Ester har funderat mycket kring motivation och hur skolor ska motivera eleverna att ta eget ansvar. Hon upplever att motivationen hos vissa elever har minskat:
”För det är ju ändå gymnasieelever som är snuskigt nära att vara vuxna. Så jag tycker att man bör kunna […] förvänta sig av eleverna att de tar eget ansvar men för vissa är det väldigt svårt och då är det en intressant fråga tycker jag, hur man ska kunna hitta elevernas inre motivation till att göra det de ska”. Vidare forskning hade kunnat undersöka motivationen hos eleverna när de genomför distansundervisning.
Lundgren (1972, s. 388-399) skriver att läroplaner bör utformas och anpassas efter de ramfaktorer som råder och anpassas till heterogena klassamansättningar, inte till den elevgrupp som lärare anses styrande. Flera av lärarna i studien menar att de fått sänka målnivån för eleverna på grund av det rådande läget. En sak att titta vidare på är om det hade det varit ett alternativ att använda sig av en alternativ läroplan i kristider.
När studien genomförs har lärare på gymnasiet undervisat på distans i ungefär sju veckor. Det hade varit intressant att undersöka hur undervisningen fortskred under en längre tid och om utfallet av undervisningen blev den samma.
R EFERENSER
Alvehus, Johan (2019). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok (2). Stockholm:
Liber.
Alvesson, Mats (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet (1). Malmö: Liber.
Amhag, Lisbeth (2013). Utvecklingen av distansundervisning och pedagogik i datorstött lärande.
Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 18 (1-2), 127-140. issn 1401-6788 Atallah, Carol (2020, 17 mars). Gymnasieskolor och högskolor rekommenderas
distansundervisning. SVT Nyheter. Hämtad 2020-04-16 från:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/gymnasiskolor-och-universitet-rekommenderas-stanga
Blake, Jody Neal (2018). Distance Learning Music Education. Journal of Online Higher Education, 2(3), 1-23.
Broady, Donald (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk forskning i Sverige, årg. 4 (1), 111-121.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3). Stockholm: Liber CODEX (2018). Forskarens etik. Hämtad 2020-04-17 från
http://www.codex.vr.se/forskarensetik.shtml
Dahllöf, Urban (1967). Skoldifferentiering och undervisningsförlopp: komparativa mål- och processanalyser av skolsystem 1. Stockholm: Hæggström.
Dekonstruktion. (u.å.). I/In Nationalencyklopedin. Hämtad 2020-04-30 från
https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/dekonstruktion Eriksson-Zetterquist Ulla & Ahrne Göran (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P.
Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2., [utök. och aktualiserade] uppl..
Stockholm: Liber.
Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann & Wängnerud, Lena (2017). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad (5).
Stockholm: Wolters Kluwer
Folkhälsomyndigheten. (2020a). Information till lärosäten och gymnasieskolor om covid-19. Hämtad 2020-04-16 från:
https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella- utbrott/covid-19/verksamheter/information-till-skola-och-forskola-om-den-nya-sjukdomen-covid-19/information-till-larosaten-och-gymnasieskolor/
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Tänk över om resan verkligen är nödvändig. Hämtad 2020-05-09 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2020/mars/tank-over-om-resan-verkligen-ar-nodvandig/
Hanken, Ingrid Maria & Johansen, Geir. (2013). Musikkundervisningens didaktikk (2).
Oslo: Cappelen Damm akademisk.
Janke, Emma (Producent). Ljudbang (Produktionsbolag). (2020). När skolan stänger [Radioprogram]. Hämtad den 2020-05-07 från
https://sverigesradio.se/avsnitt/1492718
Johnson, Carol (2017). Teaching music online: Changing pedagogical approach when moving to the online environment. London Review of Education, 15(3), 493-456. doi:
https://doi.org/10.18546/LRE.15.3.08
Kentnor, Hope (2015). Distance education and the evolution of online learning in the United States. Curriculum and Teaching Dialogue, 17(1-2), 21-34.
Koutsoupidou, Theano (2014). Koutsoupidou, Theano (2015). Online distance learning and music training: benefits, drawbacks and challenges. Open Learning, volym(nummer), 1-13. doi: 10.1080/02680513.2015.1011112
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lindblad, Sverker, Linde, Göran, & Naeslund, Lars (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 4 (1), s 93–109. issn 1401-6788 Lundgren, Ulf (1972). Frame factors and the teaching process: a contribution to curriculum theory
and theory on teaching. Diss. Göteborg : Univ.. Stockholm.
