• No results found

5. Diskussion och slutsats

5.1 Vidare forskning

Med utgångspunkt i vår studies resultat menar vi att det hade varit intressant att titta vidare på hur samhället och därmed skolan genomsyras av horisontella och vertikala diskurer, vars kunskaper värderas olika. I skolan tar detta sig uttryck i form av att de humanistiska ämneskunskaperna, såsom kritisk granskning av, resonering kring och problematisering av omvärlden, blir mer värdefulla sett till makten dessa verktyg ger. Karaktärsämneskunskaperna i form av att lära sig en specifik syssla, specifik aktivitet i ett kontextbundet lärande, är kunskaper som kan sägas ge sämre förutsättningar för att lyckas i samhället, varpå yrkesförberedande utbildningar ges lägre status än de högskoleförberedande utbildningarna.

27

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Alvesson, Mats & Deetz, Stanley (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Connell, Robert William. (2006). Masculinities. Enskede: TPB.

Erixon, Per-Olof (red.) (2014). Skolämnen i digital förändring: en medieekologisk

undersökning. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Elmfeldt, Johan & Erixon, Per-Olof (2007). Skrift i rörelse: om genrer och kommunikativ

förmåga i skola och medielandskap. Stockholm: Brutus Östlings bokförlag Symposion.

Granholm, Emma (2006). Simon & Sophie. Stockholm: Alfabeta.

Hill, Margareth Coola killar pluggar inte i Olofsson, Jonas (2007) Utbildningsvägen - vart

leder den?: om ungdomar, utbildning och försörjning. 1. uppl. Stockholm: SNS förlag.

Håkansson, Jan & Sundberg, Daniel (2012). Utmärkt undervisning: framgångsfaktorer i

svensk och internationell belysning. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur.

Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar: litteraturundervisning och

litterär förståelse. Göteborg: Daidalos.

Malmgren, Gun (1992). Gymnasiekulturer: lärare och elever om svenska och kultur. Diss. Lund: Univ.

28

Malmgren, Gun (2003). Svenskämnet som demokrati- och ”värdegrundsämne”. I:

Utbildning & Demokrati 2003, Vol. 12, Nr 2, s.63-76.

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. 2., [aktualiserade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Molloy, Gunilla (2002). Läraren, litteraturen, eleven: en studie om läsning av

skönlitteratur på högstadiet. Stockholm: Lärarhögsk.

Molloy, Gunilla (2007). När pojkar läser och skriver. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Nylund, M. & Rosvall, P.-Å. (2011). Gymnasiereformens konsekvenser för den sociala fördelningen av kunskaper i de yrkesorienterade utbildningarna. Pedagogisk forskning i

Sverige, 16(2), 81-100. Tillgänglig på internet:

http://www.politiken.se/tidskrifter/pedfo/1102/1.pdf Hämtat 2016-05-15.

Skolverket. Läroplanen Gymnasieskolan 2011:

http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-

publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok %2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2705.pdf%3Fk%3D2705

Hämtat: 2016-05-20, 2016-05-22, 2016-06-06.

Sjöstedt, Bengt & Jeppsson, Tomas (2011). Människans texter. Språket. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Thavenius, Jan & Lewan, Bengt (red.) (1985). Läsningar: om litteraturen och läsaren. Stockholm: Akademilitteratur.

Young, M. 2006: Conceptualising vocational knowledge: Some theoretical considerations. I M. Young & J. Gamble (red): Knowledge, curriculum and qualifications for south

29

Intervjufrågor

Tidpunkt för intervjuerna: L1 (2016-04-14 kl.10:00) L2 (2016-04-14 kl. 10:30) L3 (2016-04-15 kl. 13:00)

Till våra intervjupersoner

Stort tack för att ni tar er tid och ställer upp som intervjupersoner i vår studie. Intervjuerna kommer att behandlas utifrån de anonymitetsprinciper och den konfidentialitet som är brukligt vid intervjuer av denna karaktär. Ni är självklart välkomna med frågor när som helst.

Frågor:

1. Hur mycket utrymme av din svenskundervisning ägnas åt arbete med skönlitteratur?

Skulle du vilja arbeta mer med skönlitteratur än du gör? Varför?

