Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 poäng
Mångkulturalism i skolundervisningen
Didaktiska valmöjligheter
The multicultural society in school education
Eda Eliyürekli
Daniel Andersson
Lärarutbildning 210poäng Examination: 2010 – 01 – 08
Examinator: Irene Andersson Handledare: Thomas Småberg
Sammanfattning
_________________________________________________________________________________________________________________
Syftet med undersökningen är att se ifall lärare planerar och genomför sina lektioner olika beroende på om det är en mono- eller mångkulturell klass. För att få en så bred bild av vårt ämnesområde så använde vi oss av två olika metoder när vi samlade in data. Vi har intervjuat lärare och gjort enkäter som eleverna har besvarat i ämnet historia. Vi har besökt tre skolor som ligger i Malmö respektive Vellinge kommun där vi har intervjuat fem lärare.
Vi har gått lite djupare in i vikingatiden när vi har gjort lärarintervjuerna, för att lättare kunna jämföra de olika intervjuerna. Enkätundersökningarna har vi valt att göra på två skolor där en skola ligger i Malmö och en i Vellinge. Vi tyckte det var intressant utifrån ett mångkulturellt perspektiv att se ifall eleverna på de båda skolorna tycker samma eller annorlunda om vad som ska vara med i
historieundervisningen. Vi fick tillbaka femtiotvå enkäter som vi kunde genomföra vår elevanalys ifrån. Lpo94 och kursplanen för historia har vi studerat för att kunna se och jämföra att lärarna har belägg för deras utförande av lektionsplanering och genomförande.
Nyckelord: Etnicitet, mångkulturalism, monokulturalism och didaktik
Summary
The purpose of the investigation is to determine whether teachers plan and conduct their classes differently depending if it is a mono- or multicultural class. In order to get as broad a picture as possible of our subject field we made use of two different methods when we collected our data. We have interviewed teachers and made questionnaires which the students have answered in the subject of history. We have visited three schools which are located in Malmö respectively Vellinge municipality where we have interviewed five teachers. We have delved deeper into the Viking Age when we have conducted the teacher interview, to be able to more readily compare the different interviews. We have chosen to do the questionnaires in two schools where one is located in Malmö and the other is in Vellinge. We thought it was interesting out of a multicultural perspective to see if the students in the two schools were of the same mind about what should be included in the history lessons. Fifty-two questionnaires were returned to us, on which we could base our student analysis upon. We have studied Lpo94 and the syllabus in order to determine and compare that the teachers have grounds for their class planning and realization.
1. Inledning... 4
2. Syfte och frågeställning... 5
3. Forskningsdiskussion & teoretiska utgångspunkter... 6
3.1 Profilering av vårt arbete kontra forskarnas... 12
4. Teoretiska begrepp... 13
4.1 Sammanfattning av begreppen etnicitet och kultur... 15
5. Lpo94 och kursplanen för historia:... 16
5.1 Lpo94 ... 16
5.2 Kursplanen för historia... 17
6. Metoder och utformning... 19
6.1 Intervjuernas utformning och genomförande... 19
6.2 Presentation av lärarna ... 20
6.3 Bearbetning av intervjumaterialet ... 21
6.4 Enkätens utformning ... 21
6.5 Hur genomfördes enkätundersökningarna ... 23
6.6 Analysutförande – hur vi har bearbetar materialet som vi fått in... 23
7. Lärartankar inom historieämnet... 24
7.1 Intervjuerna ... 24
7.1.1 Undervisning i en mångkulturell klass...24
7.1.2 Planering av vikingatiden...25
7.1.3 Mångkulturalism kring tema vikingatiden ...26
7.1.4 Hjälpmedel och studieutflykter ...27
7.2 Läroplanen och kursplanen med lärarintervjuerna... 28
7.3 Sammanfattande lärarintervjuer kopplat till vårt syfte och frågeställningar... 29
8. Elevers tankar kring historieundervisningen... 31
8.1 Statistik över kulturell tillhörighet: ... 31
8.2 Intressen av större nedslag i historieundervisningen för eleverna: ... 32
8.3 Användandet av tekniska hjälpmedel samt studieutflykt:... 34
8.4 Intresse för vikingatiden: ... 35
9. Diskussion kring intervjuerna och enkäterna... 36
9.1 Vad säger lärarintervjuerna... 36
9.2 Vad säger enkäterna ... 37
9.3 Lpo94 och läroplanen kontra lärarintervjuerna... 38
9.4 Vidare forskning ... 38 10. Slutdiskussion... 39 11. Referenslista... 41 11.1 Tryckta referenser ... 41 11.2 Internet ... 42 11.3 Intervjuer... 43 12. Bilaga 1... 44 Enkätundersökning... 44 13. Bilaga 2... 47 Tabeller från enkättundersökningen... 47 14. Bilaga 3... 48 Intervjufrågor... 48
1. Inledning
___________________________________________________________________________ Vi har valt att skriva om mångkulturalism och hur lärare i dagens skola lyfter fram det i sin historieundervisning. Meningen med arbetet är att vi vill se och undersöka ifall det finns någon skillnad i undervisningen beroende på vilken skola man går. Gör lärarna någon skillnad i undervisningen i en mångkulturell- kontra en monokulturell skola? Under lärarutbildningen har vi reflekterat över mångkulturella frågor inom historieämnet. Frågorna som vi ställer i arbetet kom upp under våra vft-perioder när vi planerade våra historielektioner. Skulle vi ha gjort någon skillnad i vår planering om vi haft vår praktik på en mångkulturell skola? Eftersom våra vft-skolor är monokulturella medan vi är uppväxta på mångkulturella skolor.
Vi tycker att lärarna allt för ofta fastnar i böckerna och lektionerna blir statiska. Därför är det viktigt att se över hur vi formar undervisningen så att den blir mer enhetlig med den grupp som undervisningen syftar till. Självklart så skiftar innehållet av lektionerna och läraren kan inte ha exakt samma upplägg för en klass 5 i Rosengård som för en klass 3 i Vellinge.
Didaktiska tankegångar har varit en av grundpelarna för vårt arbete. Vad, hur, varför och för vem är en viktig del i hur lärarens planering av undervisning. Vad ska läraren ta med (och varför), för vem är det här historia och hur ska detta läras ut? Lärare har enorma möjligheter att fånga upp elever som kan komma att tröttna på historieämnet ifall de inte förnyar sig under tidens gång. Dagens lärare har en stor tillgång till rekvisita som de kan använda sig av i sin historieundervisning. Film, skönlitteratur, rollspel och drama är några av dessa. Studiebesök och utflykter är en viktig del av historieundervisningen. Här får eleverna uppleva historien på plats och se med sina egna ögon.
Genom att intervjua lärare på mono- och mångkulturella skolor hoppas vi kunna få en tydlig bild av hur de planerar sin undervisning. I intervjun har vi fokuserat oss på vikingatiden för att kunna komparera hur lärarna planerar för att se skillnader men även likheter i
undervisningen. Vi vill även tacka alla lärare som ställt upp på att bli intervjuade samt till de elever som svarat på av vår enkät.
2. Syfte och frågeställning
___________________________________________________________________________ Syftet är att se om det finns några skillnader i historieundervisningen och planeringen utifrån en klass med mångkulturella inslag kontra en klass som är monokulturell1. All undervisning i skolan ska präglas av ett interkulturellt2 synsätt. Frågeställningar bygger på att vi vill
undersöka ifall lärarna tänker och planerar olika ifall de har en mångkulturell3 klass eller inte. Finns det någon skillnad på vad eleverna tycker är viktig historia sett till deras etniska
ursprung? Gör användningen av rekvisitan som exempel film och studiebesök någon förändring i inlärningssyftet? För att lättare kunna komparera de olika skolorna valde vi att fokusera på vikingatiden i intervjufrågorna.
Frågeställningarna lyder enligt följande
• Hur planera lärarna sin undervisning i en mångkulturell skola kontra en
monokulturell skola?
• Ska man som lärare ändra på sin undervisning beroende på vilken etnisk bakgrund
klassen har och i så fall på vilket sätt?
• Vad tycker eleverna är viktigt att ta med i historieundervisningen?
• Underlättas undervisningen i både en mono- och mångkulturell skolklass ifall
läraren använder sig av tekniska hjälpmedel samt studieutflykter? • Vad säger Lpo94 och kursplanen i historia om mångkulturalism?
