9. Diskussion kring intervjuerna och enkäterna
9.4 Vidare forskning
Fortsatta studier blir att göra en större undersökning med både fler lärare och skolor. Det skulle bli intressant om en till kommun deltog i undersökningen. Då får vi in en tredje part som bidrar till att utöka undersökningsmaterialet samt få in ny synvinkel. Metoden för arbetet samt syftet och frågeställningarna kan komma att vara den samma. Vi anser att det är av yttersta vikt att göra en grundlig undersökning i klassrummet beträffande lektionsplanering. Här gör vi egna observationer under olika lärares lektionspass för att se om planeringen motsvarar utförandet i klassrummet.
77
Zander, Ulf, ”Det förflutna på vita duken” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, 2004, red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund.
78 Garner, Kristian, ”Historien på plats” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, 2004 red.
10. Slutdiskussion
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Här följer slutsats och sammanfattning av arbetet. Vi kommer även att besvara våra frågeställningar och syftet med vårt arbete.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________
Syftet med vårt arbete var att se om det fanns några skillnader i historieundervisningen med utgångspunkt i en mono- samt en mångkulturell klass. Våra frågeställningar bygger på att vi vill ta reda på hur lärarna på de berörda skolorna planerar sin undervisning.
Efter att ha bearbetat vårt material och studerat resultatet kom vi fram till följande svar. Det skiljer sig inte enbart mellan en mono- och mångkulturell skola utan även mellan lärarna på de berörda skolorna. Efter att ha intervjuat fem lärare på tre olika skolor fick vi en ganska klar bild över hur lärarna planerar sina lektioner. Lärarna på Gösta Bergman skolan arbetar i en mångkulturell skola men deras upplägg och planering ser olika ut. Den ena läraren diskuterar och nämner att det är målen i både läroplanen och kursplanen som avgör hur upplägget av lektionerna ska se ut. Den andra läraren nämner att det är viktigt att tänka och se vilken etnisk bakgrund eleverna har. På detta sett kan läraren berika sin undervisning genom att ta med jämförelser mellan olika kulturer och länder. Mötet mellan kulturerna kommer i fokus och författaren Mellberg kommer in på det och uppmuntrar lärare att arbeta vidare med sådan undervisning. När det gäller om lärarna bör ändra i sin planering beroende på vilken klass de har, fick vi olika svar. Vissa tycker som det framgår i texten ovan att läroplanen och
kursplanerna är avgörande för hur lektionen ska planeras medan andra lärare tycker att
klassens sammansättning är avgörande för lektionsplaneringen. Svaret på den frågan blir både ja och nej. På Valdemarskolan som inte har särskilt många elever med annan etnisk bakgrund än den svenska, pratar lärarna om att de ändå gör kopplingar mellan olika kulturella möten till exempel inom vikingatiden. Det framkommer i resultatet att det inte enbart är
klassammansättningen som avgör hur lektionsplaneringen ska se ut utan det beror även på vilken lärare som eleverna har. En lärare som är engagerad i historieämnet kan bidra med ett ökat intresse kring ämnet. Även Frisell kommer in på att vara en motiverande lärare och hon nämner sina tre punkter som lärare kan arbeta kring och ta med i sin undervisning. Kraven är tydliga och eleverna får ta eget ansvar för sin utbildning vilket kan leda till att de blir mer motiverade och engagerade för undervisningen.
Elevernas etniska bakgrund är inte alltid avgörande för vad eleverna tycker är viktigt att ha med i historieundervisningen. Det beror till stor del på deras intresseområden. Enkäterna
visar att trots elevernas olika etniska bakgrunder så tänker de förvånansvärt likt.
Intresseområdena är i stort sett densamma på de båda skolorna i Malmö respektive Vellinge där världshistoria är den mest omtyckta delen i historieämnet. Det som vi kan se som skiljer de båda skolorna åt är att Valdemarskolans elever vill ha mer om Sveriges historia medan Gösta Berman skolans elever vill ha mer lokal närhistoria. Det här kan bero på deras etniska bakgrund där eleverna på Gösta Bergman skolan inte känner samma tillhörighet till den svenska historien som eleverna på Valdemarskolan gör. Att eleverna är mer intresserade av lokal historia kan bero på att de känner mer tillhörighet till de platser som de har växt upp på.
