6. Diskussion och slutsats
6.8. Vidare forskning
Att genomföra studien i en större utsträckning, med ett ökat antal informanter och en större geografisk spridning kan vara en möjlighet för vidare forskning. Skulle några nya mönster och teman uppstå beroende på informanternas uppväxtmiljö? Skulle andra erfarenheter synliggöras med bredare urvalsgrupper med andra kulturella bakgrunder?
Hade möjligheten funnits till en större undersökning, hade det varit intressant att dyka djupare i Deweys teorier och analysera resultatet ytterligare. Förutom att begränsa oss till informanternas erfarenheter hade vi även kunnat analyserat vilka problem informanterna upplevde genom studiens valda metoder. Det hade även varit intressant att utforska överförande av lärande på en utförligare nivå, till exempel genom bilduppgifter som synliggör far-transfer och high-transfer learning.
En annan utgångspunkt kan vara att undersöka studien utifrån andra lärandeteorier. Därigenom kan säkerligen nya intressanta aspekter synliggöras. Ur ett sociokulturellt perspektiv skulle kanske informanternas påverkan på varandra kunna undersökas. Möjligtvis har informanternas bildframställning och svaren på frågeformulären på något vis påverkats av de andra informanterna.
6.9. Slutsats
Utifrån den tidigare forskning vi presenterat har vi kunnat bekräfta vikten av att arbeta erfarenhetsbaserat. Med inspiration från Esposito et al. (2007) forskning har vi kunnat utforma metoder för att synliggöra informanternas erfarenheter. Resultatet och det insamlade datamaterialet visar en tydlig koppling till Deweys teorier. Genom dessa teorier, tidigare forskning, metod, analys av insamlad data och resultat av undersökningen har vi kunnat besvara de frågeställningar som studien avsåg att besvara:
• På vilket sätt är elevernas erfarenheter betydelsefulla för deras lärande?
• Hur kan lärare identifiera och synliggöra elevernas erfarenheter i undervisningen?
Vår studie visar på att en erfarenhetsbaserad undervisning är betydelsefull för eleverna då det ökar elevernas motivation och bidrar till ett lustfyllt lärande. Berättelsen som metod har bidragit till att informanterna har framställt bilder som har synliggjort intressen, känslor och erfarenheter. Att låta informanterna presentera sina bilder är viktigt då en bild kan kommunicera olika saker. Ett öppet klassrumsklimat är även det viktigt för att få eleverna att känna sig trygga med att offentliggöra sina tankar och sina erfarenheter. Frågeformuläret som metod har bidragit till att synliggöra informanternas tankar och erfarenheter kring sin undervisning och fritid, sina lärares intresse för tidigare erfarenheter, samt hur de har användning av tidigare uppgifter i skolan och i framtiden.
Det är lärarnas ansvar att ta vara på elevernas tidigare kunskaper, tankar och livsminnen. Vi tror att erfarenhetsbaserat lärande kan hjälpa eleverna att utvecklas till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare, vilket går i linje med skolans pedagogiska uppdrag (Skolverket, 2011). Det är viktigt att elever ska ges utrymme att få forma sin identitet och uttrycka sina tankar och idéer genom tal, skrift och bild och lärarnas uppdrag att handleda eleverna genom processen.
Vi, författarna till studien avser att implementera metoderna i vår framtida yrkesutövning och har förhoppningen av att även andra lärare ska bli inspirerade av vår studie.
Referenslista
Alerby, E & Bergmark,U. (2015) Delaktighet för lärande. Tillgänglig via: www.skolverket.se
Christofferssen L. & Johannessen A. (2020). Forskningsmetoder för
lärarstudenter. Lund, Studentliteratur.
Dewey, j. (1916/1999). demokrati och utbildning. göteborg: daidalos. (Översättning: Anders Burman(1999).
Dewey, J. (1998). Individ, skola och samhälle. Utbildningsfilosofiska texter: Stockholm: natur & Kultur
Eisner, E.W. (2002). The arts and the creation of mind: London: Yale university press / New haven & London).
