (2014). Designing Interactive Systems: A Comprehensive Guide to HCI, UX and Interaction Design, vol. 3. Harlow: Pearson.
Darby, S. (2006). The effectiveness of feedback on energy consumption. Environmental Change Institute, University of Oxford. Hämtad 2017-05-03 från
http://www.usclcorp.com/news/DEFRA-report-with-appendix.pdf
Fischer, C. (2008). Feedback on household electricity consumption: a tool for saving energy? Energy Efficiency, vol. 1(1), s. 79-104. DOI:10.1007/s12053-008-9009-7
Follette Story, M. (2011). Kapitel 4, The Principles of Universal Design. Preiser (Red.), Universal Design Handbook, vol. 2, kap. 4.1-4.12. McGraw-Hill. ISBN: 978-0-07-162922-5 Froehlich, J., Findlater, L. & Landay, J. (2010). The design of eco-feedback technology. CHI '10 Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems. DOI: 10.1145/1753326.1753629
Gardner, B., Whittington, C., McAteer, J., Eccles, M. P. & Michie, S. (2010). Using theory to synthesise evidence from behaviour change interventions: The example of audit and
feedback. Social Science & Medicine. DOI: https://doi.org/10.1016/j.socscimed.2010.01.039 Gregor, S. & Hevner, A. R. (2013). Positioning and Presenting Design Science Research for Maximum Impact. MIS Quarterly, vol. 37(2), s. 337-A6. Hämtad 2017-05-03 från
Hermsen, S., Frost, J. H., Renes, R. J., & Kerkhof, P. (2016). Using feedback from persuasive technologies to disrupt and change habitual behavior: a review of current literature.
Computers in Human Behavior, vol. 57, s. 61-74. DOI: 10.1016/j.chb.2015.12.023 Hevner, A. R., March, S. T., Park, J. & Ram, S. (2004). Design Science in Information Systems Research. MIS Quarterly, vol. 28(1), s. 75-105. Hämtad 2017-05-03 från http://www.jstor.org.ezproxy.its.uu.se/stable/25148625
Hevner, A.R. (2007). A Three Cycle View of Design Science Research. Scandinavian Journal of Information Systems, vol. 19. Hämtad 2017-06-08 från
https://www.researchgate.net/publication/254804390_A_Three_Cycle_View_of_Design_Sci ence_Research
Kim, J. Y., Lee, K. H., Kim, H. S., Kim, K. H., Kim, J. H., Han, J. S., … Ba, W. K. (2013). Needs analysis and development of a tailored mobile message program linked with electronic health records for weight reduction. International Journal of Medical Informatics, vol. 82(11), s. 1123 - 1132. DOI: http://dx.doi.org/10.1016/j.ijmedinf.2013.08.004
Ledger, D. & McCaffrey, D. (2014). Inside wearables. How the science of human behavior change offers the Secret to long-term engagement. Hämtad 2017-06-06 från
https://blog.endeavour.partners/inside-wearable-how-the-science-of-human-behavior-change-offers-the-secret-to-long-term-engagement-a15b3c7d4cf3
Lee J. S., Pries-Heje J. & Baskerville R. (2011) Theorizing in Design Science Research. I Jain H., Sinha A.P., Vitharana P. (Red.) Service-Oriented Perspectives in Design Science Research. DESRIST 2011. Lecture Notes in Computer Science, vol. 6629. Springer, Berlin, Heidelberg. DOI: 10.1007/978-3-642-20633-7_1
Lichtman, S. W., Pisarska, K., Berman, E. R., Pestone, M., Dowling, H., Offenbacher, E., ... Heymsfield, S. B. (1992). Discrepancy between self-reported and actual caloric intake and exercise in obese subjects. New England Journal of Medicine, vol. 327(27), s. 1893-1898. DOI: 10.1056/NEJM199212313272701
March, S. T. & Smith, G. F. (1995). Design and natural science research on information technology. Decision Support Systems, vol. 15, s. 251-266. DOI:
https://doi.org/10.1016/0167-9236(94)00041-2
MariCap. (u.å.). MariMatic AB's Automated Waste Collection Solution Monitors the Weight of Waste in Vallastaden, Sweden. Hämtad 2017-04-03 från
http://www.maricap.com/index.php/news/10-news
Miljönytta. (2009). Uppfinnare av sopsugsystemet. Hämtad 2017-05-11 från http://miljonytta.se/byggnader/uppfinnare-av-sopsugsystemet/
Oates, B. J. (2005). Researching Information Systems and Computing. London: SAGE Publications Ltd.