Lundgren, Ulf (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk Forskning i Sverige, årg 4(1), s 31–41. issn 1401-6788
Nelson, Leslie (2010). Learning outcomes of webinar versus classroom instruction among
baccalaureate nursing students: A randomized controlled trial. ProQuest Dissertations and Theses, College of Nursing, Denton, Texas
Rennstam Jens & Wästerfors David (2015). Att analysera kvalitativt material. I G.
Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (2., [utök. och aktualiserade] uppl.). Stockholm: Liber.
Skolverket. (u.å.). Ämne - Musik. Hämtad 2020-06-01 från
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-
och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%
2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%3DMUS%26courseCode%3DMUSENS 01%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3#anchor_MUSENS01 Skolverket. (2020a). Sätta betyg när undervisningen sker på distans. Hämtad
2020-05-09 från https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/coronaviruset-och-covid- 19---regler-for-skolor-och-forskolor/satta-betyg-nar-undervisningen-sker-pa-distans
Skolverket (2020b). Vi främjar skolväsendets digitalisering. Hämtad 2020-05-09 från https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-
omraden/digitalisering/skolverket-framjar-skolvasendets-digitalisering#Undersokningomdigitaliseringeniskolan
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wallin, Fredrik (2020, 4 maj). NPF-elever hårt drabbade av krisen: ”Tuffaste situationen någonsin”. Skolvärlden. Hämtad 2020-05-07 från
https://skolvarlden.se/artiklar/npf-elever-hart-drabbade-av-krisen-tuffaste-situationen-nagonsin
Walls, Kimberly (2008). Distance Learning in Graduate Music Teacher Education.
Journal of Music Teacher Education, volym 18 (1), 55-66).
doi:10.1177/1057083708323137
B ILAGOR
Bilaga 1
Följande text är det missivbrev som skickades ut via mail till de som deltog i studien:
Hej!
Mitt namn är Richard Evaldsson. Jag läser sista terminen på ämneslärarprogrammet med inriktning musik och skriver just nu min uppsats på avancerad nivå. Min studie handlar om distansundervisning och jag kommer att undersöka hur musiklärare tacklar distansundervisningen nu under coronakrisen. Jag kommer att intervjua lärare i musikämnen på gymnasiet.
Det skulle vara jätteroligt om du ville vara en del i min uppsats! Intervjun kommer att ske via videosamtal och kommer ta ca 20-30 minuter. Jag kommer att ställa frågor kring ditt arbete med distansundervisning och du kommer att får svara utifrån dina egna erfarenheter. Du som informant kommer att vara helt anonym och materialet som samlas in kommer endast att användas för uppsatsen i forskningssyfte. När uppsatsen är klar kommer allt inspelat material att raderas. Du har alltid rätt att avbryta din medverkan när som helst under hela processen med studien.
Skriv gärna några tider som passar dig så bokar vi in ett möte. Jag kan nästan när som helst i veckorna. Tveka inte att höra av dig om du har fler frågor!
Om du har andra frågor, är Anna Linge min handledare och du kan komma i kontakt med henne här: anna.linge@lnu.se.
Mvh Richard Evaldsson, musiklärarstudent
Bilaga 2
Nedan följer de grundfrågor som ställdes till lärarna under intervjuerna:
Yrkesroll
1. I vilka kurser/ämnen undervisar du?
5. Berätta om vilka förutsättningar som uppstod.
1. Vilka verktyg blev aktuella när distansundervisningen infördes?
2. Vilka verktyg använder ni?
3. Vilka verktyg har du mest användning av?
4. I vilka lokaler bedriver du din undervisning?
5. Vad funkar bäst för dig?
6. Berätta mer om materiella förutsättningar.
2. Berätta om din erfarenhet kring distansundervisning inom dina kurser.
3. Vilken elevgrupp, upplever du, gynnas respektive missgynnas av distansundervisningen?
4. Hur påverkar det elevgruppen och de enskilda eleverna?
9. Hur ser motivationen ut hos eleverna?
10. Har eleverna instrument hemma?
Anpassningar
eleverna lär sig när de studerar på distans?4. Hur ser elevgrupperna ut nu?
5. Hur arbetar du för distans-undervisningen ska fungera i