Eriksson, L & Bostedt, G. (2011) Elevinflytande i spänningsfältet mellan skolans
kunskapsuppdrag och demokratiska uppdrag. Mittuniversitetet, Fakulteten för
humanvetenskap, Institutionen för utbildningsvetenskap
Eriksson, Y. (2017). Bildens tysta budskap: interaktion mellan bild och text. (Andra upplagan). [Lund]: Studentlitteratur.
Forsberg, E (2000). Elevinflytandets många ansikten. Lund, Studentlitteratur Graneheim, U.H., & Lundman, B. (2004). Qualitativ content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112.
Greene, M. (1995). Releasing the Imagination: Essay; on Education, the Arts, and
Social Change. San Francisco, Jossey-Bass Publishers.
Hjerm, M., Lindgren. S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig
Holmes, E. (2017). Bildens makt över psyket. Medicinsk Vetenskap #1, 2017
Jensen, Brooks, Suh, Marino Shmulevsky & Wynter (2019) The Art of Designing a Curriculum Optimized for Learning Transfer. Routledge, PH: Taylor & Francis, Ltd Jansson, A. (2016). Berättelser och berättande - varför berättelser? Stockholm, Stockholms universitet
Johansson, A. (2005). Narrativ teori och metod: med livsberättelsen i fokus. Lund: Studentlitteratur.
Jönsson, L. (2010). Elevers bilder av skolan. Malmö, Holmbergs.
Kolb, D. A. (1984). Experiential learning: Experience as the source of learning and
development (Vol. 1). Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall.
Kroksmark, T (Ed.). (2011). Den tidlösa pedagogiken. Lund, Studentlitteratur. Lundgren, U.P, Säljö, R, & Liberg, C (Eds.). (2014). Lärande, skola, bildning:
Grundbok för lärare. Stockholm, Natur och Kultur.
Mankell, H. (2000). Samtal inför ett nytt årtusende: Slutbetänkande
från Milleniekommitén. Suède, B. (Red). Stockholm SOU
M.D. Esposito, M. Detre, J.A. Aguirre, GK. Stallcup, M. Alsop. D.C. Tippet, J. Faram, M.J (2007). Functional MRI study of mental image
generation. Philadelphia. U.S Department of Neurology, University of Pennsylvania
Mitchell, W. J. T. (1986). Iconology: Image, text, ideology. Chicago: University of Chicago Press.
Sanderoth, I. (2002) Om lust att lära i skolan –en analys av dokument och klass 8y. Göteborg, Acta Universitatis Gothoburgensis.
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva
Söderström, Å (2006). Att göra sina uppgifter, vara tyst och lämna in i tid: om
elevansvar i det högmoderna samhället. Karlstad, Universitetstryckeriet
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1
Berättelsen om Charlie, Alex och Eliots resa till landet
Robin, Billie, Kim och Bennie samt barnen; Charlie, Alex och Eliot har lånat en stuga på landet över helgen. Det är ganska långt till stugan och kollektivtrafiken dit är dålig. De måste åka två bilar för att alla ska få plats.
På vägen dit går en av bilarna sönder. Som tur var är en av de vuxna bilmekaniker och vet hur de ska laga bilen.
- Vi kan fixa bilen, så kan ni åka i förväg och börja laga kvällsmat, säger en av de vuxna.
- Ok, det fixar jag! svarar någon från den andra bilen.
När bilen är fixad kommer de fram till stugan upptäcker att alla inte är där. - Var är de andra? frågar Charlie.
- Det finns bara en gammal vedspis här inne. De andra gick för att skaffa ved! Ropar någon inne från stugan.
Bilaga 2
Illustration av Sariba.
Illustration av Kalle.
Illustration av ej namngiven.
Illustration av Antonio.
Illustration av ej namngiven.
Illustration av ej namngiven.
Illustration av ej namngiven.
Illustration av ej namngiven.
Bilaga 3
Viktor
Observatör: Vill du berätta vad du tänkte på när du hörde den här berättelsen och vad
du har ritat o så?
Viktor: Ja… tänkte att jaa.. (har) ritat en bil som har fått punktering.