1
Monokulturell är ett begrepp som Kenneth Nordgren diskuterar som etnisk svenskhet. Nordgren diskuterar begreppet i sin bok Vems är historien?, s. 168-169, 2006, Umeå Universitet.
2
Interkulturell undervisning är ett normativt, handlingsinriktat begrepp som har med skolans mål att motverka rasism, fördomar och diskriminering. Kenneth Nordgren behandlar det i boken Vems är historien?, s. 165-166, 2006, Umeå Universitet.
3 Mångkulturell är en neutral term för ett multietniskt samhälle som Kenneth Nordgren tar upp i sin bok Vems är
3.
Forskningsdiskussion & teoretiska utgångspunkter
___________________________________________________________________________
Idag så kan vi höra elever säga … varför ska vi bry oss om att studera något som redan har varit? Vad finns där för något att hämta? Tyvärr är det så att de här eleverna inte har förstått innebörden och syftet med historieundervisningen. För att kunna förstå det som händer idag måste vi ha kunskaper om gårdagen och genom att använda sig av de båda kan vi få
kunskaper om vår framtid. Ser vi till det här så har historieundervisningen en stor betydelse för vår framtid och hur samhället kommer att formas.
___________________________________________________________________________ Kenneth Nordgren skriver i boken Vems är historien?
Skolan är en del av det mångkulturella samhället och har till uppgift att utbilda
medborgare som kan leva i och utveckla detta samhälle. Skolämnet historia kan betraktas som en pågående berättelse eller en ”text” vars förutsättningar som kunskaps- och
kulturbärare ändras därför att samhället ändras. Genom skolans styrdokument utrycker det offentliga samhället sina förväntningar på ämnets roll i samhället och i skolan formas ämnet av mötet med eleverna. Samtidigt är ämnet också ett system av berättelser som bär på traditioner av kontinuitet och förändring.4
Nationalstaterna5 arbetade för en utveckling med strategier för att skapa en etniskt, kulturellt och politiskt homogen befolkning. Skolan ansågs som ett av det viktigaste elementet för detta arbete. Under andra hälften av 1800-talet och första hälften av 1900- talet etablerades
föreställningar om att Sverige alltid har varit ett särbehandlat homogent land. Historieämnets uppgift blev att fostra eleverna fosterlandskärlek. Under andra hälften av 1900-talet
förändrades det homogena befolkningen till en befolkning med mångfald. Även om det västeuropeiska staterna inte var förberedda att förändra sin befolkningssammansättning på grund av immigration så kunde de inte ignorera invandringen.
När invandrarna ställde frågan om medborgarskap dök följande frågor upp: ”Vem är svensk” och ”vem har rätt till Sverige och bli svensk medborgare”? Värdegrundsreglerna som gällde för 100 år sedan gällde inte längre, skolan hade gått igenom en förändring.
4 Nordgren, Kenneth, Vems är historien?, s. 165, 2006, Umeå Universitet.
5 Ett någorlunda stort land med fasta gränser, där det finns en centralmakt som har kontroll över hela riket,
Utbildningen blev en politisk fråga i Sverige och Europa under 1960-70 talen. Frågor som diskuterades var att ge invandrare redskap för att komma in i ett färdigt skolsystem och få lika rättigheter. Barnen skulle komma in i skolsystemet med hjälp av språkstöd och
hemspråksundervisning. Under 80-talet kom forskarna fram till att även utbildningssystemet skulle anpassas till samhällsfrågor. 1981 tillsattes språk- och kulturarvsutredning i Sverige för att se hur skolan verkar i det mångkulturella Sverige. Riksdagen beslutade att all undervisning på alla nivåer skulle präglas av ett interkulturellt synsätt. Detta beslut kom år 1985 och med Europa rådets rekommendationer.6
Dagens Sverige är ett multietniskt samhälle där cirka 15 procent av eleverna i grundskolan har utländsk bakgrund, är födda utomlands eller i Sverige av utlandsfödda föräldrar. Det här medför att en stor del av eleverna i dagens svenska skola har tillgång till en annan kultur samt en annan historiebakgrund än bara den svenska. Det här kan både berika men även leda till konflikter i klassrummet.7 I artikeln ”Det är inte min historia” skriver David Mellberg8 hur lärare på fyra Rosengårds skolor lägger upp arbetet i historia. Lärarna tänker mycket didaktiskt och lägger stor vikt vid var eleverna kommer från rent kulturellt. Därför formar de sina lektioner utifrån det och i varje ämne som de berör är målet att skapa möten mellan den svenska och övriga kulturer. Om vi har en lektion som handlar om de svenska vikingarna så tar läraren här i fråga upp mötena som dessa gör med till exempel den arabiska delen av världen men även resen ned dit som går genom Balkan blir väsentlig.
Läraren vinner elevernas intressen med att se dessa möten än att bara se på vad de fick för varor med sig hem eller hur många liv vikingarna lyckades ta innan de var hemma i Norden igen. Tyvärr säger vissa lärare och säger att de visst skulle vilja arbeta med elevernas historia och göra den mer central i undervisningen. Men på grund av tidsbrist hinner de inte med det eftersom de tycker att all historia är lika viktig. Att arbeta tematiskt var även det svårt men en lärare påpekade då att det är upp till läraren att helt enkelt välja var det ska göras större nedslag och fördjupningar. Det är bättre att de har djupare kunskap inom några områden än att ha grundare kunskaper inom fler.
Läraren nämner också att samarbetet med hemspråkläraren är ett bra sätt att kunna nå ut till eleverna och väcka deras intressen. Eleverna arbetar med berättelser, skrivuppgifter och
6
Nordgren, Kenneth, Vems är historien?, s. 165-167, 2006, Umeå Universitet.
7
Mellberg, David, ”Det är inte min historia!” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, s. 343, 2009, red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund.
8 Mellberg, David, ”Det är inte min historia!” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, s.
läser tillsammans. Metoden hjälper till att få upp förståelsen för historieämnet och intresset ökar. Vidare så säger lärarna att de vill skapa en känsla av samhörighet. Så när eleverna till exempel ska läsa om förintelsen berättar lärarna hur man kan gå till väga:
Flera lärare ansåg att man måste arbeta med religionerna och visa på de nära
banden mellan judendom, kristendom och islam innan man kommer in på förintelsen. Den vanliga uppdelningen i ”vi” och ”de” blir svår att hävda om man väver samman religionerna. Mohammeds två judiska hustrur och hans uttalande respekt för det judiska folket var kunskaper som breddade elevernas perspektiv.9
Planerar och tänker vi lärare på det här kan problem förebyggas som annars skulle kunna uppstå under tiden vi arbetar med förintelsen. Lärarna menar att det är viktigt att eleverna ser på varandra som vi och inte uppdelade i grupper. För att resultatet ska bli lyckat så är det viktigt att involvera och ta hänsyn till elevernas livssituationer.10 Metod blir avgörande för att fånga upp elevernas intresse och i boken Den mångkulturella skolan tar författaren Helena Frisell11 upp tre arbetssätt som kan vara bra att få eleverna motiverade och engagerade. Även som lärare kan vi fundera över dessa och ha med i vår planering och undervisning.
Punkterna är:
• Ett meningsfullt innehåll med kopplingar till elevernas egen tankevärld • Goda arbetsformer, baserat på arbete i grupper
• Tydliga utmaningar och ansvar för eget lärande12
Frisell har tänkt presentera dessa punkter för sina elever redan första dagen som hon har klassen. Hon tycker att kraven ska vara tydligt ställda på vad som förväntas av eleverna i klassen. Med tydligare krav så att eleverna blir införstådda att det även är upp till dem själv att de ska få kunskaper inom det berörda ämnet och inte bara lärarens. Frihet under eget ansvar. Undervisningen i samtalsform lyfts även fram. Lärarna som Frisell behandlar har
9
Mellberg, David, ”Det är inte min historia!” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, s. 354, 2009, red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund.
10 Mellberg, David, ”Det är inte min historia!” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, s. 344,
2009, red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund.
11
Frisell, Helena, ”Frihet och styrning i klassrummet” i Den mångkulturella skolan, 1996, Hultinger, Eva-Stina, Wallentin, Christer, Studentlitteratur, Lund.
