Vidare forskning

Denna studie skulle kunna byggas vidare på genom att man observerade i

informanternas olika klassrum för att se om deras utsagor bekräftas eller inte. Genom att jämföra elevinformanternas intervjusvar med hur de faktiskt är i klassrummet skulle utrymme ges för vidare studier. Det skulle förse forskare med data kring hur andra elever är i klassrummet och på så vis skulle det gynna studien, anser jag, om man delade upp informanterna i fler parametrar. Förslagsvis kön, etnicitet och årskurs, vilket skulle ge fler infallsvinklar till forskningsfrågorna. Ytterligare ett förslag på vidare forskning är att man använder fler lärare som är i olika åldrar, vilket skulle kunna vara ett sätt att studera huruvida inställningen till olika språkvarieteter är en generationsfråga eller ej.

Slutligen vill jag också påvisa att ytterligare ett förslag på vidare forskning skulle kunna vara hur lärare för sig i klassrummet jämfört med hur deras utsagor i studien varit. Studien har gett tillfälle till att även studera hur lärare arbetar kring akademiskt

språk och språk utifrån formella situationer, vilket även det skulle kunna göras genom klassrumsobservationer.

Referenslista

Böcker

Andersson, L-G. (2013). Dialekter och sociolekter. I Sundgren (Red.) Sociolingvistik (2:a upplagan). Stockholm: Liber.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (Fjärde upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Garme, B. (2006). Tala är guld! I Bjar (Red.) Det hänger på språket (upplaga 1:9). Lund: studentlitteratur.

Kotsinas, U-B. (1994). Snobbar och pyjamastyper. Ungdomskultur, ungdomsspråk och gruppidentiteter i Stockholm. I: Ungdomskultur i Sverige, Johan Fornäs, Ulf Boëthius, Michael Forsman, Hillevi Ganetz och Bo Reimer (red.), Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB, 1994, s. 311–336

Lagerholm, P. (2016). Språknormer och språkvärdering. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lindberg, I. (2006). Med andra ord i bagaget. I Bjar (Red.) Det hänger på språket (upplaga 1:9). Lund: studentlitteratur.

Lindfors Viklund, M. (2001). Exotismer, romanticismer och vanliga överdrifter: mönster och metaforer i svensk drogslang. Diss. Göteborg: Universitet

Nordberg, B. (2013). Vad är sociolingvistik? I Sundgren (Red.) Sociolingvistik (2:a upplagan). Stockholm: Liber.

Norrby, C. (1997). Hur länge är man ungdom – språkligt sett? I Kotsinas, U. (red.) (1997). Ungdomsspråk i Norden: föredrag från ett forskarsymposium. Stockholm: Institutionen för nordiska språk, Univ.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola. Stockholm: Skolverket.

Sundgren, E. (2013). Språklig variation och förändring I Sundgren (Red.) Sociolingvistik (2:a upplagan). Stockholm: Liber.

Elektroniska resurser

Aronsson, K. (2019). Vad är muntlig interaktion? Om samtalsanalys och klassrumsgemenskap. Hämtat från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1a-moderna- sprak/Grundskola/910-muntlig- sprakutveckling/del_01/Material/Flik/Del_01_MomentA/Artiklar/MS1_GRGYVX_ 01A_01_samtalsanalys.docx

Fein, D. A. (2011). Promoting vulgarity by teaching slang in the classroom. Rocky Mountain Review, 65(1). Retrieved from https://link-gale-

com.ep.bib.mdh.se/apps/doc/A256457393/LitRC?u=malard&sid=LitRC&xid=35801 94d

Magnusson, U. (2008). Språk i ämnet. Hämtad från Skolverket:

https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a6565dc/155395972406 6/pdf1804.pdf

Olvegård, L. & Andersson Varga, P. (2017) Vardagsspråk och skolspråk. Hämtad från: https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-

v2/document/name/P03WCPLAR078173

Petersson, H. (2006, 18/2). Slang – ett hemligt språk eller ett sätt att markera avstånd. Norrköpings tidningar. Hämtad från: https://nt.se/nyheter/slang-ett- hemligt-sprak-eller-ett-satt-att-markera-avstand-1322934.aspx

Russel, S. (2019). Fula och onödiga, men alldeles underbara slangord. Elevers och lärares uppfattning om bruk av slangord i gymnasieskolan. (Examensarbete, Linnéuniversitetet, Kalmar Växjö). Hämtad från: https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1395228/FULLTEXT01.pdf

Skolverket (2012). Greppa språket: ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet. (2. uppl.) Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/download/18.49f081e1610d88750033a6/1518700869958 /greppa-spr%C3%A5ket.pdf

Tandefelt, M. (1994). Ungdomsspråk liksom. Språkbruk, 14. 10-14. Hämtad från: https://www.sprakbruk.fi/documents/35539/85272/sprakbruk_1994.4_artikel_3.p df/5d704614-a2fb-0ec0-d5b6-f76fc2642dfc

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga 1

Hej!