I Lpo94 och kursplanen för historia har vi velat se vad de säger om mångkulturalism och sedan jämföra med vad lärarna tar upp och planerar i sin undervisning. Alla lärarna som vi har intervjuat gör kopplingar till både läroplanen och kursplanen. Dock är vissa mer tydliga med att koppla målen i kursplanen till deras undervisning. Vi tog upp vikingatiden för att lättare kunna jämföra de olika lärarnas planering och tillvägagångssätt. Vi fann dock inga större skillnader mellan lärarna när det gäller planeringen av vikingatiden. Överlag fann vi att lärarna på ett eller annat sätt vill göra kopplingar mellan olika kulturer och framförallt lyfta fram kulturmötena. Synen på hur det såg ut i olika kultursamhällen och att vikingarna var handelsmän berörs också av de flesta lärarna.
Tekniska hjälpmedel är en annan punkt som vi har i vår frågeställning. Här var syftet att se ifall lektionsplaneringen underlättas om lärarna använder sig av tekniskt hjälpmedel samt om det har någon betydelse för eleverna själva. Av enkätresultatet kan vi se att eleverna anser att det är av stor vikt och att det berikar undervisningen. Lärarna som vi har intervjuat lyfter fram det positiva med att använda sig av tekniska hjälpmedel samt studiebesök för att göra eleverna mer historiemedvetna. Det här förankrar vi med författarna Gerner, Zander och Adler som behandlar hur viktigt det är att berika undervisningen med den här
kunskapsförmedlingen. Film som Adler och Zander lyfter fram kan få eleverna mer intresserade och motiverade medan Gerner förespråkar studiebesök samt utflykter.
Vi vill avsluta med ett citat från författarna Lena Rubinstein Reich och Ingegerd Tallberg Broman:
Om målet är att alla människor ska kunna erkännas och ha samma möjligheter då måste man sluta definiera mångkulturalitet som en invandrarfråga, utan som en dimension som genomsyrar allt enskilt och samhälleligt liv.79
79 Rubinstein Reich, Lena, Tallberg Broman, Ingegerd, Den svenska skolan i det mångkulturella samhället -
11. Referenslista
___________________________________________________________________________
11.1 Tryckta referenser
Adler, Hermansson, Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande
pedagogik och ämnesdidaktik, 2004, Liber AB
Andersson, Lars Gustaf, ”Kulturell identitet” i Skolan och de kulturella förändringarna, 1999, Andersson, Persson, Thavenius, Studentlitteratur
Dalen, Monica, Intervju som metod, 2008, Gleerups
Frisell, Helena, ”Frihet och styrning i klassrummet” i Den mångkulturella skolan, 1996, Hultinger, Eva-Stina, Wallentin, Christer, Studentlitteratur, Lund
Gerner, Kristian, ”Historien på plats” i Historian är nu – en introduktion till
historiedidaktiken, 2009, red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund
Hultman, Helén, ”Behovet av att bli sedd” i Den mångkulturella skolan, Hultinger, 1996, Eva-Stina, Wallentin, Christer, Studentlitteratur, Lund
Lärarförbundet, Lärarens handbok, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lpo94, 2005
Mellberg, David, ”Det är inte min historia!” i Historien är nu – en introduktion till
historiedidaktiken, 2009, red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund
Nordgren, Kenneth, Vems är historien, 2006, Umeå Universitet
Nordheden, Inger, ”Barn från olika kulturer berikar varandra” i Den mångkulturella skolan, s. 62-63, 1996, Hultinger, Eva-Stina, Wallentin, Christer, Studentlitteratur, Lund
Rubinstein Reich, Lena, Tallberg Broman, Ingegerd, Den svenska skolan i det mångkulturella
samhället - konsekvenser för lärarutbildningen, s. 11, 2000, Malmö högskola
Lärarutbildningen
Strandberg, Max, ”Mångfalden en guldgruva” i Den mångkulturella skolan, s. 114-115, 1996, Hultinger, Eva-Stina, Wallentin, Christer, Studentlitteratur, Lund