12 Frisell, Helena, ”Frihet och styrning i klassrummet” i Den mångkulturella skolan, s. 29, 1996, Hultinger,
börjat tänka och forma sina lektioner med samtal som grund. Det gäller både mellan
lärare/elev men även mellan elev/elev. Det går till som så att läraren har bestämt på förhand vilket eller vilka ämnen som ska behandlas. Eleverna får sedan arbeta i grupper om två till fem. Arbetet fördelas sinsemellan och mycket av det arbeta som skulle ha lästs i böcker eller skrivits bearbetades i gemensamma gruppdiskussioner. Det fanns även tillfällen som eleverna själv fick komma på egna frågeställningar att arbeta kring och med. Resultatet av gruppens arbete redovisades muntligt inför antingen en annan grupp eller helklass. Utgångspunkten och syftet med det här är att varför tvinga eleverna att sitta tysta när det är i skolan som kanske det är ända gången på dagen som de pratar svenska. Se istället till att fånga tillfället och att
eleverna får träna sig på att prata svenska.13 Författaren Max Strandberg14 tar i artikeln ”Mångfalden en guldgruva” upp hur han planerade ett vikingatema utifrån elevernas hemländer som grund. De byggde skepp och såg till att skeppen var utrustade med allt som vikingarna hade med sig ner de skulle bege sig ut i världen. Han frågade eleverna om det fanns något som de undrade över till exempel hur det var i deras egna hemländer under
vikingatiden? Han fick frågor som vad fanns det för arbetsdjur då, hur var folk klädda, hur såg naturen ut, hur bosatte man sig och hur lagade man mat?
Han använder sig av hemspråkslärarna för att se ifall de har kunskaper kring de olika berörda länderna. Allt arbete ledde fram till en utställning i biblioteket. Här bjöd klassen på hembryggt mjöd, vikingabröd och dans. Texterna som skrevs till utställningen blev till ett häfte som heter ”Vikingatiden i våra hemländer”. Häftet innehåller information hur det såg ut i länder som Bosnien, Chile, Turkiet och Pakistan med flera. Strandberg vill med detta väcka elevernas intresse för ens egna kulturella ursprung. Detta blir i sin tur en inkörsport att kunna förklara den svenska historien med hjälp av elevernas egna. Mötena mellan olika kulturer blir det centrala.15
För att eleverna ska kunna utveckla ett historiemedvetande är det viktigt att ha en varierad undervisning. Det som skiljer ovannämnda forskare mot de kommande är att de går djupare in i metodiken. Metodikforskning blir väsentlig att undersöka eftersom forskarna här går in på hur lektioner kan formas. Nedan följer olika exemplar på hur lärare kan arbeta med
13 Hultman, Helén, ”Behovet av att bli sedd” i Den mångkulturella skolan, s. 47, 1996, Hultinger, Eva-Stina,
Wallentin, Christer, Studentlitteratur, Lund.
14
Strandberg, Max, ”Mångfalden en guldgruva” i Den mångkulturella skolan, s. 106-127, 1996, Hultinger, Eva-Stina, Wallentin, Christer, Studentlitteratur, Lund.
15 Strandberg, Max, ”Mångfalden en guldgruva” i Den mångkulturella skolan, s. 114-115, 1996, Hultinger,
elevernas historiemedvetande i och utanför klassrummet. Kristian Gerner16 tar upp i artikeln ”Historien på plats” att det kan öka elevernas historiemedvetande att besöka minnesplatser. Beroende på vilket tema som är aktuellt för stunden planeras studieutflykter/besök, för när eleverna besöker en minnesplats blir tid och rum ett. Det är tidlös historia som vi ser och bevittnar. Minnesplatser väcker känslor och dessa känslor kan göra så att eleverna tar till sig mer information och på så sätt blir mer historiemedvetna. Minnesplatser kan vara olika saker. Allt ifrån byggnader, historiska spår, statyer, gravar och monument som Gerner säger i slutet av artikeln:
Minnesplatser ”finns” inte. De uppstår, existerar och förändras genom tolkning och bruk av historia.17
Han menar att minnesplatser inte finns där från början. Det är vi som skapar dem och ger dessa ett värde av att finnas där. De fyller en funktion och historien blir på så sätt gestaltande. Ett annat arbetssätt för att kunna se, förstå och uppleva historia är att använda sig av film. Idag använder sig allt fler lärare av film i sin undervisning enligt författaren Ulf Zanders.18 Det finns många fördelar med att använda sig av film i undervisningen. Magnus Hermansson Adler menar att film är användbart för att de lyckas fånga åskådarna.19 Vi påverkas mycket av musik men även film och tillsammans blir det väldigt stark kombination. Han pratar om en frågematris som vi kan använda oss av när vi har sett en film. Det är tre huvudindelningar i matrisen. Den första är ”Syfte” och med den vill han lyfta fram vad filmen vill uppnå och hur målas samhället och medborgarna upp. Den andra är ”Medel och effekter” och vill lyfta fram dialoger, miljöer, teknik och karaktärerna i filmen. Den tredje som är ”Innehåll” tar upp frågeställningar som dessa: vad berättar filmen? Hur ska slutet i filmen tolkas? Finns det några parallella berättelser? Vilka? Vidare nämner Adler att:
Många filmer skildrar historiska händelseförlopp. Det är en tacksam
16
Gerner, Kristian, ”Historien på plats” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, s. 173-192, 2009 red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund.
17 Gerner, Kristian, ”Historien på plats” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, s. 190-192,
2009, red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund.
18
Zander, Ulf, ”Det förflutna på vita duken” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, s. 131-132, 2009, red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund.
19 Adler, Hermansson, Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
uppgift att låta eleverna granska riktigheten i filmens innehåll.20
Med det här menar Adler att vi måste introducera källkritik för eleverna. Är det här en verklig bild av till exempel hur anfallet på Normandie under Dagen-D såg ut? Eleverna får diskutera och analysera filmen. Författaren Jan Thavenius21 skriver i boken Skolan och de kulturella
förändringarna att vi lägger för stor vikt vid faktakunskapen i undervisningen. Vi borde
istället för att ha tvärsäkra påstående försöka ta med öppna frågor som leder till samtal mellan elever och lärare. Det ska även finnas utrymma för att låta eleverna undersöka det aktuella ämnet själva.22 Hur en lektion och undervisning planeras blir centralt. Thavenius skriver även att:
Den här synen på vad kunskap är leder till att skolan och skolämnenas kunskapsinnehåll inte är givet på förhand. Därför är den första frågan alltid: På vilka grunder bör man välja ett visst kunskapsinnehåll och därmed välja bort andra tänkbara? Med vilket skolämne som helst kan man i ett historiskt perspektiv visa att det sett olika ut vid olika tider och haft olika uppgifter och mål. Sedan finns det också starka traditioner som genom historien bidragit till att forma ämnena och som det kan vara svårt att komma förbi.23
Thavenius menar att den svenska skolan på förhand saknar ett givet kunskapsinnehåll och vad som ska finnas med i undervisningen. Han menar att vi som lärare står inför ett kunskaps- och innehållsdilemma. Vad ska jag ta med i undervisningen och ifall jag väljer en sak, vad
försvinner då? Vad kommer vi att tvingas att hoppa över? Vem bestämmer vad som är viktig historia att ta med respektive inte?
Vidare så diskuterar Lars Gustaf Andersson att skolan idag inte längre ser ut som den gjorde igår och att det finns andra aspekter att ta hänsyn till. Han menar att de traditionella
20
Adler, Hermansson, Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik, s. 149, 2004, Liber AB.
21 Thavenius, Jan, Skolan och de kulturella förändringarna, 1999, Andersson, Persson, Thavenius,
Studentlitteratur.
22
Thavenius, Jan, ”Bara i mellanrummen färdas vi – om bildning i vår tid” i Skolan och de kulturella
förändringarna, s. 49, 1999, Andersson, Persson, Thavenius, Studentlitteratur.
23 Thavenius, Jan, ”Kunskap är kultur” i Skolan och de kulturella förändringarna, s. 179, 1999, Andersson,
skolämnena, skolmiljön och eleverna har förändrats. Det mångkulturella gör om basen för hur skolan verkar och ser ut. Vi får som lärare fler aspekter att ta hänsyn till och fundera över.24
3.1 Profilering av vårt arbete kontra forskarnas
Vi utgår från Strandberg, Frisell, Nordgren och Mellbergs undersökningar när vi utformar vårt arbete. Forskarna kommer in på hur lektionsplaneringen bör läggas upp när man arbetar med en mångkulturell klass. Det vi saknar i deras forskning och som är intressant får vår del är hur och om lektionsinnehållet skiftar beroende på ifall klassammansättningen är mono- eller mångkulturell. Gör det skillnad på klasserna? Varför och på vilket sätt? Intressant är att se ifall lärarna arbetar som forskarna beskriver i deras avhandlingar. Vi utgår från kursmålen för historia som är gemensamt för alla elever och där alla ska nå samma mål i alla skolor i
Sverige. Bör man ändra i stoffet av undervisningen beroende på vilken skolklass du har som lärare eller borde den vara lika för alla?