Jag heter Linus Ring och studerar vid Mälardalens högskola i Eskilstuna. Jag utbildar mig till gymnasielärare med inriktning mot svenska och samhällskunskap. Just nu arbetar jag med mitt självständiga arbete och detta brev riktar sig till dig som jag anser vara passande som intervjuobjekt för studien.

Tanken med studien är att undersöka hur elevers språkliga variation ger uttryck i olika klassrumssituationer. Jag har valt att intervjua såväl lärare som elever till denna studie. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid

Mälardalens högskola som i sin slutversion läggs ut på databasen DiVA. Jag undrar om du vill hjälpa mig genom att ställa upp på en intervju? Jag bifogar frågorna för att du ska se vad vi tänker fråga om. Ditt deltagande i undersökningen är helt frivilligt. Du har rätt att när som helst avbryta ditt deltagande utan motivering eller negativa konsekvenser. Undersökningen är dessutom helt konfidentiell, vilket betyder att varken du eller din skola kommer att nämnas.

Hoppas att du kan hjälpa mig och jag passar samtidigt på att tacka dig på förhand.

Med vänliga hälsningar Linus Ring

Lärarstudent, MDH i Eskilstuna

Ytterligare upplysningar lämnas via e-postadressen eller via telefon:

Linus Ring lrg15001@student.mdh.se 0707–410 396 Gerrit Berends gerrit.berends@mdh.se Handledare, MDH i Västerås/Eskilstuna

Bilaga 2

Hej!

Syftet med denna studie är att belysa ungdomarnas språkliga variation i samband med olika klassrumssituationer. Olika klassrumsdiskussioner kan vara

gruppdiskussion, diskussion i helklass, gruppredovisning eller självständiga tal. Med språklig variation menar jag hur språket ändras i dessa situationer. Till exempel: John sitter ute i korridoren på rasten med sina vänner. John använder då ett språk som präglas av engelska ord, svordomar och slanguttryck. Jag ska i denna studie, med hjälp av dig och dina utsagor, ta reda på hur den språkliga variationen framträder i likande situationer för gymnasieelever.

Nedan följer ett antal frågor som jag skulle uppskatta om du kunde se och fundera kring innan vi har en intervju. Detta för att intervjun ska bli så effektiv som möjligt, men även för att vi båda ska vara förberedda och känna att samtalet är naturligt och bekvämt.

- Hur skiljer sig ditt sätt som ungdom att prata när du har muntliga framträdanden i klassen och när du pratar med dina vänner på rasten? - Under lektioner när ni har gruppdiskussioner i klassrummet, på vilket sätt

skiljer sig ditt språk då gentemot hur du pratar utanför klassrummet? - Förklara vilka ord du själv använder dig av, men som du själv tycker är

opassande för de formella skolsituationerna såsom tal, gruppdiskussioner och liknande.

- Hur ändras dina kamraters sätt att prata i klassrummet och i andra situationer?

- Ge exempel på vilka ord du använder till vardags som du skulle anse som ungdomsspråk?

- Tänker du mycket på sättet du talar när du ska tala i olika klassrumsdiskussioner?

Vänligen, läs igenom frågorna och skriv ned svar eller bara fundera kring dem och på så sätt bli förberedd inför intervjun.

Jag ser fram emot samtalet med dig och tveka inte på att höra av dig om du har några frågor.

Bilaga 3

Hej!

Syftet med denna studie är att belysa ungdomarnas språkliga variation i samband med olika klassrumssituationer. Olika klassrumsdiskussioner kan vara

gruppdiskussion, diskussion i helklass, gruppredovisning eller självständiga tal. Med språklig variation menar jag hur språket ändras i dessa situationer. Till exempel: John sitter ute i korridoren på rasten med sina vänner. John använder då ett språk som präglas av engelska ord, svordomar och slanguttryck. Jag ska i denna studie, med hjälp av dig och dina utsagor, ta reda på hur den språkliga variationen framträder i likande situationer för gymnasieelever.

Nedan följer ett antal frågor som jag skulle uppskatta om du kunde se och fundera kring innan vi har en intervju. Detta för att intervjun ska bli så effektiv som möjligt, men även för att vi båda ska vara förberedda och känna att samtalet är naturligt och bekvämt.

Frågor till lärare:

- Hur används ungdomsspråk i de mer formella skolsituationerna? Jag tänker i talsituationer, gruppdiskussioner och liknande.

- Har du någon uppfattning kring hur språket skiljer sig i hur eleverna talar på rasten med varandra och hur de talar med varandra i gruppdiskussioner? - Hur ser den språkliga variationen ut i ditt klassrum hos eleverna?

- På vilket sätt varierar språket hos eleverna när det kommer till gruppdiskussioner?