Observatör:Tänkte du på någon bil som fått punktering förut, någon gammal händelse eller bara någon allmän bil?
Viktor: Neej, (jag) bara gjorde någon bil, fast jag fick hjälp… att rita bilarna och sen
gjorde jag resten typ. (Viktor, 7 december 2020)
Michel
Observatör:Vad ritar du för nåt då?
Michel: En stuga, eller en byggnad.
Observatör:Nån stuga du själv har besökt?
Michel: Nä.
Observatör:Vad intressant att du har gjort en fotbollsplan också?
Michel: Ja, jag spelar fotboll. Jag tänkte att jag var på en trip med en vanlig bil så när
jag kollade ut så var det en fotbollsplan till höger. Till vänster var bara ett stort fält och stugan var längre fram. (Michel, 11 december 2020)
Kalle
Observatör:Vad har hänt med bilen?
Kalle: Punktering.
Observatör:Har du varit med om det någon gång?
Kalle: Nej. (Kalle, 11 december 2020)
Otto
Observatör: Vill Otto berätta om sin bild?
Otto: Jag bara gjorde någonting. Jag använde inte hjärnan.
Observatör: Var det någon särskilt känsla du kände när du gjorde den? Otto: Nej jag gjorde bara något.
Otto: Nej motsatsen. (Otto, 7 december 2020)
Olivia
Observatör: Här har vi lite bilar också… Olivia: Den har jag gjort!
Observatör: vill du berätta lite?
Olivia: Alltså, jag tänkte inte på bilar som gick sönder utan bilar som var hela. Observatör: Ja, OK. Är det några bilar som du sett innan kanske?
Olivia: Nää, jag bara tänkte i min fantasi.
Observatör: Jaha, och sen har du en baksida också?
Olivia: Ja, men den menade jag inte och göra. Jag har en till. Observatör: Vill du visa upp den, vad du tänkt här?
Olivia: Jag tänkte typ mitt hus eller ett hus som vi tänkte köpa men inte blev av. Vi köpte
inte det eftersom dom sålde inte det längre.
Olivia:Sen har jag gjort typ gubbar. Lite olika . Den blåa är Henriks (läraren)
(skrattar).
Observatör: Var det kopplat till historien?
Olivia: Nej, jag bara gjorde några random. (Olivia, 7 december 2020)
Morgan
Observatör: Vad har du tänkt på när du har ritat den här?
Morgan: En bil som gick sönder. Hur kommer det sig att du tänkte på det? Var det en
koppling till historien kanske?
Morgan: Ja. Sen tvingade Pelle (annan lärare) mig att rita granar där uppe. Observatör: Vad var det för sorts bil då?
Morgan: Ehhhh… Volvo v70. Och det är Pelles (annan lärare) bil det (pekar på den andra bilen.) (Morgan, 7 december 2020)
”Det ska vara en Volvo v70, för det har pappa” (Morgan, 7 december 2020).
Ur observationsanteckningar 7 december 2020.
Ranaa
Observatör: Vill du berätta vad du ritat?
Annan lärare: Det var det som du hörde i historien, så tänkte du på dit hus? Ranaa: Ja. (skratt)
Annan lärare: Du har ritat gräs också. Ranaa: Ja. (Raana, 7 december 2020)
Emma
Observatör: Vill du berätta om din teckning?
Emma: Det var två bilar som jag bara ritade, vet inte varför. Annan lärare :Joho, det vet du ju.
Emma: Det va två bilar, en bil som har fått punktering o sen.. en annan bil som jag bara
ritade.
Observatör:Och här har du också ritat någonting?
Emma: Lite skräp och lite sånt.
Observatör: Lite skräp.. ritade du inte en liten stuga?
Emma: En stuga ritade jag med, en grön stuga. (Emma, 7 december 2020)
Ricky
Ricky: Så, vad tycker du om min målning? Observatör:Nice!
Ricky: Jag är ändå stolt över den. Huven är *ohörbart*. En mekaniker, lite ledsen, med
händerna i fickorna, undrar hur han ska fixa det här problemet.