2. Hur används skönlitteraturen och i vilket syfte? (värdegrundsarbete, temaarbete)

3. Hur ser du på skönlitteraturens roll i förhållande till yrkesprogrammens utformning?

Skola 1: Teknik, IT (el- och energi). Skola 2: Bygg, el och hantverk)

4. Upplever du att det finns utmaningar kring elevers inställning till skönlitteratur som är

specifikt kopplade till förhållanden på yrkesprogram? (genusperspektiv, manlig dominans)

5. Har du någon strategi för att göra skönlitteraturläsning relevant för elever? Hur?

6. Kan du berätta om ett specifikt läsprojekt som du gjort med elever och hur det gick?

7. Läser du mycket skönlitteratur för din egen skull, eller med undervisningen i åtanke?

8. Finns där någon ytterligare aspekt som du vill berätta om, gällande skönlitteraturens roll

i svenskämnet på yrkesprogram, det didaktiska arbetet eller elevers skönlitteraturläsning?

30

Läsprojekt från Mårten

Uppgift

Slutmålet med den här övningen är att du ska läsa och recensera en svensk vuxenroman. Före det ska du gå igenom de länkade sidorna och göra dig bekant med vad

skönlitteratur är. Sedan ska du titta på hur man gör en litteraturanalys, göra några övningsuppgifter och slutligen verkligen läsa den vuxenroman du valt och göra en analys enligt schemat av den.

Några råd har jag att ge när du väljer din roman:

1) Välj en roman som handlar om någonting du är intresserad av.

2) Välj en roman som är lite svårare, men bara lite svårare, än du egentligen vill. 3) Välj en genre du skulle vilja läsa. Är du intresserad av deckare - välj det. Är det fantasy du brinner för - välj det!

4) Ett råd jag fick av en gammal tysklärare som tyvärr inte finns mer: "Ge en bok 50 sidor. Är den inte bra då: släng den i väggen!" eller hellre, lämna tillbaks den utan att ha läst ut den.

Glöm inte att skriva ditt namn och romanens namn i Googles kalkylark.

Lycka till! Länkar

Introduktion till att läsa skönlitteratur:

http://svenska123.se/index.php?option=com_content&view=article&id=122&Itemid=1 34

Modell för bokanalys:

http://svenska123.se/index.php?option=com_content&view=article&id=104:modell- foer-bokanalys&catid=42:att-laesa-skoenlitteratur&Itemid=135

Förklaring av centrala begrepp:

http://svenska123.se/index.php?option=com_content&view=article&id=105:foerklaring -av-centrala-begrepp&catid=42:att-laesa-skoenlitteratur&Itemid=136

31 Exempel på textanalys:

http://svenska123.se/index.php?option=com_content&view=article&id=123:exempel- pa-textanalys&catid=42:att-laesa-skoenlitteratur&Itemid=137

Övningsuppgifter i analys av litteratur:

http://svenska123.se/index.php?option=com_content&view=article&id=143:5-

32

Läsprojekt från Johanna

Läsprojekt från Lärare 2 (Skola 1)

Arbetsområde – Simon & Sophie Veckoplanering och läsmål

Ni ska under de kommande veckorna fram till jullovet läsa boken Simon och Sophie, skriven av Emma Granholm.

Vecka 46 Veckans läsmål: sid 49 1. Introduktion av boken

2. Veckans skrivuppgift: Miljö och personer Läs s 5-49

Skapa ett dokument på drive som heter Simon och Sophie. Dela dokumentet med mig. Här ska du skriva alla nedanstående uppgifter om boken.

1. Hur presenteras Simon? Vad får man veta om honom? Vem är han, hemma och i klassen?

Vilka tankar, funderingar, förhoppningar och farhågor har Simon? 2. Hur presenteras Sophie?

Vad får man veta om henne? Vem är hon, hemma och i klassen?

Vilka tankar, funderingar, förhoppningar och farhågor har Sophie? 3. Vad vet du om klassen som Simon och Sophie går i?

Dina svar ska vara klart senast: söndag, 16 november. Döp underrubriken till “Miljö och personer”

Vecka 47. Veckans läsmål: sid 108 Veckans skrivuppgift: Brevvännen Läs sid 49-108.

Nu har du fått reda på mer om huvudpersonerna, och de har lärt sig mer om varandra. Tänk dig nu att du är antingen Sophie eller Simon. Du har en brevvän, en

kompis eller en släkting, någonstans i Sverige, i en annan stad. Du sätter dig ner och skriver ett brev, där du berättar vad som har hänt de senaste dagarna, med dina ord.

