Vidare forskning

Vid fortsatt forskning kring området matematikångest och hur det skall hanteras, hade vi önskat göra fler intervjuer och observationer. Vilket hade kunnat leda till en jämförelse mellan vad lärarna gör och vad dem säger. Det hade även varit intressant att undersöka utifrån ett elevperspektiv genom att följa en årskurs i en längre tidsperiod för att undersöka om det sker en förändring i elevens upplevda matematikångest och vad är det som gör att den förändras.

Referenser

Ahlberg, A. (Red.). (2014). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur AB

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (1. uppl.). Stockholm: Liber.

Ashcraft, M. H. (2002). Math anxiety: Personal, educational, and cognitive consequences.

Current directions in Psychological Science, 11(5), 181-185. https://doi.org/10.1111/1467- 8721.00196

Braun, V., & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research

in Psychology, 3(2), 77-101.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2., [rev.] uppl.). Stockholm: Liber.

Chinn, S. (2011). The trouble with maths: A practical guide to helping learners with

numeracy difficulties. London: Routledge.

Christoffersen, L., & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Dowker, A., Sarkar, A., & Looi, C. Y. (2016). Mathematics anxiety: What have we learned in 60 years?. Frontiers in psychology, 7, 508.

Finlayson, M. (2014). Addressing math anxiety in the classroom. Improving schools, 17(1), 99-115. https://doi.org/10.1177/1365480214521457

Fiore, G. (1999). Math-abused students: are we prepared to teach them?. The Mathematics

Teacher, 92(5), 403-406.

Geist, E. (2010). The anti-anxiety curriculum: Combating math anxiety in the classroom.

Journal of Instructional Psychology, 37(1), 24-31

Hembree, R. (1990). The nature, effects and relief of mathematics anxiety. Journal for

Research in Mathematics Education, 21(1), 33-46. Doi: 10.2307/749455

Hunt T. E., Clark-Carter D. & Sheffield D. (2011). The development and part validation of a UK scale for mathematics anxiety. Journal of Psychoeducational Assessment, 29(5), 455- 466.

Jackson, C. D., & Leffingwell, R. J. (1999). The role of instructors in creating math anxiety in students from kindergarten through college. The Mathematics Teacher, 92(7), 583-586.

Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling: Lärande som begreppsmässig precisering och koordinering. Pedagogisk forskning; 2-4, 17.

https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/15890/sociokulturella_perspektiv.pdf?seq&fbclid =IwAR16RGpA644c-xQPe79LUf95K8yp8ZIWXMZ4SAz3rf55G1DIccchViboPjw

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2018). Den kvalitativa forskningsintervjun (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Magne, O. (1998). Att lyckas med matematik i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Maloney, E. A., & Beilock, S. L. (2012). Math anxiety: who has it, why it develops, and how to guard against it. Trends in Cognitive Sciences, 16(8), 404-406. doi:

10.1016/j.tics.2012.06.008

Morris, J. (1981). Math anxiety: Teaching to avoid it. The Mathematics Teacher, 74(6), 413- 417.

Newstead, K. (1998). Aspects of children ́s mathematics anxiety. Educational studies in

mathematics. 36(1), 53-71. https://doi.org/10.1023/A:1003177809664

Richardson, F. C., & Suinn, R. M. (1972). The mathematics anxiety rating scale: psychometric data. Journal of counseling Psychology, 19(6), 551.

Samuelsson, J., & Lawrot, K. (2009). Didaktik för elever med låsningar i matematik.

https://www.yumpu.com/sv/document/read/17623807/didaktik-for-elever-med-lasningar-i- matematik-didaktisk-tidskrift

Samuelsson, J., & Muhrman, K. (2015). Hur man arbetar med elever som har matematikängslan. Stockholm: Skolverket. Hämtad 2020-02-15 från:

https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/1-

matematik/Gymnasieskola/444_undervisamatematikpayrkesprogram%20GY/2_arbeta medeleversinstallningtillmatematik/material/flikmeny/tabA/Artiklar/YGy_02A_01_A

ngslan_151117.docx

Samuelsson, J., & Muhrman, K. (2018). Matematikängslan och låsningar i matematik. Stockholm: Skolverket.

http://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:1327231/FULLTEXT01.pdf?fbclid=IwAR1HYRCdgeNxcEjurTA WidUMwmY-cVAzrEn6AiZyhprDK8uYZycMi51uQoQ

Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven

i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv. (Doktorsavhandling, Pedagogiskt arbete,

7). Umeå: Institutionen för matematik, teknik och naturvetenskap. Hämtad 2020-02-20 från:

https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Stuart, V. (2000). Math Curse or Math Anxiety? Teaching Children Mathematics, 6, 30-340

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur AB.

Säljö, R. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. (1. uppl.) Malmö: Gleerup.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig

Bilaga 1 - Samtyckesblankett

Samtycke till medverkan i studentprojekt

Hej!

Vi är två studenter som läser sista terminen på grundlärarprogrammet med matematisk inriktning vid Malmö universitet. I vår utbildning ingår det att göra en undersökning som ska ligga till grund för vårt examensarbete. Vi heter Mathias Unkuri och Mergim Ibraimi.

Denna undersökning kommer att fokuseras på lärarens erfarenheter och hur lärare resonerar samt hanterar elever med matematikångest. Matematikångest innebär att en individ har utvecklat en rädsla och känner oro för matematik och matematiska situationer. Syftet med arbetet är få tag i matematiklärares erfarenheter av matematikångest hos elever och hur de hanterar samt hur ångesten kan förebyggas.

För att uppnå vårt syfte önskar vi intervjua matematiklärare och vi hoppas att detta är intressant för dig och önskar delta i intervjun. Intervjun kommer att ske enskilt med oss två och förväntas ta ungefär 20-30 minuter. Vi önskar att genomföra intervjun i slutet på februari eller början på mars månad. Vidare kontakt tas via mejl eller telefon där tid och plats

bestäms. Intervjun kommer att spelas in och sedan analyseras. Det insamlade materialet kommer enbart att bearbetas av oss och endast användas till detta arbete. De insamlade materialet kommer att lagras på Malmö universitets server under arbetet med examensarbetet, samt att samtycke blanketterna förvaras oåtkomligt på Malmö universitet. Efter att arbetet godkänts kommer materialet att förstöras. Medverkan kommer att vara anonym och avidentifieras. Medverkan är frivillig och du kan när som helst avbryta den. Vi utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer i detta arbete.

Bilaga 2 - Intervjuguide

1. Vilken utbildning har du? Behörig/obehörig? 2. Hur länge har du arbetat som lärare? i matematik? 3. Hur ser du på ämnet matematik?

Undervisningens organisation

1. Hur skulle du beskriva din senaste matematiklektion?

2. Vilka undervisningsmetoder använder du dig av i matematikundervisningen? Varför använder du dem?

3. Vilket arbetssätt anser du gynnar elever med matematikångest? 4. Hur undervisar du i matematikämnet?

5. Vilket arbetssätt anser du gynnar elever med matematikångest?

Ledarskapet i klassrummet

1. Hur skulle du beskriva ditt ledarskap?

2. Hur märker du att en elev har matematikångest?

3. Hur bemöter du en elev som anses ha matematikångest?

4. Hur agerar du när en elev visar upp tendenser av matematikångest? 5. Har du några strategier för att bemöta elever med matematikångest? 6. Hur arbetar du för att hjälpa de elever som lider av matematikångest?