24 Andersson, Lars Gustaf, ”Kulturell identitet” i Skolan och de kulturella förändringarna, s. 110, 1999,
4. Teoretiska begrepp
___________________________________________________________________________
I det här avsnittet presenterar vi teoretiska begrepp som vi även förklarar och vi utvecklar varför vi har valt att använda oss av dessa.
___________________________________________________________________________ Begreppet etnicitet tar Hanna Wikström25 upp i sin bok Etnicitet och diskuterar det genom olika grenar som till exempel etnicitet och kultur, etnicitet och klass med flera. Etnicitet är ett laddat begrepp och som berör oss alla. Wikström skriver att:
Till vardags kan begreppet etnicitet associeras till allt från nationalitet, kultur och ras till ”minoriteter”, och ”den mångkulturella förorten […]26
Etnicitet är ett relativt ungt begrepp som först på senare år börjat användas inom
samhällsvetenskapen. Begreppet har kommit att ersätta andra så som folkgrupper, folkslag, nationalitetsbeteckningar och rasbegrepp.27 Etnicitet används sällan inom det svenska vardagsbruket för språk. Däremot används ordet kultur och då som en ersättare till etnicitet. Anledningen till det är att ordet kultur anses ha ett större omfång samt att begreppet har en äldre anknytning till det svenska språket.28 Etnicitet har uppmärksammats för att ofta beskriva kulturella skillnader men behandlar lika ofta social klass.29 Skolan ska verka för att vara en mötesplats för barn och ungdomar oavsett kön, klass och etnicitet. Det leder till möjligheter att skapa gemensamma plattformar för att eleverna ska kunna ta del av varandras etniska bakgrunder. Skolan har även en stor betydelse för familjer som kommit till Sverige från andra länder och blir en form av inkörsport i det svenska samhället. Här finns de sociala kontakterna som knyts samman oberoende av vilken etnisk bakgrund eleverna besitter.30
Nordgren31 diskuterar begreppen mångkulturellt och interkulturellt i boken Vems är
historien? Han menar att de är två viktiga begrepp som bör skiljas åt. Nordgren säger att:
25
Wikström, Hanna, Etnicitet, Upplaga 1:1, Liber AB, 2009.
26
Wikström, Hanna, ”Historik och perspektiv” i Etnicitet, s. 29, 2009, Upplaga 1:1, Liber AB.
27 Wikström, Hanna, ”Historik och perspektiv” i Etnicitet, s. 27, 2009, Upplaga 1:1, Liber AB. 28 Wikström, Hanna, ”Historik och perspektiv” i Etnicitet, s. 29, 2009, Upplaga 1:1, Liber AB. 29
Rubinstein Reich, Lena, Tallberg Broman, Ingegerd, Den svenska skolan i det mångkulturella samhället -
konsekvenser för lärarutbildningen, s. 12, 2000, Malmö högskola Lärarutbildningen.
30 Rubinstein Reich, Lena, Tallberg Broman, Ingegerd, Den svenska skolan i det mångkulturella samhället -
konsekvenser för lärarutbildningen, s. 19, 2000, Malmö högskola Lärarutbildningen.
31
Kultur definieras som ett öppet begrepp som förutsätter utbyte mellan olika föränderliga kollektiv.32
Vad begreppet kultur är, är svårt att definiera? Personer som är födda i Sverige och vuxit upp här har ett synsätt på vad kultur är medan andra som har kommit till Sverige från andra länder har sin uppfattning om vad kultur är. Det kan då uppfattas av personer som är födda i Sverige som främmande och annorlunda. Kultur kan även skilja sig inom landet beroende på
intressen, var du är bosatt och har för bakgrund.33 Thavenius fortsätter med att förklara att kulturbegreppet även innefattar skillnader när det gäller kön, etnicitet, ålder, social bakgrund med flera och att de alla hänger ihop med varandra.34 Mångkulturell är en neutral term för ett multietniskt samhälle och interkulturell undervisning som ett normativt, handlingsinriktat begrepp som har med skolans mål att motverka rasism, fördomar och diskriminering.35
Monokulturell är ett begrepp som Nordgren diskuterar som etnisk svenskhet. Vidare i texten för Nordgren en diskussion om historieämnet som speglar en mono- eller
mångkulturell inriktning där han menar att vi även idag använder den etniska svenskheten som norm inom skolundervisningen.36 I nationalencyklopedin benämns mångkulturalism som något som innefattar många olika kulturyttringar i positiv bemärkelse.37
Ordet mångkulturell innehåller:
[…] en ny och positiv samhällsanda byggd på Sverige som en ~ nation; ~ förståelse; en kreativ ~ miljö.38
De båda begreppen mångkulturell och mångkulturalism hänger ihop och avser samma sak. De är positiva begrepp som handlar om olika kulturer inom Sverige. Användandet av dessa gör vi ofta för att ge en förståelse för att det handlar om olika kulturer och hur det svenska samhället
32 Nordgren, Kenneth, Vems är historien?, s. 165-166, 2006, Umeå Universitet. 33
Thavenius, Jan, ”De många kulturbegreppen” i Skolan och de kulturella förändringarna, s. 83, 1999, Andersson, Persson, Thavenius, Studentlitteratur.
34 Thavenius, Jan, ”Läroplanen och kulturerna” i Skolan och de kulturella förändringarna, s. 147, 1999,
Andersson, Persson, Thavenius, Studentlitteratur.
35
Nordgren, Kenneth, Vems är historien?, s. 165-166, 2006, Umeå Universitet.
36
Nordgren, Kenneth, Vems är historien?, s. 168-169, 2006, Umeå Universitet.
37http://www.ne.se.support.mah.se/sve/m%C3%A5ngkulturalism (den 30 december 2009).
38http://www.ne.se.support.mah.se/sve/m%C3%A5ngkulturell?i_h_word=M%C3%A5ngkultur (den 30
ser ut idag. Vi har ett samhälle som består av människor som kommer ifrån olika kulturer och det är dessa kulturformer som utgör det mångkulturella i Sverige.
4.1 Sammanfattning av begreppen etnicitet och kultur
Av de begrepp som behandlas ovan anser vi att etnicitet är det mest komplexa. Begreppet är ungt och används idag till att förklara och ersätta åtskilliga äldre begrepp som folkslag och nationalitetsbeteckning. Begreppet behandlar kulturella skillnader men även socialklass. Vi använder oss av detta begrepp för att förklara de olika nationaliteterna som finns i skolans värld. Kultur är annat begrepp som används ofta för att benämna olika personers nationaliteter men även deras bakgrund. Sammansättningen i skolklasserna idag är både mono- och
mångkulturell. Begreppet lyfter vi fram för att förklara den kulturella tillhörigheten hos eleverna.
5. Lpo94 och kursplanen för historia:
___________________________________________________________________________
I det här kapitlet behandlar vi läroplanen för grundskolans tidigare år och kursplanen för historia. Vad säger läroplanen och vad står i kursplanen för historia om mångkulturalism.
___________________________________________________________________________
5.1 Lpo94
I Lpo94 står det:
Undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den skall med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling.39
Här framkommer att läraren ska ta i beaktning elevernas bakgrunder och se till att lektionerna har ett sådant innehåll att eleverna känner igen sig. Detta leder i sin tur till att
kunskapsutvecklingen ökar och även intresset för ämnet. Frisell skriver att det finns olika möjligheter för att fånga elevernas intressen. Hon nämner att det är viktigt att göra kopplingar till elevernas egen tankevärld samt att eleven ska ha tydligt ansvar för sitt eget lärande som är utmanade.40 Lpo94 nämner även:
Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen i utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig formas lika för alla.41
Även här lyfts det fram att vi är alla olika och att gå samma väg (tillvägagångssätt) är omöjligt. Här måste vi lärare se till att ha en allsidig undervisning för alla sinnen. Eleverna har olika inlärningsstilar, där vissa är taktila/kinestetiska och lär sig bäst genom att göra. Andra elever som är auditiva samt visuella lär sig bäst genom att lyssna och se det läraren vill
39
Lärarförbundet, Lärares handbok, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lpo94, s.10, 2005.