Thavenius, Jan, Skolan och de kulturella förändringarna, 1999, Andersson, Persson, Thavenius, Studentlitteratur
Trost, Jan, Enkätboken, 2:a uppl., 2001, Studentlitteratur, Lund Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer 3:e uppl., 2005, Studentlitteratur Wikström, Hanna, Etnicitet, Upplaga 1:1, 2009, Liber AB
Zander, Ulf, ”Det förflutna på vita duken” i Historien är nu – en introduktion till
historiedidaktiken, 2009, red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund
11.2 Internet
Kursplanen för historia:http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20- %20Historia (den 7 december 2009)
Vad betyder andragenerationsinvandrare?:
http://www.ne.se.support.mah.se/andragenerationsinvandrare (den 18 december 2009) Vad betyder mångkulturalism?:
http://www.ne.se.support.mah.se/sve/m%C3%A5ngkulturalism (den 30 december 2009) Vad betyder mångkulturell?:
http://www.ne.se.support.mah.se/sve/m%C3%A5ngkulturell?i_h_word=M%C3%A5ngkultur (den 30 december 2009)
Inlärningsstilar:
http://www.studieteknik.info/default.asp?url=http%3A//www.studieteknik.info/rwdx/cache/in laerningsstilar---inlaerningskanaler_871.asp (den 30 december 2009)
11.3 Intervjuer
Intervju med Eva och Per på Valdemarskolan i Vellinge kommun: den 30 november 2009 Intervju med Lisa på Gösta Bergman skolan i Malmö kommun: den 1 december 2009 Intervju med Kristina på Vattentornskolan i Malmö kommun: den 2 december 2009 Intervju med Mats på Gösta Bergman skolan i Malmö kommun: den 3 december 2009 Intervjumaterialet går att finnas hos författarna av arbetet. Det är i ett mp3 format på intervjuerna och går att spela upp genom Quick time80.
80
12. Bilaga 1
Enkätundersökning
Ringa in om du är: Kille eller Tjej Vilket år går du i skolan (t.ex. 5: e klass året)?_______________________
Vilket är ditt favoritämne/ämnen?________________________________________________ Här du (Ja eller Nej) någon mer kulturell tillhörighet än den svenska (t.ex. föräldrar från andra länder)?_____________________________________________________________________ Om ja vilken?________________________________________________________________
Vilket innehåll tycker du är viktigt i historieämnet? 5 är mycket viktigt och 1 inte alls viktigt. Här finns också en Vet inte ifall du inte vet riktigt vad du ska svara eller inte känner till historieområdet i fråga. Syftet är att fastställa vad ni elever tycker är ”viktig” historia men även se ifall det skiljer sig mellan pojkar och flickors uppfattning på vad som ska vara med i historieundervisningen.
Intressant är också att se vad ni eleverna ser på användningen av teknisk utrustningen och utflykter för inlärning av historia.
___________________________________________________________________________ Närhistoria – historia om närområdet där vi bor och går i skolan
1………2………3………4………5 Vet ej Sveriges historia 1………2………3………4………5 Vet ej Nordisk historia 1………2………3………4………5 Vet ej Vikingahistoria 1………2………3………4………5 Vet ej Europas historia 1………2………3………4………5 Vet ej Mellanösterns historia 1………2………3………4………5 Vet ej
Afrikas historia 1………2………3………4………5 Vet ej Asiens historia 1………2………3………4………5 Vet ej Australiens historia 1………2………3………4………5 Vet ej Nordamerikas historia – USA:s, och Kanadas med fleras historia
1………2………3………4………5 Vet ej Sydamerikas historia 1………2………3………4………5 Vet ej Världens historia 1………2………3………4………5 Vet ej Kvinnohistoria 1………2………3………4………5 Vet ej Miljöhistoria – där man tar upp miljöförstörning, återvinning med mera
1………2………3………4………5 Vet ej Kungar och stater
1………2………3………4………5 Vet ej Krig och erövringar
1………2………3………4………5 Vet ej
Om du får välja ett ämne av ovanstående som man ska studera mer djupgående, vilket väljer du och varför?