Observatör: Bra. Är det här någonting som hänt dig innan, någon egen erfarenhet? Ricky: Nej bara en bild jag fick, bilen gick sönder så det var den bilden jag fick i mitt
huvud så.
Observatör: OK. Hur kommer det sig att du rita just en sådan bil?
Ricky: Eh, jo men den gick ju sönder, så det måste finnas en anledning, så jag ritade en
old school bil. Den kanske har använts i sisådär..50 år. Så nu, nu den hade inte så mycket tid kvar. Här tog den slut.
Observatör: Vill du färglägga den också?
Ricky: Den är ganska ledsen, så grått och vitt passar. Observatör:Ok. Miljön då?
Ricky: Jag kan rita lite skog. (Ricky, 11 december 2020)
Antonio
Observatör: Går det bra?
Antonio: Ja, jag har ritat en stuga. En allmän, inget speciellt. Observatör:När jag säger stuga, tänker du någon speciell färg?
Antonio: Brun stuga. Med fönster som lyser orange. (Antonio, 11 december 2020)
Julio
Observatör:Vad är det symbol här då?
Julio :Vi pratade om Hitler på historian, därför jag gjorde dom vita bussarna. Varför
dom åkte runt med dom det vet jag inte. (Julio, 11 december 2020)
Gustav
Gustav: Vet du vem det är? Observatör:Nej?
Gustav: Det är ”Slenderman”.
Observatör: Är det någon skräckfilm eller?
Gustav: Ja. Han lever i skogen och dödar, eh, vedhuggare. Nej, men han dödar folk som
går själv i skogen.
Observatör: OK, OK.
Observatör: Är Slenderman en film du sett nyligen? Gustav: Det är en film och ett spel.
Observatör: Som du själv har spelat? Gustav: Japp. (Gustav, 11 december 2020)
Ej namngiven
Observatör: Vad ritar du för någonting?
Ej namngiven: En väg och en massa träd ute i skogen. Och en skylt. Observatör: Jaha, vad är det för skylt?
Ej namngiven: Jag vet inte, bara nån skylt typ. Kan göra en varningsskylt för någonting. Observatör:Ok. Är det en väg du själv har åkt på?
Ej namngiven: *ohörbart*
Observatör: Vill du berätta om din bil?
Observatör: Nån speciell anledning till varför du ritade en sån bil? Ej namngiven: Öh, nej, jag bara ritade en bil.
Observatör: Det var en cool design, är det någon bild du har sett eller.. Ej namngiven: Det är en Tesla. (Ej namngiven, 11 december 2020)
Sariba
Observatör: Vad har du ritat för spännande då? Sariba:Ett hus och en vedspis.
Observatör: Hur kommer det sig att du ritade det då? Sariba: Jag tänkte på det.
Observatör: Har du själv sett en sån? Sariba: Ja. Jag har en i min stuga.
Observatör: Ah ok, så du tänkte på din stuga då? Sariba: Mmm. (Sariba, 11 december 2020)
Ej namngiven
Observatör: Vad har du ritat för något?
Ej namngiven: Jag har försökt rita en sommarstuga. Observatör:Ok.
Observatör: Är det någon speciell sommarstuga?
Ej namngiven: *Ohörbart* (Ej namngiven, 11 december 2020)
Melodi
Observatör: Vad har du ritat för intressant?
Melodi: En brasa, en förvirrad tjej, ett hus, träd o en stor lägenhet. Observatör: Varför är hon förvirrad?
Melodi: Hon är förvirrad för att hon e ensam, “var är alla”? Observatör: Är det en känsla du känt själv?
Melodi: Nej tror inte det.
Observatör: Hur kommer det sig att du gjort en lägenhet, ett höghus? Är det någon
speciell anledning till det?
Melodi: Jag tycker höghus kan vara lite deprimerande, så jag tog med det. Observatör: Bor du själv i ett höghus?
Melodi: Ja, typ.
Observatör: Ok. (Melodi, 11 december 2020)
Ej namngiven
Observatör: Jättegärna.