40 Frisell, Helena, ”Frihet och styrning i klassrummet” i Den mångkulturella skolan, s. 29, 1996, Hultinger,
Eva-Stina, Wallentin, Christer, Studentlitteratur, Lund.
41
förmedla.42 Didaktiska tankesätt ska vara en självklarhet. Varför har vi den här undervisningen? Till vem är den? Hur ska vi framställa den?
Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald.43
Ovanstående citat bejakar vårt syfte med arbetet och kommer även in i våra frågeställningar. De tar upp att läraren ska anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov. Citaten tar även upp den kulturella mångfalden som finns i dagens skolor och att läraren ska ta till vara på den.
5.2 Kursplanen för historia
Kursplanen för historia nämner att:Ett interkulturellt perspektiv i historieämnet kan belysa likheter och skillnader mellan olika kulturer och utveckla förståelse för kulturell mångfald. Insikter i olika länders historiska bakgrund och utveckling ger vid jämförelser med den egna
kulturkretsen kunskap om och förståelse för vad som förenar och vad som skiljer. Detta gäller även studier av det mångkulturella inom landet och situationen för de nationella minoriteter som finns i Sverige.44
Här kan vi se att mötet mellan olika kulturer ska spelar stor roll i undervisningssammanhang. Vi får en bred bild av det berörda ämnet och ser till hur utvecklingen tagit sin form samt varför det ser ut som det gör idag. Det är viktigt att vi ser samspel och liknelser mellan olika kulturer. Viktigt är också att vi tar del av varandras kulturer och får se att det finns likheter men även olikheter. Eleverna kan här få sammanföra och diskutera varandras olika åsikter. Här får de insikt i varandras tankegångar och att de kan vara olika. Deras olikheter berikar diskussionen. Det bästa sättet att lära sig och bilda sig en omvärldsuppfattning är att skapa
42
http://www.studieteknik.info/default.asp?url=http%3A//www.studieteknik.info/rwdx/cache/inlaerningsstilar---inlaerningskanaler_871.asp (den 30 december 2009).
43
Lärarförbundet, Lärares handbok, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lpo94, s.9-10, 2005.
44 Kursplanen för historia – Ämnets karaktär och uppbyggnad,
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20-%20Historia (den 7 december 2009).
möten mellan eleverna. Här finns många ”band” att knytta samman. Eleverna får insikt i varandras kulturer och förståelsen för den andre ökar.45
Eleverna har själva med sin familj, sin släkt, sin hembygd och sitt land en historia. Kunskaper om denna ger förståelse för människor och deras livsvillkor under skilda epoker och därmed referensramar för förståelse av skeenden i nuet och förväntningar inför framtiden. Genom att studera historia och knyta ihop generationers erfarenheter kan en djupare kulturell identitet utvecklas.46
Nordgren diskuterar och lyfter fram olika aspekter från både kursplanen och Lpo94 i kapitlet ”Historieämnet i den mångkulturella skolan” Han anser att interkulturellt perspektiv betyder att vi ser till skillnader men även likheter mellan stater. Vidare går Nordgren in i
historieämnet och vad han anser vara en balansgång mellan kulturarv och enskilda individens identitet.47
45 Nordheden, Inger, ”Barn från olika kulturer berikar varandra” i Den mångkulturella skolan, s. 62-63, 1996,
Hultinger, Eva-Stina, Wallentin, Christer, Studentlitteratur, Lund.
46
Kursplanen för historia – Ämnets karaktär och uppbyggnad,
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3884/titleId/HI1010%20-%20Historia (den 7 december 2009).
47
6. Metoder och utformning
___________________________________________________________________________
Vi valde att göra både lärarintervjuer och enkätundersökningar för att få bredare inblick i hur lärarna planerar och ifall de gör någon skillnad i sitt upplägg samt vad eleverna tycker ska finnas med i historieundervisningen. I kapitlet presenterar vi lärarna samt enkät- och intervjuutformningen.
___________________________________________________________________________ Intervjuerna har varit ett givande sätt för att se hur lärarna tänker och planerar sin
undervisning. Vikingatiden berörs under intervjuerna för att lättare kunna komparera lärarnas planering med varandra. Enkätundersökningarna kopplar vi till diagram och här får vi se vikten av att använda sig av didaktiska val i undervisningen. Bruket av rekvisita tas upp i undersökningen. Här är det intressant att se om eleverna tycker att det blir bättre undervisning ifall läraren använder sig av film, skönlitterära böcker och studiebesök. Det är även intressant om det är lättare att ta till sig information såvitt läraren använder sig av rekvisita och
studiebesök kontra ifall man bara håller sig till historieboken. Här ingår de olika kulturella inslagen och ifall det är någon skillnad respektive likheter i valet av undervisning. Vi har gjort vissa begränsningar i vårt val av metod. Elevintervjuer valdes bort för de var inte relevanta för vår undersökning, eftersom lektionsplaneringen ligger i fokus för vårt arbete. Vi gjorde
begränsningar i vårt val av skolor. Vi valde skolor i Malmö och Vellinge kommun eftersom det finns mång- och monokulturella skolor i de här kommunerna. Namnen på skolor och lärare har vi ändrat för att kunna bevara deras anonymitet.
6.1 Intervjuernas utformning och genomförande
För att besvara våra frågeställningar har vi valt att intervjua lärare på olika skolor. Lärarna planerar undervisningen utifrån styrdokumenten och bestämmer historielektionernas utformning efter det. För att få in olika infallsvinklar i vår undersökning intervjuade vi fem lärare från tre olika skolor. Under utformningen var det viktigt att vi hade en standardisering det vill säga:
[…] graden till frågorna är densamma och situationen är densamma för alla intervjuade.48
48
Till utformningen av intervjun använde vi oss av två metodböcker som handlar om intervjuer. Den första var Jan Trost Kvalitativa intervjuer49 och som andra bok använde vi oss av Monica Dalens Intervju som metod50. Urvalet av lärare gjordes på följande sätt: vi tog kontakt via mejl och telefon med nio olika skolor i Malmö och Vellinge. Det var skolor som vi både arbetat och haft praktik på och visste efter det att dessa var mångkulturell respektive monokulturell. Vi förklarade vad vårt arbete gick ut på och att personerna som skulle delta i vår
undersökning skulle vara helt anonyma. Vi fick respons av fem lärare på tre olika skolor i två olika kommuner.
Vi bestämde oss för att göra kvalitativa intervjuer med lärarna som vi skulle intervjua. Vi förberedde ett frågeformulär med öppna frågor, det vill säga frågor som inte kunde besvaras med ett Ja eller Nej. Innan vi åkte ut till de olika skolorna lärde vi oss våra
frågeställningar utantill. Detta för att intervjun skulle flyta på mer som ett samtal och där de som blev intervjuat skulle styra ordningsföljden i samtalet.
Vi inledde intervjun med frågor som: ”Hur länge de har arbetat som lärare” för att få en lugn och avslappnad start på intervjun. Det viktigaste för oss som intervjuade var att låta lärarna berätta hur de tänker och hur de går tillväga när de planerar sin undervisning. Vi spelade in samtalen med en diktafon för att ordagrant få ner hela samtalet. Fördelarna med inspelning av samtalen var att vi inte behövde anteckna under hela intervjun, utan gjorde korta anteckningar under samtalets gång.51
6.2 Presentation av lärarna
”Eva” och ”Per” har vi valt att kalla intervjupersonerna på Valdemarskolan i Vellinge kommun. Eva har varit lärare sedan 1975 och är utbildad till mellanstadielärare. Per har varit lärare sedan 2000 och är 1-7 lärare. Som basämne har han svenska-SO men har även läst engelska som han gjorde under en termin under utbildningen. Evas favoritämne att undervisa i är matematik medan Per har både engelska och det mesta inom SO-ämnet.
”Mats” och ”Lisa” har vi valt att kalla intervjupersonerna på Gösta Bergman skolan i Malmö kommun. Mats började arbeta som lärare januari 2000 precis efter han tagit sin
49
Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer 3:e uppl., 2005, Studentlitteratur.