33 Vecka 48. Veckans läsmål: sid 185

Veckans skrivuppgift: Dubbelliv Läs sid 109-185.

Det hände en hel del under påsklovet.

Vad tycker du om det sätt Simon och Sophie hanterar situationen?

Finns det något alternativ som skulle vara bättre? Hur skulle du ha gjort? Förklara både vad du tycker om deras sätt att agera och även vad du själv skulle ha gjort – om du vore Sophie - och om du vore Simon!

Dina svar ska vara klara senast: fredag, 28 november. Döp det till “Dubbelliv”

--- Vecka 49. Veckans läsmål: sid 224

Veckans skrivuppgift: Slutet – och början på något nytt Läs sid 186-224.

I den sista delen av boken sker en hel del förändringar, inte bara för huvudpersonerna, utan för flera andra av bokens figurer. Vilka var dessa förändringar och för vilka? Gör en lista med de personer du lade märke till lite extra och berätta sedan vad som hände och vad du tyckte om deras förändring. Vad var förändringar till det bättre? Fanns det förändringar du inte alls förstod eller gillade. Förklara hur du tänker! Dina svar ska vara klara senast: fredag, 5 december.

Döp det till “Slutet - och början på något nytt”

--- Vecka 50. Boksamtal i grupper

Försök att hitta tre ord som alla i gruppen kan enas om och som beskriver atmosfären i Simon respektive Sophies hem (hos pappan) (sammanlagt alltså sex ord)

Försök att hitta fem ord som alla i gruppen kan enas om och som beskriver Simons respektive Sophies personlighet (sammanlagt alltså) tio ord).

Sophie och hennes två tjejkompisar – vem av de tre är stark och vem är svag? Motivera!

Vilket tror ni är författarens budskap? Vad vill hon säga med sin bok? Redovisa om det finns olika åsikter i gruppen!

Vad tycker ni om boken? Är den bra? Rolig? Usel? Tråkig? Jättebra? Spännande? Motivera! Är boken verklighetstrogen eller ej? Diskutera kring detta. Motivera.

34 Vecka 51 Extra skrivuppgift:

Vem är en vän? Vad innebär det att vara kompis med någon? Vad kan man förvänta sig av en vän? Vad är viktigt i en relation? Välj några personer i boken, som är kompisar på ett eller annat sätt, och berätta om deras kompisrelation. Ge exempel på en situation som är typisk för hur dessa kompisar är mot varandra. Ge exempel på en situation som inte alls är typisk för hur dessa kompisar brukar ha det tillsammans, utan som tvärtom förvånar någon av kompisarna eller dig som läsare. Förklara vad det är som gör att personerna förvånar varandra eller dig. Vad kan du känna igen från din egen verklighet? Döp underrubriken till “Extra skrivuppgift.

För E-nivå För C-nivå För A-nivå

Eleven

kan översiktligt redogöra för innehållet i enkla texter

av olika slag och modern skönlitteratur.

Eleven kan översiktligt redogöra

för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur.

Eleven kan redogöra för innehållet i enkla texter av olika slag och modern skönlitteratur samt relatera

innehållet till egna erfarenheter och allmänmänskliga och samhälleliga förhållanden.

Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen och visar genom exempel skillnaden mellan

berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och argumenterande drag.

Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och

förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden

mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och

argumenterande drag.

Eleven kan anpassa sin läsning efter texttypen samt visar genom exempel, och

förklarar med dessa som utgångspunkt, skillnaden

mellan berättande, beskrivande, återgivande, instruerande och

argumenterande drag. Eleven kan med viss

säkerhet använda andras

texter som mönster i sin egen språkproduktion

Eleven kan med viss

säkerhet anpassa andras

texter som mönster i sin egen språkproduktion.

Eleven kan med säkerhet använda andras texter som mönster i sin egen

35

Det vi kommer göra under det här arbetsområdet Vi ska läsa boken Simon & Sophie.

Ni ska få återberätta delar av boken med hjälp av instuderingsfrågorna i detta dokument. Vi ska i grupper diskutera olika frågor kring boken och jämföra med egna erfarenheter. Ni ska få använda boken som inspirationskälla för att skriva en egen text om vänskap och om vad det innebär att vara en bra vän.

Related documents