_____________________________________________
_____________________________________________
_____________________________________________
_____________________________________________
Här följer frågor angående användandet av teknisk utrustning och
studieutflykters vikt i undervisningssyfte:
Film – UR (Utbildnings radion Sveriges television)
1………2………3………4………5 Vet ej Film 2 – ”Hollywood” film med historiskt innehåll
1………2………3………4………5 Vet ej Cd – musik och hörböcker
1………2………3………4………5 Vet ej Skönlitterära böcker – som eleverna eller läraren läser
1………2………3………4………5 Vet ej Museer besök och studieutflykter (exkursioner)
1………2………3………4………5 Vet ej
Tycker du att det är lättare att lära sig om man använder sig av film, museibesök och
skönlitterära böcker i undervisningen än om man bara har historieboken? Varför tycker du så?
_____________________________________________
_____________________________________________
_____________________________________________
_____________________________________________
_____________________________________________
Tack för din medverkan
13. Bilaga 2
Tabeller från enkättundersökningen
Tabellerna nedan visar hur eleverna har svarat på enkätundersökningen. Skalan består av 1-5 alternativ där 5 är viktigast och ett vet ej alternativ.
Tabell 8: visar hur eleverna på Gösta Bergman skolan svarade på enkätundersökningen.
Gösta Bergman skolan
Ämne 1 2 3 4 5 Vet ej Närhistoria 2 0 2 2 13 Sveriges historia 2 0 4 6 7 Nordisk historia 1 2 8 5 3 Vingahistoria 3 2 1 7 6 Europas historia 0 1 1 3 14 Mallanösterns historia 1 3 4 3 8 Afrikas historia 0 2 1 7 8 1 Asiens historia 0 3 4 2 10 Austaraliens historia 4 0 4 4 7 Nordamerikas historia 0 0 6 6 7 Sydamerikas historia 1 2 4 5 7 Världens historia 0 0 0 2 17 Kvinnohistoria 3 1 2 1 6 6 Miljöhistoria 0 0 1 5 13
Kungar och stater 0 2 2 9 6
Krig och erövningar 0 0 4 6 9
Källa: Enkätundersökning på Gösta Bergman skolan
Tabell 9: visar hur eleverna på Valdemarskolan svarade på enkätundersökningen.
Valdemar skolan Ämne 1 2 3 4 5 Vet ej Närhistoria 1 7 11 7 5 1 Sveriges historia 0 1 2 15 14 0 Nordisk historia 1 0 8 13 10 0 Vingahistoria 0 1 12 10 9 0 Europas historia 0 1 3 8 20 0 Mallanösterns historia 2 5 8 7 8 2 Afrikas historia 4 4 6 8 8 2 Asiens historia 1 7 11 10 3 0 Austaraliens historia 1 8 13 6 4 0 Nordamerikas historia 1 2 5 16 8 0 Sydamerikas historia 0 6 8 9 8 1 Världens historia 0 0 3 7 22 0 Kvinnohistoria 4 1 5 19 3 0 Miljöhistoria 0 2 8 4 18 0
Kungar och stater 0 4 8 12 8 0
Krig och erövningar 1 0 10 9 12 0
14. Bilaga 3
Intervjufrågor
Information om intervjun:
Information om vad arbetet handlar om och att vi kommer att spela in intervjun men kommer inte att publicera hans/hennes namn i arbetet.
Intervjupersonens bakgrund:
• Hur länge har du arbetat som lärare? • Vilket/vilka ämnen undervisar du i?
• Har ni ett eller flera favoritämnen som ni undervisar i? Vilken/vilka och varför?
Tankar kring historieundervisningen:
• Vad är det första ni tänker på när ni planerar för en lektion i historia? • Hur tar ni upp mångkulturalismen i undervisningen?
• Bör man ändra i sin undervisning om man har en klass med elever med mångkulturell bakgrund?
• Bör man ha samma upplägg på undervisningen i alla klasser oavsett vilken bakgrund eleverna har?
• Varför tappar en del elever intresset för historieämnet tror ni?
• Kan man om man använder sig av olika hjälpmedel för att fånga intresset bättre än traditionell läroboksundervisning? På vilket sätt?
• Finns där delar av historieundervisningen som ni tycker är mer av vikt än andra?
Planering till vikingatiden:
• Vad tänker ni på när ni planerar kring vikingatiden? Vad är viktigt att få med? • Hur tar ni upp mångkulturalismen när ni behandlar vikingatiden?
• Planerar ni annorlunda beroende på vilken klass ni har? • Hur uppmärksammar ni mötet med andra kulturer?