50 Dalen, Monica, Intervju som metod, 2008, Gleerups.
examen. Mats är utbildad 4-9 lärare och i SO. Mats har som favoritämne (inom SO) att undervisa i historia och geografi. Lisa har undervisat sen vårterminen 95 och är utbildad 4-9 lärare och då SO. Lisas favoritämne är SO och inom det är historia och religion roligast. ”Kristina” har vi valt att kalla intervjupersonen på Vattentornskolan i Malmö kommun. Kristina har arbetat som lärare i 34 år. Kristina var bara 21 år när hon började som lärare. Först var hon mellanstadielärare men sedan började hon arbeta som högstadielärare och blev vidareutbildad i SO och NO. Idag är Kristina utbildad 6-9 lärare och undervisar i svenska och SO. Kristina favoritämne är svenska och SO. Inom SO så är historia och geografi roligast att arbeta med. Man kan göra så mycket med SO säger Kristina.
6.3 Bearbetning av intervjumaterialet
Efter att ha samlat in all information från intervjuerna var det dags att bearbeta materialet. Vi började med kodning av all data som vi hade samlat in enligt Strauss och Corbin metoden. Enligt Strauss och Corbin finns det tre olika slags kodning av kvalitativt data. Den första kodningen heter ord-för-ord och betyder att du läser igenom materialet och där fokuserar dig på ord som återkommer under intervjun. Det kan även vara ord som gör dig nyfiken att forska vidare på. Den andra kodningen går ut på att man ser på hela meningar och dess innehåll som väsentligt. Kan man hitta uttryckssätt kan det vara en intressant sak att forska vidare på. Den tredje kodningsvarianten går ut på att vi ser intervjun som en helhet. Vad framkommer under den och finns där något i sin helhet som är intressant för oss att gå vidare med.52 När vi kodade intervjun lyssnade vi inte enbart på enstaka ord utan lyssnade på hela meningar samt satser, för att finna intressanta uttryck. Vi lyssnade även på hela intervjun och försökte se intervjun som en helhet samt vilka delar som är mest intressanta eller givande för vårt arbete.
Vi försökte svara på vissa frågeställningar när vi lyssnade på samtalen: Vad tycker den intervjuade är viktigt? Vilka delar av intervjun lägger den intervjuade extra mycket vikt på? Är de delarna verkligen så intressanta för vårt arbete som de verkar vara?
6.4 Enkätens utformning
Vi har valt att använda oss av enkätundersökningar för att kunna ta reda på vad elever tycker är viktigt att ha med i sin undervisning. Trost skriver i sin bok Enkätboken53 att
enkätundersökningar är bra metod när man vill samla in en stor mängd data om och från
52 Trost, Jan, Kvalitativa intervjuer 3:e uppl., s. 133-134, 2005, Studentlitteratur. 53
elever.54 Vi har även läst Karl Erik Rosengren & Peter Arvidsons bok Sociologisk metod55 och använt den till att jämföra med Trost. Vi har dock använt oss mest av Trost när vi har skapat vår enkät. Vi vill ha en hög standardisering för att på så viss få en rättvis bild av vad eleverna vill få ut av sin historieundervisning. Med det menar vi att enkäten ser likadant ut för alla som gör enkäten oavsett vilken skola de går på. Trost går igenom detta i kapitlet
”Standardisering och strukturering, reliabilitet och validitet” och menar att ha en hög grad av standardiseringen är idealt för många undersökningar.56 Vi använder oss av tabellariska frågor som Trost går igenom i kapitlet ”Frågorna och formuläret”.
Vår Enkät57 är utformad så att den är helt anonym och eleverna som deltar får först inledningsfrågor att fylla i. Det börjar med att ringar in om de är pojke eller flicka. Efter det följer frågorna vilket år de går i skolan och vilket/vilka som är favoritämnena. Som sista inledningsfråga har jag valt att fråga om eleven har någon annan kulturell tillhörighet än den svenska. Om de svarar ja så finns det ytterligare en fråga och de ska då skriva vilken/vilka andra kulturer de tillhör.
Efter de inledande frågorna får de svara på vad de tycker är viktigt i
historieundervisningen. Det gör eleverna genom att ringa in på betygskalan ett till fem under påståendefrågan. Betyget ett menas att det inte alls är viktigt och fem menas att det är mycket viktigt. Här finns även en kolumn med vet ej som alternativ som eleverna kan ringa in. Eftersom det inte alltid är självklart vad man ska svara eller att eleverna inte förstår är det bättre att de svarar i vet ej kolumnen än att chansa och på det sättet ändrar så att det blir fel i resultatundersökningen. Efter de femton första påståendena finns en öppen fråga och ett fält som eleven själv får fylla i med egna ord. Frågan är enligt följande: ”Om du får välja ett ämne
av ovanstående som man ska studera mer djupgående, vilket väljer du och varför?”
Här får eleven möjlighet att motivera vad han/ hon tycker är av extra vikt att göra ett djupare nedslag i historieundervisningen. Efter det hittar vi fem nya påståendefrågorna kring användningen av rekvisita (till exempel film) och studieutflykter (exkursioner). Det är samma svarsalternativ som på de sexton föregående (ett till fem och vet ej). Som avslutning har vi en öppen fråga där eleven igen får själv motivera sitt svar. Frågan lyder enligt följande: ”Tycker
54
Trost, Jan, Enkätboken, 2:a uppl., s. 9, 2001, Studentlitteratur.
55
Rosengren, Karl Erik, Arvidson, Peter, Sociologisk metodik, 2005, Liber AB.
56 Trost, Jan, ”Standardisering och strukturering, reliabilitet och validitet” i Enkätboken, 2:a uppl., s. 55-62,
2001, Studentlitteratur.
57
du att det är lättare att lära sig om man använder sig av film, museibesök och skönlitterära böcker i undervisningen än om man bara har historieboken?”
6.5 Hur genomfördes enkätundersökningarna
Vi genomförde undersökning på skolor i Malmö och Vellinge kommun. Anledningen till att vi valde de här skolorna är att mångfalden som finns i Malmös skolor blir intressant (ur en didaktisk vinkel) att jämföra med skolan i Vellinge. Innan vi kom ut till skolorna pratade vi med läraren och informerade att vi vill göra en enkätundersökning som handlar om
historieämnet och undervisningen.
6.6 Analysutförande – hur vi har bearbetar materialet som vi fått in
Vi har bearbetat materialet med Microsoft Excel och jämfört de olika skolorna i diagram. Här har vi haft hjälp av Trost och kapitlet ”Bearbetning av data” som givit oss en bild om hur vi sammanfattar enkätmaterial.58 Rosengren & Arvidsons bok och kapitlet ”Att samla in data
genom att fråga” har givit oss ett synsätt till på hur vi ska bearbeta den data som vi fått in.59
Intressant att se om det påträffas några skillnader i intresse och vad eleverna tycker är viktigt i undervisningssammanhang och om vi kan se ifall det är någon skillnad men även likheterna mellan skolorna.
Vi får även se om eleverna med en annan kulturell tillhörighet än den svenska tycker att den utländska historieundervisningen är av större vikt. Eftersom eleverna svarade på en femgradigskala samt en vet ej ruta anser vi att vi har fått en klar bild över vad eleverna tycker är viktig och mindre viktigt att ta med i undervisningen.
58 Trost, Jan, ”Bearbetning av data” i Enkätboken, 2:a uppl., s. 118-141, 2001, Studentlitteratur.
59 Rosengren, Karl Erik, Arvidson, Peter, ”Att samla in data genom att fråga” i Sociologisk metodik, s. 138-160,
7. Lärartankar inom historieämnet
___________________________________________________________________________
I texten har vi separerat de olika lärarnas kommentarer för att på så sätt lättare kunna få en bild över deras diskussion och tankar. Vi har lagt in forskardiskussioner så att lärarnas teorier får en förankring. Vi behandlar läroplanen och kursplanen för historia på en separat del i kapitlet samt en sammanfattande analys kopplat till vårt syfte.
___________________________________________________________________________
7.1 Intervjuerna
Innan intervjun inleds så har vi informerat intervjupersonen om vad vårt arbete behandlar, att vi kommer att spela in intervjun, men att vi inte kommer att publicera hans/hennes namn i arbetet. Lärarna på ”Gösta Bergman skolan” och ”Vattentornskolan” i Malmö har vi
intervjuat var för sig men på ”Valdemarskolan” i Vellinge intervjuade vi lärarna tillsammans. Lärarna till de båda berörda klasserna arbetar mycket tillsammans och det var deras förslag att göra intervjun tillsammans.