Ej namngiven:Här är min fina målning. Detta är en bod, detta är en brasa. Så har vi
stockarna, träd. Det är baserat på ett riktigt hus som jag bor vid.
Observatör: Har du ett hus på landet? Ej namngiven: Ja, jag ska åka dit idag.
Observatör: Tänkte du på det när du hörde historien?
Ej namngiven:Ja när de skulle hugga ved tänkte jag på boden. (Ej namngiven, 11
december 2020)
Monique
Observatör: Kan du berätta om din, det hade varit intressant att höra om den?
Monique: Jo, detta är en brasa och den påminner mig om hemma hos min moster. Mhm.
Och så blev jag sugen på köttbullar i mitt i alltihopa av någon anledning.
Observatör: För att de lagade mat i historien? Monique: Ja.
Observatör: Tänkte du på köttbullar av någon anledning?
Monique: Vet inte. Sen har jag ritat eld- för att eld är fint och varmt. (Monique, 11 december 2020)
Ej namngiven
Observatör: Kan du berätta lite?
Ej namngiven: Jag försökte rita ett hönshus, men det gick inte så bra. Observatör: Är det ett hus du sett själv någon gång?
Ej namngiven: Vi har ett hönshus på sommarstugan. (Ej namngiven, 11 december 2020)
Ej namngiven
Observatör: Vad har du ritat?
Ej namngiven: Alltså, bilen som gick sönder. Observatör: Nåt minne du har själv?
Ej namngiven: Nä. (Ej namngiven, 11 december 2020)
Ej namngiven
Observatör: Vill du berätta lite vad du har ritat? Ej namngiven: En stuga, med camping och skog.
Observatör: Hur kommer det sig att du ritade camping, är det en egen upplevelse? Ej namngiven: Ja. (Ej namngiven, 11 december 2020)
Antonina
Observatör: Vad tänkte du på?
Antonina: Ja alltså jag bara tänkte på berg och sånt i Polen. Alltså söderut finns det
jättemycket berg o sånt.
Observatör:Ok, har du varit där?
Antonina: Ja jag har varit där flera gånger, min gammelmormor bor där. (Antonina, 11 december 2020)
Kalle
Observatör: Vad har hänt med bilen? Kalle: Punktering.
Observatör: Har du varit med om det någon gång? Kalle: Nej. (Kalle, 11 december 2020)
Bilaga 4
1. Upplever du att undervisningen i bild på något sätt kopplas till dina fritidsintressen och annat du gör utanför skolan? - Om ja, hur? Kan du ge exempel på någon uppgift?
Ja (10) Nej (9) Ibland (2) Vet ej (0) Blankt (1) Övrigt (0)
-När det gäller att rita och måla får jag möjlighet att öva på olika metoder.
-Lite eftersom att jag målar mycket hemma, så när vi målar i skolan är det en typ av träning.
-Ja, lite. Då jag
ibland målar
hemma.
- Målningar och skisser.
- Ja, för jag tycker om att måla och rita.
-Ja om det är foto. -Om man gör en
uppgift om
naturen, påminner det mig om min fotboll.
-Ja, ibland på min fritid skriver jag ett födelsedags- kort.
-Undervis- ningen var bra, den påminner mig om när vi brukar åka till vår sommar-stuga. -Ja, jag ritar hemma.
-Nej jag ritar inte på min fritid. -Inte riktigt, jag är inte så intresserad av bild. - Nej. -Inte direkt. -Nej. -Nej. -Nej. -Nej. -Nej. - Nej, eller om smink räknas så ja. - Inte egentligen, men om det handlar om film och foto. 1
2. Upplever du att lärare frågar dig/visar intresse för dina tidigare erfarenheter/upplevelser? - Om ja, hur? Om nej, skulle du vilja det och varför då?
Ja (4) Nej (13) Ibland (3) Vet ej (0) Blankt (2) Övrigt(0)
-Ja.
-Ja, men även om intresset inte är stort är det uppskattat. -Ja för man uppskattar det mycket. -Ja. -Nej. -Nej. -Nej.