Peffers, K., Tuunanen, T., Rothenberger, M. A. & Chatterjee, S. (2007). A Design Science Research Methodology for Information Systems Research. Journal of Management
Information Systems, vol. 24(3), s. 45-77. Hämtad 2017-05-03 från http://www.jstor.org.ezproxy.its.uu.se/stable/40398896
Quinn, J. M., Pascoe, A., Wood, W. & Neal, D. T. (2010). Can’t Control Yourself? Monitor Those Bad Habits. Personality and Social Psychology Bulletin, vol. 36(4), s. 499 - 511. DOI: 10.1177/0146167209360665
RFID. (u.å.). I Nationalencyklopedin. Hämtad 2017-05-16 från http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rfid
Rowland, C., Goodman, E., Charlier, M., Lui, A. & Light, A. (2015). Designing Connected Products: UX for the Consumer Internet of Things. Sebastopol, CA. ISBN: 1449372562 Tekniska verken. (2016). Tekniska verkens app. Hämtad 2017-05-04 från
Bilaga 1 - Begreppslista
Nedan definieras begrepp som används i uppsatsen.
Användare
Det finns flera definitioner av användare inom systemutveckling. De användare vi refererar till i uppsatsen är slutanvändarna av systemet, de som kommer att interagera med systemet när de slänger sitt avfall genom Vallastadens sopsystem för flerbostadshus. Dessa är boende i Sverige, i olika åldrar och har olika förutsättningar.
Sopsugsystem
Ett sopsugsystem består av rör som är sammankopplade i ett nätverk under jord. Det källsorterade avfallet slängs i sopnedkast som alla är anslutna till detta nätverk. Ett vakuum skapas och avfallet sugs till en samlingsplats som är mer lättillgänglig för sopbilarna. (Miljönytta, 2009)
Avfallsavyttring
I den kontext där avfall är något som kastas, men samtidigt något som ska betalas för, finns det inget ord som kopplar samman denna typ av förbrukning. Inom andra områden där användaren betalar beroende på hur mycket som används, är det naturligt att använda sig av ordet förbrukning, exempelvis energiförbrukning. Däremot blir ordet “avfallsförbrukning” felaktigt eftersom avfall inte är något som konsumeras. I vardagligt språk kan ord som “sopslängande” användas, men det förklarar snarare händelsen av att sopor slängts än att en person innehar “ett personligt sopslängande”. Ord som avfallsdeponering kan även det vara vilseledande i uppsatsens kontext, då det i branschtermer specifikt handlar om att avfall hanteras på en soptipp. I uppsatsen kommer därför ordet avfallsavyttring användas när vi pratar om att användare i ett system för viktbaserad avfallstaxa gör sig av med avfall. Det är ett begrepp som vi själva har tagit fram men vi anser att det är ordet som bäst representerar det vi vill förmedla. Ordet kommer därmed även ha innebörden att vara en användares personliga “förbrukning” av avfall.
RFID-tag
RFID står för radiofrekvensidentifikation (radio frequency identification) och en RFID-tag används för för att trådlöst identifiera taggen när den används mot ett objekt. Mellan objektet och taggen skickas en signal och på så sätt vet systemet vem som är användare för närvarande. Ett exempel på en RFID-tag är en elektronisk nyckelbricka som används för att få komma in i en byggnad. (RFID, u.å.)
Bilaga 2 - Skärmavbilder från Tekniska verken
Skärmavbild från Tekniska verkens system där data från sopvägningarna kommer in. Sofia Edman på Tekniska verken skickade bilden den 15 maj 2017.
Bilaga 3 - Exempeldata från Vallastaden
Exempeldata från Vallastadens system där sopvägningarna kommer in. Bilden kommer från MariMatic och skickades till oss den 3 april 2017 i samband med en mailintervju.
Svensk översättning av fyra huvudsakliga kolumner:
Inlet Name Sopnedkastets namn
Time Tidpunkt
Key Id Nyckelns ID-nummer
Bilaga 4 - Skärmavbilder på Tekniska verkens app
Skärmavbilderna på Tekniska verkens app togs den 19 april 2017 och är från version: 1.0.3. Personuppgifter i skärmbilden från “mina inställningar” längst ner till höger är ändrade.
Bilaga 5 - Statistik om Tekniska verkens app
Skärmavbild från Tekniska verkens Google Analytics-program, tagen av Sofia Edman i samband med mailintervju och avser perioden 1 december 2016 tom 31 mars 2017.
Bilaga 6 - Intervjufrågor Sofia Edman, projektledare Tekniska
verken
Innan telefonintervjun bokades in ställde vi introducerande frågor till Sofia Edman per e-post. Under mailintervjun nämnde Sofia deras områden Kundorientering, Produktivitet och Innovation samt att de i framtiden skulle vilja utveckla appen med nya funktionaliteter. Dessa saker tog vi sedan upp i telefonintervjun.
Telefonintervjun med Sofia Edman hölls den 24 april 2017.
Följande frågor skickades per e-post till Sofia Edman den 23 april 2017:
● Ni pratade om att ni gärna skulle vilja utveckla appen i framtiden med nya funktionaliteter, vilka funktioner skulle ni vilja ha?
● Angående utvecklingsområdena Kundorientering, Produktivitet och Innovation - skulle ni kunna utveckla på vilket sätt appen är kopplad till varje del?
● Fanns det någon miljöaspekt bakom införandet av appen? ● Har ni riktat in er på en särskild målgrupp?
● Har ni marknadsfört appen? Hur ofta och på vilket sätt? ● Vad hade ni för krav på appen innan den skapades? ● Hur mycket resurser har ni lagt på appen?