7.1.1 Undervisning i en mångkulturell klass
På frågan om lärare bör ändra i sin undervisning ifall de har en klass som är mångkulturell berättade lärarna att:
På Valdemarskolan berättar lärarna att de ofta använder sig av jämförelser och likheter när de diskuterar olika kulturer. Lärarna anser att det är ett spännande sätt att arbeta på men att undervisningen kunde ha sett annorlunda ut ifall de haft en mångkulturell klass. Mats på Gösta Bergman skolan säger följande:
- Om vi ska utgå från kursplaner och mål som eleverna ska kunna så gör jag ingen skillnad på var eleverna kommer ifrån. Alla elever ska ha samma möjligheter och då måste de uppnå samma saker. Samtidigt kan det vara så att vi individualiserar och att vi utgå från elevernas behov. Då får vi kanske anpassa undervisningen beroende vilken förkunskap eleverna har.
Lisa på Gösta Bergman skolan säger att hon planerar efter om klassen är mångkulturell och framförallt varifrån som eleverna kommer. Hon tar upp mångkulturalismen i arbetet kring det aktuella ämnet och berättar vidare att det kan bli laddat men det är ändå viktigt att som lärare väcka till diskussion, exempel kring Israel-Palestina.
På Vattentornskolan berättar Kristina att man helt klart bör ändra sin undervisning utifrån klassammansättningen. Hon tycker att det är viktigt att plocka in och jämföra och se hur det såg ut i andra kulturer. Kristina berättar följande:
- Eftersom vi är en mångkulturell skola så försöker jag ofta tänka på vad det är de har med sig och för bakgrund.
Hon anser att ämnet är känsligt men också väcka intresse därför blir det en avvägning som man får ta i bejakning. Kristina arbetar med att eleverna ska hitta sina rötter och även skapa nya där de bor nu. Hon nämner även att eleverna ska försöka hitta en tillhörighet och på så vis bli än mer intresserade av historia. Det är hennes mål med historieundervisningen. Författaren Mellberg kommer in på didaktiska valmöjligheter när han skriver om fyra lärare på olika Rosengårdsskolor. Lärarna tänker här mycket didaktiskt och planerar sina lektioner efter hur deras skolklass ser ut. De ser till mötena som sker mellan svenska och utländska kulturer. Lärarna vill att eleverna ska känna en samhörighet med varandra och kunna förstå varandra bättre60. Frisell är en annan författare som tar upp didaktiska valmöjligheter. Hon går in på tre punkter som behandlar innehåll, arbetsformer samt utmaning och eget ansvar. Dessa punkter ligger som grund för hennes lektionsinnehåll och utformning. Hon förklarar det för sina elever redan på deras första lektionspass och går igenom punkterna. 61
7.1.2 Planering av vikingatiden
Vidare frågade vi om hur lärarna planerar sin undervisning när de har vikingatiden. Vi eftersträvade att gå djupare in i ett enskilt ämne eftersom det underlättar jämförelsen mellan de olika lärarna. Per tittar ofta på spår pratar om vad vikingarna lämnade efter sig. Mötena mellan olika kulturer och hur dessa var är också en central punkt. Eva ser även till olika kopplingar till när vikingarna reste västerut och österut. Vilka de träffade hur de betedde sig med mera. Hon tycker att det är viktigt att ta upp att de inte enbart var barbarer och att de faktiskt var handelsmän till största del. Att se vad som drev dessa människor då och se likheter med idag är även det viktigt för Eva.
60
Mellberg, David, ”Det är inte min historia!” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, s. 343-359, 2009, red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund.
61 Frisell, Helena, ”Frihet och styrning i klassrummet” i Den mångkulturella skolan, 1996, Hultinger, Eva-Stina,
Mats vill se på hur vikingarna levde och vad de sysslade med. Till exempel hur deras samhälle såg ut och då göra kopplingar till då och nu. Han tycker att man ska ta upp att de reste mycket och hur de reste, var reste de till och varför. Mats vill även berätta att vikingarna var just handelsmän och inte bara personer som skövlade och mördade folk. Lisa gillar att människan vidgade sina vyer under vikingatiden. De tog sig ut och utforskade omvärlden. Hon tycker att Asatron är mytiskt och roligt del att ta med i undervisningen. Kristina tittar på vilka knutpunkter det finns i närmiljön från den här tiden och hur det såg ut i samhället samt hur det var uppbyggt.
7.1.3 Mångkulturalism kring tema vikingatiden
Vi fortsätter att diskutera om vikingatiden och frågar hur kan man behandla mångkulturalism i ämnet? Både Eva och Per berättar att de inte har det som en punkt men att det finns med. Ett exempel som Eva berättar om är att vikingarna stannade kvar i olika länder och levde där tillsammans med den befolkningen. Per berättar att när de tar upp asagudarna jämför de med resten av Europas som har kristendomen som sin tro. Han menar också på att även ifall Vellinge kommun inte har så stor mångfald så tänker han på hur han kan få med andra kulturer i sin undervisning. Per önska sig mer elever med utländsk bakgrund i sina klasser eftersom han ser möjligheterna med att kunna plocka ut bitar till undervisningen med hjälp av elevernas kunskap. Mats tar upp att vikingarna reste mycket och vart de reste. Han berättar vidare om att jämföra vikingarnas resor mot dagens invandring:
- Jag kan exempel ta upp och prata om dagens invandring till Sverige kontra med att vikingarna faktiskt också bosatte sig någon annanstans utanför norden.
Han berättar att han inte tar upp mångkulturalism som ett begrepp inför klassen utan att det ingår i innehållet av lektionen. Lisa tar upp kopplingar mellan olika kulturer när vikingarna var ute och reste. Hon sa:
- Man ska ta upp Sveriges historia också. Man ska känna till sin bakgrund och även då sin bakgrund där de kommer ifrån. Då kan man jämföra.
Lisa tar upp att man kan göra kopplingar till det land som vikingarna besöker på sina resor. Som exempel gör hon kopplingar till när vikingarna besökte Turkiet och pratar om hur det såg ut i landet och hur folket levde.
Kristina menar att det beror på vilken typ av skolklass du har och utifrån den för en
diskussion om hur det såg ut i elevernas länder vid den här tiden. Hon berättar att det inte är alla elever som kanske vet hur ens ursprungsland såg ut vid den här tiden och att det kanske var ett blomstrande land. Författaren Strandberg skriver om hur han planerade ett helt vikingatema utifrån elevernas hemländer. Arbetet lede fram till en utställning samt ett häfte som heter ”Vikingatiden i våra hemländer”. Syftet blir att skapa möten mellan olika kulturer och kunna förklara den svenska genom dessa.62
7.1.4 Hjälpmedel och studieutflykter
En avslutande fråga i intervjuerna ville vi ta reda på hur och om lärarna använder sig av hjälpmedel i undervisningen samt studieutflykter. Per menar att ett bra sätt som vi (mellanstadielärarna) kan arbeta med kontra senarelärarna är att vi kan arbeta lättare med tema. Drama till exempel är ett sätt att lägga in i ett tema som kanske inte skulle vara helt uppskattat i de högre åldrarna. Eva säger också att de inte har någon speciell historiebok och att de använder sig av många olika böcker. Båda säger att de kan påbörja ett tema genom att visa bilder/PowerPoint, filmer från AV-centralen. De förklarar att datorerna används ofta och då får eleverna möjlighet till egen forskning. Dock så styr de eleverna ganska så mycket genom var de går in och letar information på Internet. Detta gör lärarna för att eleverna har ganska svårt för källkritisk tänkande men även för att underlätta. NE (nationalencyklopedin) är på nätet det eleverna använder sig mest av och det är ett utmärkt redskap anser Eva. Mats anser att det är helt klart ett sätt att fånga upp eleverna intresse och att en varierad
undervisning är viktig och att man som lärare ska använda sig av olika hjälpmedel som t.ex. film och bilder. Han sa:
- Desto bredare hjälpmedelsarsenal jag har desto större träffyta har jag på eleverna.