-Nej, men hon vet typ vilken “nivå” vi är på.
-Nej.
-Nej det brukar de inte göra, men det hade varit trevligt.
-Nej. Mina
intressen ligger inom
fotoredigering och inte ritande. Kan inte visa upp mina erfarenheter. -Nej. -Nej.
-Nej, men läraren får gärna fråga mig.
-Nej. -Nej.
-Nej, nej tack.
-Ibland.
-Ja ibland. Ibland frågar dom om jag behöver hjälp. -Ja, ibland kommer frågan upp. 1. 2.
3. Upplever du att lärare frågar/försöker ta reda på dina tidigare kunskaper? - Om ja, hur?
Ja (3) Nej (13) Ibland (4) Vet ej (1) Blankt(1) Övrigt (0)
-Ja. -Ja.
-Ja, jag har fått frågan.
-Nej. -Nej. -Nej.
-Nej, inte vad jag kommer ihåg. -Nej.
-Nej, blir inte ifrågasatt hur eller vad jag gör. -Typ inte, den gamla läraren kan berätta.
-Nej men dom har tittat på mina tidigare betyg. -Nej.
-Nej. -Nej. -Nej.
-Ibland, men jag
kommer inte ihåg. -Ibland. -Ibland, till exempel när vi provade kalligrafi. -Nja, ibland. -Kanske lite då och då, vet inte hur jag ska säga hur.
4. Upplever du att dina tidigare erfarenheter påverkar ditt skapande i bild? -Om ja, hur?
Ja (13) Nej (8) Ibland (1) Vet ej (0) Blankt (0) Övrigt (0)
-Ja. -Ja.
-Ja, jag är mer kreativ.
-Ja för jag är mer kreativ och vet vad jag vill göra. -Ja. Många av mina tidigare
misstag har
förbättrat mitt skapande.
- Ja, man blir ju bättre än innan om man kunnat rita eller annat innan. - Ja, på sätt och vis, ritar inte mycket men redigerar mycket på nätet, att veta hur en programvara
fungerar kan
hjälpa din
progression samt spara tid.
-Ja, för jag brukar rita på fritiden. -Ja, Jag har blivit bättre.
-Ja, positivt
eftersom jag
utvecklar det till något bättre. -Ja, Jag ritade mycket när jag var liten.
-Ja, för man sätter ihop alla bilder man har i huvudet. -Ja, jag ritade sedan jag var född. -Nej. -Nej. -Nej. -Nej. -Nej. -Nej. -Nej. -Inte riktigt. -Nja, ibland.
5. Upplever du att det du gör i en uppgift ger dig erfarenheter som du har användning av i andra uppgifter? Om ja, hur?
Ja (5) Nej (8) Ibland (5) Vet ej (1) Blankt (2) Övrigt (0)
-Ja. -Ja.
-Ja, det tror jag. -Ja, det finns mycket att ta ur tidigare uppgifter. -Ja. -Nej. -Nej.
-Nej, men det är ändå kul. -Nej.
-Nej, jag tror inte det. -Nej. -Nej. -Nej.
-Nja.
-Ibland, det beror på vilken uppgift. -Ja ibland, beror på vilket ämne. -I bilden när jag får en uppgift när jag måste rita på ett speciellt sätt så
kanske jag
använde det sättet jag lärde mig i andra uppgifter. -Tycker inte att det ger mig så mycket erfarenhet eftersom vi oftast gör något helt annat efter varje projekt. -Inte riktigt, kommer inte ihåg. 1. 2.
6. Tror du att du i framtiden kommer ha användning av de erfarenheter du får i skolan nu - Om ja, hur?
Ja (10) Nej (7) Ibland (1) Vet ej (3) Blankt (1) Övrigt (0)
-Ja, men inte i bild. arbetslivet kanske matte, fysik osv. - Ja och nej, för jag vill jobba som psykolog och då kan jag använda det för att uttrycka känslor.
- Ja, dom kommer att hjälpa föra bort
stress och
kommer fungera som en hobby och fungera som en terapeutisk metod. - Jag antar det.