Mats menar att ifall han bara använder sig av en undervisningsmetod så skjuter han smalt och får på så viss mindre träffyta bland sina elever. Smartboard anser han är ett bra hjälpmedel som kan väcka elevernas intresse. Lisa tror att för att få historieundervisningen rolig måste man använda sig av mer multimedia, då både genom att se på film samt att eleverna får söka information på Internet. Lisa säger att hon har elever som behöver få informationen visuellt
62 Strandberg, Max, ”Mångfalden en guldgruva” i Den mångkulturella skolan, s. 106-127, 1996, Hultinger,
och därför är det bra att tänka på att planerar för de olika sinnena. Kristina försöker varva hela tiden olika sorters förläsningar med egna uppgifter så som film och grupparbete. Hon menar att alla är ju bra på olika saker så det gäller att hitta något till alla. Hon formar sin
undervisning så att den ska passa de flesta av hennes elever. Exkursioner är ett exempel på hur hon kan utforma den. Om eleverna läser om Malmö så brukar Kristina göra
statsvandringar med sina elever. Här berättar hon roliga anekdoter kring olika delar av staden. Källkritisk tänkande är något som Kristina vill få fram i undervisningen och berättar att hor har anställt en bibliotekarie som arbetar med eleverna med olika källkritiska forskning. Eleverna får tillsammans med bibliotekarien tittar på olika sökmotorer, säkra källor på
Internet men även göra övningar. Adler behandlar film och hur man bäst använder sig av den i undervisningen. Han menar att film är ett bra redskap att både beröra eleverna samt fånga deras intresse. 63 Gerner skriver om exkursioner när han talar om att besöka historiska platser som är en viktig del av kunskapsförmedlingen. Dessa minnesplatser väcker känslor hos eleverna och gör så att de blir historiemedvetna.64
7.2 Läroplanen och kursplanen med lärarintervjuerna
I läroplanen står det att:Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald.65
Läraren på Vattentorn skolan säger att hon anpassar sin undervisning till hur hennes skolklass ser ut. Hon berättar även att det är viktigt att låta eleverna hitta sina rötter och då inte enbart från deras ursprungsländer utan även skapa nya rötter där de bor nu.
Vidare går det att läsa i läroplanen att:
Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen i utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig formas lika för alla.66
63
Adler, Hermansson, Magnus, Historieundervisningens byggstenar – grundläggande pedagogik och
ämnesdidaktik, s. 143-152, 2004, Liber AB.
64 Gerner, Kristian, ”Historien på plats” i Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken, s. 173-192,
2009 red. Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Studentlitteratur, Lund.
65
Samtliga lärare som intervjuades kommer in på det ovanstående citatet. De säger att läraren måste använda sig av en bred undervisningsform, där det är upp till läraren själv att utforma lektionerna så att de väcker elevernas intresse. Lärarna berättar om filmers, studiebesöks och rekvisita användningens betydelse för elevernas inlärningsförmåga. Genom att tänka och planera en mångsidig undervisning fångar läraren upp en större andel elever. Du får en större träffyta bland dina elever nämner en lärare ifall du planerar så än vad som kanske skulle ha varit möjlig ifall du inte gjort det.
Kursplanen för historia tar upp:
Ett interkulturellt perspektiv i historieämnet kan belysa likheter och skillnader mellan olika kulturer och utveckla förståelse för kulturell mångfald. Insikter i olika länders historiska bakgrund och utveckling ger vid jämförelser med den egna
kulturkretsen kunskap om och förståelse för vad som förenar och vad som skiljer. Detta gäller även studier av det mångkulturella inom landet och situationen för de nationella minoriteter som finns i Sverige.67
En av lärarna på Gösta Bergman skolan tar upp vikten med att integrera de olika kulturella möten som uppkom genom att vikingarna reste runt om i världen. Läraren berättar vidare att när du som lärare integrerar de olika kulturerna kan eleverna jämföra de olika
samhällsstrukturer som vikingarna möter under resans gång. Här kan du även göra kopplingar till hur det såg ut i norden. Läraren på Vattentorn skolan pratar även hon om att jämföra olika kulturer med varandra.
7.3 Sammanfattande lärarintervjuer kopplat till vårt syfte och frågeställningar
Ett av vårt syfte med arbetet var att se ifall lärarna planerar och genomför lektionerannorlunda beroende på om skolklassen är mono- eller mångkulturell? Ett annat syfte var ifall användandet av rekvisita så som tekniskt hjälpmedel kan göra så att inlärningen blir bättre. Av svaren som vi fått kan vi läsa att lärarna faktiskt planerar just beroende på vilken typ av
skolklass de har. De lärare som har en monokulturell klass och enbart har ett fåtal elever med annan kultur försöker ändå planera så att man får in mångkulturalism men inte i samma
66 Lärarförbundet, Lärares handbok, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet - Lpo94, s.10, 2005. 67
utsträckning som i en mångkulturell klass. Samtliga lärare säger att undervisningen är mångsidig och de använder sig gärna av rekvisita som till exempel film men även
studieutflykter för att göra sina lektioner mer intressanta. Lärarna anser att användandet av tekniska hjälpmedel är en bra som viktig metod som bara kommer att öka.
8. Elevers tankar kring historieundervisningen
___________________________________________________________________________
Vi genomförde enkätundersökningen på två skolor. 68 Det blev Gösta Bergman skolan i
Malmö och Valdemarskolan i Vellinge. Totalt fick vi in 52st enkätsvar och bortfallet blev 1.69
___________________________________________________________________________
8.1 Statistik över kulturell tillhörighet:
Tabell 1 visar hur klassammansättningen ser ut på Gösta Bergman skolan. Eleverna på skolan är främst andragenerationsinvandrare.70 Etniska tillhörigheten är fördelad på många olika kulturer, där ingen är dominerande. Tabell 2 som är från Valdemarskolan visar en motsatt fördelning och har en stor dominerande kulturell tillhörighet.
Tabell 1: Kulturell tillhörighet på Gösta Bergman skolan.
Källa: Enkätundersökning på Gösta Bergman skolan.
68 Vattentornskolan är inte med i enkät undersökningen eftersom läraren som vi intervjuade inte var klasslärare i
en åk5. Därför tyckte vi inte att det var relevant att göra en enkätundersökning på den skolan.
69
En elev hade svarat två gånger vid varje svarsalternativ.
70 Vanligen person som har minst en förälder född utomlands (första generationens invandrare) och som vid
invandringstillfället är under eller i skolpliktig ålder. Termen infördes i svensk invandrarpolitik under 1970-talet, http://www.ne.se.support.mah.se/andragenerationsinvandrare (den 18 december 2009)
Gösta Bergman skolan
Kulturell tillhörighet Antal elever
Svensk 1
Bosnisk 3
Kroatisk & Bosnisk 1
Kroatisk 1
Rumänsk 2
Irakisk 1
Pakistansk 2
Palestinsk & Libanesisk 1
Afgansk 1
Polsk & Ungersk 1
Turkisk 2
Colomibansk 1
Libanesisk 2
Palestinsk 1
Tabell 2: Kulturell tillhörighet på Valdemarskolan.
Källa: Enkätundersökning på Valdemarskolan
8.2 Intressen av större nedslag i historieundervisningen för eleverna:
I bilaga 2 (tabell 7 och 8) ser man hur eleverna svarade på hela enkätundersökningen. I tabellerna får vi en översikt över hur eleverna på de båda skolorna svarade ienkätundersökningen. Vi har delat in de historiska delarna geografiskt men även i vissa stora tematiska områden. Kvinnohistoria är ett exempel på det lite större tematisk nedslag som vi har gjort. Det framkom att eleverna tycker att historia är ett intressant ämne eftersom de flesta har svarat med en poängskala tre eller mer.
Tabellerna nedan åskådliggör de fem viktigaste delarna för eleverna inom historieämnet. Det finns stora likheter mellan hur eleverna svarade. Den stora likheten var att de tyckte att världshistorien var den viktigaste delen i historien. Det skiljde i svaren när det gäller närhistoria och Sveriges historia. Eleverna på Gösta Bergman skolan ansåg att närhistorien var en av de viktiga punkterna i undervisningen medan eleverna på Valdemarskolan tyckte tvärtom.
Valdemarskolan
Kulturell tillhörighet
Antal elever
Svensk
26
Dansk
2
Polsk
1
Engelsk
1
Italiensk
1
Thailändsk
1
Totalt
32
Tabell 3:
Källa: Enkätundersökning på Gösta Bergman skolan
Tabell 4:
Källa: Enkätundersökning på Valdemarskolan
1 2 3 4 5 Vet ej 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18
De fem mest populära nedslagen på Gösta Bergmanskolan
Närhistoria Europas historia Asiens historia Världens historia Miljöhistoria Svarsalternativ S va rs fr e k ve n s 1 2 3 4 5 Vet ej 0 5 10 15 20 25
De fem mest populära nedslagen på Valdemarskolan
Sveriges historia Europas historia Världens historia Miljöhistoria Krig och erövningar
